DET "ÄKTA" VÄSTMANLAND

SURA, RAMNÄS, SEGLINGSBERG OCH VIRSBO

Av Jouni Tervalampi 2010©

Flera svenska landslag har med framgång övernattat i det "äkta" Västmanland: Damkronorna i ishockey, orienteringslandslaget (VM-Guld 2004) och Dam-innebandylaget (VM-Guld 2009). Det finns bara ett område i Västmanland som är genuint västmanländskt. Det är Surahammars kommuns del av Kolbäcksdalen, det vill säga Sura och Ramnäs socknar. Det är den enda delen av Västmanland som har en unik prägel. De övriga delarna har inflytande från andra bygder och landskap.

Västmanland, ett Sverige i miniatyr

Västmanland brukar beskrivas som en miniatyr av Sverige; gruvor och samer i norr, skogsbygd i mitten och slott, slättbygd och kust i söder. Västmanland kan delas in i fyra områden.

Mälarbygden - Gnällbältet

Det södra delen av Västmanland, den så kallade Mälarbygden, är ett slättland som består av åkermark och en massa slott som Köping, Dovö, Tidö, Strömsholm, Västerås och Ängsö och har stora likheter med Sörmland på södra sidan av Mälaren. Hallstahammar ligger på gränsen mellan Mälarbygd och Mellanbygden. Jag räknar inte Hallsta till det äkta Västmanland då den inte ligger riktig i en skogsbygd. Skogen börjar ju strax norr om Hallsta, möjligen skulle Trångsfors bruk kunna räknas till det äkta Västmanlan.
Gnällbältet sträcker sig från Örebro till Eskilstuna, men språkligt sätt har västeråskan lite drag av gnällbältetsmålet.

Östra Västmanland liknar Uppland

Storskogen var en skiljelinje med det "uppländska" Västmanland och det äkta Västmanland.
Fredrik och Henrik Lindström skriver i boken Svitjods undergång och Sveriges födelse (2006):

. . .dialekterna i östra Västmanland skiljer sig nämligen från landskapets i övrigt, men visar istället stora likheter med Fjädhundralands. . .dess kända gränser följer kusligt. . .dialektgränsen [som] finns mycket väl dokumenterad mellan Skultuna och Lillhärad, alldeles nordväst om Västerås.

Mellan Badelundaåsen/Långheden-Svartån och Kolbäcksån finns en storskog. Femtio kilometer lång (räknat från Norberg och Dalälven) och 30-15 km bred storskog som var en naturlig barriär mellan folk som bodde efter Svartådalen och de som bodde efter Kolbäcksdalen. Den sträcker sig ända ned till Bysingberg. På 1900-talets början fanns det ingen direktväg mellan Surahammar och Västerås, utan man var tvungen att åka över Ramnäs och Skultuna eller över Hallstahammar. När Industrileden (Dåvarande Riksväg 65, idag Riksväg 66) byggdes på 1960-talet mellan Surahammar och Västerås genom storskogen blev kommunikationerna mycket bättre. Socknarna på västra och östra sidan av Sagån, som bildar gräns mellan Västmanland och Uppland, är väldigt lika och har en liknande dialekt. Även landskapen är väldigt lika med mycket åkermark.

Åmänningen - "Dalarnas" sydgräns

Bergslagen med gruvbrytning finns både i Västmanland och södra Dalarna; Kopparbergslagen, Östra och Västra Bergslagen, Norbergs och Skinnskattebergs bergslag. På medeltiden tillhörde både Skinnskattebergs och Norbergs bergslag till Dalarna.
På mitten av 1800-talet märkte man tydligt kulturellt att man lämnade det äkta Västmanland när man lämnade Virsbo och for med båt, eller med släde på vintern, in i Åmänningen där Västervålaborna for med kyrkbåtarna till kyrkan på söndagarna och vissa hus hade Dalmålningar inomhus. Nu var man i "Dalarna".

Mellanbygden - Det äkta Västmanland

Det äkta Västmanland - Mellanbygden - kan beskrivas som en stor skogsbygd där bruken anlades vid forsar som ett pärlband efter Ramnäsströmmen, som denna del av Kolbäcksån hette långt in på 1800-talet. I Mellanbygden, mellan Bergslagen och Mälaren, med vatten, skog och rykande skorstenar ligger brukssamhällen som; Surahammar, Ramnäs och Virsbo. Ett bruk fanns på 1700-talet vid Seglingberg. Gustaf Vasa upptäckte hur viktig järnet var för statens bytesbalans. Genom tillverkning och export av järnvaror frigjordes Sveriges beroende till främmande länder.På 1600-talet styrde kronan ner hamrarna från Bergslagen till Mellanbygden som hade storatillgångar på vattenkraft och skog. Det var vid den här tidpunkten Sura bruk anlades. Språklig sätt så är det en dialektal skillnad med brukssamhällen Sura, Ramnäs och Virsbo, men är en del av den så kallade rumpmas-dialekten.

Läsa mer: Jägeberg, Anders 2009. Västmanlands historia. Västmanland. Bilda förlag