tisdag 30 mars 2010

NYHETER OM VÄSTERÅS


JOUNI TERVALAMPI OCH GAMLA VÄSTERÅSBILDER

Journalisten Anders Lif var och besökte mig i början december 2011 och var nyfiken vad jag håll på med. Det kan du läsa i mitten på hans blogginlägg den 8 december 2011.

Lif, Anders 2011-12-09. Minnet av en ryggsäck.

http://anderslif.wordpress.com/2011/12/08/minnet-av-en-ryggsack/

Tervalampi, Jouni 2011-11-29. Fotografiet över Lillån i VLT 28 november 2011.
http://tervalampi.wordpress.com/2011/11/29/fotografiet-over-lillan-i-vlt-28-november-2011/


BOK OM VÄSTERÅS

Karl-Axel Jakobsson har gjort en bok på över 300 sidor; en sammanfattning om Västerås historia, enligt honom själv.

En titt i backspegeln : Västerås historia sett genom kartor, VLT-notiser och foton : en historisk vandring sammanställd av Karl Axel Jacobsson (2011)

- Jonas Carlstens karta över kyrkan från 1688 är den allra äldsta. Där kan man bland annat se att en kyrkogård omgärdade kyrkan. På något senare tiders kartor kan man till och med se vilken typ av tak byggnaderna i centrala staden hade, sade Karl Axel Jacobsson till VLT.

Boken är ett frosseri i gamla kartor och fotografier från Västerås. En bra källförteckning när det gäller kartor och ganska bra källhänvisning när det gäller de äldre fotografierna från 1800-talets sista kvartal och i början av 1900-talet. Jacobsson skriver: ”Ernst Blom är Västerås ende fotograf”. Fast många bilder är tagna av Olof Wiklund har blivit Ernst Blom bilder i boken.
Riktigt dåligt är källförteckningen när det gäller text. Det finns ingen. Det gör det svårt att kontrollera källorna för de som inte är hemma i Västerås historia, dåtida och nutida.

Boken går att köpa på KRLGS 2 (Karlsgatan 2, Västerås) i museibutiken och kostar cirka 350 kronor.
För er som bor utanför så finns mejladress och telefonnummer till Karl Axel Jacobsson här:
http://www.angkraftverket.se/documents/InfoomKarlAxelsbok.htm

Läsa mer: Bergold. Kerstin 2011-07-21 Västerås genom seklerna. VLT del 2 sidorna 8-9Cavallini, Birgitta 2011-01-16. På spaning efter det Västerås som flytt. Vlt. Del 2. Sidorna 1-3

BOK OM RYTTERNE SOCKEN I VÄSTMANLAND

Rytterne socken 1886-2005 : en resa i bygden (2011)/ delvis författande redaktör Katarina Curman ; fotograf Melker Blomberg

-Det är historien av vad som har skett i en landsbygdssocken under de här 100 åren. Det finns till exempel en bra bit om kommunalhistorien, om när man gick från det gamla systemet in i det nya. Där finns skolorna, hur de har utvecklats. Vad har hänt med kyrkan,vad har hänt med hembygdsföreningen, sade Katarina Curman till SVT.

Läsa mer: SVT. 2011-06-17. Ny bok om Rytterne
http://www.playrapport.svt.se/2.96110/1.2458401/ny_bok_om_rytterne

BOK OM ENGSÖ SLOTT I VÄSTMANLAND

Läsa mer: Nättidningen svensk Historia. 2011.Engsö slott
http://www.svenskhistoria.se/bocker.aspx?newsid=3281

UNIKT ROMARTIDA FYND UTANFÖR VÄSTERÅS


Sundqvist, Anneli 2011-06-13. Så fick jag se en blekgul hästtand. SAUblogg.
http://www.saublogg.se/2011/06/sa-fick-jag-se-en-blekgul-hasttand/

DEN FORNA BORGEN ÖSTENBORG UTANFÖR VÄSTERÅS ÄR MEDELTIDA

Den forna borgen Östenborg utanför Västerås är medeltida. Det påstår Västerås Stad i broschyren ”Jätteträd & Småvatten. Sammanfattning av Handlingsplan för natur- och kulturmiljön i Västerås ” (2011):

”Söder om Johannisbergs flygfält, på en kulle, liogger den medeltida borgen Önstensborg. Här höll kungamakten uppsikt över Västeråsfjärden under 1100-1200-talet.”

Själv delar jag inte den åsikten.

Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2010. Fornborgar
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/search/label/Fornborgar%20och%20vallanl%C3%A4ggningar


EN SKÅLGROPSTEN UPPTÄCKT VID KANTEN AV EN STORHÖG I VÄSTMANLAND



En skålgropssten funnen vid en storhög kallad ”Jämmerlunga” tillhörande Vadby gård på järnåldern, numera inne i Vallby friluftsmuseum i Västerås. Det är kulturarbetaren och fotografen Kjell-Åke Jansson som redan år 2010 fann en sten, ca 60 x 30 cm, av glimmerskiffer och en kvartsådra med tre skålgropar. Det är det första fyndet i Västmanland där man funnit en skålgropssten i kanten av en storhög större 17 meter i diameter. Gravfältet är vanvårdat då det växer buskar och högt gräs på gravfältet och ovanpå högen. På gravfältet (Västerås RAÄ 55) syns det en spetsig tresidig stensättning, en skeppsformig stensättning, en rest sten och fyra runda stensättningar. (1961 sågs det 16 runda stensättningar och 1988 sågs 12 runda stensättningar).



FISKARFAMILJ DREV DEN FÖRSTA RESTAURANGEN PÅ ÖN ELBA I MÄLAREN

I Badelunda-Bygden september 2011 skriver Bengt Wallén om den tiden då nöjesön Elba utanför Västerås tillhörde till Badelunda socken och fiskarfamiljen på ön som bedrev den första krogen på ön.

OKÄNDA SOLDATTORP FUNNA I VÄSTERÅS

Arkeologer från Stiftelsen Kulturmiljö Mälardalen har lokaliserat flera torp i Dingtuna och Lundby socknar.

http://www.kmmd.se/PageFiles/332/KM%20Rapport%202011_13.pdf


RAPPORT OM 1600-tals TORP I VÄSTERÅS KLAR

Nu är rapporten om 1600-tals torpet Tågen klar.

http://www.arkeologikonsult.se/rapporter/doc_details/302-20112351-tagens-torp-suscreen.html

PORTRÄTT AV ÄLDRE VÄSTERÅSARE

Var det bättre förr? (2011) heter en bok från Vallbyprojektet i Västerås.

Läsa mer: Lindqvist, Christina 2011-10-11. Var det bättre förr?Bloggen: Ekomuseum Bergslagen
http://ekomuseumbergslagen.wordpress.com/2011/10/11/var-det-battre-forr/

VLT GJORDE EN SNYGG GRAFIK PÅ VÄSTERÅS PÅ 1800-talet



VLT, lokaltidningen för Surahammar, Hallstahammar och Västerås, publicerade artikeln ”En 180-årig stadsvandring” med en snygg grafikkarta över Västerås på 1800-talet den 5 oktober 2011.
Där frågade de vem Johan Vilhelms torg var döpt efter. Torget låg mellan Fiskartorget och Stora gatan. Tidigare hette gatan Klostergatan och fortsatte efter hela Köpmangatan till Stora torget. Så ändrades en del av gatan bytte namn. Vem var då Johan Vilhelm?
Torget döptes om någon gång mellan 1816-1831. Det bör finnas ett beslut i dåtida stadsfullmäktige för staden. De bör finnas i Västerås Stadsarkiv. Johan Wilhelm Liljenkrantz (1768-1816) var landshövding i Västmanlands län 1811-1816.
Läsa mer: Fredriksson, Yngve 2011-10-05. En 180-årig stadsvandring. VLT
2011-10-12 Landshövding gav namnet till torget. VLT
Länsstyrelsen i Västmanland: 2011. Tidigare landshövdingar.
http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/Sv/om-lansstyrelsen/landshovding-och-lansledning/landshovding-ingemar-skogo/Pages/Tidigare_Landshovdingar.aspx



POPULÄRHISTORISK BOK OM UTGRÄVNINGAR I SKÄLBY I VÄSTERÅS



På västra Skälby i Västerås har det grävts ut i omgångar sedan 1990-talet och nu har en populär historisk bok släpps på 165 sidor och med hård pärm. Den är skriven av Jonas Wikborg, Susanna Eklund och Ola Korpås med illustrationer av Göte Göransson.
Läsa mer: Larsson, Åsa M 2011-12-07. Boken om Skälby under järnåldern.
http://www.saublogg.se/2011/12/boken-om-skalby-under-jarnaldern/


MEDICINHISTORISKT MUSEUM I VÄSTERÅS 2012

Västerås får ett nytt museum hösten 2012.

Läsa mer: Forsman, Åza 2011-11-16. Klart för ett nytt museum- VLT
http://vlt.se/kulturnoje/1.1438135-klart-for-nytt-museum

UNIK BILD PÅ HJALMAR BRANTING

En unik bild på Hjalmar Branting när han talar på 1 maj 1918 i Västerås folkets park som är tagen av Erik Sigroth.
Läsa mer: Lif, Anders 2011-11-30. Oväntade bilder.http://anderslif.wordpress.com/2011/11/30/ovantade-bilder/





ARKEOLOG SKRIVER OM AROS HISTORIA - VÄSTERÅS HÖGST 800 ÅR





I slutet på 1980-talet bestämde politikerna att Västerås bildades år 990. De ville lyfta fram Västerås i Sverige. När arkeologiska rapporten från utgrävningarna vid VLT-huset skrev lokaltidningen VLT ( 5/8 1997) att: ”Västerås är ”bara” 900 år”.Vid en föreläsning på KRLGS2 i april 2011 om ”Från Anund till Aros” berättade arkeologen Eva Bergqvist att arkeologer har funnit vikingatida dateringar även på västra sidan av Svartån med påföljande lager fram till 1200-talet. Inga arkeologiska spår visar på att Aros var en vikingatida stad, eller en tidig medeltida stad. Utan att Aros/Västerås stadsbildningen uppstod på 1200-talet.



HISTORISKT BILDSPEL OM VÄSTERÅS PÅ WEBBEN”



1956 - kvarteret Kol – den nya filmstaden i Västerås” av Anders Lif 2011



http://nyafilmstaden.se/wp-content/themes/nyafilmstaden/moleskine/index.html


VLT SAMARBETADE MED EN KÄND RASBIOLOG



Den stora tidningen Vestmanlands Läns Tidning (VLT) samarbetade med rasbiologen Bertil Lundman (1889-1993), avslöjar tidskriften Spaning. År 1930 kontaktade rasbiologen Bertil Lundman tidningsägaren och huvudredaktören Anders Pers (1860-1951) på VLT. Pers och Lundmans samarbete om folktypsundersökningar i Västmanland, vars resultat slogs upp stort i VLT:s Julnummer 1931 i artikeln: ”Folktyper i mellersta och östra Västmanland”.Därefter föreslog Pers Lundman folktypsundersökningar i Dalarna där 11 000 män och kvinnor undersöktes åren 1932-1938 av Bertil Lundman.

Läsa mer: Spaning 16-17/2011
http://www.vastmanlandslansmuseum.se/pages.asp?PageID=222&MenuID=211

NYTT AVSLÖJANDE: SVENSKAR SPIONERADE PÅ NAZI-TYSKLAND



Under Andra världskriget fotograferades ett tyskt flygplan i detalj där man senare kunde känna igen detaljerna på det svensktillverkade flygplanet SAAB B 18A.Det är den förre flygteknikern Folke Axelsson på F1 på Hässlö i Västerås som avslöjar hemligheten i sin bok En flygteknikers levnadshistoria (2011).Under Andra världskriget tjänstgjorde Folke Axelsson på F1 och hösten 1941 nödlandade ett tyskt Junker 88 utanför Kalmar i Småland. Flygtekniker från F1 i Västerås flögs ned till Kalmar för att montera ned planet i en lagerlokal i Kalmar. Allt under den tyska flygbesättningens överseende. Då när tyskarna tog matrast, strömmade de svenska spionerna in i lokalen och flygteknikerna blev beordrade att sluta att arbeta. Det tyska flygplanet fotograferades i detalj. ”Nog tyckte jag mig känna igen en del av konstruktionen i vår egen SAAB tillverkade B 18A när den några är senare kom till F1”, skriver Folke Axelsson i boken En flygteknikers levnadshistoria (2011).

GILLTUNA – FINN STOLPHÅL EFTER HUS




”Men hur är Gilltuna speciellt? Vad var det för gård egentligen? Ja, det vet vi inte säkert ännu och en del av den uppgift vi nu har framför oss går ut på att försöka ta reda på det. Men vi har en idé, en hypotes som vi arbetar efter. Nyckeln finns i platsens namn…”, skrev Anneli Sundqvist på SAU:s blogg.
Nu är det arkeologiskt bevisat att Tunagårdsortnamn syftar på ordet tun betyder ”inhägnad plats” åtminstone när det gäller Gilltuna i Västmanland. Vid en presentation vid KRLSG 2 i Västerås berättade boplatsarkeologen Anneli Sundkvist och arkeologen Tony Engström från SAU att de har funnit en kvadratisk inhägnad, cirka 46 x 46 meter, som inneslöt ett stort antal husgrunder vid Gilltuna sydöst om Västerås i Västmanland. Kring centralgården fanns det ytterligare gårdslägen norr, öster och söder om den inhägnade centralgården.
På SAU:s blogg har arkeologen Tony Engström lagt ut en bild över alla stolphål vid den inhägnade centralgården vid Gilltuna. Nu kan du själv se om du finner fler hus än Tony Engströms 15 hus.




Engström, Tony 2011-02-28. Bilden av (Gill)tunet. SAU-blogg.
http://www.saublogg.se/2011/03/bilden-av-gilltunet/
Sundqvist, Anneli 2011. Tillbaka till Gilltuna. SAU-blogg.
http://www.saublogg.se/2011/02/tillbaka-till-gilltuna-2

FLER FORNLÄMNINGAR VID ERIKLUND I VÄSTERÅS?




- Vi ska komplettera en undersökning från 1999 för att få underlag till en stor arkeologisk undersökning. Vi ska undersöka en del av området mellan det tidigare handelsområdet och IKEA för att se om det finns gravar och i vilken omfattning, sade arkeolog Jan Ählström vid Stiftelsen Kulturmiljövård till VLT.
Läsa mer: Widell, Carina 2011-03-30. Arkeologer ska leta efter gravar på Erikslund. VLT




ARKEOLOGISK RAPPORT KLAR EFTER 15 ÅR




Nu är den arkeologiska rapporten klar om järnåldersgårdarna Fågelbacken i Hubbo socken, Uppsala i Tillberga socken och Kärsta i Björksta socken i Västmanland, plus Lundbacken i Tillinge socken i Uppland.




Läsa mer: Arkeologikonsult
http://www.arkeologikonsult.se/rapporter/cat_view/61-rapporter/54-1999-och-tidigare/55-slutundersoekningar-1999-och-tidigare.html?orderby=dmdate_published





RIKSETTAN - Pilgatan i Västerås




http://www.riksettan.net/blogg/pilgatan-i-vasteras-120

SENSATIONELL UPPTÄCKT – TUNAGÅRD VAR INHÄGNAD

Nu är det arkeologiskt bevisat att Tunagårdsortnamn syftar på ordet tun betyder ”inhägnad plats” åtminstone när det gäller Gilltuna i Västmanland.
Vid en presentation vid KRLSG 2 i Västerås berättade boplatsarkeologen Anneli Sundkvist från SAU att de har funnit en kvadratisk inhägnad, cirka 46 x 46 meter, som inneslöt tre husgrunder vid Gilltuna sydöst om Västerås i Västmanland. Vilket av huset som blev inhägnad av en palissad av pålar (eller, möjligen en lägre inhägnad) är oklart. Inga dateringar av huset var klara vid föreläsningen. Palissader som har inhägnat gårdar (dock ej kvadratiska) har arkeologer tidigare funnit på högstatusgårdar som Tissö och Jelling i Danmark som är från vikingatiden.
Källa: Anneli Sundkvists föreläsning i Västerås 2011-02-26.
Läsa mer: Sundkvist, Anneli 2011. Tillbaka till Gilltuna. SUA-blogg.http://www.saublogg.se/category/gilltuna

BOK OM ABRAHAM HÜLPHERS

Gotland University Press 7: Abraham Abrahamsson Hülphers och 1700-talets ortsbeskrivningar
Mattias Legnér
Abraham Abrahamsson Hülphers var köpman och borgare, men han var också verksam som samlare och skriftställare i Västerås under hela 1700-talets andra hälft. I sin ungdom genomförde han flera bildningsresor i Norden och antecknade flitigt sina observationer i dagboksform. Till skillnad från de allra flesta andra resenärer lät han inte anteckningarna stanna där, utan omarbetade och kompletterade dem efter resorna genom att brevväxla med präster, borgare och andra som bodde på orterna. Ett antal av manuskripten gavs ut i form av beskrivningar av landskap och städer, andra ligger kvar i hans samlingar i Västerås stads- och länsbibliotek. I böckerna kan vi läsa om platsernas historia, deras invånare och seder. Detta arbete handlar om Hülphers och andra samtida författare som tillsammans skrev och gav ut 1700-talets ortsbeskrivande litteratur. Litteraturen speglade dåtida föreställningar om hembygd, gemenskap och kulturens ursprung, men var också ett uttryck för de maktägande samhällsskiktens syn på landskapet.Mattias Legnér är verksam som historiker och lektor i kulturvård vid Högskolan på Gotland.

http://booksondemand.e-butik.se/?artnr=2090

DEN FÖRSVUNNA LILLÅN I VÄSTERÅS


Det försvunna Västerås är alltid lika intressant. Västeråsare har alltid en längtan till den vackra småstaden Västerås, som det såg ut i början av 1900-talet.
Journalisten Anders Lif har återigen skrivet en artikel om ”Varför försvann Lillån” i Vlt (Måndag 17 januari 2011. Del 2, sid 4),

Äldre artikel av Anders Lif. Lillån lever under jorden. Vlt
http://www.anderslif.se/index.html-lillan.html
Lif, Anders 2010. Minnen av en stad. (Se kommentar 29 dec 2010)http://anderslif.wordpress.com/minnen-av-en-stad/

STADSDELEN RÅBYS HISTORIA

Lokalhistorikern Irma Sohlman håller på att skriva ett häfte/bok om stadsdelen Råby i Västerås från stenåldern till nutid. Den riktar till skolbarn på Råby och boende i Västerås.
Samtidigt saknas det pengar till Råbys historia som ska presenteras bakom en sex meter inglasad vägg.
”Den historiska väggens tidslinje är tänkt att starta 1000 år före Kristus och arbeta sig framåt. Det ska berätta om bondbyar och torp som fanns innan miljonprogrammen byggdes. Den sista delen skulle handla om framtiden och skapas av skolbarn”, skriver lokaltidningen Vlt.




Läsa mer: Östin, Magnus 2010-12-29. Det fattas pengar till Råbysatsning. Vlt. Sid 11



Sohlman, Irma och Bengtsson, Arvid 2011. Alla tiders Råby
http://www.aktivitetochkonferens.nu/system/visa.asp?HID=47&FID=42&HSID=442&ActMenu=4323

TAVLAN: GUSTAV VASA SLÅR SÖNDER VINKÄRL I VÄSTERÅS 1521

Journalisten Sylvia Kardi skriver om Geskel Salomans tolkning om vad som hände en aprildag 1521 vid Rådhuskällaren i Västerås. Tavlan hänger vid Stadshusets trapphall, tre halvtrappor upp. Vilket alla har möjlighet att titta på. På en annan halvtrappa finns en modell över Västerås. Ett litet annorlunda turisttips för västeråsaren och alla andra turister.
Läsa mer: Kardi, Sylvia 2011-01-08. LATTE (Vlt-bilaga). Sidorna 6-7.

PLANERAD BOK OM VÄSTERÅS

Lokalhistorikern Karl Axel Jakobsson håller på med en bok om Västerås från 1100-talet till tills idag. Tvåhundra kartor över Västerås har han studerat.
- Jonas Carlstens karta över kyrkan från 1688 är den allra äldsta. Där kan man bland annat se att en kyrkogård omgärdade kyrkan. På något senare tiders kartor kan man till och med se vilken typ av tak byggnaderna i centrala staden hade.
Läsa mer: Cavallini, Birgitta 2011-01-16. På spaning efter det Västerås som flytt. Vlt. Del 2. Sidorna 1-3.

HAMNGATAN VÄSTERÅS PINGST 1924

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/11906/314269.html?1293742250#POST1051436

VÄSTERÅS PÅ 1970-talet

På Västerås Stadsbibliotek kan du läsa, och lägga till själv, om berättelser och favoritplatser från Västerås. Det finns även en klickbar karta över Västerås.
Västerås Stadsbibliotek
http://www.bibliotek.vasteras.se/70-tal.htm
Karta över 1970-talet
http://maps.google.se/maps/ms?ie=UTF8&hl=sv&msa=0&msid=113570584258585028557.000474517167e1280562b&ll=59.623132,16.520214&spn=0.047839,0.104133&source=embed


NYTT KULTURRADIOPROGRAM I VÄSTERÅS

”Kultur 93,7” heter det nya kulturprogrammet som sänds direkt varannan fredag. Det går även att lyssna efteråt på intenet.
http://www.fmiv.nu/



VÄSTERÅS (AROS) ÄLDSTA TRÄKYRKA UPPTÄCKT?

I Sigtuna har arkeologer hittills inte funnit några kyrkor före 1050. Utan endast kristna gravgårdar. De kristna gudstjänsterna skedde i Kungens hall och möjligen i andra storhallar.
Liknande förhållande har det varit i Västmanland. Nu har Västerås äldsta träkyrka hittats i äldre utgrävningsrapporter. Var det stormannen Holmbjörn och hustrun Gudfrids barn, eller barnbarn som anlade den första träkyrkan i Aros?

Läsa mer: Hartzell, Lisa 2010. LIV OCH DÖD i det tidigmedeltida Västerås
En osteologisk analys av skelett från kvarteret Johannes. Statens historiska museer. Fou rapport 8.

http://www.shmm.se/Documents/forskning/Rapport%20-%20small.pdf

BOK OM DET GAMLA VÄSTERÅS

Minnen av en stad - Om gamla Västerås heter journalisten Anders Lifs nya bok.

- Ju äldre jag blir, desto mer intresserad blir jag av det som hände förr. Jag älskar att titta på gamla kartor, gärna över mina barndomskvarter, sade Anders Lif till Vlt.

Anders Lif växte upp på Repslagargatan i Västerås. Vid Repslagargatan fanns det tidigare ett repslageri, där av namnet på gatan. Boken Minnen av en stad - Om gamla Västerås handlar om det gamla Västerås från slutet av 1800 och stora delar av 1900-talet. Det är hans, hans pappas och farfars Västerås som han skriver, men inte just om hans släkt. Boken innehåller massor av äldre svartvita fotografier. Boken blir ett ytterligare en pusselbit av stadens Västerås historia.

Läsa mer: Andersson, Staffan 2010-10-26. Historier om Västerås – nu samlade i bokform. Vlt Del2. sid 9
Läsa mer och beställa boken:http://anderslif.wordpress.com/2010/10/06/boken-ar-klar/




ETT HUS FRÅN 300-400-talet UPPTÄCKT I VÄSTERÅS

Stolhål och härdar från ett hus från ca 300-400-talet har upptäckts på östra sidan av Industrileden/Riksväg 66, mitt emot köptcentrat Erikslund, i Västerås av arkeologer från KMMD.

Läsa mer: Ählström, Jan 2009. Norra Erikslund. Ett romartida stolphus. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:72http://www.kmmd.se/PageFiles/332/KM%20rapport%202009_72.pdf


NYTT PROMENADSTRÅK FRÅN DOMKYRKAN TILL SVARTÅN ?

På en målning från 1700-talet ser vi hur en väg gick från Västerås Domkyrkans ingång rakt ned mot Svartån. Nu vill den opolitiska intressegruppen Arosbesjälarna öppna en gångväg åter ned till Svartån och som i förslaget avslutas med en brygga.

Läsa mer: Fredriksson, Yngve 2010-09-01. Så kan Domkyrkans torg få ett lyft. Vlt, sidorna 10-11

MUNKAR, GUSTAF VASA och INDUSTRIHISTORIA

Det är Västerås kommuns (Stad) nya satsning på Internet. Tre promenader går det att läsa om; I Svartbrödernas tid, I Gustav Vasas fotspår och Industristaden

Läsa mer: Sveriges Radio Västmanland. 2010-09-24. Historiska promenader i Västerås på nätet.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=4041519
Västerås Stad 2010. Västerås historia. Från kloster till industri.
http://vasterashistoria.kund.leanback.se/sv/Tour/2348/Promenader

ELVIS FRÅN VÄSTERÅS

Den förre Expressen journalisten Sten Berglind växte upp i Västerås. Nu har han skrivit boken Uppväxt med Elvis (2010).

Lif, Anders 2010-09-07. Arkitekten i Sura och rockaren från Ängsgärdet.
http://anderslif.wordpress.com/2010/09/07/arkitekten-i-sura-och-rockaren-fran-angsgardet/


DEN GAMLA MILJÖN EFTER SVARTÅN I VÄSTERÅS

Under sommaren 2010 har Västerås kommun underhållit muren vid Svartån som var på väg att rasa ned i ån. I samband med att förstärka muren så var kommunen tvungen att sänka vattennivån i Svartån. Det man tänker sig att det här skulle vara den onormala vattennivån, men det här var den normala vattennivån på 1800-talet och tidigare.
Bankdirektören och konstnären Rudolf Gagge (1834-1912) gjorde ett flertal målningar med motiv från Svartån i Västerås. Han målade bland annat en tavla från Skerikebron mot Domkyrkan. På tavlan syns det låga vattennivån i Svartån.
Även det gamla vikingatida vadet vid Smäcken var synligt. På östra sidan fanns en runsten som idag är försvunnet.
Ned mot slottet, vid dagens Turbinbro, fanns tidigare en kvarn. Kvarndammen syntes tydligt under ett par dagar i slutet på augusti 2010. Om den har journalisten Anders Lif skrivit om och lagt ut ett foto från slutet av 1800-talet på sin blogg. Jämför gärna med Rudolf Gagges bild i häftet ”Svartån vid Västerås” på sidan 15.

Läsa mer: Västerås kommun. 2007. Svartån i Västerås.
http://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Teknisk%20nämnd/Gestaltningsprogram%20Svartån.pdf
Lif, Anders 2010-08-31. Fossiler och hål i muren.http://anderslif.wordpress.com/2010/08/31/fossiler-och-hal-i-muren/

ASEA-MIMER I VÄSTERÅS

De nya museerna Västmanlands läns museum och Västerås konstmuseum ligger vid Karlsgatan 2 i Västerås. Kvarteret heter Mimer. Om ASEA-Mimer har Kersti Bergold skrivit en artikel i Vlt med många gamla fotografier i samband med invigningen av de nya museerna.

Läsa mer: Bergold, Kersti 2010-09-01. I hjärtat av historien. Vlt Del 2, sidorna 12-13.

DVD OM ASEAS HISTORIA

Jan-Åke Alkeblad har gjort en dvd om ASEA:s historia med titeln: ASEA i Västerås.

Läsa mer: Lif, Anders 2010-09-03. Ett ideellt arbete för lokalhistorien.http://anderslif.wordpress.com/2010/09/02/ett-ideellt-arbete-for-lokalhistorien

KRLSG2.LÄNSMUSEET och VÄSTERÅS KONSTMUSEUM

Av Jouni Tervalampi, september 2010

http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/09/krlsg2.html



NY BLOGG OM HISTORISKA VÄSTERÅS




Journalisten Anders Lif har bloggen ”En blogg om förr och nu” som handlar mest om det gamla Västerås, även nutid..
http://anderslif.wordpress.com/




USEL SKÖTSEL AV FORNLÄMNINGAR I VÄSTERÅS



Det tycker jounalisten Lasse Olsson på Västerås Tidningen efter ett besök ruinen efter Sankt Gerdruds kapell i Västerås. Han skriver:“Man kan ju undra om inte Västerås Stad värdesätter sina fornlämningar. Runt kapellet växer gräs, brännässlor och tistlar halvmeterhögt, vilket gör det omöjligt att ta sig runt byggnaden. På den minimala informationsskylten är texten försvunnen sedan länge. Hur ska folk som stannar här veta vad det är för fornlämning? En skärpning efterlyses!”



Själv är jag inte dugg förvånad. Så här ser det på så gott som samtliga skyltade fornlämningar i Västerås till exempel hällristngsskeppen vid Emausbäcken i Västerås. Ingen imålning och informationsskylten borta. Kanske lika bra, för det stod att det ska vara fem hällristningsskepp vid hällen. De är bara två.



Läsa mer: Olsson, Lasse 2010-08-21 Vägfararkapell som skyddade Västeråsresenärer. Västerås Tidning 21-27 augusti 2010. sidan 19



VÄGFARARNAS KAPELL I VÄSTERÅS



I Västerås har det funnits minst tre vägkappell vid de stora infartsvägarna, Sankt Olofs kapell efter den stora Bergslagsleden, Sankt Ursulas kapell på åsvägen från Skultuna och i väster efter den gamla Erikgatan Sankt Gertruds kapell och som var även vägfararnas helgon. Det bäst bevarande ruinen efter ett vägkapell i Västerås.



- Att stå här vid kapellet ger en känsla av att det här kan ha varit en betydelsefull plats. Man kan tänka sig de resande som äntligen nått fram då de såg ljuset skymta från kapellet. Inne i kapellet tackade de kanske S:ta Gerdrud för att de nått fram och bad om hjälp på den fortsatta resan, säger Rebecca Svensson, fil dr i ekonomisk historia, till Västerås Tidning.



Läsa mer: Olsson, Lasse 2010-08-21 Vägfararkapell som skyddade Västeråsresenärer. Västerås Tidning 21-27 augusti 2010. sidan 19




SILVER FUNNET VID TUNAGÅRD




Två halva arabiska silvermynt har arkeologer från SAU funnit vid utgrävningar Gilltuna utanför Västerås
Det är ovanligt med så fina fynd när det gäller en boplats från järnåldern. Mynten hade längre tillbaka inget värde i sig. I stället kunde man ta bort en bit silver och använda sig i byteshandel för att få andra varor, säger arkeolog Tony Engström från SAU till Vlt.
Gilltuna är en så kallad tuna-gård, vilket brukas kopplas till högstatusgårdar. Tunagårdarna placering i Västmanland är det bästa exemplen på hur små bygder växte fram. Det ska bli intressant att se om gårdarna Skälby, Hacksta och Gilltuna skiljer sig åt. Och när det i så fall sker?
Läsa mer: Widell, Carina 2010-08-11. Arabiska mynt funna i Gilltuna
http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.917612-arabiska-mynt-funna-i-gilltuna
Wallin, Per 2010-07-20. Gräver efter ledtrådar om forntida grannsämja.Vlt, sidan7
SAU. Utgrävningar vid Gilltuna. http://www.sau.se/gilltuna__vastmanland_s176.html



ARKEOLOG FICK UTMÄRKELSE



Arkeologen Christina Svensson på stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen har fått 20 000 kronor ur Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond.
Läsa mer: Widell, Carina 2010-08-11. Stipendium för undervisning på Anundshög, Vlt. sidan 4




ARKEOLOG INTERVJUAD



I Vlt:s bilaga ”Latte” intervjuas arkeologen Stefan Elgh på Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen i Västerås.
- Drömmen vore att hitta en runsten, här i länet finns bara ett 30-tal, och då helst en sten med ett långt meddelande, säger arkeologen Stefan Elgh till Latte.
Läsa mer: Backlund, Ingegerd 2010-05-15. Stefan drömmer om den stora runstenen. Vlt Latte. lördag 15 maj 2010, sid 4-5



HAR VÄSTERÅS SVERIGES FULASTE NYBYGGEN?

I kommentarer till “Tillbyggnaden är svartbygge” i lokaltidningen Vlt kommenterades om alla de nybyggda fula byggnader som har byggts senaste tjugo åren.
Signaturen “Lilla My” skriver:
“Jag tror att de flesta arkitekter tystnade i samma stund de fick se takets påbyggnad på Punkt huset.”
Signaturen Mozartkulan skriver:
“Spelar väl ingen roll vem som har majoriteten i byggnadsnämnden, den har ju varit en skandal genom åren likafullt. . . Jag tänker på akvariet man byggt framför vackra Korsängsskolan, Fryx omtalade jympasal och inte minst bygget på gården vid Biskopsgatan.”
Läsa mer: Ernhiemer, Jan 2010-05-03. Tillbyggnaden är svartbygge. Vlt
http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.820208-tillbyggnaden-ar-svartbygge


MUSEER FLYTTAR IHOP

Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum flyttar ihop i höst 2010 till nya lokaler vid gamla Mimerverkstaden vid Karlsgatan i Västerås.

Läsa mer: Konstmuseet flyttar till Karlsgatan
http://www.vasteraskonstmuseum.se/start.asp?kat=8&notisid=902&meny_val=Ommuseet_&merinfo=ja

NYTT VASAMUSEUM VID SLOTTET?

Nej, det handlar inte om Vasa-museet i Stockholm, utan om ett Vasa-museum knuten till kungen Gustav Vasa och hans ätt i Västerås. Det är en tjugo år gammal idé som har dammats av när Västmanlands läns museum flyttar ur Västerås slott hösten 2010.

– Det här slottet har verkligen varit i händelsernas centrum. Det finns väldigt mycket att berätta som är centralt för Sveriges framväxt, säger museichef Carl-Magnus Gagge på Västmanlands läns museum till VLT.

Läsa mer: Bjerstedt, Staffan 2010-03-29. Vasa-museum i Slottet lanseras.VLT
http://vlt.se/kulturnoje/1.777250-vasa-museum-i-slottet-lanseras
Vasatidens samhälle. En vägledning till arkiven 1520-1620 i Riksarkivet
http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=21625

FÅGELPERSPEKTIVFOTGRAFIER FRÅN VÄSTERÅS

Fotografen Kenneth Hudd på VLT har en intressant fotoserie som heter "Västerås från ovan". Han har tagit fotografier från flygplan eller höga byggnader i Västerås, till exempel från Domkyrkotornet. Till varje bild har Hudd skrivit historiska texter om området. Det fungerar väldigt bra med text och bild.
Läsa och titta mer: Hudd, Kenneth "Bilder från ovan"2010-03-13 (Stora torget) På Stora torget har kommersen blivit lite mindre. VLT2010-03-16. (Vallby) Här har bott folk i flera tusen år. VLT2010-03-17 (Järnvägsstationen) Ett stationshus med gamla anor. VLT 2010-03-23 (Rudbeckianska skolan) En klassiker i utbildningsbranschen. VLT2010-03-27 (Branthovda & Bjurhovda) Modernt boende i bävervatten. VLT

EN FOTOGRAF I 1920-TALETS VÄSTERÅS

En annan VLT-fotograf har journalisten Anders Lif skrivit om i VLT i artikeln "Fotografen som älskade staden" (15 mars 2010). Det handlar om fotografen E.W. Krassing som var verksam på 1920-1930-talet.

fredag 19 mars 2010

ANUNDSHÖG OCH GAMLA UPPSALA

Hotade riksintresseområden: Anundshög med Badelundaåsen och Gamla Uppsala.

Hur stort värde och skydd har landets riksintresseområden? Två av Sveriges mest kända fornlämningsområden, Anundshögsområdet utanför Västerås och Gamla Uppsala, är hotade.
Ser man på politikernas intresse för två av landets viktigaste fornlämningsområdena verkar de inte stå högt i kurs. I Västerås styr Miljöpartiet tillsammans med de borgliga partierna. Här vill man flytta ridhuset från Hamre till att ligga intill Badelundaåsen och ridlederna ska gång igenom riksintressanta fornlämningsområdet vid Anundshögsområdet och Badelundaåsen.

LÄNSSTYRELSEN KRITISK TILL BYGGE PÅ RIKSINTRESSEOMRÅDE

Länsstyrelsen i Västmanland är kritisk till ett ridhusbygge på riksintresseområdet kring Badelundaåsen och Anundshögsområdet.

-Hela området har en väldigt lång förhistoria. Hela åsen är full med gravar och gravfält, och i åkermarkerna runtomkring har boplatserna legat. Senare års undersökningar har också visat att det här går längre tillbaks i tiden än vi har vetat. Det spänner åtminstone från 1100 före Kristus till år 500 efter Kristus, säger Ulla Bergqvist, arkeolog på länsstyrelsen till Tvärsnytt-

-Det skulle vara önskvärt om kommunen kunde hitta en lokalisering utanför riksintresseområdet, säger Magnus Johansson, handläggare på länsstyrelsen till Tvärsnytt.

GAMLA UPPSALA

I Uppsala vill man bygga ut Ärna flygplats för civilflyget, vilket kommer leda till ökat buller vid Gamla Uppsala. Arkeologen Magnus Alkarp är kritisk till Uppsala Airport AB:s planer på utbyggnad vid Ärna. Han skriver i en debattartikel i UNT:

”Nyare forskning indikerar att just det område där Uppsala Airport AB vill bygga sina terminaler och sina parkeringsplatser är en synnerligen högintressant del av komplexet Gamla Uppsala.”

Och fortsätter:

”När jag visar planerna för utländska arkeo­loger och historiker tappar de hakan. Ingen annanstans i världen hade detta förslag tagits på allvar.”

Läsa mer: Alkarp, Magnus 2010-03-18. Ärna ett hot mot Gamla Uppsala. UNT
http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=2-AV_ID=1027211,00.html
Nilsson, Mårten & Helgesson, Lisa 2010-03-19. Ja till civilt flyg. SR P4 Uppland
http://www.sr.se/uppland/nyheter/artikel.asp?artikel=3568541
Aziz, Linda 2010-03-18. Ridskola på förhistoriskt område? SVT Tvärsnytt.
http://svt.se/2.96110/1.1931882/ridskola_pa_forhistoriskt_omrade?lid=senasteNytt_1861886&lpos=rubrik_1931882
Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, Öp 62
http://www.vasteras.se/bobygga/planerpagaende/Sidor/oversiktsplanforbadelundaasenochridanlaggningop62.aspx
Västerås Stad. Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning November 2009 Stadsbyggnadskontoret. ÖP 62 Dnr: 08:10186-BN 540
http://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Byggnadsnämnd/ÖP62_samrådsversion6_lågupplöst.pdf
Läsa mer: Jensen, Ronnie 2009. Riksintresseområdet Badelunda U25. En kulturhistorisk fördjupningsstudie. Västerås Badelunda socken. Västerås kommun. Västmanlands länKulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:65
http://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Byggnadsnämnd/bilaga%205_kulturmiljörapporten.pdf
M I L J Ö - O C H P R O J E K T E R I N G S B Y R Å N . 2009. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning Bevarande- och utvecklingsplan
http://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Byggnadsnämnd/Bilaga%204_MKB%20med%20bilagor.pdf

onsdag 10 mars 2010

Tervalampi berättar om historiska fynd

TERVALAMPI BERÄTTAR

1. STENKLOT PÅ GRAVAR. ELLER, HADE DE EN HELT ANNAN FUNKTION?

2. Det ”äkta” Västmanland

Det finns bara ett område i Västmanland som är genuint västmanländskt. Det är Surahammars kommuns del av Kolbäcksdalen, det vill säga Sura och Ramnäs socknar. Det är den enda delen av Västmanland som har en unik prägel. De övriga delarna har inflytande från andra bygder och landskap.
3. Fornborgar
4. Strömsholms kanal 2010
5. Vottovaara hotad
6. KRLGS2 LÄNSMUSEET och VÄSTERÅS KONSTMUSEUM
7. Dystert om kultur och kulturmiljön i Västmanland

NYHETER OM ANUNDSHÖG OCH BADELUNDA



ANUNDSHÖGSRUNSTENEN PÅ BOKOMSLAG

Fotografen Anders Giedemarks foto på runstenen vid Anundshög, utanför Västerås, pryder framsidan av boken Språken i Sverige(2010).
Läsa mer: http://www.sna.se

RUNSTENEN VID ANUNDSHÖG

I Språktidningen oktober 2010 skriver runforskaren Marit Åhlén om runsten vid Anundshög, utanför Västerås, i artikeln ” Anunds bror vilar vid mäktig hög” (sidorna 60-61).

TUNABÅTEN STYCKAD

Båten från grav 75 från Tuna i Badelunda har styckats i sex delar, en del ska till Göteborg och fem delar ska till Hallstahammar. Det handlar om en ny konservering av båten, var av en del ska till Västsvensk konservering för tester innan resten av båten ska konserveras. Resten av båten förvaras vid länsmuseets magasin i Hallstahammar.

- Målet är att ställa ut Tunabåten igen, gärna i ett nytt regionalt sammanhang, sade Carl-Magnus Gagge, länsmusiechef på Västmanlands läns musuem, till Vlt.

Läsa mer: Linder, Dan 2010-10-01. De packar ner Tunabåten. Vlt Del1. sid 28.


HÄFTE OM ANUNDSHÖG

På midsommarafton 2010 var det världspremiär ute vid Anundshög, nordost om Västerås.
Ett välbehövligt informationshäfte (28 sidor) om Anundshög och dess närområde presenterades av Badelunda Hembygdsförening. Den är skriven av John Kraft, tidigare journalist och redaktör på lokaltidningen VLT. Fotografierna i häftet har tagits av fotografen Kjell-Åke Jansson och Västmanlands läns museum. Det är den första samlade informationshäftet som behandlar de viktigaste fynden och upptäckter i Badelunda socken som Anundshögen, skeppssättningarna, storhögar, tingsplatsen, runstenen, gravfältet vid Tuna, labyrinten vid Tibble och de senaste tjugo årens utgrävningar och upptäckter, dock ej utgrävningarna vid Jutekärret.
Häftet riktar sig först och främst till besökare och läsare som inte har någon, eller liten kunskap om Anundshögsområdet. Fast bilden på omslaget - en skeppssättning och Anundshögen - och häftets titel Folkvid reste alla dessa stenar blir missledande. Den som inte känner till Anundshögsområdet får ju accissioner till att det var Folkvid som reste en skeppssättning vid Anundshög. Sedan finns det påstående som jag inte håller med författaren John Kraft om:
"Hednatidens Västmanland var ett glasbefolkat land där alla livnärde sig som bönder." och "Både Anundshögen och Gryta hög är så stora att man kan förmoda att de är gravmonument över kungar som har härskat över hela Mälardalen och kanske ännu större område"
John Kraft avviker från arkeologen Alexander Sanmarks utpekade tingshög, den cirka 30 meter i diameter och cirka 2-3 meter höga gravhögen norr om de stora skeppssättningarna. Han menar efter att Anundhögen uppförts utspelades tingsförhandlingar på högens topp. Det finns en tingsförordning från 1417 från Isle of Man som beskriver tingsförhandlingen skedde ovanpå tingshögen. Johan Kraft skriver: "Snorre Sturlason har också en berättelse om en tingshög i Namsotrakten i Norge på 800-talet. Han beskriver hur den lokale småkungen ordnade sitt högsäte uppe på högen. Med lite fantasi kan man föreställa sig att Anundshögen använts på samma sätt i förhistorisk tid."
En rolig anekdot är hur John Kraft gjorde den mycket detaljrika uppteckningen av labyrinten i Tibble med över hundra stenar avbildade: "Första sommaren i Västerås brukade jag gå upp tidigt, cyklade ut till Tibble och ritade av labyrinten, ett par kvadratmeter stenrader varje morgon, innan jag gick till tidningen."
Teckningen är daterad den 20 augusti 1980. Själv har jag aldrig varit någon morgonmänniska.

GENVÄG TILL SALA. ELLER, AVFARTSLED TILL ANUNDSHÖG?

Västerås kommun vill bygga trafikplats Närlunda vid E18, öster om Västerås, så fort som möjligt. Trafikplatsen läge är nuvarande tunnel under E18 vägen mellan Anundshög och Irsta.
– En bra möjlighet att visa Anundshög, som är ett riksintresse och ett unikt monument, säger Håkan Johansson, strateg på stadsledningskontoret i Västerås till Vlt.
En dröm för turismen till Kafé Anund och Anundshög kan tyckas, men Badelunda hembygdsförening är kritisk till förslaget. De menar att avfartsvägen mer blir en genväg för bilister och långtradare som skall Sala, via Anundshög och Hökåsen, och andra som ska till Finnslätten och Tunbytorp i Västerås, och till Hökåsen och Tillberga.

Läsa mer: Bergström, Britt-Louise 2010-05-07 Ny väg lyfter gammal hög.http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.800713-ny-vag-lyfter-gammal-hog
Wässman, Ola 2010-05-07. Inget lyft för Anundshög. Vlt Del2, sidan 7http://vlt.se/asikter/debatt/1.823956-hembygdsforening-inget-lyft-for-anundshog
Fredriksson, Yngve 2010-05-07. Staden vill snabba bygget. Vlt.http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.824208-staden-vill-snabba-bygget



OKÄND NEDTECKNING OM ETT GRAVFYND FRÅN BADELUNDA SOCKEN



Jag fann en tidigare okänd nedteckning av en slump då jag höll på att släktforska. I "Statestik" G:1 för Badelunda socken för år 1799 står det:

Under grushämtning fanns en Urna, förmodligen från Brännåldern, . . .kring en alns djup under jordytan, gjord af jord bruk började den förvittra i fria luften. Fyld med aska och ben desutom kring Urnan ännu Kol och brandsot. Sådane fynd, icke ovanliga i Balunda ås, vore det lilla djupet under jordytan ovanligt; om man icke på stället kunde skönja, at en Sednare tiders Kitsligtut hade förstört högen.

tisdag 9 mars 2010

NYHETER OM HÄLLRISTNINGAR

Ormberget, Västerås
Foto: Jouni Tervalampi 2010©



HÄLLMÅLNINGAR OCH HÄLLRISTNINGAR

Arkiv 2003-2009




Arkiv 2009-


NYA HÄLLRISTNINGAR VID FISKEBY, NORRKÖPING

http://www.folkbladet.se/kulturnoje/default.aspx?articleid=5677559




HÄLLMÅLNING UPPTÄCKT UTANFÖR JUNSELE



Östholm, Katarina 2011-04-22.Stenåldersfynd i Junsele. Allehanda.se
http://allehanda.se/start/solleftea/1.2914132-stenaldersfynd-i-junsele





BOK OM HÄLLMÅLNINGAR OCH HÄLLRISTNINGAR

Rödockrarummet (2010) heter en bok om hällmålningar och hällristningar som har gett ut av Norrlands Hällbildningssällskap. Sidor: 190 s Format: Pocket

Namnet rödockra i titeln är det stenåldersfolket målade på stenblock och klippor . Elva av nordens främsta arkeologer och hällbildningsforskare har skrivet ett varsitt kapitel. Bland annat skriver Helena Günther om ”Älgkon i hällbildsforskningen - en förbigången historia”, Pekka Kivikäs om ”Hällmålningar i Finland”, Ylva Sjöstrand om ”Symbolteoretiska reflektioner kring älgmotivet i den Ångermanländska hällkonsten” och Einar Myrholt om ”Et bergkunstmotiv - kort om forskningshistoriken rundt samisk historie i Tröndelag”.

Boken går att köpa genom Vulkan.
https://www.vulkan.se/Books.aspx?Category=13&Sortby=2


NORGES HELIGA HÄLLRISTNINGAR

Läsa mer: Past Horizons adventures in archaeology 2011-02-01. Norway´s secret petroglyphs.
http://www.pasthorizons.com/index.php/archives/02/2011/norways-secret-petroglyphs



HÄLLRISTNINGSSKEPP FRÅN JÄRNÅLDERN


Är många hällristningsskepp från 300-talet?

Läsa mer: Bengtsson, Lasse 2011. HÄLLRISTNINGSSKEPP SOM DATERINGSMETOD
Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar
http://www.hallristning.se/hallristningsskepp.htm






NYA TOLKNINGAR AV LÖKEBERGSRISTNINGEN

På Lökebergsristningen från Bohuslän finns en (jul)gran eller snarare en avbild av världsträdet. 2010 har bildarkeologer tagit en ny titt på hällristningslokalen och nya detaljer har kommit fram. Bland annat en möjlig schaman i tjurhuvudmask (?) och som håller ett rep i sin högra upplyfta hand.

Läsa mer: Svenskt HällristningsForskningsArkiv 2010. Ny spännande dokumentation av den kända hällristningen vid Lökeberg i Foss sn i Bohuslän. http://www.shfa.se/

TJUST HÄLLRISTNINGAR

Hällristningar från Tjust i Småland presenteras i Populär Arkeologi 4/2010











HÄLLRISTNINGAR UNDER GRAVHÖG

Haug finner spännande fynd vid Berg.

Under en gravhög i Berg i Stjørdal.i Tröndelag i Norge på en berghäll fann arkeologer fyra figurristningar i form av fyra fotsulor och fem skålgropar

– Det är första gången i Trøndelag att det har gjorts fynd med den här kontexten. Vi känner till liknande fynd i Sverige och på Lista. Men i Trøndelag ser det ut som det er första gång detta dyker upp, säger arkeologen Anne Haug till NRK.

Ness, Kaja Kristin 2010-10-20. Dette skjulte seg under askelaget. NRK
http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/nrk_trondelag/1.7344511





HÄLLRISTNINGAR VID NÄMNFORSEN UPPFÖRDES DÄR DET VAR BRA EKO-akustik

Tidigare har forskare upptäckt att i grottan med målningar vid Rouffignac i Frankrike har speciella ljud och att det är bättre akustik inne i Stonehenge än utanför.
Nu har den svenska arkeologen Annika Söderlind upptäckt att vid hällristningarna vid Nämforsen i Ångermanland har ett speciellt eko.

– Ungefär som att prata i en bubbla, säger hon till Allehanda.se

Läsa mer: InfoArtefact. 2010-10-01. Förhistorisk akustik medvetet valhttp://www.infoartefact.se/
Sundin, Jörgen 2010-10-01 Hällristningar som talar. Tidningen Ångermanland/Allehanda.se
http://allehanda.se/start/solleftea/1.2378457-hallristningarna-som-talar-
Cox, Trevor 2010-08-27 Acoustic archaeology: The secret sounds of Stonehenge. NewScientist
http://www.newscientist.com/article/dn19276-acoustic-archaeology-the-secret-sounds-of-stonehenge.html


ÖSTERBOTTENS FÖRSTA HÄLLMÅLNING UPPTÄCKT



Det samiska vistet vid Lappajärvi (LapparnasSjö) hade sitt heliga berg Pyhävuri (HeligtBerg) söder om sjön Lappajärvi). På det 148 meter höga berget finns två stycken samiska seiter vid namn Piekkolaola (Trollgrottan) och Sienkärsäkivi (Gristrynestenen). Redan 2008 anmälde arkeologientusiasten Kari Väisänen att han sett rödfärg på stenen Sienkärsäkivi. Arkeologen Kari Kinnunen från GTK var ute och titta på rödfärgningen och bedömde rödfärgningen som naturlig. På många stenblock kan man se rödbrunt färgskick och brukar vara järnoxid som tränger ut ur stenen, det vill säga järn som oxiderar. Mer känt som rost.
Utan att känna till anmälan om rödfärgningen besökte arkeologen Peter Holmblad och fotografen Mikael Herrgård berget Pyhävuori juli 2009 och fann på bergväggen vid Piekkolaola en svagt, svagt synlig målad älgfigur. De hade sett något som liknande ett älghuvud med en kropp, 17 x 13 cm. När de förstärkt det röda i bilden i Photoshop framträdde en tydlig älg, utan horn. Målningen har anpassats efter en kvartslinje i berget. Både benen står ovanpå kvartsådran. Det fann ytterligare några röda figurliknande målningar på samma ställe.
Den andra hällmålningslokalen var på den samiska stensejten Sienkärsäkivi. Arkeologen Peter Holmblad och fotografen Mikael Herrgård ser stenseiten som ett ansikte med en stor huvudbonad. Själv tycker när jag ser på fotografiet på stenen i deras artikel "Alajärven Pyhävuoren värikuvioista ja uhrikivestä" i tidskriften Eteläpohjalaiset Juuret 2/2010 att det mer liknar en liten stenpelare där en björn ligger och vilar med huvudet till vänster på bilden. Den utbucktade stenpartiet bildar björnens öga. Det enda fotografiet på en av hällmålningsfigurerna på Sienkärsäkivi visar en rombisk figur med två streck under och färgklick ovanåt till vänster. Den rombiska figuren har ett litet streckförläng i rombens högra udde. Jag tolkar som att det är stjärten på en andfågel/ripa/orre, där romben är själva kroppen och strecken nedanför är benen och färgklick ovanåt till vänster är fågelns huvud. Det ser ut som att figuren föreställer en gående fågel.



Tack till Leif Paulin från Vasa som har skickat artikeln till mig.




Läsa mer: Vasabladet 2010-10-15. Österbottens första hällmålningar upptäckta
http://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=129502


MORD AVBILDAT PÅ HÄLLRISTNING?



På en nyupptäckt hällristningsfält vid Hollendaröd, utanför Brastad, i Bohuslän har en mordscen huggits in. En figur med en höjd klubba blir nedstucken av en person som stöter in ett spjut i klubbmannens bröst. Ett vittne ser händelsen; en mansfigur som rastar sin hund.
Läsa mer om bronsåldersmord:



Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns Hällristningar
http://www.hallristning.se/faltrapport_2010.htm
Annebäck, Karin 2010-05-15. Unika hällristningar hittade utanför Brastad. Bohuslänningen.
http://bohuslaningen.se/nyheter/lysekil/1.822563-unika-hallristningar-hittade-utanfor-brastad
Goldhahn, Joakim 2009. Om krigens minne och att minnas krig – Hvidegårdsgraven revisited #2. Kalmar: Kalmar Studies in Archaeology V
Lindström, Jonathan. 2009. Bronsåldersmordet.http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2009/Host/lindstrom_jonathan-bronsaldersmordet-inbunden/



KONTAKTER MELLAN SYDEUROPÉER OCH BOHUSLÄNNINGAR



I SVT Vetenskapens värld (del 17) berättar arkeologerna Lasse Bengtsson, Li Vinter och Åsa Fredell om möjliga direkta eller indirekta kontakter med sydeuropéer och bohuslänningar.



Titta mer till och med 17 juni 2010 på SVT play. Cirka 24 minuter in i programmet.
http://svtplay.se/v/2003145/vetenskapens_varld/del_17_av_18__manniskans_proteiner?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,2003145/sb,p102815,1,f,-1
Läsa mer om kontakter med sydeuropéer och bohuslänningar:
Bertilsson, Ulf 1995. Handeln med metaller tar fart. Populär arkeologi Nr 4 1995
Fredell, Åsa 2003. Bildbroar.
Larsson, Tomas B. 1997. Materiell kultur och religiösa symboler
Olsson, Li 1996. Skeppets väg till Hälleberget: En komparativ bildanalys av hällristningsskepp i Sverige och skeppsbilder från medelhavsområdet. Stockholms universitet



HÄLLRISTNINGAR PÅ FACEBOOK






Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns Hällristningar
http://www.facebook.com/pages/Stiftelsen-for-dokumentation-av-Bohuslans-Hallristningar/255501968109
P.S: Du behöver inte vara medlem i Facebook för att se fotografierna på hällristningarna.






HÄLLRISTNINGSFIGURER FUNNA I SMÅLAND



Cirka hundra skepp och en solvagn har hällristningsexperterna Roger Wikell, Sven Gunnar Broström, Joakim Goldhahn and Kenneth Ihrestam funnit vid Casimirsborg utanför Gamleby i Västerviks kommun i Småland.



- Det är unikt i det här området. I hela Sverige finns bara ytterligare fyra eller fem hällristningar med liknande motiv, säger Joakim Goldhahn om solvagnen till TT



TT 2010-04-30. Hällristningsjubel i Småland. Svdhttp://www.svd.se/nyheter/inrikes/hallristningsjubel-i-smaland_4645363.svd
Dahlin, Michael 2010-04-30. På tur i Tjust. bloggen Misterhultaren.http://misterhultaren.blogspot.com/2010/04/pa-tur-i-tjust.html
Goldhahn, Joakim 2010-04-20. Mem rockar på. . .http://goldhahn.se/Bloog/Entries/2010/4/20_Mem_rockar_på....html
Rundkvist, Martin 2010-05-10. The Wee Folk Under the Cairn.http://scienceblogs.com/aardvarchaeology/2010/05/the_wee_folk_under_the_cairn.php






OSTKUSTENS HÄLLRISTNINGAR

Är en artikel om nyupptäckta hällristningar från "Simris till Fyris" skriven av Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam i boken ”Forntiden längs ostkusten 1”.

Läsa mer: Läsa mer: Papmehl-Dufay, Ludvig 2010-02-23. Forntiden längs ostkusten bok och seminarium. Bloggen: Arkeologi i Kalmar län.http://arkeologiikalmar.blogspot.com/2010/02/forntid-langs-ostkusten-bok-och.html
Arkeologi & Historia: http://booksondemand.e-butik.se/?cat_id=730&head_id=0



KVINNOFOTAVTRYCK MED SKÅLGROP?



Foten på hälleberget – en ristning på Stenshuvud





SKÅLGROP ELLER NATURBILDNING?



Hur ser en skålgrop ut? Den frågan kommer upp då den arkeologutbildade stadsantikvarien i Västerås rapporterade en förmodat skålgrop på Djäkneberget i Västerås. Den av Länsstyrelsen i Västmanland inhyrda arkeolog bedömde att den förmodade skålgropen inte var en skålgrop och blev därför inte registrerad som skålgrop i fornminnesregistret. Här är det två olika arkeologer som har två olika tolkningar om det är en skålgrop på Djäkneberget i Västerås. Vem ska man lita på?
Läsa mer: Jensen, Ronnie. 2009. Bronsålder på Djäkneberget ? En inventering utifrån en förmodad skålgrop. Fördjupad studie kring eventuella bronsålderslämningar. RAÄ 246, Djäkneberget, Västerås stad, Västmanlands län. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:08







FIGURRISTNINGAR FUNNA I KUNGSÅRA SOCKEN I VÄSTMANLAND



Vid Fridhem i Kungsåra socken fann Sven Gunnar Broström redan 2006 figurristningar i samband med att den nya E18 skulle byggas. Figurerna är två skepp. Om hällristningsplatsen finns kvar idag vet jag inte. Den kan ha sprängts bort i samband med bygget av E18.
Läsa mer: UV Bergslagen Rapport 2008:6 http://www.arkeologiuv.se/publikationer/rapporter/bergslagen/2008/rb2008_06.pdf



HÄLLRISTNINGSLOKAL FUNNEN I SKÅNE



En ny hällristningslokal har hittats vid Brantevik i sydöstra Skåne med bland annat tio skepp, tre fotsulor, en dansande person och en hand är inknackad i berget.
Läsa mer: Lawesson, Emma 2009-09-03 Ny unik hällristning upptäckt. http://www.ystadsallehanda.se/article/20090904/SIMRISHAMN/477347197/1365






HÄLLRISTNINGAR EFTER SMÅLANDSKUSTEN






Nitton hällristningslokaler i Västerviks, Oskarshamns, Mönsterås och Kalmar kommuner har under 2007 och 2008 rengjorts och dokumenterats.Nu är rapporten klar. I den finns massor av fotografier på målade hällristningslokalerKalmar läns museum rapport 2009:1 Hällristningar vid Smålandskusten.http://www.kalmarlansmuseum.se/site/hem/pub/pub_arkeologi/pub_ark_vastervik/hallristningar.pdf






LÄNKAR TILL HÄLLRISTNINGAR







Svenskt HällristningsForskningsArkiv, SHFA http://www.shfa.se/





NYHETER OM SOCKENLAPPAR

Motiv från en medeltida ullkorg från Dalarna (spegelvänd)

Arkiv 2009-

Artiklar om sockenlappar i Sverige

Brändström, Fredrik 2004. "Sockenlappar". Populär Historia 1/2004.
Eriksson, Ulla.2002. Sockenlappar, Alir-anor nr 1 2002.2003. Söderala sockenlappar och vintersamer, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Hallerdal, Sven. 1998. Lappstuga minner om forna tider, Falu Kuriren, 3 september 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/09/19980903/FK-19980903-50.pdf
Larsson, Lars-Gunnar 2000. Sockenlapparnas språk. Saga och sed. Uppsala. sidorna 62-69
Roempke, Ville 2000. Vita Lopponica - okända sockenlappar i Lapp-Nils släkt (sidorna 81-92). HUR nr 6..Tema: Samer. Skiftserie utgiven av Landsarkivet i Östersund och föreningsarkivet i Jämtlands län.
Sandin, John-Erik..2003. "Sockenlappen" 1927. (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?. Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg
Svanberg, Ingvar 1976a. En samisk befolkning i Dalarna 1640-1850. C-Uppsats i etnologi, Uppsala universitet, HT (Stencil)
1976b. På den tiden det fanns vandrande samer i Baggbo. Borlänge Tidning, 8 oktober1976. sidan 5
1976c. Sockenlappar i Folkarebygden. Folkarebygden 1976, sidorna 41-45 1977. Samer i södra Dalarna. Tunum - Tunabygdens fornminnes- och hembygsförenings årsskrift 197., sidorna 51-57
1978. Bofasta samer fanns i Uppland på 1800-talet, Samefolket nr 9 1978, sidorna 7 & 29
1980a. Sockenlappar i nordvästra Uppland, Vår hembygd 4, Skriftserie utgiven av Hembygdens förlag, Östervåla, sidorna 310-312
1980b. Sockenlapparna i Jämtland. Jämten 1981. sid 115-126
1980c. Sockenlappar. En etnologisk studie av bofasta samer och deras nomadiska förfäder .i Mellansverige. Etnologiska institutionen. Uppsala.
1986. Sockenlappar. Rig 1986. häfte 4. sida 97-116
1999. Hästslaktare och korgmakare: resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar. Johan Nordlander-sällskapet. Skrifter 21. Umeå.
Tervalampi, Jouni 2005. Internet. Hästslakt. Från hednisk festmat till sockenlappar..http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerSockenlappar.html
Welinder, Stig ???? Samer och sockenlappar i Stora Skedvi, Skedviplogen ????, sidorna 20-22
Westerlund, Staffan 2003a. I Lapp-Britas spår vid Ingboviken (sidorna 6-7), Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
2003b. De uppländska samernas bortglömda historia (sidorna 6-7), Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid? (Sidorna 44-49). Björklinge förr och nu 2006. Utgiven av Björklinge hembygdsförening

NYHETER OM KOLBÄCKSDALEN




Sura, Ramnäs, Virsbo, Åmänningen, Hallsta, Kolbäck, Strömsholm m.fl.







Arkiv 2003-2008
Arkiv 2009-


HALLSTA- FÖREMÅL VANN KLENOD 2011

Carl Johan Perssons världsur Svedvi-Berg Hembygdsförening, Västmanland”Klocka av trä och metall som tillverkades av Carl Johan Persson i Hallstahammar på 1910-talet. Persson arbetade som kraftstationsmaskinist vid Bultfabriks AB och var mycket intresserad av astronomi och litteratur. På Bultens arbetarförenings basar 1915 kunde man, för priset av 10 öre, beskåda Perssons egenhändigt tillverkade ”världsur”. Det visade förutom tiden även vad klockan var i olika länder, datum, veckodag och år. Överst på uret finns en jordglob med vidhängande måne som på ett år rör sig ett varv runt en stålkula föreställande solen, sålunda kan även månens faser utläsas. Den visar även zodiaken och i vilket stjärntecken jorden befinner sig.”


Nättidningen svensk Historia 2011. 10 föremål till final i Klenod 2011
http://www.svenskhistoria.se/default.aspx?newsid=3318
Nergiz Ackblad, Nora 2011-10-19. Världsuret från Västmanland blev årets klenod. VLT


VÄSTMANLANDS MITTPUNKT LIGGER I SURA

Tidningen Västmanlands Nyheter har lokaliserat Västmanlands läns mitt punkt till Sura socken. Någonstans mellan gårdarna Skomakartorp och Rönningstorp väster om Västersjön och sydväst om samhället Surahammar.

Läsa mer: Johansson, Jan Å. 2011-10-13. Från Österrike till mittens rike. Västmanlands Nyheter (sidorna 24-25.
Tervalampi, Jouni 2011. Vykort Västmanland: Västmanlands läns falska mittpunkt
http://tervalampi.wordpress.com/2011/07/24/vykort-vastmanland-vastmanlands-lans-falska-mittpunkt/

BOK OM OLJEÖN, ÄNGELSBERG, VÄSTMANLAND

”Oljeön – Ett industriminne i Engelsberg” av Kersti Kollberg och Björn Ullhagen.

Läsa mer: Ekomuseum Bergslagens blogg 2011-06-16. Boken om Oljeön
http://ekomuseumbergslagen.wordpress.com/2011/06/16/boken-om-oljeon/


FLYGFOTON ÖVER SURAHAMMAR 2005

http://www.flygvapnet.com/sura%20fran%20luften2/index.htm

FILM OM STRÖMSHOLMS KANAL 1959
http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=272&returnurl=http://www.filmarkivet.se/sv/Sok/?quicksearch%3Dsorted%26filtercity%3DFagersta%26j%3Dj

INTRESSERAD AV LOKALHISTORIA KRING VÄSTANFORS/FAGERSTA I VÄSTMANLAND

Sällskapet Släktforskarnes organ Bruksanor från Fagersta har gjort pdf-filer av gamla nummer av Bruksanor.
Här kan du ladda ner gamla nummer av Sällskapet Släktforskarnes organ Bruksanor.

http://sallskapetslaktforskarnefagersta.dinstudio.se/empty_75.html

ORTNAMN I FAGERSTA

Ramström, Kent 2011. Uppkomna ortnamn i Västanfors församling. ( Norbergs församling och Västervålas församling ) https://sites.google.com/site/ortnamnivastanforsforsamling/

EKOBLADET BLIR ENBART DIGITALT

Ekomuseum Bergslagens tryckta informationsblad Ekobladet försvinner från och med december 2011. Därefter går det att ladda ned informationsbladet på Ekomuseum Bergslagens hemsida, även äldre nummer.

Läsa mer: Ekomuseum Bergslagens blogg
http://ekomuseumbergslagen.wordpress.com/2011/11/11/ekobladets-olika-faser/
Hemsida: http://www.ekomuseum.se


EN AV SVERIGES EGENTILLVERAKDE BILMOTOR RENOVERAD





En Sveriges första bilmotorer Vabis 1903, tillverkad i Surahammar, har blivit renoverad av medlemmar från Aros Motorveteraner och fungerar.- Det är en encylindrig motor som konstruerats av Gustaf Eriksson år 1901. Föreningen btev inbjuden att köpa in den i mitten av1990-talet och några av våra pensionerade medlemmar började titta på den. Det slutademed att den renoverades till funktionsdugligt skick, säger Gunnar Sjölin, ordförandeför Aros Motorveteraner, till VLT





Läsa mer: Ernhiemer, Jan 2011-04-15- hallå där! Gunnar Sjölin. VLT. Sidan 5Lyssna på motorn: http://www.arosmotorveteraner.se/









SURABOR AVBILDADE I SURA KYRKA

Lisbeth Wehl intervjuas i VLT. Hon var14 år när hon stod model till Nils Aaron Berges
berömda kormålningar i Sura kyrka.
Läsa mer: Haraldsson. Lillian 2011-02-19. Många Surabor stod modell när Nils
Aaron Berge målade koret i Sura kyrka. VLT

EN AV SVERIGES ÄLDSTA ARMPROTES TILLVERKADES PÅ SURA BRUK

När en 13-årig bruksarbetare förlorade sin vänster arm och höger hand på Sura bruk 1868 tillverkades proteser åt honom.
Läsa mer: SVAR 2010. En olycka på Surahammars Bruk 1868

http://www.svar.ra.se/web/svarfolder/forska/dokument/En_olycka_på_Surahammars_Bruk_1868.pdf



PENGAR TILL BOK OM OLJEÖN, ÄNGELSBERG, VÄSTMANLAND

Kersti Kollberg, Uppsala, och Björn Ullhagen, Tierp, har erhållit 150 000 kronor i anslag för att skriva om Oljeön i Engelsberg, Västmanland från Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse.
Kersti Kollberg var barnbarn till oljeraffinaderiets sista chef Werner Larsson.



- Oljans historia är jättespännande. Min ambition är att levandegöra den. Det blir en beskrivning av processen med bilder av oljekar och oljefat. Jag skriver mycket om hur livet på ön var de sista decennierna av 1800-talet, sade Kersti Kollberg till Fagersta-Posten.



Läsa mer: Pressmeddelande Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse 2011
http://www.cisionwire.se/ax-son-johnsons-stiftelse/pressmeddelande-axel-och-margaret-ax-son-johnsons-stiftelse85825
UNT 2011-02-14. Stipendiepengar till UNT-medarbetare
http://www.unt.se/kultur/stipendiepengar-till-unt-medarbetare-1247580.aspx
Svalbo, Lina 2011. Tilldelas 150 000 för bok om Oljeön. Fagersta-Posten



THORE SKOGMAN


Sångaren och artisten Thore Skogman får en plats uppkallad i sin hemort Hallstahammar.

Läsa mer: Meh. Jackie 2011. Detta är Skogmans plats . VLT
http://vlt.se/nyheter/hallstasura/1.1111069-detta-ar-skogmans-plats

BRÖD I BERGSLAGEN


ABF i Smedjebacken och Ekomuseum Bergslagen bedriver leaderprojektet ”Bröd i Bergslagen”

”Nu börjar vi att på plats inventera bakugnarna i Ekomuseum för vårt stora gemensamma Leaderprojekt ”Bröd i Bergslagen”. Vi ska även undersöka intresset på våra besöksmål att delta i brödprojektet. Det ska ju inte upplevas som något tvång utan det ska ju vara något som inspirerar och utvecklar. På Västanfors finns en ganska ny och underbart fin bakstuga och den fanns förstås i våra tankar. Västanfors är centralt beläget i Ekomuseum och dessutom är hembygdsgården alltid öppen.”, skriver Christina Lindeqvist på Ekomuseum Bergslagens blogg

Läsa mer: Ekomuseums Bergslagen blogg om ”Bröd i Bergslagen”

http://sv.wordpress.com/tag/brod-i-bergslagen/



SURAHAMMARS BRUKS ARKIV

Fortfarande är Surahammars bruks arkiv ägarlöst i mitten av januari 2011, enligt uppgifter ur Arkiv Västmanland Facebook.
Läsa mer: Arkiv Västmanland Facebook.
http://www.facebook.com/pages/Arkiv-Vastmanland/368169918842


FORTSATT UPPRUSTNING AV HANTVERKSBYN I RAMNÄS

Den gamla lancashiresmedjan i Ramnäs, som idag har förvandlats till Ramnäs Hanverksby, intill Strömsholms kanal får 40 000 kronor från Sparbankstiftelsen. Det är den gamla smedjan som tillverkade verktyg åt lancashiresmedjan som ska rustas upp.

Läsa mer: Haraldsson, Lillian 2010-12-21. Historiskt arv bevaras i Ramnäs. Vlt sid 16

HUR VAR DET ATT ARBETA PÅ SURA BRUK PÅ 1800-talet?


Mats Carlsson-Lénart har grävt i Sveriges Radios arkiv efter inslag från Västmanland. Där fann han en intervju med 87-årige bruksarbetaren Karl-Gustav Dahl (f. 1857-?) från Surahammar. Det var producenten Manne Berggren som gjorde en radioserie 1944 med arbetsnamnet: ”Ett tvärsnitt genom brukets historia och liv av idag”. Den radioserien skulle vara intressant att lyssna på. . .

Läsa mer: Carlsson-Lénart, Mats 2010-12-23. Smed från Färna äldsta bevarade rösten. Vlt, sidan 8




















EKOMUSEUM BERGSLAGENS BLOGG



http://ekomuseumbergslagen.wordpress.com/




















1500-tals SMEDJA I VÄSTMANLAND FÖRSTÖRD

Englikebennings smedja (Sågholmssmedjan) från 1597 vid Ängelsberg i Västmanland ramlade ihop på grund av bristande underhåll och snön i december 2010.

Mellander, Helena 2010-12-17. Smedja rasade i Ängelsberg, Sveriges Radio Västmanland P4.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=4246211Andersson, Malin 2010-12-17. Gamla smedjan i Ängelsberg har rasat. PriMAleve! Kulturtjänst.
http://www.primaleve.se/allmant/gamla-smedjan-i-angelsberg-har-rasat























KOLBÄCKFOTOGRAF SAMLING SKÄNKT TILL LÄNSMUSEUM

17 000 glasplåtar av fotografen Gustaf Åhman (1885-1969) från Kolbäck har skänkts av Hallstahammars kommun till Västmanlands läns museum. Åhman var verksam från 1917 till 1969.



Läsa mer: Jägeberg, Anders 2010a. Gustaf Åhman förevigade Kolbäck. Västmanlands Nyheter 9 december 2010. Sidan 12
2010b. Byggde första kameran själv. Västmanlands Nyheter 9 december 2010. Sidan 13























SKELETTUNDERSÖKNINGAR FRÅN SURA GAMLA KYRKA

Caroline Groth har skrivit en kandidatuppsats i osteologi om skeletten från Sura Gamla kyrka vid Högskolan på Gotland.
Läsa mer: http://hgo.diva-portal.org/smash/get/diva2:352403/FULLTEXT01

BOK OM AFFÄRER I SURAHAMMAR

En ny bok om Surahammars affärsliv från 1850-2000 har gjorts av Anders Lindberg och Lars Erik Lundberg letat fram uppgifter om 140 affärer. Det är Surahammars hembygdsförening som ger ut boken.

Läsa mer: Patring, Ingrid 2010-11-09. Gamla Suraaffärer i ny bok. Vlt Del 1, sidan 15









DRÖMMEN OM EN SEGELLED MELLAN SVARTÅN OCH STRÖMSHOLMS KANAL

På 1830-taldet fanns det planer på att med en kanal mellan Svartån och Strömsholms kanal. Om det kan du läsa i Bergslagsrötter på Internet.

Segelleden Svanå – Fors samt förslag till kanal Västerås - Karbenning vidare till Strömsholms kanal.
http://www.genealogi.se/bergslagen/pdf/Svanasegelled.pdf


RAMNÄS OCH SKOGEN














Nu finns Tina Sundqvist artikel “Ramnäs bruk och dess skogshistoria” (1995) på Internet.


http://pub-epsilon.slu.se:8080/1219/01/Sundkvist_T_1995.pdf







STRÖMSHOLMS KANAL 2010

http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/06/stromsholms-kanal-2010.html


STÖRSTA HAGLET FÖLL I RAMNÄS

Det största hagelnedfallet i Sverige skedde den 4 juli 1953 i Ramnäs i Västmanland. De uppmättes som äggstora och vägde cirka 200 gram.
läsa mer: Eggertsson Karlström, Carla 2010. Största haglet i Sverige. SMHI-Väder och Vatten Nr 4 2010. sidan 23


VIRSBO, RAMNÄS OCH HALLSTA I FOTOBOK

Nordiska museets årsbok Fataburen 2009 handlar om "Amatörfotografernas värld". Anette Rosengren skriver om två artiklar med anknytning med Västmanland. Artikeln "På cykel i Bergslagen" handlar om ett litet fotoalbum med tjugo fotografier från en cykeltur som två yngre kvinnor gjorde på 1920-talet. En bild i artikeln är från Ramnäs där den ena kvinnan ligger på rygg på en filt (?) och röker. Titeln heter "Siesta i Ramnäs" och under fotografiet står det: "Från Skinnskatteberg foro vi en skogig väg till Ramnäs".
Den andra artikel handlar om fotografen Nils Peter Blix från Hallstahammar och ett av hans fotografier i artikeln är taget i Virsbo.

ÄNGELSBERG ANNO 1895 & 2009

Ängelsberg vid östra stranden av sjön Åmänningen är förmodligen det vackraste samhället efter Kolbäcksån vattensystem och som är en del av Strömsholms kanal. 1895 var samhället en konstnärskoloni för kända svenska konstnärer. 2009 besökte journalisten Åsa Ottosson och konstnären Mats Olofsson Ängelsberg, som har illustrerat artikeln "bruksort i världsklass" i Turist #1 2010. De har jämfört dåtidens turistparadis med dagens Ängelsberg som turistort och intervjuat den 92-årige guiden Lars M. Larsson som fortfarande guidar turister vid Engelsberg bruk och vid Oljeön.

SURAHAMMARS STÖRSTE ISHOCKEYSPELARE DÖD

Suras störste ishockeyspelare Ronald "Collman" Pettersson är död. Det var så kallades i Surahammar när han spelade i Surahammars IF mellan 1953-1955. Det var efter flytten från Surahammar som han blev "Sura-Pelle" med hela svenska folket.

Läsa mer: Jangerdahl, Bernt 2010-03-08. Sura-Pelle död. VLT Del2, sidan 5.
http://vlt.se/helalivet/1.756582-sura-pelle-ar-dod
Dahllöv, Anna 2010-03-09. Sura-Pelles minne ska hedras. VLT
http://vlt.se/nyheter/hallstasura/1.758111-sura-pelles-minne-ska-hedras


DET "ÄKTA" VÄSTMANLAND


Det ”äkta” Västmanland


Det finns bara ett område i Västmanland som är genuint västmanländskt. Det är Surahammars kommuns del av Kolbäcksdalen, det vill säga Sura och Ramnäs socknar. Det är den enda delen av Västmanland som har en unik prägel. De övriga delarna har inflytande från andra bygder och landskap.


KANALBÅTAR VID ÅMÄNNINGEN

Vad var det för jaktsskepp och ångbåtskaptener som huserade kring Åmänningen och Strömsholms kanal? Det har Nils Olof Wall i “Projektet Wålabor Förr” hos Västervåla Hembygdsförening studerat. Han har skrivit artikeln “ SKEPPARE FRÅN VÄSTERVÅLA OCH DERAS BÅTAR” och en förteckningar över ångbåtskaptener. jakt- och pråmskeppare.

Läsa mer: Nils Olof Wall “Projektet Wålabor Förr” , Västervåla Hembygdsförening: “ SKEPPARE FRÅN VÄSTERVÅLA OCH DERAS BÅTAR” och en förteckningar över ångbåtskaptener, jakt- och pråmskeppare.
http://www.vastervala.nu/projekt/walaforr/SkeppareText.pdf
http://www.vastervala.nu/projekt/walaforr/SkeppareLista.pdf

BOK OM VIRSBOS HISTORIA

Det är den före detta brukskamrern Bengt Antonsson som har skrivet boken om Virsbo med titeln
”Brukskamrerns Virsbo”
- Det började med att jag blev guide på Ekomuseum Bergslagen, då var jag tvungen att vara påläst. Jag fick rådet, att den som guidar måste veta mer än de som lyssnar och det tog jag till mig, säger Bengt Antonsson till VLT.

Läsa mer: Cavallini, Birgitta 2009-11-29. Virsbos historia. VLT
Bengt Antonsson 2009. Utdrag ur boken. http://www.gammelbo.se/Bygden/Kolandet.htm
Innehåll: http://www.wirsboarkiv.se/butik.htm

KOLBÄCKSÅNS KÄLLOR

Eller, som hallstingen (dialektalt för hallstahammarsbor) Per Wernberg kallar för "Källandet". Han säger till VLT:
- Den känsla jag har fått både i Dalarna och Västmanland är att många kanske inte förstår att dessa alla dessa flöden rinner ihop till en står å.
Den å Wernberg menar är Kolbäcksån och dess alla källor och bäckar som rinner ut i ån.
- Jag har valt att kalla området för Källandet, ett land med många källor och källflöden, säger Per Wernberg till Gröna Draken.
Den som vill veta var alla källor och flöden till Kolbäcksån finns i Dalarna och Västmanland kan gå in på Per Wernbergs hemsida "Källandet": http://www.kallandet.se/

Läsa mer: Ängfors, Sara 2009-11-21. Han vill lära oss mer om Kolbäcksån. VLT, sidan 17
Gröna Draken 4-09. Han kartlägger Kolbäcksåns källor, sidan 22.

NYHETER OM SAMER I SVEALAND


Arkiv
Arkiv 2009-

SAMER I BERGSLAGEN?


På webbsidan ”Samiska rummet” skriver arkeologen Ewa Ljungdahl i artikeln ” Finns det spår efter skogssamer i Bergslagen?”, om ett besök i Norbergsskogarna.

Läsa mer: Ljungdahl, Ewa 2010. ”Finns det spår efter skogssamer i Bergslagen?”. Samiska rummet.
http://www.samiskarummet.se/aktuellt/finns-det-spar-efter-skogssamer-i-bergslagen.html


BRONSMYNT VISAR PÅ KONTAKTER MELLAN SAMER OCH SKANDINAVER

Bronsmynt visar på kontakter mellan samer och bondeskandinaver. Det menar arkeologen Inger Zachrisson i Fornvännen 2010/3.
Nästan 50 stycken äldre bronsmynt är funna i Dalarna. De är funna kring Dalälven, Siljan, Enån och Runns vattensystem. Det är i samma område vi finner många av Dalarnas samiska fångstmarksgravar.Flera av fyndet har en offerkaraktär i källor, intill bäckar och vid myrar. Hos både bönder och samer har man haft en tradition att offra vid bäckar och mossor under järnåldern. Hos samerna levde traditionen att offra vid bäckarna till slutet av 1600-talet i Härjedalen. År 1699 stod samerna Jonas Torkelsson och hustrun Gunilla vid Funäsdalsfjällen åtalade för avgudadyrkan. De ska dyrkat vid ”avgudalunden vid Mito Kläpp” och ”kastat flinta och stål uti en källa och rinnande vatten.”

I en källa vid Kärvåsens by i Boda socken i Dalarna fann lokalbor 11 stycken bronsmynt från järnåldern. Intill Kvarnbäcken vid Korsgården i Falun fann en person ett bronsmynt från 300-talet, präglat i det romerska riket. Vid en myr nedanför ”herrgården” vid Sörbo i Svärdsjö socken i Dalarna har man vid två tillfällen funnit ett romerskt silvermynt, ett romerskt bronsmynt och en fingerring av guld.

Zachrisson har pekat ut en plats där pälshandlare och samerna från Dalarna kan ha mötts. Näset mellan Öster- och Västerdalsälven. Där har man vid tre tillfällen funnit tre romerska bronsmynt. Möjligen är de romerska mynten offrade. Två av lösfynden nämns fyndplatsen som ”vid en större bäck, Humlebäcken”.Även udden ”De öste” vid Storsjön i Härjedalen skulle kunna varit en mötesplats, där pälshandlare och samer möttes. På udden har arkeologer funnit 12 bronsmynt från cirka 210 f. Kr till cirka 1610 e. Kr.

Läsa mer: Zachrisson, Inger 2010. Vittnesbörd om pälshandel? Fornvännen 2010/3. Sidorna 187-201.

LAPP-ANDERS I BAGGBO

Om Lapp-Anders i Baggbo i Dalarna kan du läsa i Vägverkets broschyr "Närsamhället" (1998)
Läsa mer: Vägverket. 1998. Närsamhället
http://publikationswebbutik.vv.se/upload/1824/88184_narsamhallet.pdf

TVÅ UNIKA SAMISKA ACKJOR FUNNA I DALARNA (20 juli 2007)

Två unika samiska slädar - ackjor - har blivit återfunna i Äppelbo socken. Den ena ackjan ställs ut i Äppelbo hembygdsgård tillsammans med information om skogssamerna som vistades i Äppelbo på 1700-talet. Det är Mattias Lundell och Rut Nilsson har gjort utställningen. Vid hembygdsgården ställs även fotografier och andra saker knutna till Äppelbo socken.Ackjornas ursprung är ännu oklart. Om de tillhört skogssamerna från Dalarna eller andra samer är ännu oklart. Carl Linneus, sedermera Carl von Linné, besökte Äppelbo socken den 9 augusti 1734 och där mötte han samer: Den 9 augusti. Bröt man upp om morgonen ifrån Äppelbo. . . När man rest 3/4 mil från Äppelbo, låg nere i en myra 3:e lappkojor, som där av gållapparna blivit uppbygda; ty här i församlingen eller pastorat är lapphushåll indelta, vars flit i sina kristendoms stycken av prästerna berömdes. På onsdagar under juli är det visningar, klockan 14-18.

Källor och läsa mer: Meddelande och fotografier från Mattias Lundell
Högkvist, Eva 2007. Om Äppelbo sockens historia, Dala-Demokraten, 5 juli 2007
Olin, Lisa 2007. Linné-inspirerad utställning i Äppelbo, Dalarnas Tidningar, torsdag 12 juli, sidan 17

SAMER I VÄSTMANLAND (2 april 2006)

Jag (Jouni Tervalampi) blev jag intervjuad av lokaltidningen vlt i tisdag om samer i Västmanland. Det är ett material som kan komma in dagen efter eller om 3 månader. Redan efter intervjun tänkte jag: "Bara det inte kommer in på lördag. Den 1 april". För den som inte känner till att fanns samer i Västmanland. Vem tror då att samer finns i Västmanland när artikeln kommer in just 1 april. Då alla vet att lokaltidningen brukar ha en bluffartikel just den dagen. Fast nu gör det ingenting. Det blev en riktigt bra artikel.

Läsa mer: Bergold, Kersti 2006. Lappläger i Dingtuna, vlt, Lördag 1 april 2006, sidorna 60-61

SAMER I UPPLAND? ( 2 mars 2006)

I Björklinge hembygdsförening årskrift "Björklinge förr och nu 2006" skriver Inger Zachrisson om: "Fanns det samer i Uppland i gången tid?" Där skriver Inger Zachrisson i artikeln " Fanns det samer i Uppland i gången tid? " om sockenlappar, skogssamer och samer knutna till högstatusplatser: samekvinnor som gifter sig med sveakungar, båtgravfälten Vendel, Valsgärde och Tuna i Alsike, samer på Birka, i Sigtuna och Uppsala. Hon skriver bl.a. : "Det mytiska släktträd som nordiska kungadynastier konstruerade kunde ha en samisk anmoder eller -fader."
Hon är arkeolog och var redaktör och skrev stora delar av boken " Möten i .gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien". Monographs 4, Statens Historiska.Museum, Stockholm,1997

Källa: Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid?, Björklinge förr och nu 2006, Utgiven av Björklinge hembygdsförening, sidorna 44-49

SAMER I DALARNA (2 november 2005)

I Dagsverkets Nr 3 - 2005 skriver Björn Engström om "Lappar i Svärdsjö". Den finns som pdf-format på Internet.
I samma nummer skrivs om en okänd försvarsmur som användes vid slaget vid Brunnbäck april 1521, innan slaget vid Badelunda, utanför Västerås. http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv32005.pdf

Artiklar om skogssamer och sockenlappar i Svealand

Dalarna

Ahlberg, Hakon .2000. Samer fanns fordom över hela landskapet. Dalarna genom 2000 år. AB Dala-Demokraten. Falun
Bennström, Greger 2006. Ett samiskt offerfynd i Falun?, Dalarna 2006
Dalarnas museum 2006. "Lappgubbens grav", Dalarna 2006, sidan 330
Einarsson, Leo 1995. Arkeologen Maria Lannerbro Norell hade mycket intressant att visa och berätta då.hon gästade skogsmuseets årsmöte. Mora Tidning, 17 mars 1995.
Engström, Björn 2005. Lappar i Svärdsjö, Dagsverket nr 3 2005, utgiven av Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund och Dalarnas museum (sidan 10), http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv32005.pdf
Hallerdal, Sven. 1993. Liggande hönor offerplats för forntida samer?, Falu Kuriren, 28 augusti 1993.
1995a. Det har funnits både renskötande och andra samer i Rättvik. Falu Kuriren, 12 januari 1995..
1995b. Hästslakt. En intressanta bild på Ullkorgen. Frågan är om det är en same som slaktar hästen eller om det vittnar om en förkristen rit. Falu Kuriren, 12 januari 1995.
1998. Samer Dalarnas urinvånare.Ny bok lyfter fram eftersatt folkgrupp ur historiens glömska, Falu Kuriren, 9 juni 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/06/19980609/FK-19980609-17.pdf
1998b. Samer i Dalarna. Kåtornas folk Falu Kuriren, 29 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980729/FK-19980729-38.pdf
1998c. Samer har funnits i hela Dalarna, Falu Kuriren, 29 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980729/FK-19980729-38.pdf
1998d. I spåren efter K E Forsslund, Falu Kuriren, 31 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980731/FK-19980731-15.pdf
1998e. Etnisk rensning av samer i Dalarna, Falu Kuriren, 31 juli 1998
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980731/FK-19980731-15.pdf
1998f. Kyrkoböckerna berättar, Falu Kuriren, 31 juli 1998
1998g. Mystiska hönor ruvar på hemligheter, Falu Kuriren, 4 augusti1998.
1998h. Lappstuga minner om forna tider, Falu Kuriren, 3 september 1998
.http://arkiv.daltid.se/1998/09/19980903/FK-19980903-50.pdf
1999. Dalagåta i Trysil, Falu Kuriren, 7 maj 1999.
http://arkiv.daltid.se/1999/05/19990507/FK-19990507-27.pdf
2000. Klotter i Haraldsbo (samisk ristning), Falu Kuriren, 17 januari 2000.
2000b. Siljansbygdens offerstenar lever farligt. Det visar historien, Falu Kuriren, 28 april 2000.
2001a. Gränserna kring Bjursås, Falu Kuriren, 11 juli 2001.
2001b. Forskargrupp jagar sponsor (Haraldsboristningen), Falu Kuriren, 28 september 2001.
2002a. Falun. Gudagubbe blev hundratals år yngre, Falu Kuriren, 15 april 2002
http://arkiv.daltid.se/2002/04/20020415/FK-20020415-FK-32.pdf
2002b. I samernas spår, Falu Kuriren, 11 maj 2002., http://arkiv.daltid.se/2002/05/20020511/FK-20020511-FK-40.pdf
2006. Nya fynd av mystiska stenar Ingen vet varför folk pallade upp de stora stenarna, Dalarnas Tidningar, 6 september 2006
http://arkiv.daltid.se/2006/01/20060104/FBN-20060104-DT-05.pdf2006b. Linné startade hönsjakten i Tandövardens naturreservat, Dalarnas Tidningar, 6 september 2006 http://arkiv.daltid.se/2006/01/20060104/FBN-20060104-DT-05.pdf
Klockar, Lars-Eric 2000. Krukskärva ännu en bit i samepusslet, Falu Kuriren, 21 januari 2000.
Rostvik, Allan 2004. Samiska kulturminnen i Dalarna. Kyrkböcker och ortnamn berättar, Dagsverket nr 4 2004 - Årgång 24, http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv42004.pdf
Svanberg, Ingvar 1976a. En samisk befolkning i Dalarna 1640-1850. C-Uppsats i etnologi, Uppsala universitet, HT (Stencil)
1976b. På den tiden det fanns vandrande samer i Baggbo, Borlänge Tidning, 8 oktober1976, sidan 5
1976c. Sockenlappar i Folkarebygden, Folkarebygden 1976, sidorna 41-45
1977. Samer i södra Dalarna, Tunum - Tunabygdens fornminnes- och hembygsförenings årsskrift 1977, sidorna 51-57
1983. Samer i Lima, Öfre Gäldet, Medlemsblad för hembygdsföreningarna i Malung, Lima, Rörbäcksnäs och Transtrand 3/83, sidorna 8-9
Welinder, Stig ???? Samer och sockenlappar i Stora Skedvi, Skedviplogen ????, sidorna 20-22



Västmanland

Bergenhamn, Helena .2002. "Skogssamerna - folket vi inte minns", sidan 4, (Jouni Tervalampi om hans sameforskning i Västmanland). Vestmanland Läns Tidning, Tisdagen den 30 juli 2002.
Bergold; Kersti 2002. "Samer har en egen historia i Västmanland", sidan 45, (Jouni Tervalampi om hans sameforskning i Västmanland) Vestmanland Läns Tidning, Lördagen den 14 september 2002.
2006. Lappläger i Dingtuna. sameforskaren Jouni Tervalampi..., vlt, Lördag 1 april 2006, sidorna 60-61
Tervalampi, Jouni 2002. Internet. Full fart i Västmanland på 1620-talet, http://medlem.spray.se/jaaaaa/November2002.html
2003a. "Samen Olof Andersson från Åsele lappmark som tog livet av sig i Skultuna 1701", sid 12, Växpressen - Informationsblad för Växhuset i Västerås. Nr 11 Årg. 7 December 2003.2003b. Internet.Samen Olof Andersson från Åsele lappmark som tog livet av sig i Skultuna i Västmanland 1701.
http://medlem.spray.se/jaaaaa/December2003.html
2006c. Sökande efter samiska lämningar i Västmanland från historisk tid, Okvistat december 2006, sidorna 8-9
ttp://medlem.spray.se/jaaaaa/OkvistatDecember2006.html


Södermanland & Stockholm


Dunfjeld, Maja & Zachrisson, Inger. 2001. Samiska föremål ur Stockholms jord (sidorna 160-163), Upptaget. Arkeologi i Stockholm inför 2000-talet. Sankt Eriks årsbok, utgiven av Samfundet S:t Erik, Stockholms Stadsmuseum, Stockholms Medeltidsmuseum.


Uppland

Svanberg, Ingvar 1978. Bofasta samer fanns i Uppland på 1800-talet, Samefolket nr 9 1978, sidorna 7 & 29
1980. Sockenlappar i nordvästra Uppland, Vår hembygd 4, Skriftserie utgiven av Hembygdens förlag, Östervåla, sidorna 310-312.
Westerlund, Staffan. 2003. I Lapp-Britas spår vid Ingboviken (sidorna 6-7). Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
2003b. De uppländska samernas bortglömda historia (sidorna 6-7). Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid? (Sidorna 44-49). Björklinge förr och nu 2006. Utgiven av Björklinge hembygdsförening.