Nyheter om arkeologi och historia 29 maj 2020
Av Jouni Tervalampi, 29 maj 2020 tervalampi(a)mail.com
SOMMARUTSTÄLLNING OM HÅRDROCKSGRUPPEN KIZZ PÅ VÄSTMANLANDS LÄNS MUSEUM
Pågår till september 2020
https://www.vastmanlandslansmuseum.se/kiss-the-exhibition
RIK SKANDINAVISK KVINNA BEGRAVD I DET KÄNDA SAMISKA GRAVJÖN LÄVENLUHTA
Av Jouni Tervalampi
Vid den samiska gravsjön Levänluhta (daterad till 300-700 e. Kr.)
utanför Vasa i Finland har 98 skelett från barn och kvinnor hittats. Gravfältet
kan jämföras med de rika samiska gravfälten som Vivallen i Härjedalen och
Långön i Ångermanland på de rika föremålen som kvinnorna fått med sig i sjön.
Lävenlutha låg strategisk till vid Kyroälven åt norr låg rika bondegårdar vid
kusten med kontakter på andra sidan Östersjön och söderut gick vattenleden ned
till Häme/Tavastland.
Dna analyser visar att flera av kvinnorna var samiska kvinnor som gift
in i samefamiljen vid trakten (boplatsen är ännu inte funnen). En av de
undersökta kvinnorna (JK2065 daterad till 346-538 e. Kr) var en skandinavisk
kvinna.
När jag lyssnade på intervjun om arkeologen Anna Wessman på Svenska Yles
producerade program av Johanna Grönqvist om samiska gravsjön Levänluhta via Sameradion & SVT Sápmi blev
jag överraskad då Anna berättade att man har funnit ett runt skandinaviskt
spänne med röda granater och där en granat hade lossnat och lagats med en glasbit
från ett romersk eller frankist glaskärl.
Lyssna på Svenska Yle producerade program av Johanna Grönqvist om
samiska gravsjön Levänluhta via Sameradion & SVT Sápmi
Se foto på det skandinaviska spännet:
Johanna Grönqvist 2019. Mysteriet med människobenen i källan del 1. Vem är det som ligger där och
varför? Svenska.yle.fi
Johanna Grönqvist 2019. Mysteriet med människobenen i källan del 2. Vem är det som ligger där och
varför? Svenska.yle.fi
I radioinslaget säger arkeologen
Anna Wessman att de undersöker vad samerna åt och resultatet är klart. Se nedan
VAD ÅT OC VAR BODDE OLIKA SAMER SOM BEGRAVDES I FORNA SJÖN VID LEVÄNLUHTA
Läs mer: Markku Oinonen & Anna Wessman 2020. Mångsidiga näringsgrenar
hjälpte den ihärdiga befolkningen i Levänluhta att klara en klimatkatastrof. Helsingfors Universitet.
https://www.helsinki.fi/sv/aktuellt/livsvetenskap/mangsidiga-naringsgrenar-hjalpte-den-ihardiga-befolkningen-i-levanluhta-att-klara-en-klimatkatastrof
P.S. Länk till pdf-fil om rapporten
finns nedanför artikeln.
BOK OM HÅRMODET PÅ FÖREMÅL UNDER FORNTIDEN
Läs mer och titta mer: Kent
Andersson. 2020. Det förflutnas ansikten.
BÅTGRAVAR I NORDNORGE
År 2017 grävdes ut en sydd samisk båtgrav och 2018 begravdes en rik kvinna insvept i näver i en båtgrav intill båtgraven från 2017 på Hillesö i Nordnorge.
Eirik Hind Sveen. 2020. Mener «hillesøykvinnen» tilhørte overklassen. Intakte båtgraver har åpnet dører for forskerne – inn i en verden med norrøn makt og innflytelse i den spede vikingtid Nrk.no
.https://www.nrk.no/tromsogfinnmark/mener-_hillesoykvinnen_-tilhorte-overklassen-1.15003236
VIKINGARNAS ANFALL PÅ LINDESFARNE 793
FÅR SIN FÖRKLARING
Av Jouni Tervalampi
Den 8 juni 793 skrev en munk från Lindesfarne på ön
Holy Island (Heliga ön) i Northumberland (landet norr om floden Humber) i
Storbritannien:
I 350 år
har vi och våra förfäder bott i detta underbara land. Men aldrig tidigare har
ett sådant skräckvälde rått i Britannien som det vi nu utsätts för. Vi
trodde inte att det var möjligt att göra en sådan sjöresa.
Varför kunde vikingar mot långskepp segla över
Nordsjön vid den här tidpunkten?
Arkeologen Frans-Arne H. Stylegar har gjort en analys. Den felande länken har varit Kvalsundskeppet som hittades i en myr på ön Nerlandsøya i Sunnanmöre i Norge som tidigare daterats till 700 e. Kr., men en årsringsdatering visar att yngsta trädet daterats till 766 e. kr. och att skeppet byggdes ca 780-800 e. Kr.
Arkeologen Frans-Arne H. Stylegar har gjort en analys. Den felande länken har varit Kvalsundskeppet som hittades i en myr på ön Nerlandsøya i Sunnanmöre i Norge som tidigare daterats till 700 e. Kr., men en årsringsdatering visar att yngsta trädet daterats till 766 e. kr. och att skeppet byggdes ca 780-800 e. Kr.
Det ligger väl med de äldsta vikingatida långskeppen
som arkeologer funnit i Norge som begravdes i kungahögar på Avaldnes på Karmøya.
Storhaugskeppet byggdes 770 och gravlagd sommaren 779 och Grönhaugsskeppet
byggdes 780 och begravdes 790-795 på Avaldnes på ön Karmöya på Vestland. Det
var i Vestland som de första långskeppen byggdes och det var härifrån
vikingarna kom ifrån som anföll munklostret vid Lindesfarne, enligt arkelogen Frans-Arne
Stylegar. Ett nytt gravmode uppstod som togs efter andra bygdekungar i Norge.
Läs mer: Frans-Arne H. Stylegar 2020. Gåtefullt skip
fra Sunnmöre. Bloggen: Arkeologi i nord.
http://arkeologi.blogspot.com/2020/05/gatefullt-skip-fra-sunnmre.html
http://arkeologi.blogspot.com/2020/05/gatefullt-skip-fra-sunnmre.html
ARKELOGISKA PLATSER VÄL ARTT BESÖKA I ÖSTERGÖTLAND
Ann-Charlott Feldt 2020. En hålväg över ett gammalt gravfält i en hage hundra meter sydväst om
landsvägen mellan Skänninge och Vadstena. Arkeologi
och byggnadsvård i Östergötland.
Magnus Källström
2020. Runstenen Ög 197 på Sörby gamla kyrkoplats i Mjölby i Östergötland. K-blogg
http://www.k-blogg.se/2020/05/10/runstenen-pa-sorby-gamla-kyrkoplats/?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+raa-k-blogg+%28K-blogg+-+Riksantikvarie%C3%A4mbetets+blogg%29
http://www.k-blogg.se/2020/05/10/runstenen-pa-sorby-gamla-kyrkoplats/?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+raa-k-blogg+%28K-blogg+-+Riksantikvarie%C3%A4mbetets+blogg%29
Ann-Charlott Feldt 2020. Bland trolltygen på Lunds backe i Östergötland. Arkeologi och byggnadsvård i Östergötland.
SAMER I SALATRAKTEN I VÄSTMANLAND
Lars Nordmark, med rötter till samen Anders Wuiopio (1652-1721) har skrivit artikeln ”Spår av samer i Sala-trakten” som bygger på en bussresa i samiska spår i Västmanland och Uppland och boken ”Den försvunna skogssamekulturen i Värmland, Mälardalen och Bergslagen” och lita annat materail, i Sala hembygd- och fornminnesförening 2019 (s. 29-35).
SALA GRUVOR
Det har dykits efter en försvunnen gruva vid dammen vid Måns-Ols i Sala, enligt Sala Allehanda/vlt.
Richard Meurman har letat fram nya källor om Sala Silvergruva och publicerat resultatet i artikeln ”Dunkla silverberg och hemliga gruvor” i Sala hembygd- och fornminnesförening 2019 (s. 8-22).
SPANING 2020 – SPECIALNUMMER OM JÄRNVÄGSHISTORIA
Av Jouni Tervalampi
Spaning ges ut av Västmanlands läns museum och Västmanlands hembygdsförbund och Fornminnesförening och i Spaning 2020 - Tema: Tåg och järnväg kan vi läsa om: ”Surahammars bruk uppfann hjulet”, stationshuset i Skinnskatteberg, om smalspåriga järnvägen i Köping-Utterberg och den smalspåriga järnvägen med ångloket Valunder som gick från Surahammars Bruk till Lisjö och var tänkt att sammankopplas med Köping-Utterbergs Järnväg (s. 8, 20-23, 46)
Tidskriften finns att hämta på Karlsgatan 2 där Västmanlands läns museum och Västerås konstmuseum ligger.
