SAMER I BERGSLAGEN?
På webbsidan ”Samiska rummet” skriver arkeologen Ewa Ljungdahl i artikeln ” Finns det spår efter skogssamer i Bergslagen?”, om ett besök i Norbergsskogarna.
Läsa mer: Ljungdahl, Ewa 2010. ”Finns det spår efter skogssamer i Bergslagen?”. Samiska rummet.
http://www.samiskarummet.se/aktuellt/finns-det-spar-efter-skogssamer-i-bergslagen.htmlBRONSMYNT VISAR PÅ KONTAKTER MELLAN SAMER OCH SKANDINAVERBronsmynt visar på kontakter mellan samer och bondeskandinaver. Det menar arkeologen Inger Zachrisson i
Fornvännen 2010/3.
Nästan 50 stycken äldre bronsmynt är funna i Dalarna. De är funna kring Dalälven, Siljan, Enån och Runns vattensystem. Det är i samma område vi finner många av Dalarnas samiska fångstmarksgravar.Flera av fyndet har en offerkaraktär i källor, intill bäckar och vid myrar. Hos både bönder och samer har man haft en tradition att offra vid bäckar och mossor under järnåldern. Hos samerna levde traditionen att offra vid bäckarna till slutet av 1600-talet i Härjedalen. År 1699 stod samerna Jonas Torkelsson och hustrun Gunilla vid Funäsdalsfjällen åtalade för avgudadyrkan. De ska dyrkat vid ”avgudalunden vid Mito Kläpp” och ”kastat flinta och stål uti en källa och rinnande vatten.”
I en källa vid Kärvåsens by i Boda socken i Dalarna fann lokalbor 11 stycken bronsmynt från järnåldern. Intill Kvarnbäcken vid Korsgården i Falun fann en person ett bronsmynt från 300-talet, präglat i det romerska riket. Vid en myr nedanför ”herrgården” vid Sörbo i Svärdsjö socken i Dalarna har man vid två tillfällen funnit ett romerskt silvermynt, ett romerskt bronsmynt och en fingerring av guld.
Zachrisson har pekat ut en plats där pälshandlare och samerna från Dalarna kan ha mötts. Näset mellan Öster- och Västerdalsälven. Där har man vid tre tillfällen funnit tre romerska bronsmynt. Möjligen är de romerska mynten offrade. Två av lösfynden nämns fyndplatsen som ”vid en större bäck, Humlebäcken”.Även udden ”De öste” vid Storsjön i Härjedalen skulle kunna varit en mötesplats, där pälshandlare och samer möttes. På udden har arkeologer funnit 12 bronsmynt från cirka 210 f. Kr till cirka 1610 e. Kr.
Läsa mer: Zachrisson, Inger 2010. Vittnesbörd om pälshandel?
Fornvännen 2010/3. Sidorna 187-201.
LAPP-ANDERS I BAGGBOOm Lapp-Anders i Baggbo i Dalarna kan du läsa i Vägverkets broschyr "Närsamhället" (1998)
Läsa mer: Vägverket. 1998. Närsamhället
http://publikationswebbutik.vv.se/upload/1824/88184_narsamhallet.pdfTVÅ UNIKA SAMISKA ACKJOR FUNNA I DALARNA (20 juli 2007)
Två unika samiska slädar - ackjor - har blivit återfunna i Äppelbo socken. Den ena ackjan ställs ut i Äppelbo hembygdsgård tillsammans med information om skogssamerna som vistades i Äppelbo på 1700-talet. Det är Mattias Lundell och Rut Nilsson har gjort utställningen. Vid hembygdsgården ställs även fotografier och andra saker knutna till Äppelbo socken.Ackjornas ursprung är ännu oklart. Om de tillhört skogssamerna från Dalarna eller andra samer är ännu oklart. Carl Linneus, sedermera Carl von Linné, besökte Äppelbo socken den 9 augusti 1734 och där mötte han samer: Den 9 augusti. Bröt man upp om morgonen ifrån Äppelbo. . . När man rest 3/4 mil från Äppelbo, låg nere i en myra 3:e lappkojor, som där av gållapparna blivit uppbygda; ty här i församlingen eller pastorat är lapphushåll indelta, vars flit i sina kristendoms stycken av prästerna berömdes. På onsdagar under juli är det visningar, klockan 14-18.
Källor och läsa mer: Meddelande och fotografier från Mattias Lundell
Högkvist, Eva 2007. Om Äppelbo sockens historia, Dala-Demokraten, 5 juli 2007
Olin, Lisa 2007. Linné-inspirerad utställning i Äppelbo, Dalarnas Tidningar, torsdag 12 juli, sidan 17
SAMER I VÄSTMANLAND (2 april 2006)
Jag (Jouni Tervalampi) blev jag intervjuad av lokaltidningen vlt i tisdag om samer i Västmanland. Det är ett material som kan komma in dagen efter eller om 3 månader. Redan efter intervjun tänkte jag: "Bara det inte kommer in på lördag. Den 1 april". För den som inte känner till att fanns samer i Västmanland. Vem tror då att samer finns i Västmanland när artikeln kommer in just 1 april. Då alla vet att lokaltidningen brukar ha en bluffartikel just den dagen. Fast nu gör det ingenting. Det blev en riktigt bra artikel.
Läsa mer: Bergold, Kersti 2006. Lappläger i Dingtuna, vlt, Lördag 1 april 2006, sidorna 60-61
SAMER I UPPLAND? ( 2 mars 2006)
I Björklinge hembygdsförening årskrift "Björklinge förr och nu 2006" skriver Inger Zachrisson om: "Fanns det samer i Uppland i gången tid?" Där skriver Inger Zachrisson i artikeln " Fanns det samer i Uppland i gången tid? " om sockenlappar, skogssamer och samer knutna till högstatusplatser: samekvinnor som gifter sig med sveakungar, båtgravfälten Vendel, Valsgärde och Tuna i Alsike, samer på Birka, i Sigtuna och Uppsala. Hon skriver bl.a. : "Det mytiska släktträd som nordiska kungadynastier konstruerade kunde ha en samisk anmoder eller -fader."
Hon är arkeolog och var redaktör och skrev stora delar av boken " Möten i .gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien". Monographs 4, Statens Historiska.Museum, Stockholm,1997
Källa: Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid?, Björklinge förr och nu 2006, Utgiven av Björklinge hembygdsförening, sidorna 44-49
SAMER I DALARNA (2 november 2005)
I Dagsverkets Nr 3 - 2005 skriver Björn Engström om "Lappar i Svärdsjö". Den finns som pdf-format på Internet.
I samma nummer skrivs om en okänd försvarsmur som användes vid slaget vid Brunnbäck april 1521, innan slaget vid Badelunda, utanför Västerås.
http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv32005.pdfArtiklar om skogssamer och sockenlappar i SvealandDalarnaAhlberg, Hakon .2000. Samer fanns fordom över hela landskapet. Dalarna genom 2000 år. AB Dala-Demokraten. Falun
Bennström, Greger 2006. Ett samiskt offerfynd i Falun?, Dalarna 2006
Dalarnas museum 2006. "Lappgubbens grav", Dalarna 2006, sidan 330
Einarsson, Leo 1995. Arkeologen Maria Lannerbro Norell hade mycket intressant att visa och berätta då.hon gästade skogsmuseets årsmöte. Mora Tidning, 17 mars 1995.
Engström, Björn 2005. Lappar i Svärdsjö, Dagsverket nr 3 2005, utgiven av Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund och Dalarnas museum (sidan 10),
http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv32005.pdfHallerdal, Sven. 1993. Liggande hönor offerplats för forntida samer?, Falu Kuriren, 28 augusti 1993.
1995a. Det har funnits både renskötande och andra samer i Rättvik. Falu Kuriren, 12 januari 1995..
1995b. Hästslakt. En intressanta bild på Ullkorgen. Frågan är om det är en same som slaktar hästen eller om det vittnar om en förkristen rit. Falu Kuriren, 12 januari 1995.
1998. Samer Dalarnas urinvånare.Ny bok lyfter fram eftersatt folkgrupp ur historiens glömska, Falu Kuriren, 9 juni 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/06/19980609/FK-19980609-17.pdf1998b. Samer i Dalarna. Kåtornas folk Falu Kuriren, 29 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980729/FK-19980729-38.pdf1998c. Samer har funnits i hela Dalarna, Falu Kuriren, 29 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980729/FK-19980729-38.pdf1998d. I spåren efter K E Forsslund, Falu Kuriren, 31 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980731/FK-19980731-15.pdf1998e. Etnisk rensning av samer i Dalarna, Falu Kuriren, 31 juli 1998
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980731/FK-19980731-15.pdf1998f. Kyrkoböckerna berättar, Falu Kuriren, 31 juli 1998
1998g. Mystiska hönor ruvar på hemligheter, Falu Kuriren, 4 augusti1998.
1998h. Lappstuga minner om forna tider, Falu Kuriren, 3 september 1998
.
http://arkiv.daltid.se/1998/09/19980903/FK-19980903-50.pdf1999. Dalagåta i Trysil, Falu Kuriren, 7 maj 1999.
http://arkiv.daltid.se/1999/05/19990507/FK-19990507-27.pdf2000. Klotter i Haraldsbo (samisk ristning), Falu Kuriren, 17 januari 2000.
2000b. Siljansbygdens offerstenar lever farligt. Det visar historien, Falu Kuriren, 28 april 2000.
2001a. Gränserna kring Bjursås, Falu Kuriren, 11 juli 2001.
2001b. Forskargrupp jagar sponsor (Haraldsboristningen), Falu Kuriren, 28 september 2001.
2002a. Falun. Gudagubbe blev hundratals år yngre, Falu Kuriren, 15 april 2002
http://arkiv.daltid.se/2002/04/20020415/FK-20020415-FK-32.pdf2002b. I samernas spår, Falu Kuriren, 11 maj 2002.,
http://arkiv.daltid.se/2002/05/20020511/FK-20020511-FK-40.pdf2006. Nya fynd av mystiska stenar Ingen vet varför folk pallade upp de stora stenarna, Dalarnas Tidningar, 6 september 2006
http://arkiv.daltid.se/2006/01/20060104/FBN-20060104-DT-05.pdf2006b. Linné startade hönsjakten i Tandövardens naturreservat, Dalarnas Tidningar, 6 september 2006
http://arkiv.daltid.se/2006/01/20060104/FBN-20060104-DT-05.pdfKlockar, Lars-Eric 2000. Krukskärva ännu en bit i samepusslet, Falu Kuriren, 21 januari 2000.
Rostvik, Allan 2004. Samiska kulturminnen i Dalarna. Kyrkböcker och ortnamn berättar, Dagsverket nr 4 2004 - Årgång 24,
http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv42004.pdfSvanberg, Ingvar 1976a. En samisk befolkning i Dalarna 1640-1850. C-Uppsats i etnologi, Uppsala universitet, HT (Stencil)
1976b. På den tiden det fanns vandrande samer i Baggbo, Borlänge Tidning, 8 oktober1976, sidan 5
1976c. Sockenlappar i Folkarebygden, Folkarebygden 1976, sidorna 41-45
1977. Samer i södra Dalarna, Tunum - Tunabygdens fornminnes- och hembygsförenings årsskrift 1977, sidorna 51-57
1983. Samer i Lima, Öfre Gäldet, Medlemsblad för hembygdsföreningarna i Malung, Lima, Rörbäcksnäs och Transtrand 3/83, sidorna 8-9
Welinder, Stig ???? Samer och sockenlappar i Stora Skedvi, Skedviplogen ????, sidorna 20-22
Västmanland
Bergenhamn, Helena .2002. "Skogssamerna - folket vi inte minns", sidan 4, (Jouni Tervalampi om hans sameforskning i Västmanland). Vestmanland Läns Tidning, Tisdagen den 30 juli 2002.
Bergold; Kersti 2002. "Samer har en egen historia i Västmanland", sidan 45, (Jouni Tervalampi om hans sameforskning i Västmanland) Vestmanland Läns Tidning, Lördagen den 14 september 2002.
2006. Lappläger i Dingtuna. sameforskaren Jouni Tervalampi..., vlt, Lördag 1 april 2006, sidorna 60-61
Tervalampi, Jouni 2002. Internet. Full fart i Västmanland på 1620-talet,
http://medlem.spray.se/jaaaaa/November2002.html2003a. "Samen Olof Andersson från Åsele lappmark som tog livet av sig i Skultuna 1701", sid 12, Växpressen - Informationsblad för Växhuset i Västerås. Nr 11 Årg. 7 December 2003.2003b. Internet.Samen Olof Andersson från Åsele lappmark som tog livet av sig i Skultuna i Västmanland 1701.
http://medlem.spray.se/jaaaaa/December2003.html2006c. Sökande efter samiska lämningar i Västmanland från historisk tid, Okvistat december 2006, sidorna 8-9
ttp://medlem.spray.se/jaaaaa/OkvistatDecember2006.html Södermanland & Stockholm
Dunfjeld, Maja & Zachrisson, Inger. 2001. Samiska föremål ur Stockholms jord (sidorna 160-163), Upptaget. Arkeologi i Stockholm inför 2000-talet. Sankt Eriks årsbok, utgiven av Samfundet S:t Erik, Stockholms Stadsmuseum, Stockholms Medeltidsmuseum.
UpplandSvanberg, Ingvar 1978. Bofasta samer fanns i Uppland på 1800-talet, Samefolket nr 9 1978, sidorna 7 & 29
1980. Sockenlappar i nordvästra Uppland, Vår hembygd 4, Skriftserie utgiven av Hembygdens förlag, Östervåla, sidorna 310-312.
Westerlund, Staffan. 2003. I Lapp-Britas spår vid Ingboviken (sidorna 6-7). Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
2003b. De uppländska samernas bortglömda historia (sidorna 6-7). Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid? (Sidorna 44-49). Björklinge förr och nu 2006. Utgiven av Björklinge hembygdsförening.
Motiv från en medeltida ullkorg från Dalarna (spegelvänd)
