tisdag 9 mars 2010

NYHETER OM SOCKENLAPPAR

Motiv från en medeltida ullkorg från Dalarna (spegelvänd)

Arkiv 2009-

Artiklar om sockenlappar i Sverige

Brändström, Fredrik 2004. "Sockenlappar". Populär Historia 1/2004.
Eriksson, Ulla.2002. Sockenlappar, Alir-anor nr 1 2002.2003. Söderala sockenlappar och vintersamer, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Hallerdal, Sven. 1998. Lappstuga minner om forna tider, Falu Kuriren, 3 september 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/09/19980903/FK-19980903-50.pdf
Larsson, Lars-Gunnar 2000. Sockenlapparnas språk. Saga och sed. Uppsala. sidorna 62-69
Roempke, Ville 2000. Vita Lopponica - okända sockenlappar i Lapp-Nils släkt (sidorna 81-92). HUR nr 6..Tema: Samer. Skiftserie utgiven av Landsarkivet i Östersund och föreningsarkivet i Jämtlands län.
Sandin, John-Erik..2003. "Sockenlappen" 1927. (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?. Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg
Svanberg, Ingvar 1976a. En samisk befolkning i Dalarna 1640-1850. C-Uppsats i etnologi, Uppsala universitet, HT (Stencil)
1976b. På den tiden det fanns vandrande samer i Baggbo. Borlänge Tidning, 8 oktober1976. sidan 5
1976c. Sockenlappar i Folkarebygden. Folkarebygden 1976, sidorna 41-45 1977. Samer i södra Dalarna. Tunum - Tunabygdens fornminnes- och hembygsförenings årsskrift 197., sidorna 51-57
1978. Bofasta samer fanns i Uppland på 1800-talet, Samefolket nr 9 1978, sidorna 7 & 29
1980a. Sockenlappar i nordvästra Uppland, Vår hembygd 4, Skriftserie utgiven av Hembygdens förlag, Östervåla, sidorna 310-312
1980b. Sockenlapparna i Jämtland. Jämten 1981. sid 115-126
1980c. Sockenlappar. En etnologisk studie av bofasta samer och deras nomadiska förfäder .i Mellansverige. Etnologiska institutionen. Uppsala.
1986. Sockenlappar. Rig 1986. häfte 4. sida 97-116
1999. Hästslaktare och korgmakare: resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar. Johan Nordlander-sällskapet. Skrifter 21. Umeå.
Tervalampi, Jouni 2005. Internet. Hästslakt. Från hednisk festmat till sockenlappar..http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerSockenlappar.html
Welinder, Stig ???? Samer och sockenlappar i Stora Skedvi, Skedviplogen ????, sidorna 20-22
Westerlund, Staffan 2003a. I Lapp-Britas spår vid Ingboviken (sidorna 6-7), Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
2003b. De uppländska samernas bortglömda historia (sidorna 6-7), Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid? (Sidorna 44-49). Björklinge förr och nu 2006. Utgiven av Björklinge hembygdsförening

NYHETER OM SAMER I SVEALAND


Arkiv
Arkiv 2009-

SAMER I BERGSLAGEN?


På webbsidan ”Samiska rummet” skriver arkeologen Ewa Ljungdahl i artikeln ” Finns det spår efter skogssamer i Bergslagen?”, om ett besök i Norbergsskogarna.

Läsa mer: Ljungdahl, Ewa 2010. ”Finns det spår efter skogssamer i Bergslagen?”. Samiska rummet.
http://www.samiskarummet.se/aktuellt/finns-det-spar-efter-skogssamer-i-bergslagen.html


BRONSMYNT VISAR PÅ KONTAKTER MELLAN SAMER OCH SKANDINAVER

Bronsmynt visar på kontakter mellan samer och bondeskandinaver. Det menar arkeologen Inger Zachrisson i Fornvännen 2010/3.
Nästan 50 stycken äldre bronsmynt är funna i Dalarna. De är funna kring Dalälven, Siljan, Enån och Runns vattensystem. Det är i samma område vi finner många av Dalarnas samiska fångstmarksgravar.Flera av fyndet har en offerkaraktär i källor, intill bäckar och vid myrar. Hos både bönder och samer har man haft en tradition att offra vid bäckar och mossor under järnåldern. Hos samerna levde traditionen att offra vid bäckarna till slutet av 1600-talet i Härjedalen. År 1699 stod samerna Jonas Torkelsson och hustrun Gunilla vid Funäsdalsfjällen åtalade för avgudadyrkan. De ska dyrkat vid ”avgudalunden vid Mito Kläpp” och ”kastat flinta och stål uti en källa och rinnande vatten.”

I en källa vid Kärvåsens by i Boda socken i Dalarna fann lokalbor 11 stycken bronsmynt från järnåldern. Intill Kvarnbäcken vid Korsgården i Falun fann en person ett bronsmynt från 300-talet, präglat i det romerska riket. Vid en myr nedanför ”herrgården” vid Sörbo i Svärdsjö socken i Dalarna har man vid två tillfällen funnit ett romerskt silvermynt, ett romerskt bronsmynt och en fingerring av guld.

Zachrisson har pekat ut en plats där pälshandlare och samerna från Dalarna kan ha mötts. Näset mellan Öster- och Västerdalsälven. Där har man vid tre tillfällen funnit tre romerska bronsmynt. Möjligen är de romerska mynten offrade. Två av lösfynden nämns fyndplatsen som ”vid en större bäck, Humlebäcken”.Även udden ”De öste” vid Storsjön i Härjedalen skulle kunna varit en mötesplats, där pälshandlare och samer möttes. På udden har arkeologer funnit 12 bronsmynt från cirka 210 f. Kr till cirka 1610 e. Kr.

Läsa mer: Zachrisson, Inger 2010. Vittnesbörd om pälshandel? Fornvännen 2010/3. Sidorna 187-201.

LAPP-ANDERS I BAGGBO

Om Lapp-Anders i Baggbo i Dalarna kan du läsa i Vägverkets broschyr "Närsamhället" (1998)
Läsa mer: Vägverket. 1998. Närsamhället
http://publikationswebbutik.vv.se/upload/1824/88184_narsamhallet.pdf

TVÅ UNIKA SAMISKA ACKJOR FUNNA I DALARNA (20 juli 2007)

Två unika samiska slädar - ackjor - har blivit återfunna i Äppelbo socken. Den ena ackjan ställs ut i Äppelbo hembygdsgård tillsammans med information om skogssamerna som vistades i Äppelbo på 1700-talet. Det är Mattias Lundell och Rut Nilsson har gjort utställningen. Vid hembygdsgården ställs även fotografier och andra saker knutna till Äppelbo socken.Ackjornas ursprung är ännu oklart. Om de tillhört skogssamerna från Dalarna eller andra samer är ännu oklart. Carl Linneus, sedermera Carl von Linné, besökte Äppelbo socken den 9 augusti 1734 och där mötte han samer: Den 9 augusti. Bröt man upp om morgonen ifrån Äppelbo. . . När man rest 3/4 mil från Äppelbo, låg nere i en myra 3:e lappkojor, som där av gållapparna blivit uppbygda; ty här i församlingen eller pastorat är lapphushåll indelta, vars flit i sina kristendoms stycken av prästerna berömdes. På onsdagar under juli är det visningar, klockan 14-18.

Källor och läsa mer: Meddelande och fotografier från Mattias Lundell
Högkvist, Eva 2007. Om Äppelbo sockens historia, Dala-Demokraten, 5 juli 2007
Olin, Lisa 2007. Linné-inspirerad utställning i Äppelbo, Dalarnas Tidningar, torsdag 12 juli, sidan 17

SAMER I VÄSTMANLAND (2 april 2006)

Jag (Jouni Tervalampi) blev jag intervjuad av lokaltidningen vlt i tisdag om samer i Västmanland. Det är ett material som kan komma in dagen efter eller om 3 månader. Redan efter intervjun tänkte jag: "Bara det inte kommer in på lördag. Den 1 april". För den som inte känner till att fanns samer i Västmanland. Vem tror då att samer finns i Västmanland när artikeln kommer in just 1 april. Då alla vet att lokaltidningen brukar ha en bluffartikel just den dagen. Fast nu gör det ingenting. Det blev en riktigt bra artikel.

Läsa mer: Bergold, Kersti 2006. Lappläger i Dingtuna, vlt, Lördag 1 april 2006, sidorna 60-61

SAMER I UPPLAND? ( 2 mars 2006)

I Björklinge hembygdsförening årskrift "Björklinge förr och nu 2006" skriver Inger Zachrisson om: "Fanns det samer i Uppland i gången tid?" Där skriver Inger Zachrisson i artikeln " Fanns det samer i Uppland i gången tid? " om sockenlappar, skogssamer och samer knutna till högstatusplatser: samekvinnor som gifter sig med sveakungar, båtgravfälten Vendel, Valsgärde och Tuna i Alsike, samer på Birka, i Sigtuna och Uppsala. Hon skriver bl.a. : "Det mytiska släktträd som nordiska kungadynastier konstruerade kunde ha en samisk anmoder eller -fader."
Hon är arkeolog och var redaktör och skrev stora delar av boken " Möten i .gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien". Monographs 4, Statens Historiska.Museum, Stockholm,1997

Källa: Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid?, Björklinge förr och nu 2006, Utgiven av Björklinge hembygdsförening, sidorna 44-49

SAMER I DALARNA (2 november 2005)

I Dagsverkets Nr 3 - 2005 skriver Björn Engström om "Lappar i Svärdsjö". Den finns som pdf-format på Internet.
I samma nummer skrivs om en okänd försvarsmur som användes vid slaget vid Brunnbäck april 1521, innan slaget vid Badelunda, utanför Västerås. http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv32005.pdf

Artiklar om skogssamer och sockenlappar i Svealand

Dalarna

Ahlberg, Hakon .2000. Samer fanns fordom över hela landskapet. Dalarna genom 2000 år. AB Dala-Demokraten. Falun
Bennström, Greger 2006. Ett samiskt offerfynd i Falun?, Dalarna 2006
Dalarnas museum 2006. "Lappgubbens grav", Dalarna 2006, sidan 330
Einarsson, Leo 1995. Arkeologen Maria Lannerbro Norell hade mycket intressant att visa och berätta då.hon gästade skogsmuseets årsmöte. Mora Tidning, 17 mars 1995.
Engström, Björn 2005. Lappar i Svärdsjö, Dagsverket nr 3 2005, utgiven av Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund och Dalarnas museum (sidan 10), http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv32005.pdf
Hallerdal, Sven. 1993. Liggande hönor offerplats för forntida samer?, Falu Kuriren, 28 augusti 1993.
1995a. Det har funnits både renskötande och andra samer i Rättvik. Falu Kuriren, 12 januari 1995..
1995b. Hästslakt. En intressanta bild på Ullkorgen. Frågan är om det är en same som slaktar hästen eller om det vittnar om en förkristen rit. Falu Kuriren, 12 januari 1995.
1998. Samer Dalarnas urinvånare.Ny bok lyfter fram eftersatt folkgrupp ur historiens glömska, Falu Kuriren, 9 juni 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/06/19980609/FK-19980609-17.pdf
1998b. Samer i Dalarna. Kåtornas folk Falu Kuriren, 29 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980729/FK-19980729-38.pdf
1998c. Samer har funnits i hela Dalarna, Falu Kuriren, 29 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980729/FK-19980729-38.pdf
1998d. I spåren efter K E Forsslund, Falu Kuriren, 31 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980731/FK-19980731-15.pdf
1998e. Etnisk rensning av samer i Dalarna, Falu Kuriren, 31 juli 1998
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980731/FK-19980731-15.pdf
1998f. Kyrkoböckerna berättar, Falu Kuriren, 31 juli 1998
1998g. Mystiska hönor ruvar på hemligheter, Falu Kuriren, 4 augusti1998.
1998h. Lappstuga minner om forna tider, Falu Kuriren, 3 september 1998
.http://arkiv.daltid.se/1998/09/19980903/FK-19980903-50.pdf
1999. Dalagåta i Trysil, Falu Kuriren, 7 maj 1999.
http://arkiv.daltid.se/1999/05/19990507/FK-19990507-27.pdf
2000. Klotter i Haraldsbo (samisk ristning), Falu Kuriren, 17 januari 2000.
2000b. Siljansbygdens offerstenar lever farligt. Det visar historien, Falu Kuriren, 28 april 2000.
2001a. Gränserna kring Bjursås, Falu Kuriren, 11 juli 2001.
2001b. Forskargrupp jagar sponsor (Haraldsboristningen), Falu Kuriren, 28 september 2001.
2002a. Falun. Gudagubbe blev hundratals år yngre, Falu Kuriren, 15 april 2002
http://arkiv.daltid.se/2002/04/20020415/FK-20020415-FK-32.pdf
2002b. I samernas spår, Falu Kuriren, 11 maj 2002., http://arkiv.daltid.se/2002/05/20020511/FK-20020511-FK-40.pdf
2006. Nya fynd av mystiska stenar Ingen vet varför folk pallade upp de stora stenarna, Dalarnas Tidningar, 6 september 2006
http://arkiv.daltid.se/2006/01/20060104/FBN-20060104-DT-05.pdf2006b. Linné startade hönsjakten i Tandövardens naturreservat, Dalarnas Tidningar, 6 september 2006 http://arkiv.daltid.se/2006/01/20060104/FBN-20060104-DT-05.pdf
Klockar, Lars-Eric 2000. Krukskärva ännu en bit i samepusslet, Falu Kuriren, 21 januari 2000.
Rostvik, Allan 2004. Samiska kulturminnen i Dalarna. Kyrkböcker och ortnamn berättar, Dagsverket nr 4 2004 - Årgång 24, http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv42004.pdf
Svanberg, Ingvar 1976a. En samisk befolkning i Dalarna 1640-1850. C-Uppsats i etnologi, Uppsala universitet, HT (Stencil)
1976b. På den tiden det fanns vandrande samer i Baggbo, Borlänge Tidning, 8 oktober1976, sidan 5
1976c. Sockenlappar i Folkarebygden, Folkarebygden 1976, sidorna 41-45
1977. Samer i södra Dalarna, Tunum - Tunabygdens fornminnes- och hembygsförenings årsskrift 1977, sidorna 51-57
1983. Samer i Lima, Öfre Gäldet, Medlemsblad för hembygdsföreningarna i Malung, Lima, Rörbäcksnäs och Transtrand 3/83, sidorna 8-9
Welinder, Stig ???? Samer och sockenlappar i Stora Skedvi, Skedviplogen ????, sidorna 20-22



Västmanland

Bergenhamn, Helena .2002. "Skogssamerna - folket vi inte minns", sidan 4, (Jouni Tervalampi om hans sameforskning i Västmanland). Vestmanland Läns Tidning, Tisdagen den 30 juli 2002.
Bergold; Kersti 2002. "Samer har en egen historia i Västmanland", sidan 45, (Jouni Tervalampi om hans sameforskning i Västmanland) Vestmanland Läns Tidning, Lördagen den 14 september 2002.
2006. Lappläger i Dingtuna. sameforskaren Jouni Tervalampi..., vlt, Lördag 1 april 2006, sidorna 60-61
Tervalampi, Jouni 2002. Internet. Full fart i Västmanland på 1620-talet, http://medlem.spray.se/jaaaaa/November2002.html
2003a. "Samen Olof Andersson från Åsele lappmark som tog livet av sig i Skultuna 1701", sid 12, Växpressen - Informationsblad för Växhuset i Västerås. Nr 11 Årg. 7 December 2003.2003b. Internet.Samen Olof Andersson från Åsele lappmark som tog livet av sig i Skultuna i Västmanland 1701.
http://medlem.spray.se/jaaaaa/December2003.html
2006c. Sökande efter samiska lämningar i Västmanland från historisk tid, Okvistat december 2006, sidorna 8-9
ttp://medlem.spray.se/jaaaaa/OkvistatDecember2006.html


Södermanland & Stockholm


Dunfjeld, Maja & Zachrisson, Inger. 2001. Samiska föremål ur Stockholms jord (sidorna 160-163), Upptaget. Arkeologi i Stockholm inför 2000-talet. Sankt Eriks årsbok, utgiven av Samfundet S:t Erik, Stockholms Stadsmuseum, Stockholms Medeltidsmuseum.


Uppland

Svanberg, Ingvar 1978. Bofasta samer fanns i Uppland på 1800-talet, Samefolket nr 9 1978, sidorna 7 & 29
1980. Sockenlappar i nordvästra Uppland, Vår hembygd 4, Skriftserie utgiven av Hembygdens förlag, Östervåla, sidorna 310-312.
Westerlund, Staffan. 2003. I Lapp-Britas spår vid Ingboviken (sidorna 6-7). Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
2003b. De uppländska samernas bortglömda historia (sidorna 6-7). Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid? (Sidorna 44-49). Björklinge förr och nu 2006. Utgiven av Björklinge hembygdsförening.

NYHETER OM FINLAND & SAMER

Arkiv 2009-

FINLANDS MAGISKA STENAR

Finländaren Leif Paulin skriver om märkliga stenar som ansiktsformade stenar och uppallade stenar. Möjligen kan någon sten ha fungerat som en samisk site.

Läsa och titta mer: Paulin, Leif 2012. Vanhan kansan kivikulttuuriperinne Suomessa osa 1
http://www.sinikivi.com/15/

VÄSTFINSKT SMYCKE FUNNET OFFRAD I EN ÄLV?

I augusti 2011 fann Jouni Kalliokoski ett armband av brons i den delvis uttorkade älven Loimijoki strax norr om samhället Huittinen i sydvästra Finland. Efter älven, både norr och söder om fyndplatsen, har västfinska gravar hittats i Kokemäki och i Huittinen. Smycken är lokalt, det vill säga sydvästfinskt.
Den kan finnas minst två möjligheter; en kvinna har drunknat i älven, eller att smycket har offrats i älven.
Lauhio, Eveliina 2011-10-05. Mies löysi viikinkinaisen rannerenkaan Huittisissa. Iltalehti.fi
(En man hittade en vikingatida kvinnas armband i Huittinen)
http://www.iltalehti.fi/uutiset/2011100514516206_uu.shtml

7000 ÅR STENSÄTTNING FUNNEN I FINLAND

http://inventerare.wordpress.com/2011/07/06/finish-archaeologist-has-unearthed-a-7-000-year-old-grave-in-osterbothnia/

SKELETT FRÅN FINSKT OFFER/BEGRAVNINGSTJÄRN SKA UNDERSÖKAS

I ett finskt offertjärn – Levänluhta – i Storkyro socken i Österbotten i Finland har man under cirka 130 år funnit offrade föremål från 400-700-talet, bland annat har arkeologer funnit skelettrester efter minst 98 personer. Att så många människor begravts eller offrats i en forntida sjö ställer nya frågor. ” Varför har man valt att begrava sina döda på ett så avvikande sätt i en sjö?. . .Det verkar troligt att de som blivit begravda i Levänluhra har representerat en helt annan ideologi och syn på döden. . .Man får inte heller glömma bort att våt marker ofta ansetts ha övernaturliga egenskaper inom den fenno-ugriska mytologin, vilket säkerligen har lyft fram dessa platser ännu mer”, skriver arkeologen Anna Wessman i artikeln ”våtmarksgravarnas mysterium” i Populär Arkeologi 2/2011. Nu ska ett tvärvetenskapligt projekt försöka få ett svar på skeletten från Levänluhta.

BOSKAPSSKÖTSEL I SATUKUNTA I FINLAND FRÅN BRONSÅLDERN

14C-datering från en tand från ett nötkreatur visar att man bedrev boskapsskötsel i Satukanta 1000 f. Kr.
Läsa mer: Österbottens tidning 2011-01-28. Gravfynd avslöjar tidig boskapsskötsel
http://www.ot.fi/Story/WireStory.aspx?storyID=32252

ÅLANDS STENÅLDER

Ålands stenålder är bara 100 år gammal
http://www.alandstidningen.ax/article.con?id=25327&iPage=5

ANDRA VÄRLDSKRIGET FINLAND

Sovjetiskt flyg i hjärtat av Finland
Av Christer Bergström
http://www.krigsmyter.nu/km19stridsflygarekarelen.pdf

Finska vinterkriget
http://www.krigenshistoria.se/andra-vaerldskriget/14-finska-vinterkriget.html

Engelsk bombräd mot Finland under andra världskriget
Av Christer Bergström
http://www.krigsmyter.nu/km18luftkrig.pdf

EN FINSK SPIONSKOLA I RYSKA KARELEN

Under Fortsättningskriget (1941-1944), som var en del av 2:a Världskriget, uppförde finnarna en spionskola vid Petrozavodsk vid Onegasjöns strand i dåvarande Sovjetiska republiken Karelen som finnarna ockuperade under Fortsättningskriget. Spionskolan uppfördes av Antti Porvali. Nu har sonsonen Mikko Porvali skrivet en bok om spionskolan: Vakoojakoulu. Päämajan asiamieskoulutus jatkosodassa (2010). Finland hade tillfångataget tiotusentals sovjetiska fångar, både civila och soldater, som fänglades i förintelseliknade fångläger.Där rekryterades finska spioner ur den rysktalande befolkningen. Flera hundra fångar hoppade på erbjudandet. Sovjetiska agenter reda på den hemliga spionskolan och planerna var att göra ett attentat mot skolan. Planerna avslöjades och spionskolan flyttade 1943 längre in mot landet till Sortjärvi nära Petrozavodsk, i november samma år Ruokolahden och sommaren 1944 till Savitaipale. Agenter fick nya ryska identiteter och skulle lära sig hoppa fallskärm främst i Arkangelsktrakten för att samla information. De skickades i ryska militärkläder.
I stort sett blev spionskolan ett fiasko. Det är oklart hur många som återvände, men beräkningar är att ungefär 90% av spioner rymde, dödades eller är spårlöst försvunna. Arkiven förstördes och det är oklart exakt hur många som utbildades till spioner. I januari 1943 släpptes 22 män bakom fiendens sida i fallskärm och ingen av de återvände till Finland. En av de ryska krigsfångarna som hade utbildats till sköts ihjäl vid fronten av finska soldater efter ett uppdrag i Sovjetunionen, eftersom soldaterna trodde det var en fiende när han bar på ryska soldatkläder.
Läsa mer: http://www.tuomioja.org/index.php?mainAction=showPage&id=1662&category=3
Haukka-Konu, Sari 2010-05-12 Kun isoisä vakoilijoita koulutti
http://www.spjl.fi/?s=297Kirja paljastaa: Suomi koulutti venäläisvakoilijoita salaisessa paikassa
2010-05-12
http://www.mtv3.fi/uutiset/kotimaa.shtml/arkistot/kotimaa/2010/05/1127565
Jokipii, Markku 2010-05-23. "Suurin syy vakoilijoiden tuhoon ovat viina ja naiset"
http://ww.verkkouutiset.fi/index.php?option=com_content&view=article&id=31196:qsuurin-syy-vakoilijoiden-tuhoon-ovat-viina-ja-naisetq&catid=5:tiede&Itemid=7

ÖSTERBOTTENS FÖRSTA HÄLLMÅLNING UPPTÄCKT

Det samiska vistet vid Lappajärvi (LapparnasSjö) hade sitt heliga berg Pyhävuri (HeligtBerg) söder om sjön Lappajärvi). På det 148 meter höga berget finns två stycken samiska seiter vid namn Piekkolaola (Trollgrottan) och Sienkärsäkivi (Gristrynestenen). Redan 2008 anmälde arkeologientusiasten Kari Väisänen att han sett rödfärg på stenen Sienkärsäkivi. Arkeologen Kari Kinnunen från GTK var ute och titta på rödfärgningen och bedömde rödfärgningen som naturlig. På många stenblock kan man se rödbrunt färgskick och brukar vara järnoxid som tränger ut ur stenen, det vill säga järn som oxiderar. Mer känt som rost.
Utan att känna till anmälan om rödfärgningen besökte arkeologen Peter Holmblad och fotografen Mikael Herrgård berget Pyhävuori juli 2009 och fann på bergväggen vid Piekkolaola en svagt, svagt synlig målad älgfigur. De hade sett något som liknande ett älghuvud med en kropp, 17 x 13 cm. När de förstärkt det röda i bilden i Photoshop framträdde en tydlig älg, utan horn. Målningen har anpassats efter en kvartslinje i berget. Både benen står ovanpå kvartsådran. Det fann ytterligare några röda figurliknande målningar på samma ställe.
Den andra hällmålningslokalen var på den samiska stensejten Sienkärsäkivi. Arkeologen Peter Holmblad och fotografen Mikael Herrgård ser stenseiten som ett ansikte med en stor huvudbonad. Själv tycker när jag ser på fotografiet på stenen i deras artikel "Alajärven Pyhävuoren värikuvioista ja uhrikivestä" i tidskriften Eteläpohjalaiset Juuret 2/2010 att det mer liknar en liten stenpelare där en björn ligger och vilar med huvudet till vänster på bilden. Den utbucktade stenpartiet bildar björnens öga. Det enda fotografiet på en av hällmålningsfigurerna på Sienkärsäkivi visar en rombisk figur med två streck under och färgklick ovanåt till vänster. Den rombiska figuren har ett litet streckförläng i rombens högra udde. Jag tolkar som att det är stjärten på en andfågel/ripa/orre, där romben är själva kroppen och strecken nedanför är benen och färgklick ovanåt till vänster är fågelns huvud. Det ser ut som att figuren föreställer en gående fågel.

Tack till Leif Paulin från Vasa som har skickat artikeln till mig.

Läsa mer: Vasabladet 2010-10-15. Österbottens första hällmålningar upptäcktahttp://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=129502


KEDJEHUSBOPLATSVALL FRÅN STENÅLDERN FUNNEN I FINLAND

Läsa mer. Tahkokorpi, Mirjam 2010-07-14. Kivikautinen talo löytyi vahingossa. Yle.se

http://yle.fi/alueet/kymenlaakso/2010/07/kivikautinen_talo_loytyi_vahingossa_1830557.html

10 700-årig BOPLATS UPPTÄCKTES I FINLAND 2009

Läsa mer: YLE Etelä-Karjala 2009-08-24. Suomeen on tultu Etelä-Karjalan Kuurmanpohjan kautta
julkaistu 24.08.2009 klo 16:45, päivitetty 24.08.2009 klo 17:54
http://yle.fi/alueet/etela-karjala/2009/08/suomeen_on_tultu_etela-karjalan_kuurmanpohjan_kautta_950317.html

GAMLA KARTOR FRÅN FINLAND

(engelsk version)

https://jyx.jyu.fi/dspace/handle/123456789/6533

GAMMAL BOK att ladda ned

The chronicle of Novgorod, 1016-1471 (1914)

http://www.archive.org/details/chronicleofnovgo00michrich

FINSK KULTURMINNESSÖK

http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/portti/

FINSKA FLYKTINGAR PÅ 1700-talet

Nu finns Johanna Aminoff-Winberg avhandling om finska flyktingar under det Stora Nordiska Kriget till Sveriges västra del, Finland var ju rikets östra del på 1700-talet, att ladda ned som pdf-fil

https://oa.doria.fi/bitstream/handle/10024/28126/AminoffJohanna.pdf?sequence=1

NYA SAMISKA SEITAR FUNNA I FINLAND

Finlands Akademi finansierar ett fyraårigt forskningsprojekt att försöka finna samiska seitar. Det leds av arkeologer från Uleåborgs universitet Sex stycken stenar har hittills studerats. Pylläkivi vid Enareträsk ska se ut som ett älghuvud i profil.

Samerna har inte varit ett enda folk som har dyrkat samma rådare, gudar och gudinnor. Utan haft olika rådare. Forna Kemi lappmark var Ukko-land. 14C-dateringar visar att de började på 1100-talet.

- Based on radiocarbon dating, the oldest findings have been dated back to the 12th century, säger arkeologen Tiina Äikäs till Helsingin Sanomat.

År 2007 fann arkeologer från Uleåborg universitet på ön Ukonsaari i Enareträsk en okänd seite.

- Det är en sten med ett ansikte som påminner som ett arg djur. Från ett närliggande hål har mer än 400 ben upptäcktes, av vilka många hade bränts. Den äldsta av dem i enlighet med datering var överarmsbenet av en svan, säger Ilmari Mattus till Helsing Sanomat.

Nya utgrävningar vid grottan Ukonsaari i Enareträsk, där man tidigare fann ett silverhänge från 1200-talet, visar på fynd ända till 1600-talet.


Läsa mer: Konttinen, Jussi 2010-06-12. Seitas, sacred places of the indigenous Sámi people, have become subjects of renewed interest. Helsingin Sanomat.
http://www.hs.fi/english/article/iSeitasi+sacred+places+of+the+indigenous+Sámi+people+have+become+subjects+of+renewed+interest/1135257596134


BOK OM SAMER

Iskos 17 - Recent perspektives on Sámi archaeology in Fennoscandia and North-West Russia (2009). I tidskriften skriver bland annat arkeologerna Noel Broadbent och Britta Wennstedt Edvinger om järnålderssamer på Hornlandsudde i Hälsingland. Nya dateringar visar att de vikingatida samiska silverskatterna är från tidig medeltid. En inventering på öarna vid Vita Havet har arkeologerna bland annat funnit två labyrinter och en ringformad anläggning med fem koncentriska stenringar.



FINSK OCH ESTNISK ARKEOLOGISK TIDSKRIFT

med många artiklar på engelska finns nu att läsa på internet
Estonian Journal of Archaeology 2006-
http://www.kirj.ee/11132
Fennoscandia archaeologica 1984-
http://www.sarks.fi/fa/fa_articles.html

SAMISKA LÅNEORD I FINSKAN OCH KARELSKAN

Ante Aikio:The Saami loanwords in Finnish and Karelian (389 sidor)http://cc.oulu.fi/~anaikio/slw.pdf
OBS! Tung pdf-fil 43 mb

STENÅLDERN FINLAND

Forntiden i Vanda (2009) är en svenskspråkig bok om forntiden i Vanda från stenåldern till järnåldern.
Läsa mer: http://www.vantaa.fi/sv/i_uutinen.asp?path=109;4662;95734

SVERIGE-FINLAND 1809

Västerbottens museums skrift Nr 1 2009 handlar om kriget mellan Sverige och Ryssland 1809, då Sverige förlorade sin östra del Finland.
Temanumret går att läsa eller ladda ned som pdf-fil här:
http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/vbotten_1_09.pdf

INSKANNADE FINSKA OCH SVENSKA TIDNINGAR

Några tips från den pensionerade journalisten Sven Hallerdal på Falu-Kuriren om att gamla tidningar från 1700-1900-talet från Finland och Sverige finns inskannade. En guldgruva!Historiska tidningsbiblioteket:http://www.digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/secure/main.html

INSKANNADE GAMLA BÖCKER

Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808-1809 av Carl Johan Ljunggren(1790-1852)
http://runeberg.org/fin18092

EN BLOGGARE OM FINSK HISTORIA

http://suomenhistoriaa.blogspot.com/

NYHETER OM UPPALLADE STENAR











Arkiv 2003-2009
Arkiv 2009-


FINLANDS MAGISKA STENAR


Finländaren Leif Paulin skriver om märkliga stenar som ansiktsformade stenar och uppallade stenar. Möjligen kan någon sten ha fungerat som en samisk site.
Läsa och titta mer: Paulin, Leif 2012. Vanhan kansan kivikulttuuriperinne Suomessa osa 1
http://www.sinikivi.com/15/

DEN UPPALLADE SKÅLGROPSSTENEN VID NIBBLE I UPPLAND

Arkeologen Leif Karlenby är klar med sin avhandling Stenbärare. Kult och rituell praktik i skandinavisk bronsålder (2011) som i stora delar handlar om boplatsen och gravfältet vid Nibble i Uppland.
Läsa mer: Levande historia Nr 10 2011. Kannibalfest i Nibble.
Karlenby, Leif 2011. Stenbärarna: Kult och rituell praktik i skandinavisk bronsålder- Occasional papers in archaeology, ISSN 1100-6358; 55
(Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia)
Ladda ned avhandlingen:
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:438025

UPPALLADE STENAR I Katterjåkk i Lappland

Peter Andrén har vandrat i trakterna kring Katterjåkk i Lappland och upptäckt några uppallade stenar. Jag fastnar framför allt på en sten. Och ställer frågan:

Är det en samisk sijte som Peter Andrén har upptäckt?

Det uppallade stenen ser ut som ett möjligt björnhuvud där björnens nos finns längs ned till vänster på bilden. En fördjupning som markerar björnens öga. Stenen ligger vilande fyra mindre stenar.
Såg samerna detta och var det därför de pallade upp stenen för att göra den till en sijte? En plats där man offrade till en fiske- eller djurrådaren?

Stenen ligger söder om sjön Gátterjávri på den norska sidan av gränsen.

Andrén, Peter 2011. Stugvärd i Alesjaure 2011
http://www.peterandren.se/resor/alesjaure2011/alesjaure2011_swe.php

Den uppallade ”björnhuvudstenen”
http://www.peterandren.se/resor/alesjaure2011/PICS/2011_07_04-12_01_49.68_EDIT_swe.php



UPPALLAD STEN UPPTÄCKT I HÄRJEDALEN

En uppallad sten har upptäckts vid Brännmyrmossen i Härjedalen.Läsa mer: Hedeinfo.se
http://www.hedeinfo.se/index.php?option=com_content&task=archivecategory&id=0&year=2010&month=11&module=1&limit=9&limitstart=18

Tack till Sven Hallerdal för tipset.

SVERIGES HÄFTIGASTE UPPALLADE STEN?

När det gäller uppallade stenar så finns det många teorier. Vissa menar att de är skapade av inlandsisen. Är den uppallade gränsstenen Leksand raä 2173 skapad av inlandsisen? Bedöm själva

Se bilden på fonsök:
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/scanned_ref.pdf?label=Leksand+2173&url=20%2F2029%2F2360%2Ffoto%2F12000000580052_F.jpg

Fornsök Leksand raä 2173
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?province=Dr&monumentType=11078&tab=3&objektid=12000000117067&extent=-12584.976443848747,6551029.900154699,822968.7390238116,6903454.709845301&layers=Sverige;Fornl%C3%A4mningar%20geometrier;Fornl%C3%A4mningar%20symboler;Fornl%C3%A4mningar%20markering;&overview=0

UPPALLAD STEN VID LOFTA KYRKA, SMÅLAND

En uppgift och teckning från Johan Haquin Wallman (1792-1853) ska det ha legat en uppallad sten mellan Lofta kyrka och Stengårdsnäs:

”Deribland förekommer ett på trenne underliggare hvilande, hvliket skulle kunna anses såsom offersten (altarbord)”

Läsa mer: Nicklasson, Påvel 2010. Byggndasarkeologi på 1820-talet- Exemplet Lofta kyrka i Småland. Fornvännen 2010/3.

UPPALLAD STEN UPPTÄCKT I HÄLSINGLAND

En uppallad sten av typen ”liggande höna” - större sten liggande vilande på mindre stenar - har upptäckts vid Anneforstrakten, söder om Alfta, i Hälsingland av arkeologer från Gävleborgs läns museum.

Bloggen Arkeologi Gävleborg 2010-11-10. Vindkraftpark Annefors
http://arkeologigavleborg.blogspot.com/2010/11/vindkraftspark-annefors.html

VIDEO OM KULTPLATSER FRÅN RYSSLAND

Fick ett e-mail från Vyacheslav Mizin om videor om rösen och kultplatser från Kolahalvön och Ryska Karelen.

“I offer you to viewing a two video report. Below the link fordownloading. Film-report about a summer expedition on the Barents sea coast (Kola peninsula). Prehistoric stone construction (cairns, perched boulders etc) in the coast of the Arctic ocean. (DVD 750Mb)
http://narod.ru/disk/24680301000/DVD%20Plato%20seydoff.rar.html Experimental film about a finnish sacred cave Pirunkirkko (“Devils Church”) in Karelia, NW Russia. (DVD 760Mb)http://narod.ru/disk/25152039000/Pirunkirkko.rar.html
It no commercial projects, for viewing outside of the Internet.” Fick ett tips av en läsare hur man gör:
"För att kunna lasta ned filmerna måste man först ladda ned programmet Яндекс(Jandeks). Fyll i siffrorna och tryck på Скачать (som jag tror betyder "hoppa").Programmet går fort att ladda ner, men en film tar två och en halv timma."


UPPALLAD STEN I SAMISK MILJÖ VID SAREK

Redan Bodil Johansson nämner tre uppallade stenar vid Sarek i sin uppsats ” Liggande hönor. En bortglömd fornlämning” (1999). Där fanns det inga koordinater. Det kan vara de tre uppallade stenar som Peter Andrén såg i ”Vandring i Sarek, 2009”. På hans hemsida finns ett fotografi på den uppallade stenen vid Vuosskelvágge.
Han skriver: ” På min vandring genom Vuosskelvágge stötte jag på den "roliga" stenen som avbildas till vänster. Senare på vandringen såg jag faktiskt ytterligare några stora bumlingar som också var uppallade av mindre stenar, men ingen formation var lika fin som denna.”
En är en björnhuvudformad sten (dock ej publicerad på Andréns hemsida).
Gps-uppgiften till stenen är olika, så jag vet vilken som är rätt.
GPS Latitude - 67 29 32.06 GPS Longitude - 18 0 14.20
Google Earth lat: 67492263 long 18004131 och 938 meter över havet
Tack till Peter Andrén och Sven Hallerdal!
Läsa och titta mer: Andrén, Peter
http://www.peterandren.se/resor/sarek2009/sarek2009_swe.html

YTTERLIGARE EN BILD PÅ DEN UPPALLADE STENEN PÅ LÖGDÅKULLEN

Läsa mer: lisaamting - Oj har jag missat att det redan är mitten av april
http://lisaamting.blogg.se/2009/april/oj-har-jag-missat-att-det-redan-ar-mitten-av.html
Tack till Sven Hallerdal för tipsen!

UPPALLAD STEN UPPTÄCKT PÅ BJÖRKÖ I MÄLAREN

http://www.bowestling.se/Kommunikation.htm

NYA UPPALLADE STENAR KRING HÄVLINGEN I IDRE I DALARNA

"På Slugufjällets topp finns både ett röse och en uppallad sten. På kartan står det Slugufjället." Så inleder journalisten Sven Hallerdal den opublicerade artikeln "Bennys hönsgård. Gränsmärken eller kultplatser." Vem är Benny? Jo, Benny Jonsson från Idre sameby. Nio nya uppallade stenar, som även går under namnet "liggande hönor", har upptäckts på Långfjället, Näsfjället och Slugufjället i Idre i Dalarna. Av de har Idresamen Benny Jonsson har funnit åtta nya uppallade stenar och Inge Ljungqvist en uppallad sten. De vanligaste typer av de uppallade stenar i samisk miljö är en offersten (sejte), en Saiviosten eller ett gränsrå. Två av de uppallade stenarna är speciellt intressanta: då en visar ett ansikte i profil med ögat uthugget (?), näsan och munnen. Det andra stenen ligger uppallad på en platt större sten och tillsammans bildar det en fågel eller en hund som ligger och vilar och tittar ut över en sjö. Där den uppallade stenen bildar huvudet på fågeln/hunden och den större stenen kroppen.
Tack till Sven Halledal för informationen. Benny Jonsson och Inge Ljungqvists för titten av bilderna.
Läsa mer. Hallerdal, Sven 2010. opublicerad. Bennys hönsgård. Gränsmärken eller kultplatser
2010. opublicerad. Riksgränshöna. Gränstvist på Medeltiden.

UPPALLADE STENAR I SAMISK MILJÖ

I Christer Westerdahls bok Sydsamer (2004) finns ett ett fotografi på den uppallade stenen vid Sängsjön i Åsele. Det är det samma sten som Ernst Manker nämner i Lapparnas heliga ställen:

468.SPIRBERGET. Enligt en sagesman i Åsele finns på Spirberget, norr om Stamsjöån, en större skifferhäll, liggande på tre mindre, som i traditionen omtalas såsom en lapsk offersten.' Sitan 85 har sin flyttningsled på bergets sydsida.'

JUKKASJÄRVI 2064

På en liten halvö i sjön Báittas finns en uppallad sten. Den ligger i samisk miljö. På norra sidan av viken Alavuopio finns en kåtatomt (raä 2053). Den är en kilometer fågelvägen mellan den uppallade stenen och kåtatomten. På halvön, cirka en kilometer väster om den uppallade stenen, finns flera härdar och kokgropar.

TÄRNA 766

Vid Rajastjärn i Tärna socken i Lappland finns en uppallad sten uppförd av mänskliga händer med hjälp av hävstänger på grund av stenens storlek. En samisk seite, för endast 80 meter från den uppallade stenen ligger en bengömma vid ett stenblock.

PITEÅ 1404

En uppallad sten som ligger vid sjön Brännträsk västra del. Vid Kåtatjärn, cirka en kilometer nordväst om den uppallade stenen, finns resterna efter en kåta och tre härder (Piteå 1402).


RAÄ 204 ÄLVSBYN

På Älvbyns forskarförenings hemsida finns ett fotografi på den uppallade stenen vid Stormyberget i Älvsby socken, väster om Luleå. Oavsett om det är en naturbildning eller möjligen uppallade av mänsklig styrka med hjälp av hävstänger och ligger den endast 200 meter sydväst om ett äldre samiskt viste. Där finner vi ortnamnen Lappmyrberget och Lappmyrtjärnen. Med en stor sannolikhet har stenen fungerat som en samisk seite.

http://byn.panatet.se/P2225708

Tack till Sven Hallerdal för tipset.

RAÄ 1232 ÄLVSBYN

Är också en uppallad sten som ligger i samisk miljö. Stenen är uppallad vid Hundberget. 1,5-2 kilometer väster om den uppallade stenen ligger Kåtaberget och Kåtamyran. Cirka 1,7 kilomter norr om den uppallade sten ligger Lappskåran.

Se Tomas Granströms foto på den uppallade stenen vid Hundberget på min hemsida (2 november 2007)
http://medlem.spray.se/jaaaaa/NyheterLiggandeHonor.html

NATTBERGET, ÄLVSBYN

På Nattberget i Älvsbyn socken i Norrbotten finns en uppallad sten och även den ligger i samisk miljö. Nedanför Nattberget, cirka 2,5 kilometer, ligger Lappmyran och Lappmyrtjärnen.

Se Tomas Granströms foto på den uppallade stenen på Nattberget på min hemsida (2 november 2007)
http://medlem.spray.se/jaaaaa/NyheterLiggandeHonor.html

MORA STEN

Den 4 mars 2010 skrev historikern Dick Harrison i sin Kungabloggen på SVD:s hemsida om ”Mora stenar”:

"Här skall det även ha funnits en särskild sten, sedan länge omöjlig att lokalisera, på vilken kungarna mottog folkets hyllning. . .Förmodligen rör det sig om en propagandamyt, skapad för att stärka Magnus Erikssons monarki"

En annan åsikt har arkeologen Mats G. Larsson som i två delar har skrivit om Mora sten i Populär Arkeologi. Han menar att han han funnit Mora sten.

Läsa mer: Larsson, Mats G. 2009. nytt svar på gammal fråga? var låg mora sten. Populär Arkeologi 4/2009. sidorna 26-27
2010. lösning på gammalt bryderi? blocken är delar av försvunna mora sten.Populär Arkeologi 1/2010. sidorna 26-27
Harrison, Dick 2010-03-04. Mora stenar.
http://blogg.svd.se/kungabloggen?id=18564






TVÅ MEDELTIDA STENAR ÅTERFUNNA



En uppallad gränssten återfunnen av Allan Berg sydöst om Björnmyran i Svärdsjö socken. Den var känd av Karl-Erik Forslund på 1920-talet och gick då under namnet Jättsten. Den pensionerade journalisten Sven Hallerdal på Falu-Kuriren menar att stenen kan vara en gränssten från 1320 vid "Glottertufwa" vilket markerade gränsen mellan Svärdsjö och Alfta socknar. Stenen är med säkerhet gränsråmärket vid Björnmossen (Biörnemossa 1596) som omnämns vid laga ting i den 6 maj 1596 i Svärdsjö socken. Gränsstenen finns ej med i Fornsök.



Läsa mer: Hallerdal, Sven 2009. (opubl) Jättstenen återfunnen. Ett landmärke i gränstrakter. Gränsen - Björnmossen.



MORA STEN ÅTERFUNNEN?



Det påstår arkeologen Mats G. Larsson, men han vill inte berätta var stenen finns. Tidigare har två andra stenar pekats ut som Mora sten. Den har omnämns av Olaus Magnus från 1500-talet (Kapitel 31):
. . . finnes ute på slätten en stor stenhäll, befolkningen sedan urminnes tid kallad MORA STEN, som i en krets omkring sig har tolv jordfasta, något mindre stenar. Och själv något upphöjd över jorden genom underlagda, kilformiga stenar.
Nu menar arkeologen Mats G. Larsson att han har funnit den rätta platsen där Mora sten stod. Larsson menar att stenen stod på en 15 x 25 meter stor hög som gick under namnet Juthögen, men att själva stenen har flyttats. Han skriver i Populär Arkeologi 4/2009:
Vart Mora sten tagit vägen, åtminstone delvis, tror jag mig dock kunna säga. Till detta vill jag återkomma vid ett senare tillfälle.



Läsa mer: Larsson, Mats G. 2009. nytt svar på gammal fråga? var låg mora sten. Populär Arkeologi 4/2009. sidorna 26-27


ARKEOLOG PÅ “FÅGELJAKT”

Arkeologen Ingela Bergman på Silvermuseet passar på att fråga lokalborna vid hennes föredrag vid Jäckvid och visar ett foto på en större sten liggande vilande en mindre stenar, frågar åhörarna om de har sett något sådan i trakten. Läsa mer: Sundkvist, Bertil 2007-07-23 Finns det liggande hönor på Pieljekaise?

http://norran.se/nyheter/akommuner/article316061.ece

NYHETER OM SAMER FRÅN GÄSTRIKLAND & HÄLSINGLAND



Arkiv 2006-

BOK OM SAMER

Iskos 17 - Recent perspektives on Sámi archaeology in Fennoscandia and North-West Russia (2009). I tidskriften skriver bland annat arkeologerna Noel Broadbent och Britta Wennstedt Edvinger om järnålderssamer på Hornlandsudde i Hälsingland. Nya dateringar visar att de vikingatida samiska silverskatterna är från tidig medeltid. En inventering på öarna vid Vita Havet har arkeologerna bland annat funnit två labyrinter och en ringformad anläggning med fem koncentriska stenringar.

RAPPORT OM EN KÅTATOMT FRÅN HÄLSINGLAND

Samer på Kåtudden i Järvsjön?
NORRALA SOCKEN OCH SAMER VISTANDES I SOCKNEN (24 mars 2010)

Släktforskaren Urban Silkeborg har gjort ett jättearbete med att kartlägga nästan hela Norrala sockens befolkning i Hälsingland från 1600-talet och framåt. På hans databas finner jag även samer (lappar):

Lappman Per Turesson http://www.genealogi.se/norrala/data/p3cde3a91.html
Lappkvinnan Sigrid Andersdotter http://www.genealogi.se/norrala/data/pad4eb83b.html
Lappkvinnan Maria Mårtensdotter http://www.genealogi.se/norrala/data/p997a71c6.html
Lappman Julius Andersson ttp://www.genealogi.se/norrala/data/p4548a3f6.html
Lappkvinnan Britta Klemetsdotter http://www.genealogi.se/norrala/data/pb7a41afc.html
Lappman Jon Juliusson http://www.genealogi.se/norrala/data/pde566461.html
Lappkvinnan Anna Jönsdotter http://www.genealogi.se/norrala/data/p3f70c8cd.html
Lappman Jon Andersson http://www.genealogi.se/norrala/data/peee04fff.html
Lappkvinnan Kerstin Andersdotter http://www.genealogi.se/norrala/data/p76d4fd1f.html
Läsa mer: Silkeborg, Urban 2010. Familjer i Norrala. Nättidningen rötter. http://www.genealogi.se/norrala/norrala.htm
SAMER I GÄSTRIKLAND

Länsmuseet Gävleborg satsar på samisk forskning. Projektet "Samer i Gästrikland" har fått 50 000 kr av Gästrikefonden.

SAMER I DELSBO-KJOLEN 2006 (9 maj 2007)

I Delsbo-Kjolen 2006, som ges ut av Delsbo Hembygds- och Fornminnesförening , har Leif Andersson skrivet en artikel om "Sockenlappar" och då om Lappängarna där sockenlappens stuga skulle ha legat. Leif Andersson anser att sockenlapparna har ett ursprung från skogsslapparna. Han skriver också: Med stor sannolikhet har lapparna alltså funnits här i landskapet långt tidigare. Kanske kan de flesta stenåldersboplatserna vara lämningar efter samer.

Artiklar om skogssamer och sockenlappar i Gästrikland och Hälsingland

Gästrikland

Larsson, Lars-Gunnar 2005. Saami Speakers in Central Sweden. FOLIA URALICA DEBRECENIENSIA 12. DEBRECEN, 2005.http://mek.niif.hu/03300/03363/03363.pdf
Lundh, L.L. 1921. Lapparna i Ovansjö. Från Gästrikebygder – förr och nu 1921.
http://www.thorsaker.se/diverse/gastrikebygder/frangastbygder.htm
Nilsson, Ulf Ivar 2003. Sydliga samer (sidorna 175-179). Det hände i Gästrikland. Natur & Kultur i Gävle.
Svanberg, Ingvar 1984.Gästriklands sockenlappar (sidorna 19-23), Släkthistoriskt forum 3:1,
Ulfhielm, Bo 2005. Sockenlappens båt. Marinarkeologisk tidskrift 2005, häfte 1, sida 4

Hälsingland

Alexis, Peter 2005. På spaning efter bortglömd historia. Vi vet mycket lite om kustsamernas historia..., (sidorna 18-19). Hudiksvalls Tidning, Onsdag 6 juli 2005
Balinder, Niclas...2002. Samer i Hälsingland. Följ med till Det nedre landet ...", Hälsingekuriren. Lördagen den 21 september
Bodin, Sigvard & Norrala studiecirkel..2003. Anteckningar och dokumentation om samer i Norrala. (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Ericson, Peter.2000. "Samer i Ångermanland, Medelpad, Hälsingland. /"Tjoevkemåjhtoe. "Kulturmiljövårdens rapporter 2000:4, Länsmuseet Västernorrland. Opubl. Härnösand.
2003a. (Red.) Vuelielaanta - Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?.Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg.
2003b." Spåren efter Hälsinglands samer HÄLSINGESAMER 1 ". Ljusdals-Posten, Hudiksvalls Tidning, Hälsinge-Kuriren, den 9 september 2003....
2003c."Namnen avslöjar samiska boplatser HÄLSINGESAMER 2 "..Ljusdals-Posten, Hudiksvalls Tidning, Hälsinge-Kuriren, den 11 september 2003..................
Eriksson, Ulla.2001. Vandringslappar, Alir-anor nr 4 2001..2002. Sockenlappar, Alir-anor nr 1 2002.2003. Söderala sockenlappar och vintersamer, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Gardh, Inge.2001. Hälsingslands samer ämne för studier i Delsbo. Hudiksvalls Tidning, 2 maj 2001.
Hallström, Gustaf.. 2003. Om en samesläkts kulturmiljölämningar i Skog, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Hed, Lars Olof .2003. Om en tsieggjue i Mödänge, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?. Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg. .
Järvenpää, Anita 2006. Jakten på Lapp-Thomas! SYSSLINGEN Medlemsblad för: Södra Roslagens Släktforskarförening 2006:4 Årgång 13.
http://www.roslagen.be/sysslingar/sysslingen_nr_4_2006.pdf
2007. Jakten på Lapp-Thomas! SYSSLINGEN Medlemsblad för: Södra Roslagens Släktforskarförening 2007:1 Årgång 14
http://www.roslagen.be/sysslingar/sysslingen_nr_1_2007.pdf
Länsmuseet Gävleborg Rapport 2004:06 Samer i Hälsingland
Inventering. Studiecirklar. Utställning Hälsingland 2000–2003 Britta Wennstedt Edvinger, Bo Ulfhielm
(Jounis not: Samma som ? Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?)
Nilsson?, Helena ..2003. inom Galtströms Bruks intresseområde fr o m 1670-talet, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Nyman, David .2002. Samer i Hälsingland, stämmer det? (sidan 11). Ljusnan. Lördagen den 21 september.
Persson, Roger... 2003. Kartor med lappnamn i terrängen Voxna-Ovanåker, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Persson, Roger & Ovanåkers studiecirkel..2003. Spår av lappar i Ovanåker. Edsbyn feb 2001, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Persson, Vanja.2003. Studiecirkeln i Valsjön & Ur kyrkoböckerna (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Sandin, John-Erik..2003. "Sockenlappen" 1927, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?. Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg. .
Svanberg, Ingvar 1981. Sockenlapparna i Hälsingland 1757-1768. Hälsingerunor. En hembygdsbok 1981. sidorna 123-130
Svensson, Kjell.... 2003. Intervju med Fransar Erik i Loka i samband med studiecirkel, lappar i Dellenbygden (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?..Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg. .
Tervalampi, Jouni 2005. Internet. Hästslakt. Från hednisk festmat till sockenlappar..http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerSockenlappar.html
Tervalampi, Jouni & Ljusminne 2003. Samer i arkiven i Hälsingland (Red Peter Ericson.) Vuelielaanta - Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg.
Torkelsson, Vanja..2003. Två kombinerade essäer/släktkrönikor: 1. Thomas Nilsson Krus och ett urval av hans eftersläkter. 2. Torkel Hanssons anor, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg.