Vottovaara hotad

En arkeologsk expertutlåtande kan göra ett heligt samiskt berg till ett stort stenbrott.

Av Jouni Tervalampi juli 2010

Anundshög är ett tillhåll för många olika människor, folk som har uppfattat att Anundshögen skulle dölja ett raketbas för UFO:n, slagrutare som har målat röda streck på stenar till ett av skeppsättningarna för visa olika nivåer av energi och människor som tror att högen uppfördes på 500-talet, eller på 900-talet. Anundshögsområdet är alltså ett turistmål för alla olika typer av besökare. Ett välbesökt sådant. Det höll på bli ett katastrofområde där det skulle brytas stenar och krossade grus intill Anundshögsområde. Företaget NCC ville anlägga en bergtäckt intill Anundshögsområdet i början av 2000-talet. NCC tog sitt förnuft och skrinlade planerna för de insåg vilken dålig "badwill" det skulle ge företaget. Det skulle förevigt bli förknippat med företaget som förstörde Anundshögsområdet. Nu pågår en liknande händelse i ryska Karelen. Dennna gång handlar det om ett samiskt heligt berg.

Det heliga samiska berget Vottovaara i ryska Karelen är hotad

Det samiska heliga berget Vottovaara i ryska Karelen är hotad av stenbrytning. Berget intill Vottovaara heter "det döda berget" och snart kan Vottovaara vara ännu dödare, eller som upptäckaren av Vottovaara Sergei Simonjan säger till aif.ru: "berget kommer förvandlas till en stor tratt".
Sergei Simonjan sade till aif.ru 2007:

- Arbeten som skall utföras vid 6 km från Vottovaara och hotar att förstöra den unika monumentet kan börja så tidigt som denna månad. . .Så vitt jag vet, nu planer på att utveckla en annan karriär ca 7-10 km norr om Vottovaara. Vottovaara är omgiven på alla sidor, men för henne innebär det en säker död.

Redan nu bryter företaget PromQuartz kvarts vid två stenbrott kring Vottovaara. Redan 1996 skyddsklassade berget Vottovaara av ryska republiken Karelen. När "money talks" betyder skyddet ingenting. Initiativtagaren till uppropet Nikolay Fyodorov och Maria Fjodorova för Vottovaaras bevarande anklagar experterna i GAP:s, som består av geologer, biologer och två arkeologer, för att gå i ryska republiken Karelens ledband. Där de menar:

Det ryska samhället misstänker starkt att karelska tjänstemän till stöd med utvalda karelska forskare, göra allt för att förhindra att staten bevarandet av Vottovaara berget.

Kanske är det sant. Det kan också vara att den anlitade arkeologen har stora bristfälliga kunskaper om samer och samiska seiter. Vidare skriver Nikolay Fyodorov och Maria Fjodorova på sin sajt:

Om GAP analysrapport godkänds av högre myndighet, kommer nästa steg att upphävandet av det dekret som utfärdades år 1996 om bevarande av helgedom på toppen av kullen.

Vottovaara

Vottovaara (fi. Vuottovaara) är berget där en massa märkliga stenformationer finns; flertal med ansikts-, fågel- och djurliknade stenformationer. Det är två berg som ligger intill varandra, Vottovaara (Bottenberget) med sina 417 meter över havet och "Döda berget" med sina 265 meter över havet, som ligger fem kilometer sydost om Vottovaara. Namnet "det döda berget" och har inget med med berget med stenarna. Namnet uppstod under finska Fortsättningskriget, som ryssarna benämner som det De stora fosterländska kriget under Andra världskriget. Det var den ryske partisan brigadgeneralen IA Grigoriev som med sina mannar kämpade skogarna kring det 265 meter höga berget mot finnarna i slutet av juli 1942. De ryska partisanerna förlorade över hundra man och även brigadgeneralen IA Grigoriev stupade när de försvarade berget.

Arkeolog dömer ut Vottovaara som ett heligt samiskt berg

I GAP:s expertgrupp ingick arkeologerna Nadežda Lobanova och Mark Kosmenko från Karelska Research Centret vid Petrozavodsk i ryska republiken Karelen. Nadežda Lobanova har redan dömt ut Vottovaara som ett heligt samiskt berg. I artikel "Sten på sten. Seiterna på Vottovaara skapades inte av människor" (12 januari 2009) för en ryskkarelskt media har hon dömt ut Vottovaaras stenformationer. Det hon bygger på var att en grupp geologer från Sankt Petersburg fick i uppdrag att leta efter fornminnen cirka 15 kilometer kring berget Vottovaara. (Vore det inte bättre att ha anlitat en arkeolog som var specialist på samisk kulturmiljö att inventera området?). Lebonova skriver: "Geologens har dragit slutsatsen att det är fysiska objekt. Sådana stenar finns överallt i de artiska områdena, där glaciären har passerat."
Jag tror också att de flesta jordfasta stenblocken är ett arv från inlandsisen, bland annat fig. 24, 25, 26 och 36 i arkeologernas rapport. Däremot anser jag att de små uppallade stenar fig 28, 29 och 32 är skapade av mänskliga händer, då av samiska händer med hjälp av hävstänger (med tillägg att någon kan vara nutida copycats. Det bör jämföras med de äldsta fotografier som är tagna av arkeologen Mark Shahnovich och lokalbor innan den stora turistvågen började efter 1993).Vottovaara ligger långt över Högsta kusten dit inga havsvågor kunde spola bort leran och smågruset under stora stenen och då kom att ligga på mindre stenar. Vinden kan knappast ha blåst bort grus och lera. Uppallade stenar är snarare ett mycket ovanligt fenomen i ryska Karelen. Mindre än tio stenar är funna i ryska Karelen, förutom Vottovaara. Arkeologen Nadežda Lobanova främsta argument är att hon menar det finns inga skriftliga källor i varken Sverige, Norge eller Finland som berättar att samerna offrade vid uppallade stenar. Hon tar upp att varken den finske sameforskaren Itkonen eller den svenske sameforskaren Ernst Manker skriver om det. Jag kan förstå att Lobanova (som jag tror inte kan svenska) inte hittad uppgifter om samiska kultplatser i form av uppallade stenar på tre eller fler mindre stenar. Förmodligen har hon bara tittat på fotografierna på berg, offerplatser i Mankers bok Lapparnas heliga ställen (1957). Där finns inga tydliga bilder på uppallade stenar. Lobanovas påstående är inte sant. Det finns ett flertal uppallade stenar som är samiska seiter i Mankers bok.

Manker 1957.No 412. VUOGGENASSE, SYSTERSKALET, »en stor offersten upplyft på tre mindre»: »Lappmannen Sjul Nilsson, född 1815, död 1894, berättade att offerstenen var ett större klippblock, som stod på tre pelare, och under detta block var det renhorn och mässingsringar.» Offren gällde isynnerhet renarna, till skydd mot rensjukdom.'
No 468.SPIRBERGET: "en större skifferhäll,liggande på tre mindre, som i traditionen omtalas
såsom en lapsk offersten.'" Foto: Se Fig 72 (sidan 82). Westerdahl 2008.
Manker nämner ytterligare några uppallade stenar. Även två finska författare har uppgifter om förstörelser två uppallade stenar. Till Kitka sameby tillhörde ett heligt berg Pyhävaara (Heligtberg). Längst uppe på Pyhävaara låg en uppallad kubformad sten. Den har beskrivits av Jacob Fellman:

Omkring år 1830 hafva stått en väldig sten, som haft formen af en kub, med omkring 6 alnars sidolinjer, och hvilat på 4 mindre stenar af fyrkantig form och en half alns höjd. Denna sten , som antagligen varit af Lapparne antingen tillbedd eller nyttjad såsom altare, hade emedlertid vid nyssnämnda tid blifvit af en fältväbel Planting, med tillhjelp af talrika biträden och begagnande af häfstänger, vältrad utför berget i nedanför detsamma befintlig sjö, dit den, under fallet söndersplittrad i mindre stycken, sjunkit.

Även samebyn Enontekiö hade en uppallad offersten på kullen Jyppyrä. Samuli Paulaherju skriver (Paulaharju 1932:43-44):

Jyppyrä trollsten ligger norr om Enontekiö (Heta) på en skogsklädd kulle som är kal allra högst upp. På kullen, inte helt på toppen, har det förr funnits en låg sten uppallad på fyra mindre stenar. Folk har offrat djurhorn och mässingsspännen till denna sten.

Även den ryske arkeologen JS Manyuhin skriver i artikeln "Samiska gudstjänstlokaler i Karelen" om uppallade stenar i boken Baltisk-finska folken i Ryssland (2003):

ACK Bryusov 1933, besökte den så kallade peststenen - pentagonal stenblock på tre små block, som ligger på 20-25 km väster om sjön. Evzhezero. Foto bekräftar (Bruce, 1940. Pp 219-220). I likhet med beskrivningen av ett stenblock på tre småstenarna på toppen av en klippa nära byn High Niva Zaonezhie.

Speciellt viktiga heliga samiska berg.

Det är märkligt att arkeologen Nadežda Lobanova inte har insett att Vottovaara kan vara ett speciellt viktigt samisk berg. Skriftliga källor från 1600-talet från Sverige berättar att vissa samiska heliga berg var viktigare än andra berg. Prästen Olaus Graan skrev om berget Skerfe år 1672 :

Skerfe var ett över måttan högt fjäll, den är den rikaste Stor Junkare, där skäller Stor Junker Hund dagligen, som alla lapparna säga: omkring den ligga de rikaste Lappar, och söka dem bägge, allra mest.

Det är förmodligen inte den stentrappa som har bildats av jordbävningar som är det intressanta, utan först och främst den ansiktsformade klippan som kan vara ursprunget till att samerna började uppföra seiter i form av uppallade björnliknande stenar, eller lade på stenar för att markera att det var en viktig ansiktsformad sejte, eller att större stenen bildade en fågelkropp och den lilla stenen fågelns huvud. Eller, uppförde altarbord för samiska trägudar i sten istället i trä som man kan se på äldre teckningar.
Sverige hade lyckan att det fanns nitiska präster som gjorde anteckningar om samerna på 1600-1700-talet. Det olyckliga är att samerna inte själva gjorde nedteckningar från 1000-talet och framåt, då de inte hade något eget skriftspråk. Samerna i avlägsna ryska Karelen hade oturen att det inte var några nitiska präster verksamma och resenärer som vistades i området mellan 1200-1700-talet. Då kanske Vottovaara fått en helt annan respekt och status idag. Nu fick de en okunnig arkeolog som riskerar att göra ett heligt samiskt berg till ett stenbrott. Kanske hade det varit bättre att GAP hade anlitat en historiker som grävde i de ryska arkiven för att söka uppgifter om samer.

GAP rapporten blev klar juli 2009. Idag har Vottovaara ingen skyddsstatus, men möjligen kan berget få det 2015. Det kan lika gärna bli skyddslöst.

Fotnot: Prosten Jacob Fellman gjorde resor när han var tjänstgjorde i Kemi lappmark mellan åren 1821-32. Första manuset var klart 1839, men bearbetades i flera omgångar fram till 1848, då materialet refuserades. Därefter blev materialet liggande. Jacob Fellman dog den 8 mars 1875. 1906 kom hans verk ut i fyra delar. Avsnittet "Ur Lappsk Mytologi och Lappländsk sägen" ingår i hans andra bok.

Tack till Sven Hallerdal som tipsade om protesterna kring Vottovaara.

Läsa mer:
Fedarov, Nikolaj. Fråga om berget Vottovaara?Video om Vottovaara (på ryska)
http://video.mail.ru/mail/moomin-papa/slet2007/5.html
Fyodorov, Nikolay och Fyodorova, Maria 2010. Intiativtagare för skyddande av Vottovaara.
http://www.moominclub.ru/safevotto.htm
Lobanova, Nadezhda 2009-02-12. Sten på sten: Seiterna på Vottovaara skapadea inte av människor.
http://stolica.onego.ru/rubric_folder.php?article=118120
Lobanova, N. & Kosmenko, M. 2009
Regarding archaeological monuments on Mt. Vottovaara. Nature of Mount Vottovaara: characteristics, condition, conservation. Petrozavodsk: KarRC RAS, 2009. Pp. 119-134
http://www.krc.karelia.ru/publ.php?plang=e&id=4941
Manker, Ernst 1957. Lapparnas heliga ställen, Acta Lapponica XII, Uppsala.
Manyuhin, JS 2003. Samiska gudstjänstlokaler i Karelen. Baltisk-finska folken i Ryssland
http://www.moominclub.ru/pismavotto/saam.htm
Panasyuk, Lydia 2007. Karelska "Stonehenge" i fara. Publicerad online förlag "argument och fakta» (http://www.aif.ru) AIF Karelen, utgåva 20 (1385) den 16 maj 2007 http://karelia.aif.ru/issues/1385/01_01?print
Paulaharju Samuli 1932. Trollstenar och dyrkande av dem. Finska litteratursällskapet. Helsinki
Shahnovich, Mark.1993. Cult komplex på Mount Vottovaara
http://www.vottovaara.ru/karelia/drevnije/cultsaam/shahnovich.html
1995. Cult Complex on the Mountain Vottovaara. Fennoskandia archaeologica 1995
Simonian, Sergev 2001. Myter och verklighet av berget Votto och Vaara
http://www.lah.ru/text/simonyan/voto.htm
Westerdahl, Christer 2008. Sydsamer - Från Bottenhavet till Atlanten. Båtdokgruppen.

GAP-Rapport 2009. "Natural complexes of Vottovaara mountain" is published by Karelian research Center of the Academy of science.

http://www.krc.karelia.ru/publ.php?id=4776&plang=e


Vottovaara foton:

Ansiktsformade klippan och den uppallade björnformade stenen Ur videon om Vottovaara:
http://video.mail.ru/mail/moomin-papa/slet2007/5.html

Uppallad stenaltare för samiska trägudar? Ur Shahnovich, Mark.1993
http://www.vottovaara.ru/karelia/drevnije/cultsaam/7.html

Större stenen bildade en fågelkropp och den lilla stenen fågelns huvud
Teckning: Shahnovich, Mark.1993
http://www.vottovaara.ru/karelia/drevnije/cultsaam/8.html
Foto: Shahnovich, Mark.1995
En liten uppallad sten som omges av en cirkel av stenar. Eller är det inlandsisen som har skapat cirkeln av stenar?
http://www.perpettum.narod.ru/arcticmegalith.htm
Sten ovanpå ansiktsformad sten. Eller är det inlandsisen som har smält och råkat lägga stenen ovanpå det ansiktsformade stenen?
http://www.perpettum.narod.ru/vottovaara04.htm