måndag 7 november 2016

Nyheter om Arkeologi & Historia november 2916




VIKINGATIDA KVARNSTENAR FRÅN VÄSTMANLAND

Arkeologen Torun Zachrisson har skrivit en artikel om bland annat om kvarnstenstillverkning i Västmanland
2014. Rotary querns and bread – A social history of Iron Age Sweden.



BOK ARKEOLOGI I DALARNA
Arkeologi i Dalarna - Årsboken 2016 är egentligen inte så mycket nyheter för de som läst Dagsverket 
och tidigare nummer av årsböckerna.
Samma gamla teorier om vilka som begravdes i fångstmarkgravar i skog och fjäll som på 1980-talet, med några nyanser. Mer om boken i januari 2017

SAMISKT GRAVFÄLT HÅLLER PÅ ATT ERODERAS BORT

Rapport Balder Arkeologi och Kulturhistoria Kartering och skadeinventering av erosionshotade fornlämningar vid Getryggen RAÄ 38, 55, 56, 196 och 197 i Alfta socken RAÄ 119 och 274 i Rättviks socken Fastigheterna Dalstuga S:6, 2:32, 17:7, Getryggen 1:1, Kyrkbyn 19:3 Dalarna och Hälsingland Rapport 2015:03 Katarina Eriksson

OSTEOLOGISK ANALYS AV SAMER FRÅN JÄRNÅLDER I DALARNA

Gravar i Fångstmarken En osteologisk analys av 10 gravar från Vindförbergs udde i norra Dalarna
Kartering och skadeinventering av erosionshotade fornlämningar vid Getryggen RAÄ 38, 55, 56, 196 och 197 i Alfta socken RAÄ 119 och 274 i Rättviks socken Fastigheterna Dalstuga S:6, 2:32, 17:7, Getryggen 1:1, Kyrkbyn 19:3 Dalarna och Hälsingland Rapport 2015:03 Katarina Eriksson
Hanna Johansson Kandidatuppsats i arkeologi med osteologisk inriktning 15 HP, VT 2016 Campus Gotland Handledare: Sabine Sten Bihandledare: Joakim Wehlin


EN SAMISK NÅJDPLATS INTILL EN UPPALLAD FÖRSTENAD RÅDARE

Den uppallade stenen vid Lundkvassberget i Trysil kommun, Hedmark i Norge kan ha pallats mellan 1280-1800-talet. Redan 1999 uppmärksammade journalisten Sven Hallerdal på Falu-Kuriren den uppallade stenen intill en rund stensättning på toppen av Lunkvassberget. På arkeologens Hege Skalleberg Gjerde blogg ”Samer i sør” finns flera fotografier på den uppallade stenen med en rund stensättning med kantkedja, som är så vanlig bland samiska fångstmarksgravar från järnåldern. 2011 grävdes stensättningen ut och den visades vara uppförd mellan 1280-1800-talet och var ingen grav från järnåldern (Spangen sid 357-358).
En tolkning kan att stenringen kan vara nåjdens plats intill en uppallad ansiktsformad förstenad rådare. Det är inte den enda ringformade nåjdplatsen där en uppallad förstenad rådare finns.. På Altavari  i Ume lappmark finns en ringformig, eller fyrkantig, stensättning som liknar de skogssamiska träkåtorna och ett tiotal meter där ifrån finns en uppallad sten som ligger vilande på två stenar och berget.
Läsa mer: Hallerdal, Sven. 1999. Dalagåta i Trysil. Falu Kuriren.
Huggert, Anders 2000 A Church at Lyckselet and a Sacrificial Site on Altarberget
the Two Worlds of the Saami. Acta Borealia 17(1): 51–75.
Skalleberg Gjerde, Hege. 2011-08-03. B
loggen ”Samer i sør”
https://hegegjerde.wordpress.com/2011/08/03/sesongens-feltarbeid/
Spangen, Marte 2016. Circling Concepts. A Critical Archaeological Analysis of the Notion of Stone Circles as Sami Offering Sites. Stockholms Studies In Archeology. Stockholms Universitet
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A956539&dswid=5379
Tervalampi, Jouni 2016. Förstenade samiska rådare (119-126) Samiska nåjdplatser (93-99).  Den försvunna skogssamekulturen i Värmland, Mälardalen och Bergslagen. Eget förlag. Tryckt på Vulkan media.

TIOTALS SAMISKA RINGFORMIGA ANLÄGGNINGAR ÄR SAMISKA VARGGROPAR

Arkeologen Marte Spangen har i sin avhandling Circling Concepts. A Critical Archaeological Analysis of the Notion of Stone Circles as Sami Offering Sites (2016) på ett övertygat sätt visat att många ringformiga anläggningar är stensatta varggropar. De är daterade till 1450-1650 och är en högperiod för vildrensjakt och vinterjakt på vargarnas vinterpäls.

VARGGROPAR ÄR EN SAMISK IDÉEXPORT TILL NORDBORNA

Av Jouni Tervalampi 2016

Att bygga stensatta varggropar var en idé som nordborna tog från samerna. På 1800-talet byggdes massor av stensatta varggropar i Västmanland. Enligt en förordning skulle det finnas en varggrop i varje socken. Den som vill titta hur en varggrop såg ut så finns en intill motorvägen E18 mitt i Västerås i Västmanland.
Stadsdelen Skallberget i Västerås kommer från vargarnas skall och ylande när det vistades området. Ett par hundra meter sydöst om Skallberget låg Persbo gård. Löjtnant Jack byggde en stensatt varggrop på 1800-talet vid sitt hem vid Persbo, idag ligger varggropen på änden av Engvallsgatan. 
(Fångstgrop, varg, rund, 3 m diam och ca 3 m dj. Lodrätastensatta väggar, där stenarna i allmänhet är 0.2-0.4 m st. Kallmurning.)

SAMER I JÄRVSÖ I HÄLSINGLAND

Historikern Peter Erocson har skrivit en serie om samer i Järvsö i Hälsingaland.
Samerna i Järvsö Del 1 av 5: 1650-1730
Samerna i Järvsö: Del 2 av 5, ”försenad inledning”, platserna, s k sockenlapparna ca 1740-….
Samer i Järvsö. Del 3/5: Sockenlapparna, slut på bete lokalt..
Samerna och samernas historia i Järvsö. Del 4 av 5: Schmidt 1799, fjällsamer 1810 etc
https://southsaamihistory.wordpress.com/2016/11/07/samerna-och-samernas-historia-i-jarvso-del-4-av-5-schmidt-1799-fjallsamer-1810-etc/

SAMER HALSHÖGGS OCH BRÄNDES TILL DÖDS I TRONDHEIMSTRAKTEN I NORGE
Tveter, Nina E. Oktober 2016.  Heksejakten mot samene. Forskning.no

SAMER I TRONDHEIM PÅ MEDELTIDEN

Ericson, Peter 2016-08-15. Medeltida tamrenhjordar i ”Drontheim” och vilda renar (?) innanför Bergen (Eng./No.)

FÖRSVUNNEN RUNSTEN ÅTERFUNNEN I UPPLAND
Helsmark, Thomas 2016-10-04. Välbevarad runsten hittad utanför Uppsala. Sveriges Radio

TOLKNING AV RUNSTEN U 878 I UPPLAND

Runstenen U 878 från Möjbro i Hagby socken

Kjällström, Magnus 2016-10-30. Runtydning på tunnelbanan. Riksantikvarieämbetets K-blogg.


STORHÖG FUNNEN I NORGE

Rösrud, Knut 2016. Tusenvis av bilister har passert denne haugen uten å ane noen ting. Nrk.no

VAPEN OCH LIAR OFFRADE TILL GUDEN FREJ

Sveriges Radio Vetenskapsradion 2016-09-28. 700 kvarlevor hittats på unik gravplats.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6526969
Sjöberg, Kjell 2016-08-16. Arkeologer hittade medeltida gravar i Frösthult. Enköpingsposten

KVINNOGRAV MED ÖRNSPÄNNE SAMTIDA MED RUNSA BORG


EN HÖVDINGEHALL UPPTÄCKT I DANMARK
Vid Erritsø på Jylland har arkeologer funnet en 40 meter lång hallbyggnad omgiven med de typiska danska fyrkantiga pallisader.
Hedlund Stylegar, Frans-Arne 2016-10-31.  En konge for mye? Bloggen Arkeologi i Nord.

ARKEOLOGISKA SPÅR EFTER BEGRAVDA VAMPYRER

SVT Vetenskapens Värld avsnitt 11

måndag 10 oktober 2016

Nyheter om samisk historia oktober 2016

ARKEOLOG SKREV EN BOK OM SITT YRKESLIV

Arkeologen Inger Zachrisson har skrivit boken Gränsland : Mitt arkeologiska liv (2016). Ord&visor förlag. Boken är 22 x 28, 5 cm stor i färg, 114 sidor med 92 fotografier/illustrationer. Snyggt formgivet av Inger Kåberg. 
Läsa mer: Thomasson, Lars 2010-10-01. (Recension). Sameforskare sätter punkt. NSD (sid 23)
Lyssna mer: Kejonen, Olle 2016-101-10. Nu knyter hon ihop säcken. Sameradion & SVT Sápmi.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6535836

Inger Zachrisson blev förvånad när hon fick ett stipendium från Torsten Jankes minnesfond av Kungl. Gustaf Adolfs Akademien. Hon skriver:
”Jag trodde inte att jag under min livstid skulle få uppleva ett sådant erkännande från det akademiska Sverige, Prispengarna är grundplåten till tryckningen av Mitt arkeologiska liv.”
Det gjorde hon rätt i! Boken är intressant, lättläst, spännande och avslöjande. Läsekretsen är arkeologer, de som är intresserade av samisk historia och den som är nyfiken på alla intriger inom den akademiska världen. Många avslöjande om vad som egentligen hände.
Att Zachrisson inte trodde på att hon skulle få ett erkännande från den akademiska världen var att hon ifrågasatte äldre fynd om de verkligen var skandinaviska, utan samiska. De främsta kritikerna var arkeologerna Evert Baudou och Per Ramqvist på den svenska sidan, pkus nårga norska historiker.
Zachrisson intresse för arkeologi om samisk historia vaknade då hon arbetade på Västerbottens museum då hon grävde ut en samisk björngrav, tillsammans med osteologen Elisabeth Iregren.  Mörträskfyndet från en samisk offerplats kom att bli Zachrissons avhandling, tillsammans med sin man Sune besökte de samiska offerplatser runt i Lappland. Hon for till museet i Novgorod i Sovjetunionen för titta på liknande föremål som man har funnit på de samiska offerplatserna.  Avhandlingen skulle ha getts ut  på Uppsala universitet, men kom att ge ut på Umeå universitet med hjälp av Evert Baudou.
  Aha-upplevelse och igenkännande ledde till ett samiskt gravfält där renskötare låg begravda. 1979 visade lokalhistorikern Bertil Eriksson från Storholm i Lappland ett bältesbeslag för Inger Zachrisson som ritade av beslaget.  I källaren på Statens historiska museum drog hon ut lådan med fynden från Vivallen i Härjedalen och kände igen föremålen från samiska offerplatser. ”Gravarna på Vivallen måste helt enkelt vara samiska!”. skrev hon i boken.
  Evert Baudou har den teorin att gränsen mellan samer och skandinaver gick i norra Jämtland och norra Ångermanland från 1000 f. Kr till nutid. Han och en arkeologistudent hade varit en vecka vid Vivallen för att leta efter boplatsen men misslyckades. Han avrådde Inger Zachrisson att leta efter boplatsen. Hon och hennes team lyssnade inte på Baudou utan var en av de första arkeologerna att använda georadar. De fann två härdar (eldstäder) från två kåtor och en avlång fördjupning som visades vara en grav. Det blev ett stort genomslag i media. I boken tolkar Zachrisson att kåtorna är en renägares familjs viste, som generation efter generation begravde sina döda från 800-talet till 1200-talet. Tamrenskötseln fanns redan på 800-talet i Härjedalen. Sedan kom Inger Zachrisson och Evert Baudou stå på olika sidor vid ”Härjedalsmålet”, hon på samernas sida och han på markägarnas. Per Ramqvists utlåtande om Zachrissons ansökan om projektet ”Möten om gränsland” ledde till att ansökan avslogs. Zachrsisson överklagade med motivering att Ramqvist var partisk ledde till att hon fick ett positivt besked.
Zachrisson tar även upp hur hon blev arkeolog, kvinnliga arkeologer, redaktör för Historiska Nyheter, då hennes texter om samer på utställningen på Historiska museet ändrades till ”fångsfolk i norr”, då hon som kurir med dyrbara föremål flyg till andra museer i Europa och mycket mer. 

FINLAND LÅG I HÄRJEDALEN
Eller, snarare att Härdalar var en del av Finland.

Arkeologen Inger Zachrisson och etnologen Ingvar Svenberg är orsaken till mitt eget intresse av samer. Jag är ju uppvuxen i Surahammar och där finns en sägen (Grau 1754/1904) att Suraborgen och Olberga (Olofbärga – där Olof härbärgade) har en anknytning till norske vikingakungen Olov Haraldsson, senare Olof den helige. I boken Möten i gränsland tar Zachrisson upp att Olof kom i strid med ”finländarna” (samerna) i ”Härdalen” i Härjedalen.
I Gränsland : Mitt arkeologiska liv tar Zachrisson upp att Vivallen uppstod som en renskötarfamiljs viste mellan ca 800-1200-talet. Man kan säga att renskötarfamiljen bodde i Finland (samernas land). Flera finska språkforskare menar att Olof Haraldsson tredje strid vid Härdal mot finnländarna skedde vid Hirdal, Ingå socken, i västra Nyland.
På 1000-talet pratade man finska i sydvästra Finland. Något fornnordiskt Härdal fanns inte i Finland. Dödsstöten för att Härdal inte låg Finland kommer från den finska språkforskaren, Johan Schalin, i artikeln ”Scandinavian-Finnish Language Contact in the Viking Age in the Light of Borrowed Names” från boken Fibula, Fabula, Fact. The Viking Age in Finland (2014) där han skriver:
The first mention of Ingå´s Hirdal is from 1540, Hijrendaall. . .The name is thus not phonologically consistent with ON Herdalar. 
Exakt ljudlikt är ju däremot HerdalOlaus Magnus “Carta marina” från 1539.
En vikingatida norsk skald, i det här fallet Sigvat Thordarson (ca 995 - ca 1045), skulle aldrig benämna en finsktalande person som “finnländare”, utan som “kvän” och bodde i Kvänland. Thordarson som tidvis bodde i Olof Haraldsson hem i Trondheim visste mycket väl att Härdalar låg på andra sidan fjället.

Läsa mer: Grau, Olof 1904. Beskrifning öfver Wästmanland 1754. VLT
Fredriksson, Yngve 1997. Tusenårig rastplats i Sura. Jouni Tervalampi undersöker berättelserna om Olof Haraldsson. Vestmanland Läns Tidning, Lördagen den 2 augusti 1997. (s.20)

VIKINGATIDA-TIDIG MEDELTIDA SKELETT FRÅN SAMISKA RENSKÖTARE SKA DNA-UNDERSÖKAS

Flera skelett från Vivallen i Härjedalen ska dna-undersökas i det stora Atlasprojektet.
Läsa mer: Zachrisson, Inger 2016. Gränsland : Mitt arkeologiska liv . Ord&visor förlag. (s. 101)

SAMERNAS HISTORIA PÅ TV

UR håller på att göra en TV-serie i tre delar om ”Historien om Sápmi”.
Läsa mer: Zachrisson, Inger 2016. Gränsland : Mitt arkeologiska liv . Ord&visor förlag. (s. 101)

FORSKA OM SAMER: Enskilt arkiv: Inger Zachrisson, samisk arkeologi.

2011 skänkte arkeologen Inger Zachrisson 20 A4 pärmar till ATA hos Vitterhetsakademin i Stockholm (Storgatan 41).
I boken Gränsland : Mitt arkeologiska liv (2016) har Inger Zachrisson en detaljrik förteckning över hennes publicerade verk. (106-112)

SAMISKT SKIDMODE PÅ 600-700-TALET

Ett samiskt skidmode tycks ha funnits i Västerdalarna, Hedmark och upp till Jämtland. Öjeskidan från Malungs socken i Dalarna har daterats till 600-700-talet och då var det bara samer som bodde i Malungstrakten. Det skulle dröja århundraden innan bönderna trängde sig in i samernas område.
Ytterligare två skidor av samma typ och ålder är kända: Lövbergaskidan från Ströms socken i Jämtland och Kvebergskidan från Alvdal, Hedmarks fylke, i Norge.
Läsa mer: Wehlin, Joakim 2015. En vendeltida skida från Vålberget i Malung. Skinnarebygd 2015

SAMER - MASSFÅNGST AV RENAR

Ruseformete massefangstanlegg for villrein i nordre Hedmark – samiske eller norrøne tradisjoner? Av Hilde Rigmor Amundsen og Kristin Os

SAMISK HISTORIA SMÄLTER FRAM VID RÅDARNAS HEM – JOTUNHEIM

Jotunheim betyder ”Jättarnas hem” och det var där någon av de samiska rådarna bodde. Bland annat har samiska pilar för vildrensjakt och gaffelformiga pilar för att träffa renarnas helsenorna smultit fram.

Läsa mer: Björnstad, Lasse 2016-09-20.   Her har nordmenn jaktet på rein i minst 6000 år. Vi ble med arkeologene for å finne spor etter de gamle jegerne. Forskning.no

En märklig avhandling där om de farmsmälta föremålen, där inte ett ord att det skulle vara samiska föremål.

Out of the Ice: Glacial Archaeology in central Norway
Callanan, Martin
Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Det humanistiske fakultet, Institutt for historiske studier.
2014 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt) pdf

SPÅR EFTER EN VIKINGATIDA SAMISKA JÄGARE

Läsa mer: Eklund, Nils 2016-09-19. Tusenåriga arkeologiska fynd smälter fram. Sveriges Radio.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6513008

FÖRELÄSNINGAR OM SAMISK HISTORIA

Fick ett tips av Sven Hallerdal att några föreläsningar om samisk historia från Släktforskardagarna i Umeå blev inspelade av Kunskapskanalen och går att se som video på nätet, bland berättar etnologen Ingvar Svanber om ”En samisk befolkning i Mellansverige”, Gudrun Norstedt om ”Lappskattelanden och deras innehavare” och Elisabeth Engberg om ”Släktforska med ett samiskt perspektiv”.

  
SAMER - UTGRÄVNINGAR VID SILBOJOKK

Lindgren, Åsa 2016-08-26. Fältdagbok Silbojokk 2016 – tredje veckan. Norrbottens museum. https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2016/07/08/faltdagbok-silbojokk-2016-andra-veckan/

INGA SAMISKA LÄMNINGAR VID FORNMINNESINVENTERING I VÄSTMANLAND

Sommaren 2014 utbröt en brand i Västmanland som senare utvecklades Sveriges största skogsbrand under modern tid. Hösten 2015, våren 2016 och augusti 2016 inventerades området.

När första presentationen av inventeringen ”På spaning efter svunna landskap – i brand områdets spår” av inventerarna Anette Färjare, Anna Ulfhjelm och Roger Wikell på Västmanlands Läns Museum i Västerås, 24 september 2014, sade Roger Wikell;

- Vi har sett efter hällmålningar, stensättningar och samiska lämningar men inte hittat något..

Själv (Jouni Tervalampi) är jag inte så förvånad då de kända samiska lederna gick efter de dåtida större vägarna. Endast ett känt samisk viste låg i Västervåla socken då ett samepar gifte sig i Västervåla kyrka 1709.

SAME SOM MORGONGÅVA VID DET DANSK-TYSKA BRÖLLOPET 1478

Läsa mer Ericson, Peter 2016-09-29.  När slottsherrar och -fruar ”ägde” samer. Den 6 sep 1478.. Hertig Albrecht fick en jämtlandssame i gåva.


SYDDA SAMISKA BÅTAR I BOK

Arkeologen Christer Westerdahl tar upp i boken Norrlandsleden III (2014) hur samer sydda sina båtar och att det fanns en kustsamisk kultur i Östersjön.

Läsa mer: Westerdahl, Christer 2014. Norrlandsleden III. Båtdokgruppen (s.187, 188, 192-198, 216)


söndag 2 oktober 2016

Nyheter om Arkeologi & Historia Oktober 2016




ARKEOLOGI I NORR

Arkeologi i Norr 2015 Innehåll
Beställa boken:

VIKINGENS MÅNGA FRILLOR GAV UPPHOV TILL VIKINGATÅGEN

Det menar arkeologen Neil Price i en intervju i UNT.

Läsa mar: Asker, Sigrid 2016-09-18. ”Vi kan lära av det förflutna”. Unt.se
http://www.unt.se/leva/vi-kan-lara-av-det-forflutna-4372981.aspx

BOK OM VIKINGARNAS FÄRDER

Den norske historikern Kim Hjarder har skrivit boken Vikingarnas värld (2016) och är full med kartor dit vikingarna for till. Ur ett svensk perspektiv blir man lite frågande till vissa kartor. Närke skulle var ett kungligt centrum knuten till svearna som låg söder om Bråviken i Östergötland. (kartor på sidorna 58, 59, 96, 99). Den norske vikingakungen Olaf Haraldsson skulle ha deltagit i strid som 12-åring mot finländarna i Finland?? Som norrman borde man vetat bättre att sammandrabbning skedde mot finländarna (samer) i Härdal (Härjedalen). Karta sid 134.


VIKINGABÅT ÄR FRÅN 1300-TALET

Viksbåten från Söderby-Karl i Uppland har genom träårsringsdatering daterats till 1300-talets början.
Läsa mer: Westerdahl, Christer 2014. Norrlandsleden III. Båtdokgruppen (s. 199)


STYRBJÖRN STARKE BRÄNDE NED BIRKA 980

Den norske historikern Kim Hjarder menar i boken Vikingarnas värld (2016) att Styrbjörn Starke och danskarna brände ned Birka och birkakungens gård på Hovgården på Adelsö innan sammandrabbningen vid Fyrisvallarna.


”KOPTISKA SKOPAN” FRÅN HELGÖ INTE FRÅN EGYPTEN

En ny undersökning av den ”koptiska skopan” från Helgö visar att den inte är från Egypten. Det skriver Bjarne Däcker och Jesper Blid Kullberg i artikelnVarifrån kommer den "koptiska skopan"?” i tidskriften Medusa Nr 3 2016 (s. 34). De efterlyser tips var ifrån skopan kan tänkas komma ifrån.

RUNSTENAR VISADE VÄGEN TILL NIDAROS

Arkeologen Christer Westerdahl menar att runstenarna i Hälsingland och Medelpad restes vid vägar och tingsstället och ”tycks visa på en färdled med en tydlig kristen aspekt, pilgrimsleden till Nidaros” där den norske vikingakungen Olof Haraldsson låg begravd.

Läsa mer: Westerdahl, Christer 2014. Norrlandsleden III. Båtdokgruppen (s. 44)

LILJESTEN FUNNEN I NORRLAND

Läsa mer:  Lidén, Anders 2016-05-26. Arkeologisk sensation i Kyrkdal – unik stenhäll upptäckt bland gravstenarna.  Allehanda.se

STENÅLDERSFISKARE OCH SÄLJÄGARS BOSTAD FUNNEN

Ekero Eriksson, Kristina 2016-09-12. Kan det vara… hyddor? Bloggen: Arkeologerna

BRA OCH SNYGGA INFORMATIONSSKYLTAR OM SÄLJÄGARE PÅ STENÅLDERN

Ekero Eriksson, Kristina 26 september, 2016 Skyltar om Tråsättras säljägare Bloggen: Arkeologerna

VAD HADE LABYRINTER FÖR FUNKTION?

Arkeologen Christer Westerdahl redovisar de senaste rönen om labyrinternas funktion i boken Norrlandsleden III (2014).

Läsa mer: Westerdahl, Christer 2014. Norrlandsleden III. Båtdokgruppen (s. 267-278)

DJURSKALLAR SOM BYGGNADSOFFER

GULDBLECKSGUBBE FUNNEN I NORGE

Magnussen, Per 2016-09-13. – Et unikt og sjeldent jernalderfunn. Nrk.no Hedmark og Hordaland


VAPEN OCH LIAR OFFRADE TILL GUDEN FREJ

Socknen Frösthult i Uppland stavades ”Frøstolpt” 1344 vilket betyder ”Frös toflt”, en del av Simbo härad. Det forntida Frö är lika med asaguden Frej. Nu har Frejs offerplats i Fröshult blivit utgrävd av arkeologer. Tvåhundra föremål låg på offerplatsen. 
Sveriges Radio Vetenskapsradion 2016-09-28. 700 kvarlevor hittats på unik gravplats.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6526969
Sjöberg, Kjell 2016-08-16. Arkeologer hittade medeltida gravar i Frösthult. Enköpingsposten

EN SEGELLED  FÖR SANKT OLOVS PILGRIMMER PÅ ÖSTERSJÖN

Arkeologen Christer Westerdahl menar i boken Norrlandsleden III (2014) att Sankt Olovs hamnarna på västra sidan av Östersjön var en del av en medeltida segelled för  Sankt Olovs pilgrimer.

Läsa mer: Westerdahl, Christer 2014. Norrlandsleden III. Båtdokgruppen (s.130-132)


EN FORNBORG MINDRE I GOTLAND

Uuisitalo Fernholm, Ulrika 2016-09-29. Tusen år missades när man daterade fornlämning. P4 Gotland.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=6528949


MÅNGA DRAGSTÄLLEN EFTER NORRLANDSKUSTEN

Norrlänningar rodde mer än vi tror. Arkeologen Christer Westerdahl visar väldigt på många dragställen i sin bok Norrlandsleden III (2014), bland annat över Hornslandet i Hälsingland, visar på att det var vanligt att man rodde efter kusten.

Läsa mer: Westerdahl, Christer 2014. Norrlandsleden III. Båtdokgruppen (s.66,67, 77, 84, 86)

ROMERSKA MYNT FUNNA JAPAN

Läsa mer: Salomaa, Marja 2016-09-28. Japanilaisesta muinaislinnasta löytyi roomalaisia kolikoita. Hs.fi

VÄRLDSTRÄDET I NORGE?

Hedlund Stylegar,  Frans-Arne 2016-09-03. Helligtreet
http://arkeologi.blogspot.se/2016/09/helligtreet.html