fredag 20 januari 2017

Nyheter om Dalarna och Västmanland Febr 2017


ARKEOLOGI I DALARNA
Föredrag om arkeologi i Dalarna våren 2017
ÅRSBOKEN arkeologi i Dalarna 2016

Tervalampi granskar boken Arkeologi i Dalarna 2016


ARKITEKTEN SOM RITADE VÄSTERÅS

Föreläsning på Västerås konstmuseum
1 feb 2017, 18:00

Jan-Åke Alkeblad, Anders Lif och Ylva Öhlander, utgiven av Västmanlands läns museum. De berättar om arkitekten Hahr och hans livsverk.
I samarbete med Västmanlands läns museum och Västerås Konstförening

FÖRELÄSNINGAR OM DRIFTIGA KVINNOR I VÄSTMANLAND


KVINNOR I NORRBOTTEN UNDER FRÖKEN FRIBERGS TID

Tjernström,  Karin 2017-01-17. Fröknarna i Luleå (på fröken Frimans tid). Norrbottens museum arkeologi


SAMER PÅ KÖPINGS MUSEUM
Sapmi - vår del av världen

4 februari - 23 april 2017
Utställning producerad av Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Föremål från Ájttes samlingar tillsammans med foton av naturfotograf Kate Kärrberg. Lördag 4 februari invigningstalar landshövding Minoo Akhtarzand.
Samisk dag på museet
9 april
Mer information inom kort.

GAMMAL FÖRLEGAT SYN PÅ SAMER I BOK OM DALARNA

Tervalampi granskar boken Arkeologi i Dalarna 2016


TIDSKRIFT OM MÅNGA JÄMNA JUBI LEUM

Tidskriften Spaning 26-27 2016 (Västmanland) tar upp många jubileum, bland annat att det är 490 år sedan reformationriksdagen i Västerås 1527, 100 år sedan hungersprotesterna i Västerås, 100 år sedan den då 19-årige homosexuella Eric Thorsell började arbeta på bruket i Surahammar och levde i samhället till sin död och 400 år sedan Johannes Redbeckius, senare domprost, skrev fredsföredraget i Stolbova 1617.

FÖREDRAG  reformationsriksdagen i Västerås 1527 av Dick Harrison, den 22 februari 2017 i Västerås,enligt tidskriften Spaning

VIKINGATIDA GRAVAR UTGRÄVDA PÅ HAMMARBY I VÄSTERÅS
Läsa mer: Sillén, Peter  2016:2888 Hammarbyrampen - Järnåldersgravfält och lämningar efter en lada från 1900-talet vid Hammarby bytomt, fastighet Västerås 2:17, Västerås kommun, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västmanland . Arkeologikonsult.

ARKEOLOG VILL HA ETT ”BERGSLAGENS MEDELTIDSMUSEUM”
Läsa mer: Skoog Anna Mi 2017-01-04. Visionen om ett museum växer vidare i Norberg  Sveriges Radio P4 Västmanland:   http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=6596755
BRONSÅLDERSHUS FUNNEN INTILL BADELUNDAÅSEN I VÄSTERÅS
Läsa mer: Sillén, Peter  2016:2979 Hässlö - Stolphål och gropar från yngre bronsålder och förromersk järnålder vid foten av Badelundaåsen 

måndag 2 januari 2017

Nyheter om samisk historia Januari 2017

SAMISKT JÄRNFRAMSTÄLLNING FÖR 2000 ÅR SEDAN I NORRBOTTEN

På två platser i Norrbotten visar på järnframställning under järnåldern.

− Fynden visar att vi hade ett avancerat metallurgiskt kunnande i ett tidigt skede av järnhanteringen för 2000 år sedan, och det i ett samhälle där det varit jakt och fångst som ekonomisk bas, sade arkeologen Carina Bennerhag till Sveriges Radio P4 Norrbotten.

Eleonor Norgren 2016-12-14. 2000 år gammalt järn skriver om historien. Sveriges Radio P4 Norrbotten. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=6588255

Bennerhag, Carina  2013-01-11. Vivungi – ett eldorado i Norrbotten!
https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2013/01/11/vivungi-ett-eldorado-i-norrbotten/


Bennerhag, Carina. 2012. Samhälle i förändring – järnålder i Norrbottens kustland. Arkeologi i Norr 13. Umeå universitet. 2012.


BESÖK HOS SAMERNA 12 KM UTANFÖR UMEÅ 1655

Läsa mer: Ericson, Peter 2016-12-16. Besök hos samerna 4 lieues (12 km) utanför Umeå år 1655 (greve Loménie) Del1:2. Bloggen: South Saami History.


SAMISKA MINNESMÄRKEN I UMEÅ

Läsa mer: Isberg, Erik 2014-09-17. Umeå skyltar med samisk historia. Folkbladet

SAMER – INGA SPÅR EFTER ELDSTÄDER FRÅN SAMISKA KÅTOR VID FLOTTSUND

Läsa mer: Peter Berg och Ann Lindkvist 2016. Flottsund – vad-, färje- och broställe Arkeologisk utredning Kungshamn 1:1, 2:2, 3:1, 4:1, 5:1, Alsike socken, Uppland, Knivsta kommun, Uppsala län SAU rapport 2016:2


SAMER I JÄRVSÖ I HÄLSINGLAND

Historikern Peter Erocson har skrivit en serie om samer i Järvsö i Hälsingland

Samerna i Järvsö Del 1 av 5: 1650-1730
Samerna i Järvsö: Del 2 av 5, ”försenad inledning”, platserna, s k sockenlapparna ca 1740-….
Samer i Järvsö. Del 3/5: Sockenlapparna, slut på bete lokalt..

SAMISKT OFFERFYND FRÅN 1600 TALET MED JUNGFRU MARIA KOPPLINGAR

Pohjanen, Robert 2015 ETT SAMISKT SKATTFYND


SAMER - SVENSKA KYRKANS VITBOK

Fick ett tips av Sven Hallerdal att Svenska kyrkans två böcker om samer finns att ladda ned som pdf

Svenska kyrkan 2016: Vitboken om relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna.
https://www.svenskakyrkan.se/vitboken

Läsa mer: Holmqvist, Kalle 2016. Samisk voodoo – en form av motstånd. Aftonbladet Kultur.
http://www.aftonbladet.se/kultur/article22602165.ab

Arkeologi och Historia Januari 2017

NORSK VIKINGAHÖVDING INTE BEGRAVD I FRANKRIKE

Det var inte den norske vikingahödvingen Rollo från Möre i Norge som låg begravd i Normandie i Frankrike.

Läs mer: Strömsodd, Vegard 2016-11-23. 2016-11-23. Skjelettsjokk for norske forskere på vikingjakt. Nrk.no

KRISTNA NAMNET PETER PÅ RUNSTEN OCH FÖREMÅL

2916-11-22. Ett trälock med runor från Uppsala. Riksantikvarieämbetets K-Blogg.
10 MEST UPPSKATTADE ARKEOLOGISKA FYNDEN I VÄRLDEN ENLIGT HERTAGE DAILY


KULTISKA AMULETTRINGAR FUNNA INTILL HARGAR I STOCKHOLMSTRAKTEN
Rekordmånga amulettringar påträffades i Hjulsta vid arkeologisk slutundersökning (vecka 46). Kulturmiljö Mälardalen. KM:s hemsida.
OLIKA GUDAR UNDER VIKINGATIDEN


SPÅR EFTER HANDELSMÄN/KVINNOR I GAMLA UPPSALA

2016-10-03 Av yttersta vikt. www.arkeologigamlauppsala.se
DNA KAN AVSLÖJA VEM SOM GJORDE HÄLLMÅLNINGAR

I Finland finns det hällmålningar med avbildade handavtryck som har kommit till genom att konstnären blandat ockra och saliv i munnen, lagt handen på berget och sprutat ockran med saliven över handen och ett handavtryck bildats. En möjlighet är att dna från saliven kan finnas kvar i ockran på hällmålningen.

Läsa mer: Nilsson, Lars-Göran 2016. Ett 36 000 år gammalt konstgalleri. Allt om vetenskap 11-2016. (s. 40-43)

Historisk nyheter om Dalarna och Västmanland Jan 2017

Föredrag om arkeologi i Dalarna våren 2017



SAMISKA PLATSER I DALARNA EFTERLYSES

Läs mer: Hulander, Emma 2016-12-20. Dalarnas museum efterlyser spår av samer.
Dalarnas museum 2017. Spåren efter skogssamer i Dalarna

VIKINGATIDA GRAVHÖG FUNNEN I LEKSAND

Spår efter en gravhög funnen i Leksand i Dalarna.
– Vad vi kan se i dag är halva graven förstörd, men den andra halvan finns kvar. Den ligger under matjordslagret som är mellan 30 och 40 centimeter djupt, sade arkeologen Greger Bennström till Dalarnas Tidningar.


Hällberg Ankki 2016. Grävde en avloppsledning – hittade unik vikingagrav.dt.se


VÄSTERÅS UTSEENDE SKAPADES MEST AV EN PERSON

Från slutet av 1800-talet till 1960-talets rivningshysteri dominerades Västerås av byggnader som hade ritats av Erik Hahr (1869- 1944). Har du bott på Västerås stadshotell eller besökt museerna vid Karlsgatan 2 har du varit inne i ett hus ritat av Erik Hahr. Nu har en bok kommit ut om Västerås stora arkitekt, bakgrundsmaterialet har tagits fram av Jan-Åke Alkeblad, som tidigare innan pension arbetade på lantmäteriförvaltningen inom Västerås kommun och boken är skriven Ylva Öhlander och Anders Lif. Boken är utgiven av Västmanlands läns museum.

Läs  mer: Blom, Lasse 2016-12-28. Han som formade Västerås. Västerås Tidning.
http://www.direktpress.se/vasterastidning


JÄRNÅLDERS FISKARNAS GRAV/AR PÅ BJÖRNÖN I VÄSTERSFJÄRDEN I MÄLAREN

Södra Björnö i Västerås. Rivning av två fritidshus på Björnön.Arkeologisk kontroll. Gravgrupp Västerås 230:1-4. Södra Björnö 1:1. Västerås domkyrkoförsamling. Västerås kommun. Västmanlands län. Maud Emanuelsson. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:66

SPÅR EFTER HALLSTA VIKINGATIDA GÅRD

Knektbacken Arkeologisk förundersökning inom fastigheten Knektbacken i anslutning till fornlämningarna 132:1, 133:1 och 133:2, Svedvi socken, Hallstahammars kommun, Västmanlands län, Västmanland Johan Klange Rapporter från Arkeologikonsult 2016:3008 Arkeologisk förundersökning.

GÅRD VID KÖPING I VÄSTMANLAND OFFER FÖR KLIMAT KATASTROFEN 536?

Ida Andersson skriver om ”Holmsmalma/Gålby – ett forntida maktcentrum i Köpingsboken 2016. Hon menar att  Holmsmalma/Gålby var en föregångare till Ströbohög och som försvann som gård på 500-talet.


HISTORIA: RYSKA FÅNGLÄGER I VÄSTMANLAND

I Bygd och bruk nr 5 2016 – Berättelser från Skinnskattebergs bergslag skrivs det om ”Rysslägret i Baggå” och en ättling till en av de ryska fångarna, Vitaly Pozdiakov, skriver i artikeln ”Ett ryskt människoöde under andra världskriget”.


Historiska brott och straff Januari 2017

Historiska brott och straff Januari 2017

GRANNE MED BÖDELNS TOMT OCH KÄLLA I VÄSTERÅS

En gård granne med bödels tomt och Skarprättarkällan har delvis grävts ut
Läs mer: Kvarteret Fingal i Västerås Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:87 Från medeltid till 1700-tal på Kyrkbacken

MASSMÖRDARE OCH HANS BÖDEL I SLÄKTFORSKARTIDNING

Om massmördaren Filip Nordlund som dödade flera personer på ångbåten Prins Carl utanför Tidö i Mälaren och eftersom Tidö tillhörde till Västmanlands län som blev han avrättat på Västerås fängelse. Om detta kan vi läsa i Västerås släktforskarklubbs tidskrift Arosiana 3-2016.

FOTOGRAFIET: Poeten och mördaren på samma bild.

Nils Holmdahl skriver om ett fotografi där poeten Dan Andersson och Uvbergsmördaren är avbildade på samma fotografi.

Läs mer:   Nils Holmdahl 2016. ”Uvbergsmördarens” Dan Andersson foto – än en gång. Finnmarken Förr och Nu Nr 2 2016. (11-12)

HISTORISK BROTT OCH STRAFF

 I Bygd och Bruk . Berättelser från Skinnskattebergs bergslag 2015. (s. 17) kan vi läsa om en 34-årig kvinna stod åtalad för misstänkt barnamord.

KÖPINGSBOKEN 2016 – MORD OCH GALGBACKAR

I Köpingsboken 2016 skriver Henry Segerström tre intressanta artiklar om historiska brott. I artikeln ”Liket i Ullvi ruddamm” skriver han om en den ryske krigsfången Zoftron som blev avrättad vid galgbacken i Virsta skogen i Björkskog socken.

Artikeln ”När Munktorps galgbacke blev riksbekant” handlar om när Christian Scherping sköt ihjäl majoren Magnus von Brömssen på Fågelsjö gård, utanför dagens Hallstahammar och blev avrättat vid Snevringe avrättningsplats 1778.

 I artikeln ”Våra okända galgbackar” tar Segerström upp brott som kunde leda till en dödsdom, bödlar i Västmanland och tre avrättningsplatser: Köpings stads galgbacke, som hade en egen lagrätt. Tilläggas kan att vid ett besök på Galgberget 2014 fann vi, Jouni Tervalampi och Kjell-Åke Jansson, åtta nedgrävningar efter avrättade. Åkerbo härads galgbacke som låg vid Virsta skogen och Snevringe avrättningsplats.  Tilläggas kan att vid ett besök vid Snevringe tingsplats 2014 fann vi, Jouni Tervalampi och Kjell-Åke Jansson, tingshögen, tillika avrättningsplatsen, och en nedgrävning efter någons avrättning.

Läs mer: Tervalampi, Jouni 2004a. Ett planerat mord vid Fågelsjö. Växpressen - Informationsblad för Växhuset i Västerås. Nr 9 Årg. 8  November 2004. sid 11,

 GALGBERGET I LINKÖPING

En arkeologisk undersökning har gjorts vid Galgberget i Linköping i Östergötland.


Läsa mer: Rönngren Johnny 2016. Galgberget i Linköping RAÄ 568:1, Innerstaden 1:1, Linköpings kommun och socken, Östergötland.  

måndag 7 november 2016

Nyheter om Arkeologi & Historia november 2916




VIKINGATIDA KVARNSTENAR FRÅN VÄSTMANLAND

Arkeologen Torun Zachrisson har skrivit en artikel om bland annat om kvarnstenstillverkning i Västmanland
2014. Rotary querns and bread – A social history of Iron Age Sweden.



BOK ARKEOLOGI I DALARNA
Arkeologi i Dalarna - Årsboken 2016 är egentligen inte så mycket nyheter för de som läst Dagsverket 
och tidigare nummer av årsböckerna.
Samma gamla teorier om vilka som begravdes i fångstmarkgravar i skog och fjäll som på 1980-talet, med några nyanser. Mer om boken i januari 2017

SAMISKT GRAVFÄLT HÅLLER PÅ ATT ERODERAS BORT

Rapport Balder Arkeologi och Kulturhistoria Kartering och skadeinventering av erosionshotade fornlämningar vid Getryggen RAÄ 38, 55, 56, 196 och 197 i Alfta socken RAÄ 119 och 274 i Rättviks socken Fastigheterna Dalstuga S:6, 2:32, 17:7, Getryggen 1:1, Kyrkbyn 19:3 Dalarna och Hälsingland Rapport 2015:03 Katarina Eriksson

OSTEOLOGISK ANALYS AV SAMER FRÅN JÄRNÅLDER I DALARNA

Gravar i Fångstmarken En osteologisk analys av 10 gravar från Vindförbergs udde i norra Dalarna
Kartering och skadeinventering av erosionshotade fornlämningar vid Getryggen RAÄ 38, 55, 56, 196 och 197 i Alfta socken RAÄ 119 och 274 i Rättviks socken Fastigheterna Dalstuga S:6, 2:32, 17:7, Getryggen 1:1, Kyrkbyn 19:3 Dalarna och Hälsingland Rapport 2015:03 Katarina Eriksson
Hanna Johansson Kandidatuppsats i arkeologi med osteologisk inriktning 15 HP, VT 2016 Campus Gotland Handledare: Sabine Sten Bihandledare: Joakim Wehlin


EN SAMISK NÅJDPLATS INTILL EN UPPALLAD FÖRSTENAD RÅDARE

Den uppallade stenen vid Lundkvassberget i Trysil kommun, Hedmark i Norge kan ha pallats mellan 1280-1800-talet. Redan 1999 uppmärksammade journalisten Sven Hallerdal på Falu-Kuriren den uppallade stenen intill en rund stensättning på toppen av Lunkvassberget. På arkeologens Hege Skalleberg Gjerde blogg ”Samer i sør” finns flera fotografier på den uppallade stenen med en rund stensättning med kantkedja, som är så vanlig bland samiska fångstmarksgravar från järnåldern. 2011 grävdes stensättningen ut och den visades vara uppförd mellan 1280-1800-talet och var ingen grav från järnåldern (Spangen sid 357-358).
En tolkning kan att stenringen kan vara nåjdens plats intill en uppallad ansiktsformad förstenad rådare. Det är inte den enda ringformade nåjdplatsen där en uppallad förstenad rådare finns.. På Altavari  i Ume lappmark finns en ringformig, eller fyrkantig, stensättning som liknar de skogssamiska träkåtorna och ett tiotal meter där ifrån finns en uppallad sten som ligger vilande på två stenar och berget.
Läsa mer: Hallerdal, Sven. 1999. Dalagåta i Trysil. Falu Kuriren.
Huggert, Anders 2000 A Church at Lyckselet and a Sacrificial Site on Altarberget
the Two Worlds of the Saami. Acta Borealia 17(1): 51–75.
Skalleberg Gjerde, Hege. 2011-08-03. B
loggen ”Samer i sør”
https://hegegjerde.wordpress.com/2011/08/03/sesongens-feltarbeid/
Spangen, Marte 2016. Circling Concepts. A Critical Archaeological Analysis of the Notion of Stone Circles as Sami Offering Sites. Stockholms Studies In Archeology. Stockholms Universitet
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A956539&dswid=5379
Tervalampi, Jouni 2016. Förstenade samiska rådare (119-126) Samiska nåjdplatser (93-99).  Den försvunna skogssamekulturen i Värmland, Mälardalen och Bergslagen. Eget förlag. Tryckt på Vulkan media.

TIOTALS SAMISKA RINGFORMIGA ANLÄGGNINGAR ÄR SAMISKA VARGGROPAR

Arkeologen Marte Spangen har i sin avhandling Circling Concepts. A Critical Archaeological Analysis of the Notion of Stone Circles as Sami Offering Sites (2016) på ett övertygat sätt visat att många ringformiga anläggningar är stensatta varggropar. De är daterade till 1450-1650 och är en högperiod för vildrensjakt och vinterjakt på vargarnas vinterpäls.

VARGGROPAR ÄR EN SAMISK IDÉEXPORT TILL NORDBORNA

Av Jouni Tervalampi 2016

Att bygga stensatta varggropar var en idé som nordborna tog från samerna. På 1800-talet byggdes massor av stensatta varggropar i Västmanland. Enligt en förordning skulle det finnas en varggrop i varje socken. Den som vill titta hur en varggrop såg ut så finns en intill motorvägen E18 mitt i Västerås i Västmanland.
Stadsdelen Skallberget i Västerås kommer från vargarnas skall och ylande när det vistades området. Ett par hundra meter sydöst om Skallberget låg Persbo gård. Löjtnant Jack byggde en stensatt varggrop på 1800-talet vid sitt hem vid Persbo, idag ligger varggropen på änden av Engvallsgatan. 
(Fångstgrop, varg, rund, 3 m diam och ca 3 m dj. Lodrätastensatta väggar, där stenarna i allmänhet är 0.2-0.4 m st. Kallmurning.)

SAMER I JÄRVSÖ I HÄLSINGLAND

Historikern Peter Erocson har skrivit en serie om samer i Järvsö i Hälsingaland.
Samerna i Järvsö Del 1 av 5: 1650-1730
Samerna i Järvsö: Del 2 av 5, ”försenad inledning”, platserna, s k sockenlapparna ca 1740-….
Samer i Järvsö. Del 3/5: Sockenlapparna, slut på bete lokalt..
Samerna och samernas historia i Järvsö. Del 4 av 5: Schmidt 1799, fjällsamer 1810 etc
https://southsaamihistory.wordpress.com/2016/11/07/samerna-och-samernas-historia-i-jarvso-del-4-av-5-schmidt-1799-fjallsamer-1810-etc/

SAMER HALSHÖGGS OCH BRÄNDES TILL DÖDS I TRONDHEIMSTRAKTEN I NORGE
Tveter, Nina E. Oktober 2016.  Heksejakten mot samene. Forskning.no

SAMER I TRONDHEIM PÅ MEDELTIDEN

Ericson, Peter 2016-08-15. Medeltida tamrenhjordar i ”Drontheim” och vilda renar (?) innanför Bergen (Eng./No.)

FÖRSVUNNEN RUNSTEN ÅTERFUNNEN I UPPLAND
Helsmark, Thomas 2016-10-04. Välbevarad runsten hittad utanför Uppsala. Sveriges Radio

TOLKNING AV RUNSTEN U 878 I UPPLAND

Runstenen U 878 från Möjbro i Hagby socken

Kjällström, Magnus 2016-10-30. Runtydning på tunnelbanan. Riksantikvarieämbetets K-blogg.


STORHÖG FUNNEN I NORGE

Rösrud, Knut 2016. Tusenvis av bilister har passert denne haugen uten å ane noen ting. Nrk.no

VAPEN OCH LIAR OFFRADE TILL GUDEN FREJ

Sveriges Radio Vetenskapsradion 2016-09-28. 700 kvarlevor hittats på unik gravplats.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6526969
Sjöberg, Kjell 2016-08-16. Arkeologer hittade medeltida gravar i Frösthult. Enköpingsposten

KVINNOGRAV MED ÖRNSPÄNNE SAMTIDA MED RUNSA BORG


EN HÖVDINGEHALL UPPTÄCKT I DANMARK
Vid Erritsø på Jylland har arkeologer funnet en 40 meter lång hallbyggnad omgiven med de typiska danska fyrkantiga pallisader.
Hedlund Stylegar, Frans-Arne 2016-10-31.  En konge for mye? Bloggen Arkeologi i Nord.

ARKEOLOGISKA SPÅR EFTER BEGRAVDA VAMPYRER

SVT Vetenskapens Värld avsnitt 11

måndag 10 oktober 2016

Nyheter om samisk historia oktober 2016

ARKEOLOG SKREV EN BOK OM SITT YRKESLIV

Arkeologen Inger Zachrisson har skrivit boken Gränsland : Mitt arkeologiska liv (2016). Ord&visor förlag. Boken är 22 x 28, 5 cm stor i färg, 114 sidor med 92 fotografier/illustrationer. Snyggt formgivet av Inger Kåberg. 
Läsa mer: Thomasson, Lars 2010-10-01. (Recension). Sameforskare sätter punkt. NSD (sid 23)
Lyssna mer: Kejonen, Olle 2016-101-10. Nu knyter hon ihop säcken. Sameradion & SVT Sápmi.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6535836

Inger Zachrisson blev förvånad när hon fick ett stipendium från Torsten Jankes minnesfond av Kungl. Gustaf Adolfs Akademien. Hon skriver:
”Jag trodde inte att jag under min livstid skulle få uppleva ett sådant erkännande från det akademiska Sverige, Prispengarna är grundplåten till tryckningen av Mitt arkeologiska liv.”
Det gjorde hon rätt i! Boken är intressant, lättläst, spännande och avslöjande. Läsekretsen är arkeologer, de som är intresserade av samisk historia och den som är nyfiken på alla intriger inom den akademiska världen. Många avslöjande om vad som egentligen hände.
Att Zachrisson inte trodde på att hon skulle få ett erkännande från den akademiska världen var att hon ifrågasatte äldre fynd om de verkligen var skandinaviska, utan samiska. De främsta kritikerna var arkeologerna Evert Baudou och Per Ramqvist på den svenska sidan, pkus nårga norska historiker.
Zachrisson intresse för arkeologi om samisk historia vaknade då hon arbetade på Västerbottens museum då hon grävde ut en samisk björngrav, tillsammans med osteologen Elisabeth Iregren.  Mörträskfyndet från en samisk offerplats kom att bli Zachrissons avhandling, tillsammans med sin man Sune besökte de samiska offerplatser runt i Lappland. Hon for till museet i Novgorod i Sovjetunionen för titta på liknande föremål som man har funnit på de samiska offerplatserna.  Avhandlingen skulle ha getts ut  på Uppsala universitet, men kom att ge ut på Umeå universitet med hjälp av Evert Baudou.
  Aha-upplevelse och igenkännande ledde till ett samiskt gravfält där renskötare låg begravda. 1979 visade lokalhistorikern Bertil Eriksson från Storholm i Lappland ett bältesbeslag för Inger Zachrisson som ritade av beslaget.  I källaren på Statens historiska museum drog hon ut lådan med fynden från Vivallen i Härjedalen och kände igen föremålen från samiska offerplatser. ”Gravarna på Vivallen måste helt enkelt vara samiska!”. skrev hon i boken.
  Evert Baudou har den teorin att gränsen mellan samer och skandinaver gick i norra Jämtland och norra Ångermanland från 1000 f. Kr till nutid. Han och en arkeologistudent hade varit en vecka vid Vivallen för att leta efter boplatsen men misslyckades. Han avrådde Inger Zachrisson att leta efter boplatsen. Hon och hennes team lyssnade inte på Baudou utan var en av de första arkeologerna att använda georadar. De fann två härdar (eldstäder) från två kåtor och en avlång fördjupning som visades vara en grav. Det blev ett stort genomslag i media. I boken tolkar Zachrisson att kåtorna är en renägares familjs viste, som generation efter generation begravde sina döda från 800-talet till 1200-talet. Tamrenskötseln fanns redan på 800-talet i Härjedalen. Sedan kom Inger Zachrisson och Evert Baudou stå på olika sidor vid ”Härjedalsmålet”, hon på samernas sida och han på markägarnas. Per Ramqvists utlåtande om Zachrissons ansökan om projektet ”Möten om gränsland” ledde till att ansökan avslogs. Zachrsisson överklagade med motivering att Ramqvist var partisk ledde till att hon fick ett positivt besked.
Zachrisson tar även upp hur hon blev arkeolog, kvinnliga arkeologer, redaktör för Historiska Nyheter, då hennes texter om samer på utställningen på Historiska museet ändrades till ”fångsfolk i norr”, då hon som kurir med dyrbara föremål flyg till andra museer i Europa och mycket mer. 

FINLAND LÅG I HÄRJEDALEN
Eller, snarare att Härdalar var en del av Finland.

Arkeologen Inger Zachrisson och etnologen Ingvar Svenberg är orsaken till mitt eget intresse av samer. Jag är ju uppvuxen i Surahammar och där finns en sägen (Grau 1754/1904) att Suraborgen och Olberga (Olofbärga – där Olof härbärgade) har en anknytning till norske vikingakungen Olov Haraldsson, senare Olof den helige. I boken Möten i gränsland tar Zachrisson upp att Olof kom i strid med ”finländarna” (samerna) i ”Härdalen” i Härjedalen.
I Gränsland : Mitt arkeologiska liv tar Zachrisson upp att Vivallen uppstod som en renskötarfamiljs viste mellan ca 800-1200-talet. Man kan säga att renskötarfamiljen bodde i Finland (samernas land). Flera finska språkforskare menar att Olof Haraldsson tredje strid vid Härdal mot finnländarna skedde vid Hirdal, Ingå socken, i västra Nyland.
På 1000-talet pratade man finska i sydvästra Finland. Något fornnordiskt Härdal fanns inte i Finland. Dödsstöten för att Härdal inte låg Finland kommer från den finska språkforskaren, Johan Schalin, i artikeln ”Scandinavian-Finnish Language Contact in the Viking Age in the Light of Borrowed Names” från boken Fibula, Fabula, Fact. The Viking Age in Finland (2014) där han skriver:
The first mention of Ingå´s Hirdal is from 1540, Hijrendaall. . .The name is thus not phonologically consistent with ON Herdalar. 
Exakt ljudlikt är ju däremot HerdalOlaus Magnus “Carta marina” från 1539.
En vikingatida norsk skald, i det här fallet Sigvat Thordarson (ca 995 - ca 1045), skulle aldrig benämna en finsktalande person som “finnländare”, utan som “kvän” och bodde i Kvänland. Thordarson som tidvis bodde i Olof Haraldsson hem i Trondheim visste mycket väl att Härdalar låg på andra sidan fjället.

Läsa mer: Grau, Olof 1904. Beskrifning öfver Wästmanland 1754. VLT
Fredriksson, Yngve 1997. Tusenårig rastplats i Sura. Jouni Tervalampi undersöker berättelserna om Olof Haraldsson. Vestmanland Läns Tidning, Lördagen den 2 augusti 1997. (s.20)

VIKINGATIDA-TIDIG MEDELTIDA SKELETT FRÅN SAMISKA RENSKÖTARE SKA DNA-UNDERSÖKAS

Flera skelett från Vivallen i Härjedalen ska dna-undersökas i det stora Atlasprojektet.
Läsa mer: Zachrisson, Inger 2016. Gränsland : Mitt arkeologiska liv . Ord&visor förlag. (s. 101)

SAMERNAS HISTORIA PÅ TV

UR håller på att göra en TV-serie i tre delar om ”Historien om Sápmi”.
Läsa mer: Zachrisson, Inger 2016. Gränsland : Mitt arkeologiska liv . Ord&visor förlag. (s. 101)

FORSKA OM SAMER: Enskilt arkiv: Inger Zachrisson, samisk arkeologi.

2011 skänkte arkeologen Inger Zachrisson 20 A4 pärmar till ATA hos Vitterhetsakademin i Stockholm (Storgatan 41).
I boken Gränsland : Mitt arkeologiska liv (2016) har Inger Zachrisson en detaljrik förteckning över hennes publicerade verk. (106-112)

SAMISKT SKIDMODE PÅ 600-700-TALET

Ett samiskt skidmode tycks ha funnits i Västerdalarna, Hedmark och upp till Jämtland. Öjeskidan från Malungs socken i Dalarna har daterats till 600-700-talet och då var det bara samer som bodde i Malungstrakten. Det skulle dröja århundraden innan bönderna trängde sig in i samernas område.
Ytterligare två skidor av samma typ och ålder är kända: Lövbergaskidan från Ströms socken i Jämtland och Kvebergskidan från Alvdal, Hedmarks fylke, i Norge.
Läsa mer: Wehlin, Joakim 2015. En vendeltida skida från Vålberget i Malung. Skinnarebygd 2015

SAMER - MASSFÅNGST AV RENAR

Ruseformete massefangstanlegg for villrein i nordre Hedmark – samiske eller norrøne tradisjoner? Av Hilde Rigmor Amundsen og Kristin Os

SAMISK HISTORIA SMÄLTER FRAM VID RÅDARNAS HEM – JOTUNHEIM

Jotunheim betyder ”Jättarnas hem” och det var där någon av de samiska rådarna bodde. Bland annat har samiska pilar för vildrensjakt och gaffelformiga pilar för att träffa renarnas helsenorna smultit fram.

Läsa mer: Björnstad, Lasse 2016-09-20.   Her har nordmenn jaktet på rein i minst 6000 år. Vi ble med arkeologene for å finne spor etter de gamle jegerne. Forskning.no

En märklig avhandling där om de farmsmälta föremålen, där inte ett ord att det skulle vara samiska föremål.

Out of the Ice: Glacial Archaeology in central Norway
Callanan, Martin
Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Det humanistiske fakultet, Institutt for historiske studier.
2014 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt) pdf

SPÅR EFTER EN VIKINGATIDA SAMISKA JÄGARE

Läsa mer: Eklund, Nils 2016-09-19. Tusenåriga arkeologiska fynd smälter fram. Sveriges Radio.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6513008

FÖRELÄSNINGAR OM SAMISK HISTORIA

Fick ett tips av Sven Hallerdal att några föreläsningar om samisk historia från Släktforskardagarna i Umeå blev inspelade av Kunskapskanalen och går att se som video på nätet, bland berättar etnologen Ingvar Svanber om ”En samisk befolkning i Mellansverige”, Gudrun Norstedt om ”Lappskattelanden och deras innehavare” och Elisabeth Engberg om ”Släktforska med ett samiskt perspektiv”.

  
SAMER - UTGRÄVNINGAR VID SILBOJOKK

Lindgren, Åsa 2016-08-26. Fältdagbok Silbojokk 2016 – tredje veckan. Norrbottens museum. https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2016/07/08/faltdagbok-silbojokk-2016-andra-veckan/

INGA SAMISKA LÄMNINGAR VID FORNMINNESINVENTERING I VÄSTMANLAND

Sommaren 2014 utbröt en brand i Västmanland som senare utvecklades Sveriges största skogsbrand under modern tid. Hösten 2015, våren 2016 och augusti 2016 inventerades området.

När första presentationen av inventeringen ”På spaning efter svunna landskap – i brand områdets spår” av inventerarna Anette Färjare, Anna Ulfhjelm och Roger Wikell på Västmanlands Läns Museum i Västerås, 24 september 2014, sade Roger Wikell;

- Vi har sett efter hällmålningar, stensättningar och samiska lämningar men inte hittat något..

Själv (Jouni Tervalampi) är jag inte så förvånad då de kända samiska lederna gick efter de dåtida större vägarna. Endast ett känt samisk viste låg i Västervåla socken då ett samepar gifte sig i Västervåla kyrka 1709.

SAME SOM MORGONGÅVA VID DET DANSK-TYSKA BRÖLLOPET 1478

Läsa mer Ericson, Peter 2016-09-29.  När slottsherrar och -fruar ”ägde” samer. Den 6 sep 1478.. Hertig Albrecht fick en jämtlandssame i gåva.


SYDDA SAMISKA BÅTAR I BOK

Arkeologen Christer Westerdahl tar upp i boken Norrlandsleden III (2014) hur samer sydda sina båtar och att det fanns en kustsamisk kultur i Östersjön.

Läsa mer: Westerdahl, Christer 2014. Norrlandsleden III. Båtdokgruppen (s.187, 188, 192-198, 216)