fredag 29 maj 2020

Nyheter om arkeologi och historia 29 maj 2020


Nyheter om arkeologi och historia 29 maj 2020

Av Jouni Tervalampi, 29 maj 2020 tervalampi(a)mail.com


SOMMARUTSTÄLLNING OM HÅRDROCKSGRUPPEN KIZZ PÅ VÄSTMANLANDS LÄNS MUSEUM

Pågår till september 2020

https://www.vastmanlandslansmuseum.se/kiss-the-exhibition


RIK SKANDINAVISK KVINNA BEGRAVD I DET KÄNDA SAMISKA GRAVJÖN LÄVENLUHTA

Av Jouni Tervalampi

Vid den samiska gravsjön Levänluhta (daterad till 300-700 e. Kr.) utanför Vasa i Finland har 98 skelett från barn och kvinnor hittats. Gravfältet kan jämföras med de rika samiska gravfälten som Vivallen i Härjedalen och Långön i Ångermanland på de rika föremålen som kvinnorna fått med sig i sjön. Lävenlutha låg strategisk till vid Kyroälven åt norr låg rika bondegårdar vid kusten med kontakter på andra sidan Östersjön och söderut gick vattenleden ned till Häme/Tavastland.
Dna analyser visar att flera av kvinnorna var samiska kvinnor som gift in i samefamiljen vid trakten (boplatsen är ännu inte funnen). En av de undersökta kvinnorna (JK2065 daterad till 346-538 e. Kr) var en skandinavisk kvinna.
När jag lyssnade på intervjun om arkeologen Anna Wessman på Svenska Yles producerade program av Johanna Grönqvist om samiska gravsjön Levänluhta via Sameradion & SVT Sápmi blev jag överraskad då Anna berättade att man har funnit ett runt skandinaviskt spänne med röda granater och där en granat hade lossnat och lagats med en glasbit från ett romersk eller frankist glaskärl.

Lyssna på Svenska Yle producerade program av Johanna Grönqvist om samiska gravsjön Levänluhta via Sameradion & SVT Sápmi

Se foto på det skandinaviska spännet:
Johanna Grönqvist 2019. Mysteriet med människobenen i källan del 1. Vem är det som ligger där och varför? Svenska.yle.fi
Johanna Grönqvist 2019. Mysteriet med människobenen i källan del 2. Vem är det som ligger där och varför? Svenska.yle.fi
I radioinslaget säger arkeologen Anna Wessman att de undersöker vad samerna åt och resultatet är klart. Se nedan
VAD ÅT OC VAR BODDE OLIKA SAMER SOM BEGRAVDES I FORNA SJÖN VID LEVÄNLUHTA

Läs mer: Markku Oinonen & Anna Wessman 2020. Mångsidiga näringsgrenar hjälpte den ihärdiga befolkningen i Levänluhta att klara en klimatkatastrof. Helsingfors Universitet.
https://www.helsinki.fi/sv/aktuellt/livsvetenskap/mangsidiga-naringsgrenar-hjalpte-den-ihardiga-befolkningen-i-levanluhta-att-klara-en-klimatkatastrof

P.S. Länk till pdf-fil om rapporten finns nedanför artikeln.
BOK OM HÅRMODET PÅ FÖREMÅL UNDER FORNTIDEN
Läs mer och titta mer: Kent Andersson. 2020. Det förflutnas ansikten.

BÅTGRAVAR I NORDNORGE

År 2017 grävdes ut en sydd samisk båtgrav och 2018 begravdes en rik kvinna insvept i näver i en båtgrav intill båtgraven från 2017 på Hillesö i Nordnorge.

 Eirik Hind Sveen. 2020. Mener «hillesøykvinnen» tilhørte overklassen. Intakte båtgraver har åpnet dører for forskerne – inn i en verden med norrøn  makt og innflytelse i den spede vikingtid Nrk.no
.https://www.nrk.no/tromsogfinnmark/mener-_hillesoykvinnen_-tilhorte-overklassen-1.15003236



VIKINGARNAS ANFALL PÅ LINDESFARNE 793 FÅR SIN FÖRKLARING

Av Jouni Tervalampi

Den 8 juni 793 skrev en munk från Lindesfarne på ön Holy Island (Heliga ön) i Northumberland (landet norr om floden Humber) i Storbritannien:
I 350 år har vi och våra förfäder bott i detta underbara land. Men aldrig tidigare har ett sådant skräckvälde rått i Britannien som det vi nu utsätts för. Vi trodde inte att det var möjligt att göra en sådan sjöresa.
Varför kunde vikingar mot långskepp segla över Nordsjön vid den här tidpunkten?
Arkeologen Frans-Arne H. Stylegar har gjort en analys. Den felande länken har varit Kvalsundskeppet som hittades i en myr på ön Nerlandsøya i Sunnanmöre i Norge som tidigare daterats till 700 e. Kr., men en årsringsdatering visar att yngsta trädet daterats till 766 e. kr. och att skeppet byggdes ca 780-800 e. Kr.
Det ligger väl med de äldsta vikingatida långskeppen som arkeologer funnit i Norge som begravdes i kungahögar på Avaldnes på Karmøya. Storhaugskeppet byggdes 770 och gravlagd sommaren 779 och Grönhaugsskeppet byggdes 780 och begravdes 790-795 på Avaldnes på ön Karmöya på Vestland. Det var i Vestland som de första långskeppen byggdes och det var härifrån vikingarna kom ifrån som anföll munklostret vid Lindesfarne, enligt arkelogen Frans-Arne Stylegar. Ett nytt gravmode uppstod som togs efter andra bygdekungar i Norge.
Läs mer: Frans-Arne H. Stylegar 2020. Gåtefullt skip fra Sunnmöre. Bloggen: Arkeologi i nord.
http://arkeologi.blogspot.com/2020/05/gatefullt-skip-fra-sunnmre.html

ARKELOGISKA PLATSER VÄL ARTT BESÖKA I ÖSTERGÖTLAND

Ann-Charlott Feldt 2020. En hålväg över ett gammalt gravfält i en hage hundra meter sydväst om landsvägen mellan Skänninge och Vadstena. Arkeologi och byggnadsvård i Östergötland.


Ann-Charlott Feldt 2020. Bland trolltygen på Lunds backe i Östergötland. Arkeologi och byggnadsvård i Östergötland.

SAMER I SALATRAKTEN I VÄSTMANLAND

Lars Nordmark, med rötter till samen Anders Wuiopio (1652-1721) har skrivit artikeln ”Spår av samer i Sala-trakten” som bygger på en bussresa i samiska spår i Västmanland och Uppland och boken ”Den  försvunna skogssamekulturen i Värmland, Mälardalen och Bergslagen” och lita annat materail, i Sala hembygd- och fornminnesförening 2019 (s. 29-35).

SALA GRUVOR

Det har dykits efter en försvunnen gruva vid dammen vid Måns-Ols i Sala, enligt Sala Allehanda/vlt.

Richard Meurman har letat fram nya källor om Sala Silvergruva och publicerat resultatet i artikeln ”Dunkla silverberg och hemliga gruvor” i Sala hembygd- och fornminnesförening 2019 (s. 8-22).


SPANING 2020 – SPECIALNUMMER OM JÄRNVÄGSHISTORIA

Av Jouni Tervalampi

Spaning ges ut av Västmanlands läns museum och Västmanlands hembygdsförbund och Fornminnesförening och i Spaning 2020 - Tema: Tåg och järnväg kan vi läsa om: ”Surahammars bruk uppfann hjulet”, stationshuset i Skinnskatteberg, om smalspåriga järnvägen i Köping-Utterberg och den smalspåriga järnvägen med ångloket Valunder som gick från Surahammars Bruk till Lisjö och var tänkt att sammankopplas med Köping-Utterbergs Järnväg (s. 8, 20-23, 46)

Tidskriften finns att hämta på Karlsgatan 2 där Västmanlands läns museum och Västerås konstmuseum ligger.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar