måndag 10 oktober 2016

Nyheter om samisk historia oktober 2016

ARKEOLOG SKREV EN BOK OM SITT YRKESLIV

Arkeologen Inger Zachrisson har skrivit boken Gränsland : Mitt arkeologiska liv (2016). Ord&visor förlag. Boken är 22 x 28, 5 cm stor i färg, 114 sidor med 92 fotografier/illustrationer. Snyggt formgivet av Inger Kåberg. 
Läsa mer: Thomasson, Lars 2010-10-01. (Recension). Sameforskare sätter punkt. NSD (sid 23)
Lyssna mer: Kejonen, Olle 2016-101-10. Nu knyter hon ihop säcken. Sameradion & SVT Sápmi.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6535836

Inger Zachrisson blev förvånad när hon fick ett stipendium från Torsten Jankes minnesfond av Kungl. Gustaf Adolfs Akademien. Hon skriver:
”Jag trodde inte att jag under min livstid skulle få uppleva ett sådant erkännande från det akademiska Sverige, Prispengarna är grundplåten till tryckningen av Mitt arkeologiska liv.”
Det gjorde hon rätt i! Boken är intressant, lättläst, spännande och avslöjande. Läsekretsen är arkeologer, de som är intresserade av samisk historia och den som är nyfiken på alla intriger inom den akademiska världen. Många avslöjande om vad som egentligen hände.
Att Zachrisson inte trodde på att hon skulle få ett erkännande från den akademiska världen var att hon ifrågasatte äldre fynd om de verkligen var skandinaviska, utan samiska. De främsta kritikerna var arkeologerna Evert Baudou och Per Ramqvist på den svenska sidan, pkus nårga norska historiker.
Zachrisson intresse för arkeologi om samisk historia vaknade då hon arbetade på Västerbottens museum då hon grävde ut en samisk björngrav, tillsammans med osteologen Elisabeth Iregren.  Mörträskfyndet från en samisk offerplats kom att bli Zachrissons avhandling, tillsammans med sin man Sune besökte de samiska offerplatser runt i Lappland. Hon for till museet i Novgorod i Sovjetunionen för titta på liknande föremål som man har funnit på de samiska offerplatserna.  Avhandlingen skulle ha getts ut  på Uppsala universitet, men kom att ge ut på Umeå universitet med hjälp av Evert Baudou.
  Aha-upplevelse och igenkännande ledde till ett samiskt gravfält där renskötare låg begravda. 1979 visade lokalhistorikern Bertil Eriksson från Storholm i Lappland ett bältesbeslag för Inger Zachrisson som ritade av beslaget.  I källaren på Statens historiska museum drog hon ut lådan med fynden från Vivallen i Härjedalen och kände igen föremålen från samiska offerplatser. ”Gravarna på Vivallen måste helt enkelt vara samiska!”. skrev hon i boken.
  Evert Baudou har den teorin att gränsen mellan samer och skandinaver gick i norra Jämtland och norra Ångermanland från 1000 f. Kr till nutid. Han och en arkeologistudent hade varit en vecka vid Vivallen för att leta efter boplatsen men misslyckades. Han avrådde Inger Zachrisson att leta efter boplatsen. Hon och hennes team lyssnade inte på Baudou utan var en av de första arkeologerna att använda georadar. De fann två härdar (eldstäder) från två kåtor och en avlång fördjupning som visades vara en grav. Det blev ett stort genomslag i media. I boken tolkar Zachrisson att kåtorna är en renägares familjs viste, som generation efter generation begravde sina döda från 800-talet till 1200-talet. Tamrenskötseln fanns redan på 800-talet i Härjedalen. Sedan kom Inger Zachrisson och Evert Baudou stå på olika sidor vid ”Härjedalsmålet”, hon på samernas sida och han på markägarnas. Per Ramqvists utlåtande om Zachrissons ansökan om projektet ”Möten om gränsland” ledde till att ansökan avslogs. Zachrsisson överklagade med motivering att Ramqvist var partisk ledde till att hon fick ett positivt besked.
Zachrisson tar även upp hur hon blev arkeolog, kvinnliga arkeologer, redaktör för Historiska Nyheter, då hennes texter om samer på utställningen på Historiska museet ändrades till ”fångsfolk i norr”, då hon som kurir med dyrbara föremål flyg till andra museer i Europa och mycket mer. 

FINLAND LÅG I HÄRJEDALEN
Eller, snarare att Härdalar var en del av Finland.

Arkeologen Inger Zachrisson och etnologen Ingvar Svenberg är orsaken till mitt eget intresse av samer. Jag är ju uppvuxen i Surahammar och där finns en sägen (Grau 1754/1904) att Suraborgen och Olberga (Olofbärga – där Olof härbärgade) har en anknytning till norske vikingakungen Olov Haraldsson, senare Olof den helige. I boken Möten i gränsland tar Zachrisson upp att Olof kom i strid med ”finländarna” (samerna) i ”Härdalen” i Härjedalen.
I Gränsland : Mitt arkeologiska liv tar Zachrisson upp att Vivallen uppstod som en renskötarfamiljs viste mellan ca 800-1200-talet. Man kan säga att renskötarfamiljen bodde i Finland (samernas land). Flera finska språkforskare menar att Olof Haraldsson tredje strid vid Härdal mot finnländarna skedde vid Hirdal, Ingå socken, i västra Nyland.
På 1000-talet pratade man finska i sydvästra Finland. Något fornnordiskt Härdal fanns inte i Finland. Dödsstöten för att Härdal inte låg Finland kommer från den finska språkforskaren, Johan Schalin, i artikeln ”Scandinavian-Finnish Language Contact in the Viking Age in the Light of Borrowed Names” från boken Fibula, Fabula, Fact. The Viking Age in Finland (2014) där han skriver:
The first mention of Ingå´s Hirdal is from 1540, Hijrendaall. . .The name is thus not phonologically consistent with ON Herdalar. 
Exakt ljudlikt är ju däremot HerdalOlaus Magnus “Carta marina” från 1539.
En vikingatida norsk skald, i det här fallet Sigvat Thordarson (ca 995 - ca 1045), skulle aldrig benämna en finsktalande person som “finnländare”, utan som “kvän” och bodde i Kvänland. Thordarson som tidvis bodde i Olof Haraldsson hem i Trondheim visste mycket väl att Härdalar låg på andra sidan fjället.

Läsa mer: Grau, Olof 1904. Beskrifning öfver Wästmanland 1754. VLT
Fredriksson, Yngve 1997. Tusenårig rastplats i Sura. Jouni Tervalampi undersöker berättelserna om Olof Haraldsson. Vestmanland Läns Tidning, Lördagen den 2 augusti 1997. (s.20)

VIKINGATIDA-TIDIG MEDELTIDA SKELETT FRÅN SAMISKA RENSKÖTARE SKA DNA-UNDERSÖKAS

Flera skelett från Vivallen i Härjedalen ska dna-undersökas i det stora Atlasprojektet.
Läsa mer: Zachrisson, Inger 2016. Gränsland : Mitt arkeologiska liv . Ord&visor förlag. (s. 101)

SAMERNAS HISTORIA PÅ TV

UR håller på att göra en TV-serie i tre delar om ”Historien om Sápmi”.
Läsa mer: Zachrisson, Inger 2016. Gränsland : Mitt arkeologiska liv . Ord&visor förlag. (s. 101)

FORSKA OM SAMER: Enskilt arkiv: Inger Zachrisson, samisk arkeologi.

2011 skänkte arkeologen Inger Zachrisson 20 A4 pärmar till ATA hos Vitterhetsakademin i Stockholm (Storgatan 41).
I boken Gränsland : Mitt arkeologiska liv (2016) har Inger Zachrisson en detaljrik förteckning över hennes publicerade verk. (106-112)

SAMISKT SKIDMODE PÅ 600-700-TALET

Ett samiskt skidmode tycks ha funnits i Västerdalarna, Hedmark och upp till Jämtland. Öjeskidan från Malungs socken i Dalarna har daterats till 600-700-talet och då var det bara samer som bodde i Malungstrakten. Det skulle dröja århundraden innan bönderna trängde sig in i samernas område.
Ytterligare två skidor av samma typ och ålder är kända: Lövbergaskidan från Ströms socken i Jämtland och Kvebergskidan från Alvdal, Hedmarks fylke, i Norge.
Läsa mer: Wehlin, Joakim 2015. En vendeltida skida från Vålberget i Malung. Skinnarebygd 2015

SAMER - MASSFÅNGST AV RENAR

Ruseformete massefangstanlegg for villrein i nordre Hedmark – samiske eller norrøne tradisjoner? Av Hilde Rigmor Amundsen og Kristin Os

SAMISK HISTORIA SMÄLTER FRAM VID RÅDARNAS HEM – JOTUNHEIM

Jotunheim betyder ”Jättarnas hem” och det var där någon av de samiska rådarna bodde. Bland annat har samiska pilar för vildrensjakt och gaffelformiga pilar för att träffa renarnas helsenorna smultit fram.

Läsa mer: Björnstad, Lasse 2016-09-20.   Her har nordmenn jaktet på rein i minst 6000 år. Vi ble med arkeologene for å finne spor etter de gamle jegerne. Forskning.no

En märklig avhandling där om de farmsmälta föremålen, där inte ett ord att det skulle vara samiska föremål.

Out of the Ice: Glacial Archaeology in central Norway
Callanan, Martin
Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Det humanistiske fakultet, Institutt for historiske studier.
2014 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt) pdf

SPÅR EFTER EN VIKINGATIDA SAMISKA JÄGARE

Läsa mer: Eklund, Nils 2016-09-19. Tusenåriga arkeologiska fynd smälter fram. Sveriges Radio.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6513008

FÖRELÄSNINGAR OM SAMISK HISTORIA

Fick ett tips av Sven Hallerdal att några föreläsningar om samisk historia från Släktforskardagarna i Umeå blev inspelade av Kunskapskanalen och går att se som video på nätet, bland berättar etnologen Ingvar Svanber om ”En samisk befolkning i Mellansverige”, Gudrun Norstedt om ”Lappskattelanden och deras innehavare” och Elisabeth Engberg om ”Släktforska med ett samiskt perspektiv”.

  
SAMER - UTGRÄVNINGAR VID SILBOJOKK

Lindgren, Åsa 2016-08-26. Fältdagbok Silbojokk 2016 – tredje veckan. Norrbottens museum. https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2016/07/08/faltdagbok-silbojokk-2016-andra-veckan/

INGA SAMISKA LÄMNINGAR VID FORNMINNESINVENTERING I VÄSTMANLAND

Sommaren 2014 utbröt en brand i Västmanland som senare utvecklades Sveriges största skogsbrand under modern tid. Hösten 2015, våren 2016 och augusti 2016 inventerades området.

När första presentationen av inventeringen ”På spaning efter svunna landskap – i brand områdets spår” av inventerarna Anette Färjare, Anna Ulfhjelm och Roger Wikell på Västmanlands Läns Museum i Västerås, 24 september 2014, sade Roger Wikell;

- Vi har sett efter hällmålningar, stensättningar och samiska lämningar men inte hittat något..

Själv (Jouni Tervalampi) är jag inte så förvånad då de kända samiska lederna gick efter de dåtida större vägarna. Endast ett känt samisk viste låg i Västervåla socken då ett samepar gifte sig i Västervåla kyrka 1709.

SAME SOM MORGONGÅVA VID DET DANSK-TYSKA BRÖLLOPET 1478

Läsa mer Ericson, Peter 2016-09-29.  När slottsherrar och -fruar ”ägde” samer. Den 6 sep 1478.. Hertig Albrecht fick en jämtlandssame i gåva.


SYDDA SAMISKA BÅTAR I BOK

Arkeologen Christer Westerdahl tar upp i boken Norrlandsleden III (2014) hur samer sydda sina båtar och att det fanns en kustsamisk kultur i Östersjön.

Läsa mer: Westerdahl, Christer 2014. Norrlandsleden III. Båtdokgruppen (s.187, 188, 192-198, 216)


fredag 29 juli 2016

Nyheter om samisk historia augusti 2016

VAD HÄNDER NÄR ALLMÄNHETEN TIPSAR OM MÖJLIGA FORNLÄMNINGAR?

Många personer tipsar om möjliga fornminnen till länsstyrelser i olika delar av landet. Sedan är det lite olika i landet om länsstyrelsen tycker att fyndet är så viktigt att det är värt att sända ut en arkeolog. De flesta anmälningar hamnar i en pärm till eventuellt framtida fornminnesinventering, eller undersöks om man ska bygga hus en väg på platsen.

Arkeologen, Olof Östlund, har gjort ett reportage när hans kollega, Frida Palmo, från Norrbottens museum granskar möjliga fornlämningar efter tips från allmänheten.  

Läsa mer: Östlund, Olof 2016-07-22. Härdar, skrämmande renar och en försmädlig förlust. Tipsgranskning i Gällivare. Bloggen: Kulturmiljö vid Norrbottens museum.




SAMISK TILLVERKAD KAM FUNNEN VID BÄCKBY GÅRD

Ett litet fragment av en vikingatida samisk tillverkad kam med flätbandsmönster grävdes fram från det vikingatida gravfältet vid Bäckby gård i Västerås i Västmanland.
Läsa mer: Runer, Johan 2012. Bäckby bytomt. Arkeologisk förundersökning av Västerås 350, Västerås kommun, Västmanland. Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2518.
http://www.arkeologikonsult.se/rapportarkiv/rapporter

SAMER I VÄSTERÅSTRAKTEN OCH MÄLARDALEN
Wistrand, Kerstin 2016. Samiska spår I: Västeråstrakten och Mälardalen

DÅ KUNGENS TJÄSTEMAN GREP SAMER I PÅ GRÄNSEN MELLAN GÄSTRIKLAND  OCH UPPLAND (DÅVARANDE  VÄSTMANLANDS  LÄN)

Heikki, Jörgen 2016-07-26. Så fördrevs samerna från Mellansverige. Sveriges Radio P1 Vetandets värld.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/757661?programid=412


Ericson, Peter 2016-07-26. 22 maj 1636, Norberg begravningsbok: ”ett lappe barn ifrå Håkanbenning”. Bloggen: South Sami History.
https://southsaamihistory.wordpress.com/2016/07/26/22-maj-1636-norberg-begravningsbok-ett-lappe-barn-ifra-hakanbenning/


DEN FINSKE SAMEFORSKAREN VÄINÖ TANNER

Kvittingen, Ida 2016-07-02. Forskeren som ville forstå samene. Forskning.no
http://forskning.no/kultur-etnisitet-historie-kulturhistorie-om-forskning/2016/06/forskeren-som-ville-forsta-samene

SAMER FÖRDREVS FRÅN HÄRJEDALEN PÅ 1700-TALET

Ericson, Peter 2016-07-02. Härjedalen pre-1796: samerna förjagade ”trots äldre hävd” – Swab beskriver fördrivningarna från Ljusnedal

240 FINSKA SAMER FINNS I DOMBÖCKERNA

I Käkisalmi/Kexholms län finns det över 240 finska samer omnämnda i domböcker mellan 1639-1700.
Kexholms läns domboksdatabas
http://www.digiarkisto.org/kakisalmi/

SAMER OCH SOCKENLAPPAR

Ericsson, Peter 13 juli 2016-07-13. ”– Uti Dalarna kläckta och borna — ”, om etnisk rensning och sockenlappssystemets början

SOCKENLAPPARNA PÅ RADIO

Lyssna: Heikki, Jörgen 2016-07-25. De bortglömda sockensamerna. Sveriges Radio P1 Vetandets värld.


ARKEOLOG FICK STIPENDIUM

Läsa mer: Sameradion & SVT Sápmi 2016-07-26. Samiskt stipendium till arkelog


VIKINGAR FRÅN ALUNDA I UPPLAND HADE KONTAKT MED FINLAND OCH ESTLAND

Ekero Eriksson, Kristina 2016-06-28. Skärvor och kärl i Kelthögen
http://www.saublogg.se/2016/06/skarvor-och-karl-i-kelthogen/

HÄSTSKOFORMADE SPÄNNEN MED VIKTLIKNANDE KNOPPAR

Arkeologen, Ingrid Gustin, har i sin avhandling Mellan gåva och marknad. Handel, tillit och materiell kultur under vikingatiden (2004)  tolkat att folk runt om i Östersjön utvecklade hästskoformade spännen med viktliknande knoppar för att visa att de var fredliga handelsmän.
Viktliknande spännen har påträffats i samiska gravar och offerplatser, bland annat från en mansgrav på den samiska gravön Långön i Ångermanland. I Västmanland finns endast ett fåtal spännen av den ovan nämnda typen.
Läsa mer när Finland fyller 100 år: Tervalampi, Jouni (planerad utgivning 2017) Finlands historia. Samer och småriken vid Östersjön.

MED EN MANTEL MED SPÄNNE SLÖTS HANDELSAVTAL

Arkeologen, Ingrid Gustin, har i sin avhandling Mellan gåva och marknad. Handel, tillit och materiell kultur under vikingatiden (2004)  studerat vad olika typer av hästskoformade spännen om det handlar om, äktenskapsallianser, gåvoutbyte eller enbart handel.  I uppsatsen ”Ringspännen/hästskoformade spännen, gåvogivning och kontakterna mellan Mälarområdet och sydvästra Finland” i årsboken Finskt Museum 2013-2015 behandlar Gustin en viss typ av spännen.
 I området nedre Satukunta-Kaland (Vakka-Suomi) utvecklades hästskoformade spännen med viktliknande knoppar med att de fick piggar på knopparna och blev en etnisk markör att handelsmannen från ovan nämnda område. I Svearnas område har den här typen av spännen hittats i gravar i Gästrikland, norra Uppland, efter Fyrisleden och på Birka. I många fall i rika gravar. Inga spännen är funna i Västmanland. Gustin menar att spännen inte kommit till genom alliansäktenskap, utan att finsktalande kalandsborna gett en mantel med tillhörande spänne till andra rika familjer på andra sidan Östersjön som en gåva i någon typ av handelsavtal. Om det var kalandsbor som for över Östersjön, eller om det var handelsfamiljerna som besökte Kaland, berättar inte artikeln.  
Läsa mer när Finland fyller 100 år: Tervalampi, Jouni (planerad utgivning 2017). Finlands historia. Samer och småriken vid Östersjön.

tisdag 28 juni 2016

Nyheter om samisk historia Juli 2016

DEN SVENSKA STATEN BEDRIVER KOLONIALMAKTENS HISTORIESKRIVNING

Arkeologen, Inger Zachrisson, är kritisk till dagens skolundervisning i historia bedriver en enda historieskrivning, kolonialmakten Sveriges historia.

– Felet i Sverige och Norge är ju att man inte redan i skolan har undervisning om samisk kultur rent allmänt, så att vi får ett intresse och ett medvetande om att den existerar. Det måste vara en styrka och en glädje att man har mer än en kultur i ett land, sade arkeologen Inger Zachrisson till Fria Tidningen.
Läsa mer: Mildén, Mikael 2016. Nytt ljus på samernas vikingatid. Fria Tidningen.

DEN SAMISKA HANDELSMANNENS SON DOG VID TUNA I ALSIKE PÅ MEDELTIDEN

Den näst yngsta graven (VII) på Tuna i Alsike i Uppland låg intill båtgraven VIII. I graven låg en 12-13-årig samisk pojke och i graven låg en vikt till en balansvåg. Graven bör dateras till cirka 1070-1100. I
Läsa mer_ Arne, T. J. 1934. Das Bootgräberfeld von Tuna in Alsike, Uppland. Stockholm.

SAMISKA POJKAR BLEV SKATTSKYLDIG NÄR DE VAR 15 ÅR

Att var samiska pojke på 1500-1700-talet var ingen dans på rosor.
– När en same hade blivit femton år eller kunde spänna en båge, skulle han i skatt betala, jag tror det var ett mårdskinn det första året, två det andra och tre mårdskinn det tredje. Det visar ju också pälshandelns och samernas stora ekonomiska betydelse, sade arkeologen Inger Zachrisson till Fria Tidningen.

ROSLAGSSSAMER SEGLADE PÅ VIKINGATIDEN

Läsa mer: Hjuberger, Grethel 2016-04-06.
Samiska spår finns också i Roslagen. Norrtälje Tidning

PÅ JAKT EFTER ETT SYDSAMISKT VISTE I HÄLSINGLAND

Det samiska vistet Lapptorget på berget Iste utanför Bollnäs i Hälsingaland.
Läsa mer: Sundberg, Agneta 2016-06-20. Här letas spår efter den samiska kulturhistorien. P4 Gävleborg


tisdag 29 mars 2016

Historiska nyheter om Samer Finland Karelen April 2016



Historiska nyheter om samer, Finland & Karelen April 2016

ÅLAND OCH VÄSTFINLAND - DRÖMMEN OM ATT VARA EN DEL AV VIKINGARNAS VÄRLD

På Åland och vissa delar av Finland lider man av storebrorskomplex. Det har blivit en allt tydligare trend att man på Åland och vissa delar i Finland vill vara en del av den västliga världen och då vara en del av den fornnordiska, språkligt och kulturellt. På Åland vill man radera bort sitt finska arv och inte lyfta fram öns säregna vikingatid med förkristna himmelsguden/luftens rådare Jumula, lertassar och egentillverkade ovala spännbucklor. Det skulle ju knappast ske på Gotland.
  I boken Vikingar i krig (Bonnier Fakta 2012), av författarna Kim Hjarda och Vegard Vike, finns en karta över vikingarnas värld, Åland är en del av vikingarnas hem och bondebygderna efter syd- och västkusten var koloniserad av vikingarna, på samma sätt som Island, England (Danelagen) och Normandie.
   Under 2014 har man i Finland gett ut två böcker med titlarna: The Viking Age in Åland och  Fibula, Fabula, Fact – The Viking Age in Finland. Ett sätt att visa på att både Åland och Finland var en del av vikingarnas värld.

PÅ ÅLAND TALADE MAN FORNORDISKA REDAN PÅ VIKINGATIDEN

Det menar språkforskarna Frog och Johan Schalin i artikeln ”Toponymy and Seafaring: Indication and Implications of Navigation along the Åland Islands” i boken The Viking Age in Åland (2014) och hänvisar till de fynd som är tillverkade kring Mälardalen: ett smycke av typen vendelkråka, 3 st torshammarringar, spännbucklor och några andra föremål. De går igenom finska ortnamnen: Ahvenmaa, Jomala, Jurmo och Lemböte-Lemland och menar att vissa av namnen har ett germanskt ursprung som sedan har blivit finlandiserat och sedan blivit nordiskt. 
Frog och Schalin skriver: ”The preceding discussion suggests that Skandinavian languages had an establisched vocubulary of typonyms associated with the Ålands Islands that dates back to at least the Viking Age.”

STRIDEN MELLAN FINLÄNDINGAR OCH NORRMÄN SKEDDE I HÄRDALEN I NUVARANDE FINLAND?

I norska och isländska lagar och berättelser är finn, finlänning och Finland knutna till samer, medan kväner och Kvänland är knutna till finsktalande personer.
I Olof den heliges saga av den isländske 1200-tals författaren, Snorre Sturlasson, finns ett kväde från en skald som var samtida Olof Haraldsson som omtalar en strid vid ”Herdala” mot ”Finnlendinga”. Den svenske arkeologen, Inger Zackrisson, anser med rätta att striden skedde i Härjedalen mot samerna (Möten i gränsland 1997, sid 168-169). Många finska språkforskare vill hävda att händelsen var en strid mellan norrmän och finsktalande finländare vid Hirdal, Ingå socken, i Nyland i dagens Finland, och nu senast språkforskaren, Johan Schalin, i artikeln ”Scandinavian-Finnish Language Contact in the Viking Age in the Light of Borrowed Names” i boken Fibula, Fabula, Fact – The Viking Age in Finland (2014).

SAMERNA KOM TILL DEN SKANDINAVISKA HALVÖN MELLAN 800-1000 e.Kr.

Det menar språkforskaren, Denis Kuzmin, i artikeln ”The Inhabitation of Karelia in the First Millennium AD in the Light of Linguistics” i boken Fibula, Fabula, Fact – The Viking Age in Finland (2014).
Han menar att samiskan uppstod kring Krist födelse i området mellan sjöarna Belozero-Onegasjön-Ladoga och någon gång mellan 800-1000 sker en snabb förflyttning och de når ”mitt Skandinavien” då.
Ärligt talat förstår jag inte hur den språkliga förändringen skulle ha skett mellan en invandrad jägargrupp-renskötare till en annan grupp av jägare och renskötare. Ett språk förändras inte snabbt utom vid massiv invandring som tränger bort urbefolkningens språk. Det finns inga arkeologiska spår att en stor samisk folkförflyttning skulle ha skett under vikingatiden från östra till den västra delen av Fennoskandia. 

OKÄNDA JÄGARFOLK BODDE NORR OM ÅNGERMANÄLVEN OCH PYHÄJOKI PÅ VIKINGATIDEN

Språkforskarna Joonas Ahola (2014), Frog och Janne Saarikivi (2015) menar att det talades ett okänt språk hos mobila jägargrupper efter Ume- Och Vindelälvens dalgångar.
Samer bodde vid Kemiälvens dalgång.
Okänd mobil jägargrupp bodde efter Tornälvens dalgång mot dagens norska gräns som talade ett okänt språk.
På Kolahalvön och ända ned till ”Finlands tusen sjöar” bodde okända mobila jägargrupper och pratade okända språk.
Samer bodde mellan de ”tusen sjöarna” och Onegasjön.
Kvänerna var bosatta vid Pite- och Luleälvarnas och Oulojokis utlopp vid Bottenhavet. Det finns inga arkeologiska belägg att det ska ha funnits en fast bofast bondebefolkning i dessa områden. Språkforskarna har bara höftat var de tror att kvänerna bodde. Det som vill veta var det finsktalande området Kvänland låg rekommenderar (i väntan på min kommande bok) jag Björn Forseths
bok Samelandets historia (2000), sidorna 38-39. Han har noggrant läst och förstått de historiska källorna.

P.S. Språkforskarna har i en not helgarderat sig med att de mobila jägargrupperna möjligen kan ha talat samiska och att vissa av de mobila jägargrupperna var bofasta.
Läsa mer: Ahola, Joonas & Frog 2014. Approaching the Vikings Age i Finland. Fibula, Fabula, Fact – The Viking Age in Finland. (s. 52-53)
Frog and Janne Saarikivi 2015. De situ linguarum fennicarum aetatis ferreae. RMN Winter 2014/2015 (s. 64-115)
http://www.helsinki.fi/folkloristiikka/English/RMN

EN FINNE OCH EN SVENSK DELTOG I PÅSKUPPRORET I IRLAND 1916
Historikern, Biörn Tjällén, skriver i Svenska Dagbladet om en finsk och svensk sjöman deltog på irländarnas sida mot kolonialmakten England under Påskupproret 1916.
Läsa mer: Tjällén, Biörn 2016-03-26- Finnen, svensken och Irlands uppror. Svenska Dagbladet (s. 45)

SYDDA BÅTAR FRÅN FINLAND OCH KARELEN ÄR SAMISKA

Jag träffade John Kraft, författare till boken Svearnas land (2015), på KRLG2 (Västmanlands läns museum – Västerås) kring jul 2015. Vi pratade med varandra och kom in på båtarna vid Tuna i Badelunda och han frågade mig om hur man kan veta att de sydda båtarna är samiska. Det är ganska enkelt, sydda båtar är en etnisk markör för samer. Alla sydda båtar från vikingatiden ovanför Mälaren till Karelen är tillverkade av samer eller funna på dåtida samiskt område.
Arkeologen Janne Vilkuna tar upp sju sydda båtar mellan 900-1300-talet i artikeln ”Finska båtar från förhistorisk tid” i boken Människor och båtar i Norden (1999), men inga av båtarna är finska, båtarna är samiska. Alla fynden ligger inom dåtida samiskt område. De sju båtarna är från: Laivajärvi i Nedertornio, Isosuo i Hartoloa (Gustafs Adolfs socken), Suojoki i Keuruu, Mammosenjärvi i Pummala, Hyviksjärvi i Savitaipale och Koiralampi i Rääkkylä socknar.

Källa: Tervalampi, Jouni (manus under arbete) De finska rikena och samerna

MEKRIJÄRVIBÅTEN FRÅN FINSKA KARELEN ÄR SAMISK

Den sydda femdelsbåten från sjön Mekrijärvi i Ilmomats socken från finska Karelen är samisk.
Erik Lappalainens förfader byggde Mekrijärvibåten! Jo, han är den starkaste kandidaten av fyra samefamiljer. Mekrijärvibåten är 14C-daterad till 1440-1640 e. Kr.
Källor: Kyrkböcker från Ilomants socken & Kartplatsen Finland.
Korpela, Jukka 2008: The World of Ladoga. Society, Trade, Transformation and State Building in the Eastern Fennoscandian Boreal Forest Zone c. 1000– 1555. Nordische Geschichte 7. Berlin: Hopf.
Räisänen, Alpo 2007. Pielisen Karjalan Saamelaisperäisiä paikannimiä. Sámit, sánit, sátnehámit. Riepmočála Pekka Sammallahtii miessemánu 21. beaivve 2007. Suomalais-Ugrilaisen Seuran Toimituksia = Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 253.
Helsinki 2007. (s. 319–324).
Tervalampi, Jouni (manus under arbete) De finska rikena och samerna.

SAMER I VÄSTERNORRLAND
(Medelpad och Ångermanland)

Arkeologen, Bernt Ove Viklund, och historikern, Peter Ericson, berättar för Sameradion om forskningsläget om samer i Västernorrland.
Heikki, Jörgen 2016-03-27. Forskarna som kartlagt Västernorrlands samiska historia.  Sameradion & SVT Sápmi.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6392908


KRITIK MOT FÖRSLAG ATT SÄJLA UT MUSEERS FÖREMÅL

Vetenskapsjournalisten och författaren, Maja Hagerman, är kritisk till galleriet Fotografisk museet och den nya museiutredningen.
Läsa mer: Hagerman, Maja 2016-03-15. Låt museer vara tidens bryggor DN:se
http://www.dn.se/ledare/kolumner/maja-hagerman-lat-museer-vara-tidens-bryggor/


1000-TALS SAMISKA FÖREMÅL FUNNA PÅ MUSEER I EUROPA

Heikki, Jörgen 2016-03-06. Tusentals samiska föremål på museer visar ny kartläggning. Sameradion & SVT Sápmi.

FISKARE I BOHUSLÄN KOM FRÅN BOTTENHAVET


Vilka var fiskarna som var små och hade ett utseende likt polarfolk vid fiskelägret Malmön i Bohuslän?
Oskar Törnqvist menar att de mesta talar för att de kom från Bottenhavet.

Läsa mer: Törnqvist, Oscar 2015. Fula, skitiga och annorlunda. mt 3/2014. (marinarkeologisk tidskrift) s. 17-21

SPECIALNUMMER OM SAMER Arctic Anthropology 52:2

Arctic Anthropology 52:2 (2015) är ett specialnummer om forskning kring samer. Artiklarna går att ladda ned som pdf.

ARKEOLOG SKRIVER OM SAMISKA RINGFORMADE ANLÄGGNINGAR

Arkeologen, David Loeffler, har skrivit en artikel om samiska ringformade anläggningar i Sverige och en förteckning över kända platser.
Loeffler, David 2015. Surreptitious Sámi—Suppressive Swedes: Maintaining Sámi Identities through the Use of Religion and Stone Circles.  Arctic Anthropology 52:2. (s. 67-80)
http://aa.uwpress.org/content/52/2/67.full.pdf

SAMISK NÅJDPLATS UPPTÄCKT I GÄSTRIKLAND

Arkeologen, David Loeffler, har i fornminnesregistret tolkat om fornlämningen
Hille 552 i Gästrikland, ovalformad stenkrets 3 x 2 meter med en flatformad sten i mitten, till en samisk ringformad anläggning med rätta.
I Hille socken i Gästrikland finns inga lapp-ortnamn. En ledtråd var någonstans skogssamernas viste låg när de besökte Hille socken är nåjdplatsen vid Fäbodhällarna (Hille 552). Skogssamerna hade gärna sina visten i närheten av landsvägar. Fäbodhällarna ligger mellan de tre små sjöarna: Östra Svarttärnan, Gammal Fäbodsjön och Nälltärnan, ungefär någon kilometer väster om landsvägen mellan Trödje och Hille. Norr om Hille kyrka och väster och norr om Mårdängssjön ligger tre byar: Mårdäng, Oppsala och Björke. En familj som tycks ha varit granne med det samiska vistet var Nils Olofsson och hans fru Helena i Mårdäng, som var dopvittnen 1742 till sameparet Lars Jonssons och Annika Nilsdotters dotter Karin.  
Läsa mer: Loeffler, David 2015. Surreptitious Sámi—Suppressive Swedes: Maintaining Sámi Identities through the Use of Religion and Stone Circles.  Arctic Anthropology 52:2. (s. 67-80)
http://aa.uwpress.org/content/52/2/67.full.pdf
Tervalampi, Jouni (planerad utgivning maj-juni 2016). Nåjdens barnbarn. Den försvunna skogssamekulturen i Värmland, Mälardalen och Bergslagen. (s. 174-176)

KUSTSAMISK NÅJDPLATS FUNNEN I SÖDRA HÄLSINGLAND

På 1700-talet mötte Carl van Linné samer i norra Hälsingland och nedtecknade:
”Jag frågade dem, hur de kommo att vara här nedre. De sade sig här vid hafssidan vara födde och här vilja dö, talte god Svenska.”
Arkeologen, David Loeffler, har i fornminnesregistret tolkat om fornlämningen Söderala 880 i södra Hälsingland, oval stenkrets, 1,5 x 1 m stor med en öppning i nordväst, till en samisk ringformad anläggning. Platsen ligger nordväst om Vallvik och några hundra meter från kusten. Strax söder om Vallvik ligger Lappharen. 
Läsa mer: Loeffler, David 2015. Surreptitious Sámi—Suppressive Swedes: Maintaining Sámi Identities through the Use of Religion and Stone Circles.  Arctic Anthropology 52:2. (s. 67-80)
http://aa.uwpress.org/content/52/2/67.full.pdf

LAPPKYRKAN VID SÖDRA BARKEN HAR FÅTT ETT NYTT RAÄ NUMMER

Söderbärke
356.

Källa E-post. 2015-12-15  Länsstyrelsen i Dalarna genom arkeologen Alexander Benedict.

FÅGELFORMAD HÄNGE FUNNEN PÅ SAMISK GRAVÖ ELLER OFFERPLATS


På ön
Puhjonsaari i Vesilahti i Tavastland i har man funnit en trehövdad fågelhänge som tros vara från 550-800-talet. Att fyndet gjorde på en ö tyder på att det kan komma från en grav och då handlar det om en samisk gravö, eller offerplats.

Läsa mer: Aarreharrastaja Reijo Hyvönen löysi saaresta yli tuhat vuotta vanhan uhriesineen – arkeologi pitää löytöä ainutlaatuisena. HS:fi


SAMISKA GRAVAR FUNNA OCH FÖRSTÖRDA I KAJANALAND I FINLAND 


Vid Märönkalla i Suomussalmi i Kajanaland i Finland har en privatperson med metalldetektor (ej tillåtet i Sverige) funnit en samisk grav/ar med tre yxor, flera knivar, smälta glaspärlor. Tyvärr har privatpersonen förstört det samiska fyndkontexten med att han har grävt sönder gravarna. Ingen jordbrukarbebyggelse fanns i de här områdena för 900-1000 år sedan.  Av fyndmaterialet tycks det minst handlat om minst tre gravar som blev förstörda. Ett av knivfodralen har mönster som tyder på handelskontakter med karelarna som då levde vid Ladogasjön.
Läsa mer: Helsingin Sanomat 2015-11-18. Ristiretkien aikaisen naisen hauta löytyi Suomussalmelta – Löytö kertoo Suomen 1000-luvusta.

Karta Suomusalmi i Finland.

SAMISKA OFFERPLATSER I FINSKA LAPPLAND

Läsa mer: Äikäs,: Tiina 2015.
From Boulders to Fells - Sacred Places in the Sámi Ritual Landscape. Monographs of the Archaeological Society of Finland 5
http://www.sarks.fi/masf/masf_5/masf_5.html