lördag 17 april 2010

FORNBORGAR

FEGA VÄSTMÄN OCH ORÄDDA REKERNEBOR

Av Jouni Tervalampi april 2010

Fega västmän och orädda rekarnebor skulle man kunna sammanfatta olika tolkningar om fornborgar, min, David Damell och Olle Lorin. Arkeologerna David Damell och Olle Lorin har under trettio år undersökt fornborgar i Eskilstuna och Strängsnäs kommuner. Av de åttio registrerade fornborgarna inom Eskilstuna och Strängnäs kommuner uteslöts sju "fornborgar". Två visade sig vara från medeltida och fem stycken "fyller inte kritierierna som försvaranläggningar." Damell och Lorin menar att inga fornborgar i undersökningsområdet har varit bygdeborgar så kallade "tillflyktsborgar" dit bygdens människor flydde till för att ta skydd.

Olle Lorin skriver i Sörmlandsbygden 2010:

Borgarna kan alltså därför knappast betraktas som fria mäns försvar för den egna bygden och inte heller som "tillflyktsborgar" för människor i den kringliggande bygden.

Lorin slutsats om fornborgar i Eskilstuna och Strängnäs kommuner är:

. . .att det primära ändamålet med uppförande bör ha varit försvar och kontroll av handelsvägar, kanske med tulluppbörd, och att man spåra ett maktpolitsikt syfte bakom.

Damell och Lorin ser främst att de forna borgarna uppfördes efter fyra vattenleder, två vattenleder mellan Hjälmaren och Mälaren där den efter Eskilstunaån var den främsta. Vid flera fornborgar har de funnit höga fosfater som de kopplar till "spår efter vaktmanskapets vistelse i borgarna."
De menar att visa borgar med husgrunder var huvudborgar och andra befästa övervakningsplatser. Vid de huvudborgar skulle en fast garnision varit bofast. Fornborgen Hultberget med flera terasseringar menar Damell och Lorin och där de funnit spår efter hantverk, smide och vävning, att borgen kan ha fungerat som en handelsstation.

TILLFLYKTSBORGAR I VÄSTMANLAND

Fyrtioåtta fornborgar finns registerade i Riksantikvarieämbetets Fornsök i mellan Arbogaån och Sagån i Västmanland. Min egen besiktning av fornborgarna mellan Arbogaån och Sagån så finns det trettiotvå fornborgar som har haft en tydlig försvarsfunktion. De övriga "fornborgarna" har haft en religiös eller kultisk funktion. De kan benämnas vallanläggningar eller hägnade berg. Tjugotvå stycken anser jag är "tillflyktsborgar", fyra stycken skulle kunna benämnas "försvarborg med bevakningsfunktion" och sex stycken är rena "bevakningsborgar". Arkeologen Lotta Fernstål tar upp i sin avhandling Delar av en grav och glimtar av en tid. Om yngre romersk järnålder, Tuna i Badelunda i Västmanland och personen i grav X (2004) tio fornborgar med dubbla murar som jag anser är bygdeborgar dit bygdens folk flydde till vid krig. Man kan se ett tydligt mönster att dessa bygder är embryot till vikingatidens hundare.
Jag tolkar Eskilstunas och Strängnäs fornborgar annorlunda, där jag menar att det även finns tillflyktsborger i fornborgsmaterialet, inte bara fasta garnisioner och övervakningsborgar.

Läsa mer: Brorsson, Christine 2004.Betydande borgar med olösta gåtor (informationsbrochyr om några av Eskilstunas fornborgar)
http://www.skrivbrorsson.se/pdf/e9a1e917eb7ed7c287a7d4a622cbfcc9fornborgar_resize.pdf
Damell, David och Lorin, Olle 200?. Final för ett fornborgsprojekt i norra Södermanland. Infoartefact.
http://www.infoartefact.se/fastaknappar/artiklar/artiklar42.html
Lorin, Olle 2010. Final för 30-årigt fornborgsprojekt. Sörmlandsbygden 2010. sid 157-167

Utflyktstips om vallanläggningar, hägnade berg och fornborgar i Västmanland
Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html

Vallanläggningar av Odensalatyp

Ingelsta, Västers raä 278

Läsa mer: Tervalampi, Jouni Augusti 2006. Anmälan till länsstyrelsen i Västmanland om ändring i fornlämningsregistret. Från kvadratisk stensättning till vallanläggning av Odensalatyp.

Halvcirkelformad vallanläggning av Odensalatyp

Kusta, Irsta socken raä 191.

Vallanläggning cirkelformad typ

Lärkkärret, Kärrbo socken

Läsa mer: Olausson, Michael 1995. Det inneslutna rummet - om kultiska hägnader, fornborgar och befästa gårdar i Uppland från 1300 f. Kr. till Kristi födelse. Studier från UV Stockholm, Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter, nr 9, Stockholm.

Hästskoformade vallanläggningar

Bruksleden, Vångsta, Dingtuna (oregistrerad)
Tallbo, Svedvi socken, (oregistrerad)

Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2004. Förhistorisk vallanläggning i Västerås. Växpressen - Informationsblad för Växhuset i Västerås. Nr 1 Årg. 8 Januari 2004. sid 11, http://medlem.spray.se/jaaaaa/Vexpressen2004Nr1.html

Hägnade berg

Berghagen, V Skälby, Västerås raä 262
Stålberget, Odensvi raä 70

Läsa mer: Wall, Åsa 2003. Det hägnade landskapet: om den äldre järnåldern på Södertörn. Stockholm studies in archeology, 27. Diss. Stockholm.

Övervakningsborgar

Solviksborg, Kärrbo sn raä 1. Utsikt över Mälaren
Näs borg, Björksta sn raä 31. Utsikt över Sagån.

Tillflyktsborgar

Sura borg, väg 252 från Surahammar mot Hallstahammar. Utsikt över Öster- och Västersjön.
Nogsta skans, Odensvi sn raä . Västmanlands bäst bevarade. Hela murar.
Skovsta skans, Rastplats vid E18 väster om Köping, med en husgrund i borgen som upptäcktes av arkeologen Lotta Fernstål.
Sorby borg, Rytterne raä 23, med två husgrund utanför borgen som upptäcktes av arkeologen Lotta Fernstål.
Borgby skans, öster om Kolbäck, Säby socken raä 81.

Läsa mer: Boman, Åke 1982. Fornborgarna i Västmanlands län. Västmanlands fornminnesförenings och Västmanlands läns museum årsskrift 1982. sid 98-120.
Fernstål, Lotta 2004. Delar av en grav och glimtar av en tid. Om yngre romersk järnålder, Tuna i Badelunda i Västmanland och personen i grav X. Stockholm Studies in Archaelogy 32. Stockholms universitet

Husgrund med omgivande mur

Lindö, Kärrbo sn raä 42
Näsby berg, Dingtuna socken raä 307 & 424

Läsa mer: Olausson Michael 2008. När aristokratin flyttade upp på höjderna.Om folkvandringstidens befästa gårdar och andra borgar. Bebyggelsehistorisk tidskrift Nummer 56 - Nya perspektiv på borgar och befästningar

tisdag 13 april 2010

ARKEOLOGISKA FÖRELÄSNINGAR PÅ INTERNET

Det har blivit allt populärare att videofilma arkeologiska föreläsningar och sedan lägga ut videoföreläsningen på Internet. Mycket bra initiativ tycker jag! Dels för att det kan vara svårt att ta sig till platsen för föreläsningen beroende på tid och boendeort. En annan fördel ur föreläsarens synpunkt är att man når till en större publik över hela världen. En nackdel ur föreläsarens och arrangörens synvinkel är om man turnerar med sin tema-föreläsning (kanske inte så mycket med arkeologiska föreläsningar) är att publiken sviker för att de redan har sett föreläsningen på nätet. Eller, också lockar det folk till föreläsningar för besökare som vill ställa frågar som har väckts i samband med att man tittade på föreläsningen på nätet.

Stockholms läns museum anordnade ett seminarium om ”Kultplatser” den 9 mars 2010. Nu finns de utlagda på Internet:

Vad är en kultplats? Andreas Nordberg, religionshistoriker & arkeolog, Stockholms läns museum.
http://www.stockholmslansmuseum.se/kulturhistoria/youtube-vad-ar-en-kultplats/
Spår av förhistorisk kult vid Estuna kyrka. Torun Zachrisson, arkeolog vid Stockholms universitet
http://www.stockholmslansmuseum.se/kulturhistoria/youtube-spar-av-forhistorisk-kult/
Helgö - mer än ett vi. Torun Zachrisson, arkeolog från Stockholms universitet.
http://www.stockholmslansmuseum.se/kulturhistoria/youtube-helgo/
Vi-platsernas väktare. Religionshistoriker Olof Sundqvist från Högskolan i Gävle föreläser.
http://www.stockholmslansmuseum.se/kulturhistoria/youtube-vi-platsens-vaktare/
Ortnamnen Götavi och Ullevi. Språkforskare Per Vikstrand från SOFI.
http://www.stockholmslansmuseum.se/kulturhistoria/youtube_gotavi-o-ullevi/
Lilla Ullevi. Ann-Mari Hållans, arkeolog från RAÄ UV Mitt.
http://www.stockholmslansmuseum.se/kulturhistoria/youtube-lilla-ullevi/
Götavi. Kenneth Svensson, arkeolog, Arkeologikonsult AB.
http://www.stockholmslansmuseum.se/kulturhistoria/youtube-gotavi-och-ullevi/


POPULÄR ARKEOLOGI HAR EN LÄNKSAMLING OM VIDEOR KNUTNA TILLARKEOLOGI OCH HISTORIA.

http://www.popark.nu/video/tips.html

STONEHENGE PÅ VIDEON PÅ NÄTET

Stonehenge-föreläsningen av den engelske arkeologen Mike Parker Pearson på Göteborgs universitet 2009 finns utlagt på internet med svensk text. Där han tar upp en arkeoastronomisk tolkning. Området där Stonehenge ligger finns det spår efter ytterligare flera hägnader av sten och trä. Bland annat den jättestora Woodhenge vid Durrington Wells. Sarsstensmunumentet vid Stonghenge och Woodhenge uppfördes samtidigt cirka 2500-2400 f. Kr. I Woodhenge tror man att de som uppfördes Stonehenge bodde. Spår efter hus har arkeologer funnit, 5 x 3 meter stora. Det kan vara uppemot 1000 hus innanför Woodhenge. Ingången i sydöst till Wooodhenge är den samme där solens första strålar for in vid vintersolståndet. Medan begravningsmonumentet Stonehenge for solens första solstrålar in vid vallens ingång i nordost vid midsommarsolståndet.
I Sverige är arkeologernas intresse för arkeoastronomi så gott som obefintlig. I Sverige finns hundratalet vallanläggningar från bronsåldern med tydliga markerade ingångar. Hittills har ingen arkeolog satt i samband att de kan ha ett samband med olika solstånd. Den bortgrävda vallanläggningen vid Odensala i Uppland hade två stora ingångar, en i sydöst och en i nordväst. Vilket kan ha haft ett samband med solens uppgång vid vintersolståndet. Vid vintersolståndet föddes solen på nytt, vilket kan ha ett samband med de döda som begravdes innanför vallen.
Stonehenge föreläsning av Mike Parker Pearson på Göteborgs universitet 2009:
http://www.gu.se/forskning/popularvetenskap/Tv__tidning__radio/Stonehenge/?mpOpts=00001