Arkiv 2003-2008Arkiv 2009
STORA MÖJLIGHETER ATT STUDERA SYDSAMERNAS förhistoriska och historiska mtDNA och Y-DNA
Nu finns det stora möjligheter att få en liten klarhet i sydsamernas ursprung kring Härjedalen-Jämtland-Ångermanland. Vid Vivallen i Härjedalen har skelett grävts ut och även vid det samiska ögravfältet vid Långön i Ångermanland. Sedan finns det skelett från Röstahammar i Jämtland.
Vid Frostviken i Jämtland fann man år 1986 ett samiskt skelett som begravdes på 1500-talet.
– Vi kan i dag säga att hon var mellan 45 och 60 år samt 150 centimeter lång. I ungdomen hade hon inflammation i käkarna på äldre dagar led hon artros och reumatism. Dessutom var hennes tänder väldigt nedslitna vilket vi tror beror på att hon arbetat med skinnberedning, sade Anders Hansson, chefsarkeolog på Jamtli till ÖP.se.
Etnologen Gustaf Hallström grävde upp ett skelett i Offerdal i nordvästra Jämtland 1907. Nu har skelettet återfunnits i Uppsala universitet. Det mesta talar för att det är skelettet efter samen Torkel Torkelsson som drunknade år 1766.
Läsa mer: Heikki, Jörgen 2011-06-15 Nytt sensationellt skelettfynd i Uppsala. Oddasat.se
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=4527451
Eriksson, Bengt 2011-05-11. Skelett från 1500-talet ska återbegravas. Öp.se http://op.se/ostersund/1.3170577-skelett-fran-1500-talet-ska-aterbegravas
Bubenko, Anna & Marakatt, Lars-Ola 2010-10-12. Samiskt skelett undersöks i Lund. Oddasat.se
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=4092048
Zackrisson, Inger 1995. Gravfältet på Långön, Ångermanland Medelpad 1994/95, s. 139-156
1997. (red.). Möten i .gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien. Monographs 4. Statens Historiska.Museum. Stockholm
2006. Väskan från Röstahammaren i Ås och gravfältets etniska tillhörighet, Fornvännen 2006/1, sidorna 19-28
GENETISK SLÄKTFORSKNING
Norrmannen Anders Pålsen driver bloggen ” Fennoscandia Biographic Project ” om genetisk släktforskning på den baltiska och Fennoskandiska halvön.
http://fennoscandia.blogspot.com/
EN SKEPPSLAST MED RENHORN FRÅN VIKINGATIDEN
Guhnfeldt, Cato 2011-12-24. Fant Norges eldste skipslast under vann. Aftenposten.no
http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/Fant-Norges-eldste-skipslast-under-vann-6727761.html
Heggheim, Sander & Bierud, Espen 2011-06-26. Kan ha funne Norges eldste vrak. NRK.no
http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/sorlandet/1.7690037
Zachrisson, Inger: "Renhornen i Abbots Bromley - till England på vikingaköl?" Vi får tacka Lamm. Statens historiska museum. Studies 10. Stockholm 2001. S. 229-233.
NYA LEDTRÅDAR EFTER KUSTSAMER
På den svenska sidan Bottenhavet har det uppmärksammats om kustsamerna under järnåldern med bland annat Noel Broadbent i boken Lapps and Labyrinths (2010).
Nu har finska arkeologer funnit sexton stensättningar på öar i skärgården utanför Björneborg i den finska delen av Bottenhavet.
- I allmänhet har det ansetts att markanvändningen i västkustens yttre skärgård är rätt ung, men de här fynden visar att människor vistades på de här områdena och begravde de döda redan för uppemot två tusen år sedan. Det bevisar, att området varit betydelsefullt och inte bara en genomfartsplats för sjöfarare, som man tidigare trott, sade arkeologen Henrik Jansson till Yle.fi
Läsa mer: Karlsson, Linn 2011-08-03. Arkeologiska fynd vid Bottenhavets nationalpark. Yle.fi
http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=222006
Upplev Bottenhavet. 2009. Ett försvunnet folk träder fram.http://www.batlivlulea.nu/artiklar/2009/091009-samer.html
VÖLUND SOM SMYCKE
En unik brosch har upptäckts vid utgrävningar vid Uppåkra i Skåne. Det föreställer finnkungens (samekungen) Völund, som är en skicklig björnjägare och smed, och blir tillfångatagen av kung Nidud av Svitjod och blir förd till en ö. Nidud skär av Vöunds hälsenor. Mästersmeden tvingas tillverka föremål åt kungen. I slutet av berättelsen dödar Völund Niduds två söner, våldtar dottern och lyckas fly från ön genom att tillverka ett par vingar. Nu vet vi bättre genom fyndet från Uppåkra att det var genom att Völund tillverkade en fågelkropp och band sig fast sig på den och lyckades flyga från Niduds fängelseö.
Läsa mer:
Uppåkra.se Guldglans framträder under skapellen.
http://www.uppakra.se/gravdagbok/2011-09-28-guldglans-framtrader-under-skalpellen/
Rundqvist, Martin 2011. The Winged man of Uppåkra. Bloggen: Aardvarchaeology.
http://scienceblogs.com/aardvarchaeology/2011/09/the_winged_man_of_uppakra.php
Kvädet om Volund
http://runeberg.org/eddan/se-14.html
Volvndarkviða Onormaliserad norrön text av Sophus Bugge
http://etext.old.no/Bugge/volundar.html
DE SAMISKA VINTERBYARNA EFTER RYSK SOCKENMODELL
De samiska vinterbyarna i Finland har haft en gemensamt heligt plats där samebyns samer samlat vid speciella tillfällen. Några kultplatser för en hel sameby finns inte hos sydligaste sydsamerna. Hos samerna i Västmanland, Dalarna, Jämtland, Härjedalen och södra Norge har det aldrig funnits några samiska vinterbyar. Frågan har sällan ställs varför?
Sameforskaren Kertin Eidlitz Kuoljok har skrivit en bok om Den samiska sitan och vinterbyarna (2011). Hennes forskning visar att den samiska sitan och vinterbyarna har sin uppkomst i den ryska sockenbildningen från 1300-1400-talet. En utmärkt bok! Läs den för ni som är intresserade av samernas historia.
Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2005. Skogslappbyarna vid Nedre Imandroffska socken.
http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerNedre.html
Tervalampi, Jouni 2005. Spåren efter samer i ryska Karelen.
http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerRyskaKarelen.html
UPPALLADE STENAR I Katterjåkk i Lappland
Peter Andrén har vandrat i trakterna kring Katterjåkk i Lappland och upptäckt några uppallade stenar. Jag fastnar framför allt på en sten. Och ställer frågan:
Är det en samisk sijte som Peter Andrén har upptäckt?
Det uppallade stenen ser ut som ett möjligt björnhuvud där björnens nos finns längs ned till vänster på bilden. En fördjupning som markerar björnens öga. Stenen ligger vilande fyra mindre stenar.
Såg samerna detta och var det därför de pallade upp stenen för att göra den till en sijte? En plats där man offrade till en fiske- eller djurrådaren?
Stenen ligger söder om sjön Gátterjávri på den norska sidan av gränsen.
Andrén, Peter 2011. Stugvärd i Alesjaure 2011
http://www.peterandren.se/resor/alesjaure2011/alesjaure2011_swe.php
Den uppallade ”björnhuvudstenen”
http://www.peterandren.se/resor/alesjaure2011/PICS/2011_07_04-12_01_49.68_EDIT_swe.php
94 SKOLTSAMISKA SKELETT SKA ÅTERBEGRAVAS
94 skoltsamiska skelett från den skoltsamiska byn Neiden, daterade till 1350-1650 e.Kr. , ska återbegravas.
Läsa mer: Lieungh, Erik 2011-06-30. Nå skal 94 samiske skjelett gravlegges for godt. NRK Nordnytt.
http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/troms_og_finnmark/1.7696109
GERMANSKA ORD I SAMISKAN
AIKIO, Ante 2009. On Germanic-Saami contacts and Saami prehistory. Journal de la Société Finno-Ougrienne (Suomalais-Ugrilaisen Seuran Aikakauskirja) SUSA/JSFOu 91, 2006
http://www.sgr.fi/susa/91/aikio.pdf
ETT SAMISKT NAMNGIVEN SKELETT FUNNEN I UPPSALA UNIVERSITET
Journalisten Jörgen Heikki har sökt spåren efter samen Per Larsson Smock som hade begått stöld av fyra renhudar, slagit sin hustru och dödat sin svåger. Till slut hade han blivit dömd till livstid fängelse och fördes ned till Långholmens fängelse i Stockholm där han dog efter två år. Efter döden fördes kroppen till Uppsala universitet.
Lyssna mer: Sveriges Radio P1. 2011-06-06. Vetandets värld del 1. Det identifierade samiska skelettet, del 1
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=4535378
Sveriges Radio P1. 2011-06-07. Vetandets värld del 2. Det identifierade samiska skelettet, del 2
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=4541966
Fängelsefoto av samen Per Larsson Smock
http://sverigesradio.se/Diverse/AppData/isidor/images/News_images/412/1728070_900_1200.jpg
Radioinslag av Jörgen Hiekki. Ladda ned som mp3
Lappkvinnan Maria onsdag 18 november 2009
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=3236683
Det identifierade samiska skelettet, del 1 och 2. måndag 06 juni 2011 & tisdag 07 juni 2011
http://sverigesradio.se/sida/laddaner.aspx?programid=412”
Om du bara vill ladda ner ett enstaka program, går du till programmets poddsida, högerklickar på filen och väljer ”Spara mål som” (Internet Explorer), ”Spara länk som” (Firefox) eller ”Hämta länkad fil som” (Safari). Har du en Mac med en enknappsmus trycker du ctrl+musklick. Spara mp3-filen på din dators hårddisk (Alla poddfiler är i själva verket vanliga mp3-filer).”
SAMER UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET I NORGE
Samenes Historie 2011-02-26- Himmler stagget norske nazisters sameforakt
BOK OM UME LAPPMARK
Författaren och journalisten Gudrun Norstedt i Obbola har gjort en omfattande bok om det som kartan kan berätta. Boksläppet skedde under sameveckan i Lycksele.
Gudrun Norstedt nöjde sig inte bara med att analysera lantmätaren Jonas Persson Geddas karta och dess beskrivning. Hon har också gått igenom all tidigare forskning och forskat vidare själv om vad som hände med lappskattelanden och dess folk. I den östra delen av Lappland bodde enbart skogssamer 1671 då kartan ritades och deras historia är ganska okänd.
1600-talskartan över Ume lappmark, kallad Geddas karta, presenteras nu i bokform. Den är den enda i sitt slag som gjordes och en ovärderlig källa till kunskap om samernas historia.
Sveriges Radio P4 Västerbotten 2011. Kartan över lappskattelanden i bokform.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=4382346
Läsa mer om boken: Umeå lappmark under 250 år.
http://www.skogsfrun.se/gedda.htm
TIDSKRIFTEN VÄSTERBOTTEN- TEMANUMMER OM SAMER
”Gunilla Lundahl, författare och kulturjournalist, reste i somras tillsammans med fotografen Petter Engman i södra Lapplands fjällvärld på jakt efter den samiska arkitekturen. Det har blivit en personligt hållen skildring med bilder av såväl det övergivna och förfallna som det nybyggda och framåtsyftande.Naturvetaren, författaren och kulturjournalisten Gudrun Norstedt skriver om den kartläggning av lappmarken som genomfördes på 1670-talet, och som inte minst resulterade i Jonas Persson Geddas fantastiska karta över lappskattelanden.Språkmannen Henrik Barruk reder ut begreppen kring umesamiskan. Byggnadsantikvarien Maria Löfgren berättar om vårdinsatsen vid det samiska vistet vid sjön Vuokarn väster om Marsfjällen. Under den samiska veckan i mars 2011 invigs det nordsamiska vistet på Friluftsmuseet Gammlia. Det är det tredje av tre som nyuppförts efter förebilder i Sápmi. Britta Lindgren-Hyvönen, arkeolog, berättar om vistena och deras tillkomst.Om samisk textil i museimagasinen, och om hur museerna arbetar med denna del av kulturaven skriver etnologen Hillevi Wadensten. Arkeolog Berit Andersson visar hur man med nya och äldre kartor nårkunskap om spridning och förekomst av samiska lämningar i landskapet. Om en märklig amulett – i vars inre döljer sig två bävergaddar – med naturliga och möjligen också övernaturliga förmågor, berättar arkeologen Anders Huggert. I Nära notiser minns vi den nyligen bortgångne museimannen PeterGustafsson.”
Saxat ur vbm.se
SAMEBYAR VANN RENBETESMÅLET
Labba, Nils Gustav 2011-04-27. Samebyar vann Nordmalingsmålet. Sápmi – Samiskt informationscentrum.
http://www.samer.se/3617
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 april 2011 T 4028-07
UPPSATSER OM: HÄLLBILDER OCH SAMISKA TRUMMOR
Kallio, Biret Máret 2009. HÄLLBILDER OCH SAMISKA TRUMMOR 1B-uppsats i Arkeologi framlagd för professor Per H. Ramqvist Vårterminen 2009 Umeå universitet
http://umu.academia.edu/BiretM%C3%A1retKallio/Papers/350905/Baktegovat_ja_govadasat_-_Hallbilder_och_samiska_trummor
HÄLLBILDER OCH SAMISKA TRUMMOR 2
Kallio, Biret-Máret 2010. Om språk, metoder, teori- och begreppsbildning i forskning kring hällbilder och trummor i Sápmi. Kandidatuppsats i arkeologi (15 hp). Handledare: Professor Per H Ramqvist VT 2010 Umeå universitet
http://umu.academia.edu/BiretM%C3%A1retKallio/Papers/398371/Baktegovat_ja_govadasat_II_-_Hallbilder_och_samiska_trummor_II
SAMISKT – FINSKT – NORDNORSKT
Läsa mer: RIEßLER, MICHAEL ???? SAMISKT OCH FINSKT SUBSTRAT INORDSKANDINAVISKA DIALEKTER.
HAR VÄSTANNORTJÄRN SAMISK PÅVERKAN?
Vid östra sidan av Västannorstjärnet i Häradsbygden i Dalarna har arkeologer funnit offrade föremål från 1100-1300-talet, samtida med många av de samiska offerplatserna i norra Sverige. Man skulle kunna säga ute ifrån fynden kunna säga vara en blandning av fynden från äldre järnåldern från Käringsjön i Halland med jordbruks- och boskapsföremål i trä och de samiska personliga föremål i glas och metall och myntfynd i samiska offersjöar från 1000-1300-talet.Monica Golabiewski Lannby skriver om fyndet i Västannortjärn i SNT 4 2011 och avslutar med orden:”En reflektion man kan göra över likheten med de samiska offerplatsfynden är att den samiska kulturen uppenbarligen har haft stor påverkan ända nere i Häradsbygden.”
Läsa mer: Ersgård, Lars 2002. Västannortjärn. En rituell plats från högmedeltid. Plats och praxis. Studier af, nordisk förkristen ritual, s 281 -291
FINSKUGRISKA SPÄNNEN I NORGE
I den norska tidskriften Viking 2010 skriver Hege Skalleberg Gjerde i artikeln ”Tilfeldig? Neppe. Finsk-ugriske smykker i Sør-Norge” om finskugriska spännen kopplade handel med samerna i Norge.
BLOGG OM ”Samer i sör”
FÅNGSTMARKSGRAVAR I NORGE
Arkeologen Frans-Arne Stylegar skriver om fångstmarksgravar på sin blogg ”Arkeologi i Nord”
SAMER I HEDMARK I NORGE UNDER YNGRE STENÅLDERN
Av Mari Kildahl, frilansjournalist Publisert 17. mar. 2011 16:02
http://www.hf.uio.no/iakh/forskning/aktuelt/aktuelle-saker/2011/amundsen.html
SAMISKT ÅR I VÄSTERBOTTEN 2011
Västerbottens museum har utsett 2011 till en satsning på att lyfta fram samisk historia, kultur och Rock Art in Sápmi.
– Vi kommer att ha en extra stor satsning på samiska kulturarvsfrågor. Vi tycker att det är jätteviktigt att lyfta och synliggöra den samiska kulturen, säger Jans Heinerud, arkeolog och chef för uppdragsverksamheten vid Västerbottens museum, till Västerbottens Folkblad.
Läsa mer: Fredriksson, Johanna 2011-02-05. Samiskt år invigs med nationaldag
http://www.folkbladet.nu/233038/2011/02/05/samiskt-ar-invigs-med-nationaldag
Västerbottens museum pressmeddelande: Samiskt år 2011
http://www.presskontakt.se/pressreleaser/visa/pressrelease/328474/samiskt-ar-2011/1E4CCDF4-CA6C-F904-037D-C30BB317E1F2
Rock Art in Sápmi:
http://www.vbm.se/projekt/rock-art-in-sapmi/projekt-rock-art.html
SÖKA EFTER SAMISKA LÄMNINGAR
Vad är en samisk lämning? Arkeologen Ewa Ljungdahl har gjort en liten handbok hur samiska lämningar och tips hur man ska dokumentera fynden.
Läsa och ladda ned handboken i pdf-format.
http://www.samiskarummet.se/assets/files/pdf/om_vi_inte_syns_sa_finns_vi_inte_inkl_bilagor.pdf
ARTIKLAR OM SAMER UR ”SAMISKA RUMMET”
Ljungdahl, Ewa GRAVAR VID LAPPFORSEN I OFFERDALhttp://www.samiskarummet.se/assets/files/Gravar%20vid%20Lappforsen-%20Offerdal.pdf
Olofsson, Mariana DOKUMENTATION I HESTVIKA 3-5/9 2010 (Hestvika ligger i en vik inne i Namsfjorden, Norge)
http://www.samiskarummet.se/assets/files/pdf/%5b5%5d%20DOKUMENTATION%20I%20HESTVIKA(1).pdf
Ljungdahl, Ewa Märkliga fornlämningar i Bavla/ Stor Lövdalen http://www.samiskarummet.se/assets/files/Dokumentation%20av%20markliga%20fornlamningar%20i%20Bavla%20juni%202010.pdf
ANSIKTSFORMADE STENAR VID SAMISKA OFFERPLATSER
Erik Norberg skriver bland annat om ansiktsformade stenar vid offerplatsen vid Stødi i Norge
Läsa mer: Norberg, Erik Stalotomter på Saltfjellet. Samiska rummet.se
http://www.samiskarummet.se/assets/files/Stalotomter_pa_Saltfjellet_tekst_og_bilder.pdf
SAMISKA OFFERPLATSER FÖRSVINNER FRÅN FJÄLLKARTORNA
Samiska offerplatser kommer inte märkas ut på fjällkartorna och på Lantmäteriets databaser i framtiden.
Läsa mer: Lindstrand, Åsa 2011. Offerplatserna försvinner från kartorna. Samefolket 1/11. Sidan 16.
SAMISKT BÅTBYGGE I NORGE
Myklevold, Lars Børge H. Odaterad. "Båter og båtbyggingstradisjoner nordpå - hva er norrønt/norsk og hva er samisk?”. Foredrag ved Stiftelsen Nordnorsk Fartøyvernsenter og Indre Sør-Troms Museum.
Pedersen, Kjell Erland 2006-04-19. Er nordlandsbåten samisk? Hildringstimen.no
http://www.hildringstimen.no/lessak.asp?nyhets_id=1188&meny_parent=642&meny_id=654&hoved=1
Pedersen, Kjell Erland 05. januar 2007, kl Båtbyggere og samer i Beiarn - 3. Artikkel. Hildringstimen.nohttp://www.hildringstimen.no/lessak.asp?nyhets_id=1248&meny_parent=642&meny_id=654&hoved=
NY AVHANDLING
Sara Hagström Yamamoto 2010. I gränslandet mellan svenskt och samiskt: Identitetsdiskurser och förhistorien i Norrland från 1870-tal till 2000-tal
(Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia, Arkeologi
Läsa mer: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:356092
BOK: DÄR RENFLOCKEN DRAR FÖRBI
Bok: Där renflocken drar förbi. . . (2010) är den tredje boken som ges ut av Boska – föreningen för bevarande av samisk kultur och folkmedicin. Redaktör är Åsa Virdi Kroik.
Boken är både lättläst och tungläst, ibland blir det lite för mycket ”svamiska”, det vill säga svenska med samiska ord. Det gäller hänga med i det samiska ordens betydelse. Här saknar jag ett litet sydsamisk-svensk ordbok längs bak i boken som man snabbt kunde titta på.
Einar Myrholt skriver om ”Rödockra och hällkonst” , Jorunn Jernsletten skriver om samiska gravar i artikeln ”Gaelmieh i Njaarke”, Anna Sofie Bull Kuhmunen skriver om fåglar i samisk folktro i artikeln ”Ledtiej bijre”, Inger Zachrisson skriver om ”Älgen i arkeologi och tradition”, Ewa Ljungdahl skriver om ”Bengömmor och hornsamlingar”, Åsa Virdi Kroik skriver bland annat om ”Namsvatnet – ”Heligt Vatten med samiskt namn?” och så medverkar även Christer Westerdahl.
EN ELLER TVÅ SKIDSTAVAR PÅ STENÅLDERN?
Använde stenålderssamerna en eller två skidstavar? Det frågan blir aktuell när arkeologen Thomas B Larsson beskriver ett hällristningsmotiv från Zalavruga vid flodens Vygs/Uiks utlopp i Vita havet i Tvärsnitt 4/2010. Tre skidåkande samer åker i samma skidspår på jakt efter en älgko och två älgkalvar. På hällristningen syns tre vardera stavspår efter skidstavarna på båda sidorna av skidspåret som om samerna använt ett par skidstavar var.
NORGES ÄLDSTA SAMISKA SKIDA DATERAD
Skidan uppfanns av samerna. Inga avbildningar av skidor finns på bondeskandinaviska hällristningar. Nu har den så kallade «Drevjaskia» i Norge blivit daterad. Den är 5200 år gammal.
Tore Gjerløw Per Willy Larsen 23.02.2011 NRK
http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/nordland/1.7519842
SAMISKA HÄLLMÅLNINGAR FRÅN VIKINGATIDEN?
Österbottens första hällmålning som upptäcktes vid det samiska heliga berget Pyhävuori norr om sjön Lappajärvi är äkta. Vasabladet skriver:
”Arkeolog Pentti Risla fann tecken på att älgmålningen inte täcktes av ett mineralskikt som vanligen täcker stenåldersmålningar. En möjlighet är att hällmålningar är endast 1000 år gamla och hör ihop med samisk kultur”.
Arkeologen Peter Holmblad säger till Vasabladet:
- Det kan vara en helt ny källa till den samiska historien i Österbotten.
Och hur Pentti Risli kan datera att hällmålningarna till 1000 år? Det verkar vara en gissning.
Läsa mer: Berg, Janne 2010-10-14. Unika hällmålningar hittades i Alajärvi. Fyndet kan öppna dörrarna till förhistorisk samisk kultur i Österbotten. Vasabladet.Läsa mer: Vasabladet 2010-10-15. Österbottens första hällmålningar upptäckta (Internetversion)
http://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=129502
Tack till Leif Paulin för tillsända artikeln.
VIDEO OM KULTPLATSER FRÅN RYSSLAND
Fick ett e-mail från Vyacheslav Mizin om videor om rösen och kultplatser från Kolahalvön och Ryska Karelen.
“I offer you to viewing a two video report. Below the link fordownloading. Film-report about a summer expedition on the Barents sea coast (Kola peninsula). Prehistoric stone construction (cairns, perched boulders etc) in the coast of the Arctic ocean. (DVD 750Mb)
http://narod.ru/disk/24680301000/DVD%20Plato%20seydoff.rar.html Experimental film about a finnish sacred cave Pirunkirkko (“Devils Church”) in Karelia, NW Russia. (DVD 760Mb)http://narod.ru/disk/25152039000/Pirunkirkko.rar.html
It no commercial projects, for viewing outside of the Internet.”
Fick ett tips av en läsare hur man gör:
"För att kunna lasta ned filmerna måste man först ladda ned programmet Яндекс(Jandeks). Fyll i siffrorna och tryck på Скачать (som jag tror betyder "hoppa").Programmet går fort att ladda ner, men en film tar två och en halv timma."
SYDSAMISK GRAV FRÅN 1400-1500-talet UNDERSÖKS
En samisk kvinna, 148 cm lång och cirka 40 år, begravdes i en klippskreva vid Gransjön i Frostviken-fjällen i norra Jämtland på 1400-1500-talet. Just nu undersöks hon av osteologen Therese Hedlund med flera på zoologiska institutionen i Lund.
Läsa mer: Bubenko, Anna & Marakatt, Lars-Ola 2010-10-12 Samiskt skelett undersöks i Lund Sameradio/SVT Sápmi
http://sverigesradio.se/cgi-bin/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=4092048
SAMISKA KÅTOR FRÅN VIKINGATIDEN
Längs efter fjällryggen, från norra Jämtland och uppåt, finns ett stort antal ovalformade boplatser som går under folkmun för ”Stalotomter”. De är knutna till samerna.
- Det visade sig att över hela fjällkedjan skedde etablering av renskötsel samtidigt, under vikingatiden, mellan år 850-1050, sade Ingela Bergman till Populär Arkeologi och fortsätter:
- Vi har precis hittat renmjölk i vikingatida kärl.
Läsa mer: Gustafsson, Birgitta 2010- arkeolog, forskare och museichef. Populär Arkeologi 3/2010 (sidan 19).
SAMISK OFFERPLATS FRÅN 400-1100 FUNNEN I JÄMTLAND
De fem små stensättningar och en större stensättning vid sjön Fotingen i Jämtland kopplas samman med en möjlig samisk offerplats. Vid platsen har arkeologer från Länsmuseet i Östersund funnit brända och krossade ben efter älg och hjort.
– Hittills har vi fått datering på att det skulle röra sig om tidigt 400-tal till 1100 e Kr. En av idéerna är det här är samisk offertraditon eller en sorts samisk gravtradition, sade arkeologen Anders Hansson till Sameradion.
Läsa mer: SR Sameradion 2010-10-07. Brända älgben gäckar arkeologer
http://sverigesradio.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=4079170
SPÅR EFTER SAMISKA JÄGARE FRÅN STENÅLDERN TILL 500-talet?
Snöfinnarna finner spår efter ”Snöfinnar”? Är det spår efter samiska förfäder som har kommit från på glaciären Jotunheim?
Frågan måste ställas om vilka människor jagade på glaciären Jotunheim. Var det stenålderbönder nedanför, eller var det samernas förfäder (stenålderssamer)? Vilka var det som jagade på 500-talet?
Läsa mer:
http://www.nettavisen.no/nyheter/article2984290.ece
SAMISK OFFERPLATS FRÅN 400-1100 FUNNEN I JÄMTLAND
De fem små stensättningar och en större stensättning vid sjön Fotingen i Jämtland kopplas samman med en möjlig samisk offerplats. Vid platsen har arkeologer från Länsmuseet i Östersund funnit brända och krossade ben efter älg och hjort.
– Hittills har vi fått datering på att det skulle röra sig om tidigt 400-tal till 1100 e Kr. En av idéerna är det här är samisk offertradition eller en sorts samisk gravtradition, sade arkeologen Anders Hansson till Sameradion.
Läsa mer: SR Sameradion 2010-10-07. Brända älgben gäckar arkeologer
http://sverigesradio.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=4079170
SAMER PÅ FOTOGRAFIER ANNO 1868
Lotten von Dübens fotografier från Lappland 1868 finns nu utlagda på Nordiska Museets bildsida på Flickr.com.http://www.flickr.com/photos/34380191@N08/sets/72157624064863795/
SAME MED REN FRÅN HÄRJEDALEN AVBILDAD PÅ JÄRNUGN FRÅN 1700-talet
Är det samen Anders Torkelsson Fjellström som är förebilden till motvivet ren åker på ackja på järnugnar som tillverkades vid Ljusnedals järnbruk i Härjedalen i slutet på 1700-talet?
http://www.digitaltmuseum.se/things/jarnugn/S-NM/NM.0103404*1?pos=4
"SAMERNA HAR FUNNTS MINST I TUSENTALS ÅR"
Arkeologer är inte en enda grupp människor, likaledes som samer. Arkelogerna Stig Welinder och Bozena Werbart menar i boken Sveriges historia (2009) att samerna uppstod vid Nordkalotten vid Kristi födelse. Historikern Dick Harrison har förnekat att samerna är en ursprungsbefolkning. En helt annan åsikt har arkeolgen Noel D. Broadbent. Han säger till Sameradion
- Samerna har funnit i minst tusentals år.
Och fortsätter:
- Det man se samerna i större nordisk sammanhang att samerna har bott nästan ända ned till Stockholm, ända ned till Oslo, nästan hela Finland och även i norra Balticum.
Blind, Marica 2010-07-23 Samer bodde i Stockholm och Balticum. Sveriges Radio - Sameradion
http://sverigesradio.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=3874074
ETT SAMISKT HELIGT BERG HOTAT I RYSKA KARELEN
Av Jouni Tervalampi juli 2010
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/07/vottovaara-hotad.html
DNA- UNDERSÖKNINGAR VISAR ATT SAMISK TAMRENSKÖTSELN UPPSTOD I FENNOSKANDIA
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2593925/pdf/rspb20080332.pdf
NYA SAMISKA SEITAR FUNNA I FINLAND
Finlands Akademi finansierar ett fyraårigt forskningsprojekt att försöka finna samiska seitar. Det leds av arkeologer från Uleåborgs universitet Sex stycken stenar har hittills studerats. Pylläkivi vid Enareträsk ska se ut som ett älghuvud i profil.
Samerna har inte varit ett enda folk som har dyrkat samma rådare, gudar och gudinnor. Utan haft olika rådare. Forna Kemi lappmark var Ukko-land. 14C-dateringar visar att de började på 1100-talet.
- Based on radiocarbon dating, the oldest findings have been dated back to the 12th century, säger arkeologen Tiina Äikäs till Helsingin Sanomat.
År 2007 fann arkeologer från Uleåborg universitet på ön Ukonsaari i Enareträsk en okänd seite.
- Det är en sten med ett ansikte som påminner som ett arg djur. Från ett närliggande hål har mer än 400 ben upptäcktes, av vilka många hade bränts. Den äldsta av dem i enlighet med datering var överarmsbenet av en svan, säger Ilmari Mattus till Helsing Sanomat.
Nya utgrävningar vid grottan Ukonsaari i Enareträsk, där man tidigare fann ett silverhänge från 1200-talet, visar på fynd ända till 1600-talet.
Läsa mer: Konttinen, Jussi 2010-06-12. Seitas, sacred places of the indigenous Sámi people, have become subjects of renewed interest. Helsingin Sanomat.
http://www.hs.fi/english/article/iSeitasi+sacred+places+of+the+indigenous+Sámi+people+have+become+subjects+of+renewed+interest/1135257596134
Iskos 2009.
UPPALLAD STEN I SAMISK MILJÖ VID SAREK
Redan Bodil Johansson nämner tre uppallade stenar vid Sarek i sin uppsats ” Liggande hönor. En bortglömd fornlämning” (1999). Där fanns det inga koordinater. Det kan vara de tre uppallade stenar som Peter Andrén såg i ”Vandring i Sarek, 2009”. På hans hemsida finns ett fotografi på den uppallade stenen vid Vuosskelvágge.
Han skriver: ” På min vandring genom Vuosskelvágge stötte jag på den "roliga" stenen som avbildas till vänster. Senare på vandringen såg jag faktiskt ytterligare några stora bumlingar som också var uppallade av mindre stenar, men ingen formation var lika fin som denna.”
En är en björnhuvudformad sten (dock ej publicerad på Andréns hemsida).
Gps-uppgiften till stenen är olika, så jag vet vilken som är rätt.
GPS Latitude - 67 29 32.06 GPS Longitude - 18 0 14.20
Google Earth lat: 67492263 long 18004131 och 938 meter över havet
Tack till Peter Andrén och Sven Hallerdal!
Läsa och titta mer: Andrén, Peter
http://www.peterandren.se/resor/sarek2009/sarek2009_swe.html
YTTERLIGARE EN BILD PÅ DEN UPPALLADE STENEN PÅ LÖGDÅKULLEN
Läsa mer: lisaamting - Oj har jag missat att det redan är mitten av aprilhttp://lisaamting.blogg.se/2009/april/oj-har-jag-missat-att-det-redan-ar-mitten-av.html
SAMISK JÄRNFRAMSTÄLLNINGSPLATS UTANFÖR SANGIS
Nu är det bekräftat det jag har misstänkt att det är samisk järnframställningsplats vid Järnbacksmyren vid Haparandabanan utanför Sangis i Norrbotten. Tidigare har arkeologer vid lokal 39 för kommande järnvägspåret efter Haparandabanan funnit rester av 2300 år gammalt järn- och stålsmide. Vid lokal 39 fann arkeologerna föremål som var typiska för den samiska järnålderskulturen; stenåldersredskap vid sida med järn, spännen av östlig typ, asbetskeramik, spår efter jakt på ren och ornerad benföremål av samisk typ. Det har varit lite tvekan då järnframställningsplatsen inte var funnen om det kunde röra om samma typ av ugnar som vid Röda jorden utanför Riddarhyttan i Västmanland.
Nu har arkeologer från Norrbottens museum funnet själva ugnen vid Järnbacksmyren. Det är en östlig typ av ugn med ställda stenhällar som arkeologer tidigare funnit i norra Finland och Karelen. Där bodde i stort sett enbart samer under järnåldern.
Läsa mer: Bennerhag, Carina 2010-06-17. Ugnen är funnen. Arkeologi på Norrbottens museum.http://arkeologipnorrbottensmuseum.blogspot.com/2010/06/ugnen-ar-funnen.htmlBennerhag, Carina 2009. Norrbottniskt stål – redan för 2300 år sedan. Norrbottens museumhttp://www.nll.se/webb/Kultur--och-utbildning/Norrbottens-museum/Uppdragsavdelningen/Arkeologi/Forskning/Samhalle-i-forandring-Jarnalder-i-Norrbottens-kustland/Kotivuori, Hannu 2010-06-18 Age of iron .http://www.barentsinfo.org/?DeptID=3610Haparandabanan: http://haparandabanan.blogspot.com/Norrbottens museum: Arkeologi i Haparandabanans spårhttp://www.nll.se/webb/Kultur--och-utbildning/Norrbottens-museum/Program---utstallningar/utstallningar/Haparandabanan1/Arkeologi-i-Haparandabanans-spar/
Arkeologi i Haparandabanans spår. (red: Ingmari Sennström)Långväga kontakter http://www.nll.se/upload/IB/ku/nbmum/Program-utställningar/Arkeologi%20i%20Haparandabanans%20spår/Långväga%20kontakter.pdf
Keramik:http://www.nll.se/upload/IB/ku/nbmum/Program-utställningar/Arkeologi%20i%20Haparandabanans%20spår/Keramik.pdfJärn – Stålhttp://www.nll.se/upload/IB/ku/nbmum/Program-utställningar/Arkeologi%20i%20Haparandabanans%20spår/Järn%20-%20stål.pdf
Näringsfånghttp://www.nll.se/upload/IB/ku/nbmum/Program-utställningar/Arkeologi%20i%20Haparandabanans%20spår/Näringsfång.pdf
NY BOK OM SAMER
Iskos 17 - Recent perspektives on Sámi archaeology in Fennoscandia and North-West Russia (2009). I tidskriften skriver bland annat arkeologerna Noel Broadbent och Britta Wennstedt Edvinger om järnålderssamer på Hornlandsudde i Hälsingland. Nya dateringar visar att de vikingatida samiska silverskatterna är från tidig medeltid. En inventering på öarna vid Vita Havet har arkeologerna bland annat funnit två labyrinter och en ringformad anläggning med fem koncentriska stenringar.
NY BOK OM KUSTSAMER I SVERIGE
Vid Bjuröklubb i Västerbotten fann arkeologerna en björngrav i en tomtning.
- Under stenarna i hörnet fann vi en liten hög med ben från en vuxen björn. Vi hittade björnskallen, tänderna, ryggraden och benen. Efter att björnen ätits upp i en rituell måltid, begravdes benen. Det här fyndet är det viktigaste beviset på att det var samer som levde på den här platsen. Det finns bara en enda kultur som har haft björnoffer, och det är samekulturen, sade arkeologen Noel Broadbent till UpplevBottenviken.se 2009.
Vid den ringformade anläggningen på ön Stora Fjäderägg säger Noel Broadbent till UpplevBottenviken.se.
- Vi står framför en helig plats, en sten som samerna trodde var fylld av ande och kraft, en seite. På sådana här heliga platser offrade man fisk, kött, blod och annat till gudarna. Vi har hittat den här typen av runda stenkonstruktioner längs hela kusten från Bjuröklubb ända ner till Hälsingland.
Nu har rapporten samlats i bokform: Lapps and Labyrinths. Den är utgiven av Arctic Studies Center vid Smithsonian Institution i Washington D.C. i USA.
Läsa mer: ArkeologiCentrum Nyhetsbrev 2010:1 2010-03-27. Lappar och labyrinter.
http://www.arkeologicentrum.se/newsletters/NAC2010_1.pdf
Upplev Bottenviken 2010-05-28. Ett försvunnet folk träder fram.http://www.batlivlulea.nu/artiklar/2009/091009-samer.html
FORSKA OM SAMER
På Umeå universitets forsknings arkiv har de skannat in olika uppsatser om samer:
Klicka på manuskript. http://www.foark.umu.se/samlingar/digitalt/
TORNE OCH KEMI LAPPMARK ÅR 1642-1643
Nu finns Olof Tresk bok om TORNE OCH KEMI LAPPMARK
1642-1643 att läsa som pdf-fil på internet.
http://lapinkavijat.rovaniemi.fi/vanhatkartat/eng/kirja.pdf
ETT SAMISKT KLAPPERSTENSGRAVFÄLT VID ÄLVSBYN I NORRBOTTEN?
Så kallade insjögravar i skogsbygd norr om Mälaren brukas kopplas till finnfolket (romerskt och gemansk benämning), det vill säga till järnålderssamer. I Väster- och Norrbotten finns det inte så många insjögravar. Vart begravde järnålderssamerna sina döda?Nu får du lära ett nytt begrepp: Samiska klapperstensgravfält.
När inlandsisen smälte kring 15000-13000 år sedan och havets vågor slog mot den dåtida kusten bildades klapperstensstränder och idag ligger de högsta klapperstenstränderna ligger på grund av landhöjningen kring 180-230 meter över havet. Även i Österbotten i Finland finns fångstmarksgravar och insjögravar som i Sverige och vissa forskare menar att det är en del av en samisk kultur. I boken Fornminnen i Österbotten från neandertalare till sockenbor (2005) skriver arkeologen Peter Holmblad så här om en av skogsgravarna från ett klapperstensfält i Österbotten som dateras till 1100-talet genom fynd av bland annat hästskospännen:'
Den bäst dokumenterade skogsgravslokalen är Nådjärv i Esse, Pederöre. Här har möjligen två, eller tre, begravningar noterats. . .Lokalen ligger på en stenig åssluttning i närheten av ett åskrön, ca 20 km från den samtida kusten. . .Nådjärvsgravarna är särpräglade genom miljön i stenig, klapperliknade morän och genom den magra fynduppsättningen som saknar större redskap och vapen. Även smyckena är få. Att begravningarna gjorts på marken i ett naturligt stenfält har uppfattas som en indikation på att Nådjärvsgravarna tillhör en fångstgrupp med nordliga traditioner.
Vad arkeologen Peter Holmblad menar med "en fångstgrupp med nordliga traditioner" vet jag inte. Är det en okänd jägarbefolkningen som levde under medeltiden i Finland är det en sensationell upptäckt i samma klass som en nyupptäckt indianstam i Latinamerika. Själv anser jag det är samiska gravar. Nu har ett liknande klapperstensgravfält upptäcks på den svenska sidan. Ja, det har varit känt i över femtio år. Det ligger söder om Racketjärnarna i Älvsbyn socken i Norrbotten. Vid fornminnesinventeringen 1989 skrev inventeraren i sitt block om Älvsbyn raä 274:
Fornlämningsliknande bildning, bestående av ett block, närmast tresidigt med 1 m l sidor och 0,7 m h, stående på 3 mindre stenar 0,1-0,3 m st. De mindre stenarna vilar i sin tur på ett 3,5 x3 m och 1,3 m h block. Enligt tidigare anteckningar benämns bildningen "höna". I närheten finns ett flertal ansamlingar, ca 2x1 m, av småsten, vilka enligt tid. ant. tolkats som gravar. Hönan och dessa gravar sätts i samband med lappsk offerkult. Vissa av stenansamlingarna är klart avgränsade, men de torde ändå vara naturbildningar.
Nu har jag fått fotografier tillsända över ”stensamlingarna” av Tomas Granström från Älvsby blir jag mycket förvånad över forninventerarens bedömning att det skulle vara naturbildningar. Redan 1961 skrev Olov Isaksson om dessa stensättningar i artikeln "Två lapska kultplatser" i Norrbotten 1961. De verkar av fyndet i Finland tillhöra till järnålder-tidig medeltid. Varför samerna begravde sina döda vid klapperstensfält är oklart, men den traditionen varkar vara spridd på båda sidorna av Bottenviken. Fler klapperstensgravfält kan vara Råneå raä 291, Råneå raä 310 (Junkerputt - Jämför Norrbotten 1961), Råneå raä 312, Råneå raä 328 och Råneå raä 546.
P.S. Ett tips för är som bor i Väster-, Norr- och Österbotten då ni är ute i naturen och går i naturen och ser ett klapperstensfält. Titta nogrannt om ni ser stenansamlingar som ser ut som mindre stensättningar i stenklapperfältet. Ni får gärna tipsa mig om fler klapperstensfältgravar.
NORDSAMISK ETYMOLOGISK DATABAS
Nordsamisk etymologisk databas
http://kaino.kotus.fi/algu/index.php?t=etusivu
SLÄKT I HÄSSJÖ?
Släktforskning i Hässjö socken, Timrå kommun, i Medelpad
Ni som har rötterna i Hässjö socken i Medelpad så har ni tur. Släktforskaren Tommy Jonsson har sammanställt nästan allt ur kyrkböckerna från 1600-talet och framåt.
Hässjöregistret: http://www.hassjo.se/
Själv har jag tittat efter lappnamn (samer) i titel-pdf-filen och funnit både lappar och sockenlappar.
FINSKA LAPPRÖSEN
I Finland finns liknande insjögravar (fångstmarksgravar) som i Sverige. I Finland har många av de en tradition att det är ”lappar” (samer) som ligger begravda i dessa. Datering av lapprösen visar att en del redan har uppförts på bronsåldern. 2005 skrev Wesa Perttola uppsatsen ”Lapinrauniot ja ennustava mallintaminen: menetelmän alustava kokeilu pienellä aineistolla” (172). Nu finns den utlagt på Internet.
http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/hum/kultt/pg/perttola/lapinrau.pdf
Ett tips för er som inte kan finska är att kopiera text från pdf-filen och sätta in inställningen på Google-språkverktyget att översätta från finska-svenska, eller finska till engelska. Den fungerar bättre med översättning från finska-engelska. Så får ni någorlunda begrepp vad Wesa Perttola skriver.
NORSK BLOGG OM:
Nyheter om Samisk Historie
http://samenes-historie.origo.no/-/forum/show/338119_nyheter-om-samisk-historie
LAPPAR SOM VISTADES
i Arnäs, Grundsunda och Nordmalings socknar år 1749.
http://www.sikhallan.se/DomsIntres/Lappar1749.htm
GAMMAL NORSK BOK OM SAMER NU PÅ INTERNET
Beskrivelse over Finnmarkkens Lapper
Av Knud Leem utgiven 1767 finns nu publicerad på internet. Det är Alta Bibliotek i Norge som har lagt ut boken på nätet. Knud Leem var versam som präst och missionär i Finnmark i Norge från 1725 till 1738.
Läsa mer: Knud Leem. Beskrivelse over Finmarkens Lapper. Kjøbenhavn : Salikath, 1767
http://www.altabibliotek.net/finnmark/
BOK OM SAMISKA LAPPSKATTELAND
Gudrun Norstedt håller på med en bok över kartor över lappskattelanden från 1600-talet som ska ges ut sommaren 2010. Utgångspunkten är Geddas kartor över lappskattelanden från 1671. En bok som är välkommen då Geddas originalkarta är svåråtkomlig, den finns endast i original på Riksarkivet i Stockholm och en kopia Västerbottens musem.
Läsa mer: Fernqvist, Frida 2010-03-12. Kartor över lappskatteland. SR Sameradion.http://www.sr.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=3503349
SAMISKA TRUMMOR
Religionshistorikern Rolf Christoffersson har skrivet en avhandling om Med tre röster och tusende bilder. Om den samiska trumman. (2010)
Läsa mer: Vetenskapsradion. 2010-02-08. Den samiska trumman
http://www.sr.se/sida/default.aspx?programid=1302
Avhandlingen: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:280158
SAMER SÖKER SPÅR EFTER SINA FÖRFÄDER.
I Jämtland söker samer och arkeologer samiska spår i "vildmarken". Vildmarken har aldrig varit vildmark.
– I turistguider har fjällvärlden tidigare beskrivits som en vildmark vilket det inte är då det finns människospår överallt, säger Ewa Ljungdahl, arkeolog på Gaaltije, till Länstidningen
Läsa mer: Pålsson, Evelina 2010-02-10. Samerna söker efter fornminnesplatser. Länstidningen. http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.1797538
UMESAMERNAS MARKNADSPLATS
Anders Huggert skriver om myntfynd i artikeln “Kyrk- och marknadsplatsen Lyksälie under 1600- 1700-talen” i SNT 1 - 2010, sidorna 6-10
AVE-MARIA HÄNGET FRÅN GRÅTRÄSK
Om det samiska Ave-Maria hänget från Gråträsk skriver Anja Wrede i Månadens föremål februari 2010 - Ave Maria-hänge. Norrbottens museum
http://www.nll.se/webb/Kultur--och-utbildning/Norrbottens-museum/Bildarkiv-och-samlingar/Foremalssamlingen-/Manadens-foremal-2010/Februari-2010/
NY AVHANDLING
Av Inger Sommerseth på Tromsø Museum som behandlar «Villreinfangst og tamreindrift i Indre i Indre Troms. Belyst ved samiske boplasser mellom 650 og 1923»
– Detta vittnar om inlandets ökade betydelse redan på järnåldern. Samerna var en viktig och aktiv part i handelsverksamhet, med jakt- og fiskeprodukter, med de norröna kystsamfundena, som alltså inte bara drev handel söderut mot Europa, säger Sommerseth till forskning.no.
Läsa mer: Forskning.no. (NTB-Arne Børcke): 2010-01-24. Avhandling kan vekke liv i nordisk samestrid.
http://www.forskning.no/artikler/2010/januar/240574
Nutti, Kristina 2010-01-26. Samer i Inre Troms på järnåldern. Sameradion
http://www.sr.se/cgi-bin/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=3397343
SAMER I IDRE x 3
I boken Grövelsjöfjällen (2009) av författaren Anders Ejdervik och fotografen Anders Dahlin finns det tio sidor (121-131) om samerna i Idre.
I Kringelfjords-Nytt Nov -08 skriver Jan Spånberg i artikeln “Vars kom Idringarna och Särningarna ifrån?” och om samer i Idre (sidorna 10-12).
Läsa mer i pdf-format: Kringelfjords-Nytt Nov -08.
http://www.kringelfjordens-stugby.se/l%C3%A4nksidor/L%C3%A4nkbilder/KF_nytt/Kringelfjords%20Nytt%20nov-08.pdf
Östensson, Henrik feb 2010. Med fjällen som arbetsplats. Jord & Skog Nummer 1 2010, sidorna 23-25
SAMER I ALASKA (USA)
En okänd historia för de flesta nordbor är att ett antal samer flyttade till Alaska. John Siri har gått i sina släktingar fotspår i Alaska och resultatet har blivit boken ČalliidLágádus boka Sámit bálvalusas Alaskas – Amerihká breavat (Samer i tjänst i Alaska – Amerikabrev).
– Det var en spännande resa. Själv om Alaska är en naturpärla, ville jag själv aldrig ha utvandrat dit, säger Johan Siri till norska NRK.
Läsa mer: Måsø, Nils H. 2010. Alaskasamene hedras.
http://www.nrk.no/kanal/nrk_sami_radio/1.6961951
TVÅ SAMISKA SKELETT NAMNGIVNA
Tidigare gjorde radiojournalisten Jörgen Heikki ett inslag i Vetenskapsradion om fyra samiska skelett som är deponerade i Lunds Historiska Museum, en var Lapp-kvinnan Maria Grahn.
Släktforskaren Kjell-Åke Lundström från Stensele har funnit två namn på samiska skelett, varav ett deponerades på Lunds Historiska Museum och det andra på Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Läsa och lyssna mer: Heikki, Jörgen 2009-11-18. Kampen om kranierna.
Vetenskapsradion
http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4256&artikel=3236683
Heikki, Jörgen 2010-01-05 Smör-Tomas livsöde del av svensk rasbiologi SR Sameradion
http://www.sr.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=3350486
Samlingsida med nyheter och reportage om samiska kvarlevor
Samiska kvarlevor. http://www.sr.se/cgi-bin/sameradion/nyheter/amnessida.asp?grupp=9488
SAMER I GÄSTRIKLAND
Länsmuseet Gävleborg satsar på samisk forskning. Projektet "Samer i Gästrikland" har fått 50 000 kr av Gästrikefonden.
HÅLL-LAPPAR
Håll-lappar var samer som var tvångsutskrivna att transportera silver och varor mellan Nasafjäll och kusten. Silvermuseet i Arjeplog har studerat håll-lapparna och nu ska Pitesamernas och borgarna från Piteå marknadsplats vid Arjeplog undersökas.
- Det var en helt osannolik insats som krävdes för att transportera allt som behövdes för gruvbrytningen. Här uppe fanns inte bönder och hästar i samma utsträckning som nere vid kusten, så det blev samerna som med sina renar fick dra upp utrustningen på fjället. Det fanns ett antal hållkåtor längs vägen, där de kunde vila lite grann och mata sina renar, bland annat i Vaxnäs, Arjeplog och Storbodsund, säger arkeologen Lars Liedgren på Silvermuseet till Piteå-Tidningen.
Hofman, Marianne 2010-01-15. Utgrävning av gamla marknadsplatser. Piteå-Tidning.
http://www.pitea-tidningen.se/nara_dig/artikel.aspx?ArticleId=5117053
OLOF ANDERSSON FRÅN ÅSELE LAPPMARK
Jag har tidigare skrivit om Olof Andersson från Åsele Lappmark som dog 1701 i Skultuna i Västmanland. Rullfilmen på Västerås Stadsbibliotek över domboken över Norrbo härad stämde inte, 1701 fanns inte med. Nu har jag fått hjälp av släktforskaren Göran Ekberg (http://www.gorek.se/) från Örebro. Det kom fram en hel del intressanta saker. . .
LAPPFLICKAN MARIA
I en lagerlokal vid ett industriområde i Lund finns kvarlevorna av lappflickan Maria som lämnade Lycksele lappmark på 1800-talet.Utblick Sápmi tar på söndag med er på en resa i Marias spår - resledare är en man som brinner för detta människoöde.
Utblick Sápmi, söndag 15 november, 15.30 i P2. Producent: Jörgen Heikki
http://www.sr.se/cgi-bin/sameradion/index.asp
ARKEOLOGI OCH SAMER NY AVHANDLING AV CARL-GÖSTA OJALA
Sámi Prehistories: The Politics of Archaeology and Identity in Northernmost Europe
Ladda ned avhandlingen här:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:241109
MARIA-DYRKAN HOS SAMERNA PÅ 1200-1800-talet
Vet du vad det är likhet mellan Västerås och samer i norra Sverige? Jo, de använde samma Mariasymbol.Arkeologen Anders Huggert skriver om Mariadyrkan hos samerna mellan 1500-1800 i Fornvännen 2009/3. Mariadyrkan hos samerna var äldre än 1500-talet, den uppstod redan på 1200-talet. Arkeologerna Birgitta Fossum och Nina Karlsson var med och grävde en samisk boplats en kilometer från sjön Gråträsk vid Lapplandsgränsen. De skriver i Populär Arkeologi Nr 2001:Direkt efter avtorvningen kom det bland annat fram ett litet hänge. Hänget är ett litet Ave Maria monogram som antas komma in i Sápmi, Sameland, redan under 1200-talet.
Läsa mer:Fossum, Birgitta och Karlsson, Nina 2001. Tjuvgömma i Gråträsk var en samisk offerplats. Populär Arkeologi Nr 2001
Huggert, Anders 2009. Senmedeltida dräktsilver med mariasymbolik i södra Lappmarken. Fornvännen 2009/3.
Mundal, Else 2006. Kong Håkon Magnussons rettarbot for Hålogaland av 1313 og andre kjelder til kristninga av samane i mellomalderen. Sápmi Y1K - Livet i samernas bosättningsområde för ett tusen år sedan. Samiska studier. Umeå universitet.SR Sameradion. 2008-06-02. Nya forskarrön uppdaterar samisk historia, http://www.sr.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?
artikel=2108748
Hansen Lars Ivar och Olsen Bjørnar 2007. Samernas historia fram till 1750
SAMER OCH JÄMTAR DYRKADE SAMMA VÄRLDTRÄD?
Det diskuterar Ola Magnell i årsboken Jämten 2010 - Vikingatida spår som är ett temanummer om vikingatiden i Jämtland.
Läsa mer: Larsson, Thomas 2009-11-27. Har offerlunden under Frösö kyrka samiska inslag? Östersunds-Posten.
http://op.se/kulturnoje/kulturartiklar/1.1560700
Länstidningen Östersund. 2009-12-02. Ett tungt temanummer om spår från vikingatiden.
http://ltz.se/kultur/kulturnytt/1.1573794
UNDER GRAVHÖGEN LÅG EN STENÅLDERSBOPLATS
Under en gravhög intill Fjällsjöälven i Nordankäl i Ramsele i ﾅngemanland fann arkeologer en stenåldersboplats och en skelettbegravning från 3500-3100 f Kr. På den här stenåldersinlandsboplatsen fann arkeologer brända ben av älg, ren, eventuellt björn och tamsvin. Nu är rapporten klar.
I gravhög låg en kistgrav och samma typ av gravskick finner vi vid gravhögarna på den samiska gravön Långön i Hoting i Västerbotten. Graven var orienterad i vnv-ösö och var ett liknande orientering som med skelettgravarna vid det samiska gravfältet vid Vivallen i Härjedalen och Långön.
Läsa mer: George, Ola 2007. Arkeologisk undersökning i kursform av gravhög från yngre järnålder och boplatsrester från mellanneolitikum i Ramsele sn Murberget - Länsmuseet Västernorrland Rapport 2007:4
http://www.murberget.se/rapport/data/11/1981636b-d4e3-4f26-a06f-5bc7db5fe84b.pdf
Fler arkeologiska rapporter från Murberget
http://www.murberget.se/rapport/Default.aspx?snkod=2485
”VIKINGATIDA” SAMISK DRÄKT STÄLLS UT
Hantverkare har nu gjort en rekonstruktion av den vikingatida samiska Sjoldhamndräkten och den ställs Vikingmuseet Lofotr på Borg i Lofoten i Norge.
- Liket lå på bunnen av myra. Det var lagt bjørkekjepper på tvers, så lå det et reinskinn oppå der. Så lå liket innhyllet i et teppe oppå reinskinnet, dekket med et lag never, säger arkeologen Lars Erik Narmo till NRK.
Och till Västerålen Online säger Narmo:
– Derimot finner vi forseggjorte detaljer, sølvperler og farger som tyder på at det ikke er noen fattig peron som har vært gravlagt på Skjoldehamn.
Den döda med sin dräkt blev funnen i en forntida myr under torvbrytning vid Skjoldehamn i Andøy i Nordland i Norge 1936. Begravningsskicket talar för ett samiskt begravningsskick.
Dels att den döda begravdes i en myr, med renskinn och näver. Varför skulle en norska bli begravd vid en myr? Utom om hon var ingift i en samisk släkt.
Det är mest troligt att den döda är en kvinna, då man vid en tidigare undersökning inte kunde finna någon Y-kromoson i skeletten. Sedan är det frågan om det är en ingift norska eller en samisk kvinna. Man kunde inte finna något typisk samisk allel.
Dräktens utseende liknar samiska dräkter; silverkulor och band av rött, gult och grönt.
- Ytterplagget var en kofte med v-formet hals, kjent fra samiske drakter senere. Skjorta under var veldig fillete med tre lag lapper, noe som også er vanlig i samiske drakter, säger Lars Erik Narmo till NRK.
Läsa mer: Forland, Gisle 2009-10-01.Norges eldste drekt. NRKhttp://www3.nrk.no/nyheter/distrikt/nordland/1.6799676
Kristiansen, Martin Gisle 2009-10-01. Skjoldehamndrakten kan være samisk. Västerålen Online.http://vol.no/nyhet.asp?F=F&N=26459
LÄSTIPS OM SAMER, KARELEN OCH FINLAND
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/02/samer-finland-och-karelen.html
SAMER I SVEALAND
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/03/nyheter-om-samer-i-svealand.html
SAMER I GÄVLEBORGS LÄN
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/03/nyheter-om-samer-fran-gavleborg.html
SOCKENLAPPAR
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/03/nyheter-om-sockenlappar.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar