måndag 4 januari 2016

Nyheter om samisk historia januari 2015

SUNDSVALL BYGGDES PÅ SAMISK MARK

Historikern Peter Ericson menar att det finns indikationer på att Sundsvall anlades på samisk mark.

Läsa mer: Ericson, Peter 2015-12-18. Sundsvall en renmjölkningsvall för skogssamer? Bloggen: South Saami History.

VAR KLIMATKATASTROFEN 536 OCH 540 UPPKOMSTEN TILL TAMRENSKÖTSELN I FENNOSKANDIA?

TAMRENSKÖTSEL KOM FRÅN NENETSERNA CIRKA 400-600 e Kr

DNA-analyser visar att samernas renar är nära besläktat med nenetserna renar på Yamalhalvön vid Barents hav i Ryssland. Arkeologen Kjell-Åke Aronsson menar att en grupp nenetserna med renar och sina slädar gick ned söderut till Karelen där de mötte samer någon gång mellan 400-600 e. Kr.
– Det är en klimatiskt kall period, säkert gynnsam för renskötseln. Troligen var också samer och nenetser grannar. Så det är nog inte så långsökt att samerna tagit över renskötseln av nenetserna och även renarna, sade arkeologen Kjell-Åke Aronsson till Sameradion & SVT Sápmi.
Läsa mer: Sunna, Anna 2015-12-30.  rön om tamrenarnas ursprung. Sveriges Radio Sameradion & SVT Sápmi
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6335966

SAMISKA ACKJAN FANNS REDAN FÖR 2500 ÅR SEDAN

Av Jouni Tervalampi, 4 januari 2015

Ackjan var ingen samisk uppfinning från 500-talet. Den fanns redan för 2500 år sedan. På den uralisk-samiska gravön Stora Renön vid Kolafjordens utlopp i Barents hav begravdes de döda i små urholkade stockbåtar, cirka 2 meter långa, och täckta av breda remsor av björknäver. Ett barn begravdes i en meter lång urholkad stockbåt. Två av stockbåtgravarna, från grav 19:3 och 19:4, var båtarna väl bevarade. På dem kunde man se korsformat fäste vid fören för rep. De små båtarna drogs av människor, eller av hundar, på skaren eller ute på isen. Påminner lite om lockakjor.   

Läsa mer: Läsa mer: Tervalampi, Jouni (manus under arbete, planerad utgivning 2016). Den försvunna skogssamekulturen i Mälardalen och Bergslagen.

VÄNBOK TILL ARKEOLOG BERÄTTAR BLAND ANNAT OM SAMISK HISTORIA

I boken Tjop tjop! Vänbok till Christer Westerdahl (2015) skriver arkeologen Gunilla Larsson om ”Aspekter på båtar och sjöfart bland samer” och arkeologen Inger Zachrisson om ”Samiska väskor på svenska örlogsskepp.”

TJATSES SEJTE FRÅN VIKINGATIDEN-TIDIG MEDELTID

Den samiska fiske- och fågelrådaren Taatsi var känd som Tjatse i Eddan. Nu har sejten Taatsis sten i finska Lappland dateras, tack vare ett fiskben, till 1040–1180 e. Kr.

Läsa mer: Äikäs,: Tiina 2015. From Boulders to Fells - Sacred Places in the Sámi Ritual Landscape. Monographs of the Archaeological Society of Finland 5
http://www.sarks.fi/masf/masf_5/masf_5.html

SAMISKA BYGELVÄSKOR FRÅN VIKINGATID TILL BÅTSMÄN PÅ SKEPPET VASA

I artikeln ”Samiska väskor på svenska örlogsskepp” ur boken Tjop tjop! Vänbok till Christer Westerdahl (2015) skriver Inger Zachrisson att den äldsta kända samiska väskbygeln är från vikingatiden och var funnen på kungens mark i Uppsala. Samiska ornerade väskbyglar har även hittats på skepp från 1600-talet, på skeppet Vasa och Solen.
Är det spåren efter samiska båtsman? 

Läsa mer: Zachrisson, Inger 2015. Samiska väskor på svenska örlogsskepp. Tjop tjop! Vänbok till Christer Westerdahl. Red. Staffan von Arbin et al. Båtdokgruppen, Skärhamn 2015.

SAMISKA OFFERPLATSER I FINSKA LAPPLAND


Läsa mer: Äikäs,: Tiina 2015. From Boulders to Fells - Sacred Places in the Sámi Ritual Landscape. Monographs of the Archaeological Society of Finland 5
http://www.sarks.fi/masf/masf_5/masf_5.html

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar