Av Jouni Tervalampi juni 2010
Del 1. Striden om Strömholms kanal.
Del 2. Strömsholms kanal som turistled. Fagersta-Surahammar (se nedan)
STRIDEN OM STRÖMSHOLM KANAL
"Strömsholms kanal förklarades 1990 som byggnadsminne, vilket medför särskilda förpliktelser för de fyra delägarkommunerna Smedjebacken, Fagersta, Surahammar och Hallstahammar, att vårda kanalverk, bankar och byggnader. Längs hela kanalen har, trots ombyggnader och tekniska problem, trafiken pågått sedan 1795 och därmed varit en betydelsefull tillgång för många människors arbets- och livsmiljö." , skrev den socialdemokratiska riksdagsmannen Olle Thorell från Surahammar och hans kollega Carin Runesson i en motion 2008 och 2009.
2007 togs EU-stödet bort för Strömsholms kanals underhåll. 2008 fattade det borgligt styrda landstinget, tillsammans med Sjukvårdspartiet och Miljöpartiet, i Västmanland att inte höja bidraget från 150 000 kronor till 400 000 till Strömsholms kanals AB för driftkostkostnader, medan de små röda kommunerna längs efter kanalen Surahammar, Hallstahammar, Fagersta och Smedjebacken gick med på en höjning för varje kommun från 325 000 till 425 000 kronor.
Både 2008 och 2009 lämnade den socialdemokratiska riksdagsmannen Olle Thorell och hans kollega Carin Runesson en motion om mer pengar till att rädda underhållet för Strömsholms kanal. I maj 2010 ger den moderate stockholmspolitikern Lena Liljeroth Adelsohn, tillika kulturminister, beskedet att inte en krona ges till underhåll för Strömsholms kanal i Västmanland och Dalarna.
- Regeringen satsar en kvarts miljard på kulturhistoriska minnen. Mer än så lär det inte bli i nuläget, sade Lena Liljeroth Adelsohn till Vlt.se.
Besvikelsen var stor hos Kanalbolagets vd Hans Pettersson, som sade till Vlt.se
- Mellan 2000 och 2006 fick vi Ams-bidrag, EU-bidrag och Antikvariska medel.
Arbetsledaren Rolf Mylläri på Strömsholms kanalbolag sade till Västmanlands Nyheter:
- Tänk, vilket arbete man gjorde när kanalen byggdes. Vi kan inte låta den förfalla.
Den naiva moderate kulturminister förslag att rädda underhållet av Strömsholms kanal var att privatpersoner skulle adoptera delar av kanalen till exempel en slussport och anlita volontärer (gratis arbetskraft).
- Privatpersoner skulle nog inte ha råd att reparera en sluss, bara frakten av en port kostar 100 000 kronor, sade Kanalbolagets vd Hans Pettersson till Västmanlands Nyheter.
Att renovera en slussport kräver specialistkompetens och slussvakter kräver säkerhetsutblidning. Hans Pettersson säger till Västmanlands Nyheter:
- Vi utbildar alla ungdomar i säkerhetsfrågor och arbetsmiljöverket kontrollerar oss noga.
EN LJUS FRAMTID KRING STRÖMSHOLMS KANAL
Trots svårigheter med det borgligt styrda landstinget och den borgliga regeringen ser framtiden ljus ut och det kokar av aktiviteter kring orterna efter Strömsholms kanal. Turismen kring Strömsholms kanal håller på att utvecklas åt två håll: kulturturism och aktiv fritid med att åka båt, paddla kanot, cykla och gå.
Kulturturism
Ängelsberg vid östra stranden av sjön Åmänningen är förmodligen det vackraste samhället efter Kolbäcksån vattensystem och som är en del av Strömsholms kanal. I över trettio år, i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet, var samhället en konstnärskoloni för kända svenska konstnärer med bland annat Olof Arborelius (1842-1915) och Mauritz Lindström (1849-1923). Sedan tidigare finns utställningslokalen Stenhuset i Surahammar och Ramnäs hantverksby med glashyttan. Nu planerar föreningen Framtid för Virsbo att bygga om den gamla smedjan i Virsbo och göra om det till ett vandrarhem med tjugofyra platser och tolv konstnärsateljéer. Sedan tidigare finns en konsthall i Virsbo.
- Tillsammans med länets konstkonsult har vi undersökt efterfrågan och tydligen är det en brist i hela landet på platser för konstnärer där de kan både bo och arbeta, sade projektledaren Inge Larsson på Framtid för Virsbo till Västmanlands Nyheter.
Åmänningen runt
Om några år kan det finnas turistboende på alla små orter efter Strömholms kanal. En viktig pusselbit skulle vara vandrarhemmet vid Virsbo. Då skulle man skapa en turistled runt sjöarna Åmänningen och Stora Aspen mellan Fagersta och Virsbo.
På västra sidan av sjöarna finns vandringsleden Bruksleden med Landsberget. På toppen av berget finns även ett vindskydd och ett utsiktstorn med enorm utsikt över Åmänningen.
Vid Västanfors i Fagersta finns slussar och hembygdsgården. På den östra sidan av Aspen och Åmänningen finns en vacker bil-, motorcykel- och cykelled som går från Fagersta via Ängelsberg till Virsbo.
Vid det vackra Ängelsberg finns ett vandrarhem, Oljeön, världsarvet Engelsbergs bruk med sin konstpark. Vid samhället finns även en badstrand och en tågstation.
Ramnäs
Från Virsbo går en vacker väg efter Strömsholmsåsen på östra sidan av Kolbäcksån/Strömsholms kanal. Vid Brattheden ligger ett sommarstugområde med en badplats. Strax söder om Brattheden ligger Ramnäs konferens. Ett hotell som lanserar sig mot svenska, tyska och holländska turister.
- Vi tror på den typen av turistattraktion. Jag tror att turister vill se mer av landet och här i Ramnäs och runtomkring finns mycket att se. Vi har den vackra ån, lanchahiresmedjan och glashyttan, säger Lena Oderstad-Andersson, ägaren till Ramnäs konferens, till Västmanlands Nyheter.
Söder om Ramnäs konferens kan man säga att den flera kilometer långsmala samhället Ramnäs börjar och sträcker sig ända ned till Ramnäs kyrka. En vacker väg på Strömholmsåsen. Ytterligare ett hotell finns i Ramnäs inrymt i Schenströmska herrgården. Här utgår kanalbåten M/S Strömsholm, till exempel på fredag förmiddag kan man under sommaren åka mellan Ramnäs ned till Surahammar efter Strömsholms kanal. Ett tips är att man ställer bilen vid Surahammar och tar tåget till Ramnäs. Eller, om man kommer från Stockholmshållet via Västerås tar tåget eller bilen direkt till Ramnäs och sedan båten ned till Surahammar. Kan du vista eftermiddagen i Surahammar. Eller, övernattar i på vandrarhemmet i Surahammar. På lördagen går man Bruksleden från Surahammar tillbaka till Ramnäs.
Surahammar
Tar man motorcykeln från Ramnäs rekommenderar jag väg 252 efter Strömholmsåsen än den stora riksväg 66 mellan Ramnäs och Surahammar. Vägen uppe åsen passerar det vackra mötet mellan Kolbäcksån och Strömholmsåsen vid Hedvallsbron.
Strax utanför Surahammar, på väg mot Hallstahammar, ligger Suraborgen vid Östersjön, med en vacker utsikt över Väster- och Östersjön. I Surahammar finns det välkända MC-museet och Stenhuset där det ställs ut konst och fotografier. I Surahammar finns även golfbana, ridhus, simhall, pizzeria, kinarestaurang och ett vandrarhem.
Långsjön runt, eller Långsjön-Ramnäs
Henrik Wester på Västmanlands Kommuner och Landsting står bakom länets turistbroschyr Visit Västmanland 2010/2011. Där skriver han om vandringsleden Bruksleden från Surahammar upp till Fagersta. Han vill att man utgår från Långsjön vid riksväg 66, tre kilometer söder om Surahammar, och vandrar efter Långsjöns västra sida, förbi Toftsjön och det höga berget Stingsberget, med en vacker utsikt, och vidare mot Ramnäs.
Jag som är uppväxt i Surahammar vet att det finns en annan vandringsled om man vill imponera på sina barn eller kompisar. Vad sägs om att övernatta i en grotta. Att vandra runt Långsjön tar ett par timmar om man går sakta. Man kan även göra en vandring med två övernattningar. En övernattning vid grottan (eller vindskyddet) vid Toftsjön och vid vindskyddet vid Långsjöns västra strand.
Man kan även gå vägen över Surahammars golfbana (det finns även en genväg tunneln under riksväg 66 stigen vid Sagavägen i Surahammar) och där vandra till Toftsjön, där en blockgrotta finns och ett vindskydd en liten bit bort. Vid udden kan man bada.
1. Övernattning. Rövarkulan är en rätt så stor grotta med två stenblock lutande mot varandra och rymmer 5-6 personer vid sjön Toftsjöns nordöstra strand. Det är egentligen två blockgrottor intill varandra. Toftsjön ligger mellan Sura och Skultuna socknar. När jag var tio-tolv års åldern var vi några kompisar som besökte de stora flyttblocken vid Toftsjön. I augusti 2008 gjorde jag ett nytt besök vid blockgrottorna intill vandringleden Bruksleden och då fanns en eldstad inne i den ena blockgrottan. Det sägs att en hembrännare bodde här i början av 1900-talet. Dagen efter vandrar man tillbaka mot norra änden av Långsjön och tar grusvägen till Billsbo forna torp och därefter Björsbsbostigen ned till badstranden vid Långsjön. Här kan man bada.
Därefter går man vidare ned till Björsbo, och vidare till Industrileden, riksväg 66. Går över bron och följer vandringsleden Bruksleden på Långsjön västra sida tills man kommer till ett vindskydd. Här kan man göra sin andra övernattning. Eller, fortsätta direkt vidare norrut och ta av till väster mot golfbanan där Bruksledens delar sig. Skyltat.
Enbart Långsjön runt, cirka åtta kilometer. Lättvandrat.
Utgår från mobiltelemasten vid Industrileden, riksväg 66, och därefter finns vandringsleden Bruksleden på västra och norra sidan av Långsjön, vidare grusvägen till Billsbo forna torp och därefter Björsbsbostigen ned till badstranden vid Långsjön. Därefter går man vidare ned till Björsbo, och till Industrileden över bron och tillbaka till bilen vid mobiltelemasten.
Läsa mer:
Bruksleden Långsjön-Ramnäs. http://www.traneving.se/pdf/bruksleden_etappbeskrivning_etapp8.pdf
Bruksleden kartor.
http://www.bruksleden.se/kartor.htm
Eriksson, Cecilia 2010-05-06. Service viktig för de nya ägarna på Ramnäs konferans. Västmanlands Nyheter
2010-06-03. Kulturministern lärde sig om Strömsholms kanal. Västmanlands Nyheter.Johansson, Jan Å. 2010-04-22. Ett lyft för Strömsholms kanal. Västmanlands Nyheter.
Meh, Jackie 2010-05-26. Inga mer pengar till kanalen. http://vlt.se/nyheter/hallstasura/1.841247-inga-mer-pengar-till-kanalen
Kanalbåten M/S Strömsholm
http://www.schenstromska.se/TurlistaMSStromsholm1.htm
Olsson, Lasse 2008. Pengakris för Strömsholms kanal. Driften hotad men Landstinget Västmanland nekar höjt bidrag. Västerås Tidning Nr 36 6-12 september 2008. (sidan 25)
Rinderud, Freddie 2010-05-27. Virsbo satsar på att bli kulturcentrum. Västmanlands Nyheter.
Runesson, Carin & Thorell, Olle 2009.Motion till riksdagen om Strömsholms kanal
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=T487
Strömsholms kanal. Cykelkarta
http://www.stromsholmskanal.se/cykel.html
Strömsholms kanal. Kanotuthyrning
http://www.surahammar.se/kulturfritidturism/sevardheter/stromsholmskanal.4.7d9f35391181509ed33800045094.html
Surahammar, Ramnäs, och Virsbo. Kartor
http://www.surahammar.se/omkommunen/kartor.4.6d9288f9115c674c6c080003004.html
SVT Västmanlandsnytt 2010-05-21 Så ska kulturlivet växa.
http://svt.se/2.126650/1.2022694/sa_ska_kulturlivet_vaxa
Tervalampi, Jouni 2010. Nyheter om Kolbäcksdalen.
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/03/nyheter-om-kolbacksdalen.html
fredag 4 juni 2010
tisdag 9 mars 2010
NYHETER OM SOCKENLAPPAR
Motiv från en medeltida ullkorg från Dalarna (spegelvänd)Arkiv 2009-
Artiklar om sockenlappar i Sverige
Brändström, Fredrik 2004. "Sockenlappar". Populär Historia 1/2004.
Eriksson, Ulla.2002. Sockenlappar, Alir-anor nr 1 2002.2003. Söderala sockenlappar och vintersamer, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Hallerdal, Sven. 1998. Lappstuga minner om forna tider, Falu Kuriren, 3 september 1998.
Eriksson, Ulla.2002. Sockenlappar, Alir-anor nr 1 2002.2003. Söderala sockenlappar och vintersamer, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Hallerdal, Sven. 1998. Lappstuga minner om forna tider, Falu Kuriren, 3 september 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/09/19980903/FK-19980903-50.pdf
Larsson, Lars-Gunnar 2000. Sockenlapparnas språk. Saga och sed. Uppsala. sidorna 62-69
Roempke, Ville 2000. Vita Lopponica - okända sockenlappar i Lapp-Nils släkt (sidorna 81-92). HUR nr 6..Tema: Samer. Skiftserie utgiven av Landsarkivet i Östersund och föreningsarkivet i Jämtlands län.
Sandin, John-Erik..2003. "Sockenlappen" 1927. (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?. Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg
Svanberg, Ingvar 1976a. En samisk befolkning i Dalarna 1640-1850. C-Uppsats i etnologi, Uppsala universitet, HT (Stencil)
Larsson, Lars-Gunnar 2000. Sockenlapparnas språk. Saga och sed. Uppsala. sidorna 62-69
Roempke, Ville 2000. Vita Lopponica - okända sockenlappar i Lapp-Nils släkt (sidorna 81-92). HUR nr 6..Tema: Samer. Skiftserie utgiven av Landsarkivet i Östersund och föreningsarkivet i Jämtlands län.
Sandin, John-Erik..2003. "Sockenlappen" 1927. (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?. Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg
Svanberg, Ingvar 1976a. En samisk befolkning i Dalarna 1640-1850. C-Uppsats i etnologi, Uppsala universitet, HT (Stencil)
1976b. På den tiden det fanns vandrande samer i Baggbo. Borlänge Tidning, 8 oktober1976. sidan 5
1976c. Sockenlappar i Folkarebygden. Folkarebygden 1976, sidorna 41-45 1977. Samer i södra Dalarna. Tunum - Tunabygdens fornminnes- och hembygsförenings årsskrift 197., sidorna 51-57
1978. Bofasta samer fanns i Uppland på 1800-talet, Samefolket nr 9 1978, sidorna 7 & 29
1980a. Sockenlappar i nordvästra Uppland, Vår hembygd 4, Skriftserie utgiven av Hembygdens förlag, Östervåla, sidorna 310-312
1980b. Sockenlapparna i Jämtland. Jämten 1981. sid 115-126
1980c. Sockenlappar. En etnologisk studie av bofasta samer och deras nomadiska förfäder .i Mellansverige. Etnologiska institutionen. Uppsala.
1986. Sockenlappar. Rig 1986. häfte 4. sida 97-116
1999. Hästslaktare och korgmakare: resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar. Johan Nordlander-sällskapet. Skrifter 21. Umeå.
Tervalampi, Jouni 2005. Internet. Hästslakt. Från hednisk festmat till sockenlappar..http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerSockenlappar.html
Welinder, Stig ???? Samer och sockenlappar i Stora Skedvi, Skedviplogen ????, sidorna 20-22
Westerlund, Staffan 2003a. I Lapp-Britas spår vid Ingboviken (sidorna 6-7), Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
Tervalampi, Jouni 2005. Internet. Hästslakt. Från hednisk festmat till sockenlappar..http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerSockenlappar.html
Welinder, Stig ???? Samer och sockenlappar i Stora Skedvi, Skedviplogen ????, sidorna 20-22
Westerlund, Staffan 2003a. I Lapp-Britas spår vid Ingboviken (sidorna 6-7), Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
2003b. De uppländska samernas bortglömda historia (sidorna 6-7), Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid? (Sidorna 44-49). Björklinge förr och nu 2006. Utgiven av Björklinge hembygdsförening
Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid? (Sidorna 44-49). Björklinge förr och nu 2006. Utgiven av Björklinge hembygdsförening
NYHETER OM SAMER I SVEALAND
SAMER I BERGSLAGEN?
På webbsidan ”Samiska rummet” skriver arkeologen Ewa Ljungdahl i artikeln ” Finns det spår efter skogssamer i Bergslagen?”, om ett besök i Norbergsskogarna.
Läsa mer: Ljungdahl, Ewa 2010. ”Finns det spår efter skogssamer i Bergslagen?”. Samiska rummet.
http://www.samiskarummet.se/aktuellt/finns-det-spar-efter-skogssamer-i-bergslagen.html
BRONSMYNT VISAR PÅ KONTAKTER MELLAN SAMER OCH SKANDINAVER
Bronsmynt visar på kontakter mellan samer och bondeskandinaver. Det menar arkeologen Inger Zachrisson i Fornvännen 2010/3.
Nästan 50 stycken äldre bronsmynt är funna i Dalarna. De är funna kring Dalälven, Siljan, Enån och Runns vattensystem. Det är i samma område vi finner många av Dalarnas samiska fångstmarksgravar.Flera av fyndet har en offerkaraktär i källor, intill bäckar och vid myrar. Hos både bönder och samer har man haft en tradition att offra vid bäckar och mossor under järnåldern. Hos samerna levde traditionen att offra vid bäckarna till slutet av 1600-talet i Härjedalen. År 1699 stod samerna Jonas Torkelsson och hustrun Gunilla vid Funäsdalsfjällen åtalade för avgudadyrkan. De ska dyrkat vid ”avgudalunden vid Mito Kläpp” och ”kastat flinta och stål uti en källa och rinnande vatten.”
I en källa vid Kärvåsens by i Boda socken i Dalarna fann lokalbor 11 stycken bronsmynt från järnåldern. Intill Kvarnbäcken vid Korsgården i Falun fann en person ett bronsmynt från 300-talet, präglat i det romerska riket. Vid en myr nedanför ”herrgården” vid Sörbo i Svärdsjö socken i Dalarna har man vid två tillfällen funnit ett romerskt silvermynt, ett romerskt bronsmynt och en fingerring av guld.
Zachrisson har pekat ut en plats där pälshandlare och samerna från Dalarna kan ha mötts. Näset mellan Öster- och Västerdalsälven. Där har man vid tre tillfällen funnit tre romerska bronsmynt. Möjligen är de romerska mynten offrade. Två av lösfynden nämns fyndplatsen som ”vid en större bäck, Humlebäcken”.Även udden ”De öste” vid Storsjön i Härjedalen skulle kunna varit en mötesplats, där pälshandlare och samer möttes. På udden har arkeologer funnit 12 bronsmynt från cirka 210 f. Kr till cirka 1610 e. Kr.
Läsa mer: Zachrisson, Inger 2010. Vittnesbörd om pälshandel? Fornvännen 2010/3. Sidorna 187-201.
LAPP-ANDERS I BAGGBO
Om Lapp-Anders i Baggbo i Dalarna kan du läsa i Vägverkets broschyr "Närsamhället" (1998)
Läsa mer: Vägverket. 1998. Närsamhället
http://publikationswebbutik.vv.se/upload/1824/88184_narsamhallet.pdf
TVÅ UNIKA SAMISKA ACKJOR FUNNA I DALARNA (20 juli 2007)
Två unika samiska slädar - ackjor - har blivit återfunna i Äppelbo socken. Den ena ackjan ställs ut i Äppelbo hembygdsgård tillsammans med information om skogssamerna som vistades i Äppelbo på 1700-talet. Det är Mattias Lundell och Rut Nilsson har gjort utställningen. Vid hembygdsgården ställs även fotografier och andra saker knutna till Äppelbo socken.Ackjornas ursprung är ännu oklart. Om de tillhört skogssamerna från Dalarna eller andra samer är ännu oklart. Carl Linneus, sedermera Carl von Linné, besökte Äppelbo socken den 9 augusti 1734 och där mötte han samer: Den 9 augusti. Bröt man upp om morgonen ifrån Äppelbo. . . När man rest 3/4 mil från Äppelbo, låg nere i en myra 3:e lappkojor, som där av gållapparna blivit uppbygda; ty här i församlingen eller pastorat är lapphushåll indelta, vars flit i sina kristendoms stycken av prästerna berömdes. På onsdagar under juli är det visningar, klockan 14-18.
Källor och läsa mer: Meddelande och fotografier från Mattias Lundell
Högkvist, Eva 2007. Om Äppelbo sockens historia, Dala-Demokraten, 5 juli 2007
Olin, Lisa 2007. Linné-inspirerad utställning i Äppelbo, Dalarnas Tidningar, torsdag 12 juli, sidan 17
SAMER I VÄSTMANLAND (2 april 2006)
Jag (Jouni Tervalampi) blev jag intervjuad av lokaltidningen vlt i tisdag om samer i Västmanland. Det är ett material som kan komma in dagen efter eller om 3 månader. Redan efter intervjun tänkte jag: "Bara det inte kommer in på lördag. Den 1 april". För den som inte känner till att fanns samer i Västmanland. Vem tror då att samer finns i Västmanland när artikeln kommer in just 1 april. Då alla vet att lokaltidningen brukar ha en bluffartikel just den dagen. Fast nu gör det ingenting. Det blev en riktigt bra artikel.
Läsa mer: Bergold, Kersti 2006. Lappläger i Dingtuna, vlt, Lördag 1 april 2006, sidorna 60-61
SAMER I UPPLAND? ( 2 mars 2006)
I Björklinge hembygdsförening årskrift "Björklinge förr och nu 2006" skriver Inger Zachrisson om: "Fanns det samer i Uppland i gången tid?" Där skriver Inger Zachrisson i artikeln " Fanns det samer i Uppland i gången tid? " om sockenlappar, skogssamer och samer knutna till högstatusplatser: samekvinnor som gifter sig med sveakungar, båtgravfälten Vendel, Valsgärde och Tuna i Alsike, samer på Birka, i Sigtuna och Uppsala. Hon skriver bl.a. : "Det mytiska släktträd som nordiska kungadynastier konstruerade kunde ha en samisk anmoder eller -fader."
Hon är arkeolog och var redaktör och skrev stora delar av boken " Möten i .gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien". Monographs 4, Statens Historiska.Museum, Stockholm,1997
Källa: Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid?, Björklinge förr och nu 2006, Utgiven av Björklinge hembygdsförening, sidorna 44-49
SAMER I DALARNA (2 november 2005)
I Dagsverkets Nr 3 - 2005 skriver Björn Engström om "Lappar i Svärdsjö". Den finns som pdf-format på Internet.
I samma nummer skrivs om en okänd försvarsmur som användes vid slaget vid Brunnbäck april 1521, innan slaget vid Badelunda, utanför Västerås. http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv32005.pdf
Artiklar om skogssamer och sockenlappar i Svealand
Dalarna
Ahlberg, Hakon .2000. Samer fanns fordom över hela landskapet. Dalarna genom 2000 år. AB Dala-Demokraten. Falun
Bennström, Greger 2006. Ett samiskt offerfynd i Falun?, Dalarna 2006
Dalarnas museum 2006. "Lappgubbens grav", Dalarna 2006, sidan 330
Einarsson, Leo 1995. Arkeologen Maria Lannerbro Norell hade mycket intressant att visa och berätta då.hon gästade skogsmuseets årsmöte. Mora Tidning, 17 mars 1995.
Engström, Björn 2005. Lappar i Svärdsjö, Dagsverket nr 3 2005, utgiven av Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund och Dalarnas museum (sidan 10), http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv32005.pdf
Hallerdal, Sven. 1993. Liggande hönor offerplats för forntida samer?, Falu Kuriren, 28 augusti 1993.
1995a. Det har funnits både renskötande och andra samer i Rättvik. Falu Kuriren, 12 januari 1995..
1995b. Hästslakt. En intressanta bild på Ullkorgen. Frågan är om det är en same som slaktar hästen eller om det vittnar om en förkristen rit. Falu Kuriren, 12 januari 1995.
1998. Samer Dalarnas urinvånare.Ny bok lyfter fram eftersatt folkgrupp ur historiens glömska, Falu Kuriren, 9 juni 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/06/19980609/FK-19980609-17.pdf
1998b. Samer i Dalarna. Kåtornas folk Falu Kuriren, 29 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980729/FK-19980729-38.pdf
1998c. Samer har funnits i hela Dalarna, Falu Kuriren, 29 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980729/FK-19980729-38.pdf
1998d. I spåren efter K E Forsslund, Falu Kuriren, 31 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980731/FK-19980731-15.pdf
1998e. Etnisk rensning av samer i Dalarna, Falu Kuriren, 31 juli 1998
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980731/FK-19980731-15.pdf
1998f. Kyrkoböckerna berättar, Falu Kuriren, 31 juli 1998
1998g. Mystiska hönor ruvar på hemligheter, Falu Kuriren, 4 augusti1998.
1998h. Lappstuga minner om forna tider, Falu Kuriren, 3 september 1998
.http://arkiv.daltid.se/1998/09/19980903/FK-19980903-50.pdf
1999. Dalagåta i Trysil, Falu Kuriren, 7 maj 1999.
http://arkiv.daltid.se/1999/05/19990507/FK-19990507-27.pdf
2000. Klotter i Haraldsbo (samisk ristning), Falu Kuriren, 17 januari 2000.
2000b. Siljansbygdens offerstenar lever farligt. Det visar historien, Falu Kuriren, 28 april 2000.
2001a. Gränserna kring Bjursås, Falu Kuriren, 11 juli 2001.
2001b. Forskargrupp jagar sponsor (Haraldsboristningen), Falu Kuriren, 28 september 2001.
2002a. Falun. Gudagubbe blev hundratals år yngre, Falu Kuriren, 15 april 2002
http://arkiv.daltid.se/2002/04/20020415/FK-20020415-FK-32.pdf
2002b. I samernas spår, Falu Kuriren, 11 maj 2002., http://arkiv.daltid.se/2002/05/20020511/FK-20020511-FK-40.pdf
2006. Nya fynd av mystiska stenar Ingen vet varför folk pallade upp de stora stenarna, Dalarnas Tidningar, 6 september 2006
http://arkiv.daltid.se/2006/01/20060104/FBN-20060104-DT-05.pdf2006b. Linné startade hönsjakten i Tandövardens naturreservat, Dalarnas Tidningar, 6 september 2006 http://arkiv.daltid.se/2006/01/20060104/FBN-20060104-DT-05.pdf
Klockar, Lars-Eric 2000. Krukskärva ännu en bit i samepusslet, Falu Kuriren, 21 januari 2000.
Rostvik, Allan 2004. Samiska kulturminnen i Dalarna. Kyrkböcker och ortnamn berättar, Dagsverket nr 4 2004 - Årgång 24, http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv42004.pdf
Svanberg, Ingvar 1976a. En samisk befolkning i Dalarna 1640-1850. C-Uppsats i etnologi, Uppsala universitet, HT (Stencil)
1976b. På den tiden det fanns vandrande samer i Baggbo, Borlänge Tidning, 8 oktober1976, sidan 5
1976c. Sockenlappar i Folkarebygden, Folkarebygden 1976, sidorna 41-45
1977. Samer i södra Dalarna, Tunum - Tunabygdens fornminnes- och hembygsförenings årsskrift 1977, sidorna 51-57
1983. Samer i Lima, Öfre Gäldet, Medlemsblad för hembygdsföreningarna i Malung, Lima, Rörbäcksnäs och Transtrand 3/83, sidorna 8-9
Welinder, Stig ???? Samer och sockenlappar i Stora Skedvi, Skedviplogen ????, sidorna 20-22
Västmanland
Bergenhamn, Helena .2002. "Skogssamerna - folket vi inte minns", sidan 4, (Jouni Tervalampi om hans sameforskning i Västmanland). Vestmanland Läns Tidning, Tisdagen den 30 juli 2002.
Bergold; Kersti 2002. "Samer har en egen historia i Västmanland", sidan 45, (Jouni Tervalampi om hans sameforskning i Västmanland) Vestmanland Läns Tidning, Lördagen den 14 september 2002.
2006. Lappläger i Dingtuna. sameforskaren Jouni Tervalampi..., vlt, Lördag 1 april 2006, sidorna 60-61
Tervalampi, Jouni 2002. Internet. Full fart i Västmanland på 1620-talet, http://medlem.spray.se/jaaaaa/November2002.html
2003a. "Samen Olof Andersson från Åsele lappmark som tog livet av sig i Skultuna 1701", sid 12, Växpressen - Informationsblad för Växhuset i Västerås. Nr 11 Årg. 7 December 2003.2003b. Internet.Samen Olof Andersson från Åsele lappmark som tog livet av sig i Skultuna i Västmanland 1701.
http://medlem.spray.se/jaaaaa/December2003.html
2006c. Sökande efter samiska lämningar i Västmanland från historisk tid, Okvistat december 2006, sidorna 8-9
ttp://medlem.spray.se/jaaaaa/OkvistatDecember2006.html
Södermanland & Stockholm
Dunfjeld, Maja & Zachrisson, Inger. 2001. Samiska föremål ur Stockholms jord (sidorna 160-163), Upptaget. Arkeologi i Stockholm inför 2000-talet. Sankt Eriks årsbok, utgiven av Samfundet S:t Erik, Stockholms Stadsmuseum, Stockholms Medeltidsmuseum.
Uppland
Svanberg, Ingvar 1978. Bofasta samer fanns i Uppland på 1800-talet, Samefolket nr 9 1978, sidorna 7 & 29
1980. Sockenlappar i nordvästra Uppland, Vår hembygd 4, Skriftserie utgiven av Hembygdens förlag, Östervåla, sidorna 310-312.
Westerlund, Staffan. 2003. I Lapp-Britas spår vid Ingboviken (sidorna 6-7). Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
2003b. De uppländska samernas bortglömda historia (sidorna 6-7). Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid? (Sidorna 44-49). Björklinge förr och nu 2006. Utgiven av Björklinge hembygdsförening.
NYHETER OM FINLAND & SAMER
Arkiv 2009-
FINLANDS MAGISKA STENAR
Finländaren Leif Paulin skriver om märkliga stenar som ansiktsformade stenar och uppallade stenar. Möjligen kan någon sten ha fungerat som en samisk site.
Läsa och titta mer: Paulin, Leif 2012. Vanhan kansan kivikulttuuriperinne Suomessa osa 1
http://www.sinikivi.com/15/
VÄSTFINSKT SMYCKE FUNNET OFFRAD I EN ÄLV?
I augusti 2011 fann Jouni Kalliokoski ett armband av brons i den delvis uttorkade älven Loimijoki strax norr om samhället Huittinen i sydvästra Finland. Efter älven, både norr och söder om fyndplatsen, har västfinska gravar hittats i Kokemäki och i Huittinen. Smycken är lokalt, det vill säga sydvästfinskt.
Den kan finnas minst två möjligheter; en kvinna har drunknat i älven, eller att smycket har offrats i älven.
Lauhio, Eveliina 2011-10-05. Mies löysi viikinkinaisen rannerenkaan Huittisissa. Iltalehti.fi
(En man hittade en vikingatida kvinnas armband i Huittinen)
http://www.iltalehti.fi/uutiset/2011100514516206_uu.shtml
7000 ÅR STENSÄTTNING FUNNEN I FINLAND
http://inventerare.wordpress.com/2011/07/06/finish-archaeologist-has-unearthed-a-7-000-year-old-grave-in-osterbothnia/
SKELETT FRÅN FINSKT OFFER/BEGRAVNINGSTJÄRN SKA UNDERSÖKAS
I ett finskt offertjärn – Levänluhta – i Storkyro socken i Österbotten i Finland har man under cirka 130 år funnit offrade föremål från 400-700-talet, bland annat har arkeologer funnit skelettrester efter minst 98 personer. Att så många människor begravts eller offrats i en forntida sjö ställer nya frågor. ” Varför har man valt att begrava sina döda på ett så avvikande sätt i en sjö?. . .Det verkar troligt att de som blivit begravda i Levänluhra har representerat en helt annan ideologi och syn på döden. . .Man får inte heller glömma bort att våt marker ofta ansetts ha övernaturliga egenskaper inom den fenno-ugriska mytologin, vilket säkerligen har lyft fram dessa platser ännu mer”, skriver arkeologen Anna Wessman i artikeln ”våtmarksgravarnas mysterium” i Populär Arkeologi 2/2011. Nu ska ett tvärvetenskapligt projekt försöka få ett svar på skeletten från Levänluhta.
BOSKAPSSKÖTSEL I SATUKUNTA I FINLAND FRÅN BRONSÅLDERN
14C-datering från en tand från ett nötkreatur visar att man bedrev boskapsskötsel i Satukanta 1000 f. Kr.
Läsa mer: Österbottens tidning 2011-01-28. Gravfynd avslöjar tidig boskapsskötsel
http://www.ot.fi/Story/WireStory.aspx?storyID=32252
ÅLANDS STENÅLDER
Ålands stenålder är bara 100 år gammal
http://www.alandstidningen.ax/article.con?id=25327&iPage=5
ANDRA VÄRLDSKRIGET FINLAND
Sovjetiskt flyg i hjärtat av Finland
Av Christer Bergström
http://www.krigsmyter.nu/km19stridsflygarekarelen.pdf
Finska vinterkriget
http://www.krigenshistoria.se/andra-vaerldskriget/14-finska-vinterkriget.html
Engelsk bombräd mot Finland under andra världskriget
Av Christer Bergström
http://www.krigsmyter.nu/km18luftkrig.pdf
EN FINSK SPIONSKOLA I RYSKA KARELEN
Under Fortsättningskriget (1941-1944), som var en del av 2:a Världskriget, uppförde finnarna en spionskola vid Petrozavodsk vid Onegasjöns strand i dåvarande Sovjetiska republiken Karelen som finnarna ockuperade under Fortsättningskriget. Spionskolan uppfördes av Antti Porvali. Nu har sonsonen Mikko Porvali skrivet en bok om spionskolan: Vakoojakoulu. Päämajan asiamieskoulutus jatkosodassa (2010). Finland hade tillfångataget tiotusentals sovjetiska fångar, både civila och soldater, som fänglades i förintelseliknade fångläger.Där rekryterades finska spioner ur den rysktalande befolkningen. Flera hundra fångar hoppade på erbjudandet. Sovjetiska agenter reda på den hemliga spionskolan och planerna var att göra ett attentat mot skolan. Planerna avslöjades och spionskolan flyttade 1943 längre in mot landet till Sortjärvi nära Petrozavodsk, i november samma år Ruokolahden och sommaren 1944 till Savitaipale. Agenter fick nya ryska identiteter och skulle lära sig hoppa fallskärm främst i Arkangelsktrakten för att samla information. De skickades i ryska militärkläder.
I stort sett blev spionskolan ett fiasko. Det är oklart hur många som återvände, men beräkningar är att ungefär 90% av spioner rymde, dödades eller är spårlöst försvunna. Arkiven förstördes och det är oklart exakt hur många som utbildades till spioner. I januari 1943 släpptes 22 män bakom fiendens sida i fallskärm och ingen av de återvände till Finland. En av de ryska krigsfångarna som hade utbildats till sköts ihjäl vid fronten av finska soldater efter ett uppdrag i Sovjetunionen, eftersom soldaterna trodde det var en fiende när han bar på ryska soldatkläder.
Läsa mer: http://www.tuomioja.org/index.php?mainAction=showPage&id=1662&category=3
Haukka-Konu, Sari 2010-05-12 Kun isoisä vakoilijoita koulutti
http://www.spjl.fi/?s=297Kirja paljastaa: Suomi koulutti venäläisvakoilijoita salaisessa paikassa
2010-05-12
http://www.mtv3.fi/uutiset/kotimaa.shtml/arkistot/kotimaa/2010/05/1127565
Jokipii, Markku 2010-05-23. "Suurin syy vakoilijoiden tuhoon ovat viina ja naiset"
http://ww.verkkouutiset.fi/index.php?option=com_content&view=article&id=31196:qsuurin-syy-vakoilijoiden-tuhoon-ovat-viina-ja-naisetq&catid=5:tiede&Itemid=7’
ÖSTERBOTTENS FÖRSTA HÄLLMÅLNING UPPTÄCKT
Det samiska vistet vid Lappajärvi (LapparnasSjö) hade sitt heliga berg Pyhävuri (HeligtBerg) söder om sjön Lappajärvi). På det 148 meter höga berget finns två stycken samiska seiter vid namn Piekkolaola (Trollgrottan) och Sienkärsäkivi (Gristrynestenen). Redan 2008 anmälde arkeologientusiasten Kari Väisänen att han sett rödfärg på stenen Sienkärsäkivi. Arkeologen Kari Kinnunen från GTK var ute och titta på rödfärgningen och bedömde rödfärgningen som naturlig. På många stenblock kan man se rödbrunt färgskick och brukar vara järnoxid som tränger ut ur stenen, det vill säga järn som oxiderar. Mer känt som rost.
Utan att känna till anmälan om rödfärgningen besökte arkeologen Peter Holmblad och fotografen Mikael Herrgård berget Pyhävuori juli 2009 och fann på bergväggen vid Piekkolaola en svagt, svagt synlig målad älgfigur. De hade sett något som liknande ett älghuvud med en kropp, 17 x 13 cm. När de förstärkt det röda i bilden i Photoshop framträdde en tydlig älg, utan horn. Målningen har anpassats efter en kvartslinje i berget. Både benen står ovanpå kvartsådran. Det fann ytterligare några röda figurliknande målningar på samma ställe.
Den andra hällmålningslokalen var på den samiska stensejten Sienkärsäkivi. Arkeologen Peter Holmblad och fotografen Mikael Herrgård ser stenseiten som ett ansikte med en stor huvudbonad. Själv tycker när jag ser på fotografiet på stenen i deras artikel "Alajärven Pyhävuoren värikuvioista ja uhrikivestä" i tidskriften Eteläpohjalaiset Juuret 2/2010 att det mer liknar en liten stenpelare där en björn ligger och vilar med huvudet till vänster på bilden. Den utbucktade stenpartiet bildar björnens öga. Det enda fotografiet på en av hällmålningsfigurerna på Sienkärsäkivi visar en rombisk figur med två streck under och färgklick ovanåt till vänster. Den rombiska figuren har ett litet streckförläng i rombens högra udde. Jag tolkar som att det är stjärten på en andfågel/ripa/orre, där romben är själva kroppen och strecken nedanför är benen och färgklick ovanåt till vänster är fågelns huvud. Det ser ut som att figuren föreställer en gående fågel.
Tack till Leif Paulin från Vasa som har skickat artikeln till mig.
Läsa mer: Vasabladet 2010-10-15. Österbottens första hällmålningar upptäcktahttp://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=129502
KEDJEHUSBOPLATSVALL FRÅN STENÅLDERN FUNNEN I FINLAND
Läsa mer. Tahkokorpi, Mirjam 2010-07-14. Kivikautinen talo löytyi vahingossa. Yle.se
http://yle.fi/alueet/kymenlaakso/2010/07/kivikautinen_talo_loytyi_vahingossa_1830557.html
10 700-årig BOPLATS UPPTÄCKTES I FINLAND 2009
Läsa mer: YLE Etelä-Karjala 2009-08-24. Suomeen on tultu Etelä-Karjalan Kuurmanpohjan kautta
julkaistu 24.08.2009 klo 16:45, päivitetty 24.08.2009 klo 17:54
http://yle.fi/alueet/etela-karjala/2009/08/suomeen_on_tultu_etela-karjalan_kuurmanpohjan_kautta_950317.html
GAMLA KARTOR FRÅN FINLAND
(engelsk version)
https://jyx.jyu.fi/dspace/handle/123456789/6533
GAMMAL BOK att ladda ned
The chronicle of Novgorod, 1016-1471 (1914)
http://www.archive.org/details/chronicleofnovgo00michrich
FINSK KULTURMINNESSÖK
http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/portti/
FINSKA FLYKTINGAR PÅ 1700-talet
Nu finns Johanna Aminoff-Winberg avhandling om finska flyktingar under det Stora Nordiska Kriget till Sveriges västra del, Finland var ju rikets östra del på 1700-talet, att ladda ned som pdf-fil
https://oa.doria.fi/bitstream/handle/10024/28126/AminoffJohanna.pdf?sequence=1
NYA SAMISKA SEITAR FUNNA I FINLAND
Finlands Akademi finansierar ett fyraårigt forskningsprojekt att försöka finna samiska seitar. Det leds av arkeologer från Uleåborgs universitet Sex stycken stenar har hittills studerats. Pylläkivi vid Enareträsk ska se ut som ett älghuvud i profil.
Samerna har inte varit ett enda folk som har dyrkat samma rådare, gudar och gudinnor. Utan haft olika rådare. Forna Kemi lappmark var Ukko-land. 14C-dateringar visar att de började på 1100-talet.
- Based on radiocarbon dating, the oldest findings have been dated back to the 12th century, säger arkeologen Tiina Äikäs till Helsingin Sanomat.
År 2007 fann arkeologer från Uleåborg universitet på ön Ukonsaari i Enareträsk en okänd seite.
- Det är en sten med ett ansikte som påminner som ett arg djur. Från ett närliggande hål har mer än 400 ben upptäcktes, av vilka många hade bränts. Den äldsta av dem i enlighet med datering var överarmsbenet av en svan, säger Ilmari Mattus till Helsing Sanomat.
Nya utgrävningar vid grottan Ukonsaari i Enareträsk, där man tidigare fann ett silverhänge från 1200-talet, visar på fynd ända till 1600-talet.
Läsa mer: Konttinen, Jussi 2010-06-12. Seitas, sacred places of the indigenous Sámi people, have become subjects of renewed interest. Helsingin Sanomat.
http://www.hs.fi/english/article/iSeitasi+sacred+places+of+the+indigenous+Sámi+people+have+become+subjects+of+renewed+interest/1135257596134
BOK OM SAMER
Iskos 17 - Recent perspektives on Sámi archaeology in Fennoscandia and North-West Russia (2009). I tidskriften skriver bland annat arkeologerna Noel Broadbent och Britta Wennstedt Edvinger om järnålderssamer på Hornlandsudde i Hälsingland. Nya dateringar visar att de vikingatida samiska silverskatterna är från tidig medeltid. En inventering på öarna vid Vita Havet har arkeologerna bland annat funnit två labyrinter och en ringformad anläggning med fem koncentriska stenringar.
FINSK OCH ESTNISK ARKEOLOGISK TIDSKRIFT
med många artiklar på engelska finns nu att läsa på internet
Estonian Journal of Archaeology 2006-
http://www.kirj.ee/11132
Fennoscandia archaeologica 1984-
http://www.sarks.fi/fa/fa_articles.html
SAMISKA LÅNEORD I FINSKAN OCH KARELSKAN
Ante Aikio:The Saami loanwords in Finnish and Karelian (389 sidor)http://cc.oulu.fi/~anaikio/slw.pdf
OBS! Tung pdf-fil 43 mb
STENÅLDERN FINLAND
Forntiden i Vanda (2009) är en svenskspråkig bok om forntiden i Vanda från stenåldern till järnåldern.
Läsa mer: http://www.vantaa.fi/sv/i_uutinen.asp?path=109;4662;95734
SVERIGE-FINLAND 1809
Västerbottens museums skrift Nr 1 2009 handlar om kriget mellan Sverige och Ryssland 1809, då Sverige förlorade sin östra del Finland.
Temanumret går att läsa eller ladda ned som pdf-fil här:
http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/vbotten_1_09.pdf
INSKANNADE FINSKA OCH SVENSKA TIDNINGAR
Några tips från den pensionerade journalisten Sven Hallerdal på Falu-Kuriren om att gamla tidningar från 1700-1900-talet från Finland och Sverige finns inskannade. En guldgruva!Historiska tidningsbiblioteket:http://www.digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/secure/main.html
INSKANNADE GAMLA BÖCKER
Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808-1809 av Carl Johan Ljunggren(1790-1852)
http://runeberg.org/fin18092
EN BLOGGARE OM FINSK HISTORIA
http://suomenhistoriaa.blogspot.com/
FINLANDS MAGISKA STENAR
Finländaren Leif Paulin skriver om märkliga stenar som ansiktsformade stenar och uppallade stenar. Möjligen kan någon sten ha fungerat som en samisk site.
Läsa och titta mer: Paulin, Leif 2012. Vanhan kansan kivikulttuuriperinne Suomessa osa 1
http://www.sinikivi.com/15/
VÄSTFINSKT SMYCKE FUNNET OFFRAD I EN ÄLV?
I augusti 2011 fann Jouni Kalliokoski ett armband av brons i den delvis uttorkade älven Loimijoki strax norr om samhället Huittinen i sydvästra Finland. Efter älven, både norr och söder om fyndplatsen, har västfinska gravar hittats i Kokemäki och i Huittinen. Smycken är lokalt, det vill säga sydvästfinskt.
Den kan finnas minst två möjligheter; en kvinna har drunknat i älven, eller att smycket har offrats i älven.
Lauhio, Eveliina 2011-10-05. Mies löysi viikinkinaisen rannerenkaan Huittisissa. Iltalehti.fi
(En man hittade en vikingatida kvinnas armband i Huittinen)
http://www.iltalehti.fi/uutiset/2011100514516206_uu.shtml
7000 ÅR STENSÄTTNING FUNNEN I FINLAND
http://inventerare.wordpress.com/2011/07/06/finish-archaeologist-has-unearthed-a-7-000-year-old-grave-in-osterbothnia/
SKELETT FRÅN FINSKT OFFER/BEGRAVNINGSTJÄRN SKA UNDERSÖKAS
I ett finskt offertjärn – Levänluhta – i Storkyro socken i Österbotten i Finland har man under cirka 130 år funnit offrade föremål från 400-700-talet, bland annat har arkeologer funnit skelettrester efter minst 98 personer. Att så många människor begravts eller offrats i en forntida sjö ställer nya frågor. ” Varför har man valt att begrava sina döda på ett så avvikande sätt i en sjö?. . .Det verkar troligt att de som blivit begravda i Levänluhra har representerat en helt annan ideologi och syn på döden. . .Man får inte heller glömma bort att våt marker ofta ansetts ha övernaturliga egenskaper inom den fenno-ugriska mytologin, vilket säkerligen har lyft fram dessa platser ännu mer”, skriver arkeologen Anna Wessman i artikeln ”våtmarksgravarnas mysterium” i Populär Arkeologi 2/2011. Nu ska ett tvärvetenskapligt projekt försöka få ett svar på skeletten från Levänluhta.
BOSKAPSSKÖTSEL I SATUKUNTA I FINLAND FRÅN BRONSÅLDERN
14C-datering från en tand från ett nötkreatur visar att man bedrev boskapsskötsel i Satukanta 1000 f. Kr.
Läsa mer: Österbottens tidning 2011-01-28. Gravfynd avslöjar tidig boskapsskötsel
http://www.ot.fi/Story/WireStory.aspx?storyID=32252
ÅLANDS STENÅLDER
Ålands stenålder är bara 100 år gammal
http://www.alandstidningen.ax/article.con?id=25327&iPage=5
ANDRA VÄRLDSKRIGET FINLAND
Sovjetiskt flyg i hjärtat av Finland
Av Christer Bergström
http://www.krigsmyter.nu/km19stridsflygarekarelen.pdf
Finska vinterkriget
http://www.krigenshistoria.se/andra-vaerldskriget/14-finska-vinterkriget.html
Engelsk bombräd mot Finland under andra världskriget
Av Christer Bergström
http://www.krigsmyter.nu/km18luftkrig.pdf
EN FINSK SPIONSKOLA I RYSKA KARELEN
Under Fortsättningskriget (1941-1944), som var en del av 2:a Världskriget, uppförde finnarna en spionskola vid Petrozavodsk vid Onegasjöns strand i dåvarande Sovjetiska republiken Karelen som finnarna ockuperade under Fortsättningskriget. Spionskolan uppfördes av Antti Porvali. Nu har sonsonen Mikko Porvali skrivet en bok om spionskolan: Vakoojakoulu. Päämajan asiamieskoulutus jatkosodassa (2010). Finland hade tillfångataget tiotusentals sovjetiska fångar, både civila och soldater, som fänglades i förintelseliknade fångläger.Där rekryterades finska spioner ur den rysktalande befolkningen. Flera hundra fångar hoppade på erbjudandet. Sovjetiska agenter reda på den hemliga spionskolan och planerna var att göra ett attentat mot skolan. Planerna avslöjades och spionskolan flyttade 1943 längre in mot landet till Sortjärvi nära Petrozavodsk, i november samma år Ruokolahden och sommaren 1944 till Savitaipale. Agenter fick nya ryska identiteter och skulle lära sig hoppa fallskärm främst i Arkangelsktrakten för att samla information. De skickades i ryska militärkläder.
I stort sett blev spionskolan ett fiasko. Det är oklart hur många som återvände, men beräkningar är att ungefär 90% av spioner rymde, dödades eller är spårlöst försvunna. Arkiven förstördes och det är oklart exakt hur många som utbildades till spioner. I januari 1943 släpptes 22 män bakom fiendens sida i fallskärm och ingen av de återvände till Finland. En av de ryska krigsfångarna som hade utbildats till sköts ihjäl vid fronten av finska soldater efter ett uppdrag i Sovjetunionen, eftersom soldaterna trodde det var en fiende när han bar på ryska soldatkläder.
Läsa mer: http://www.tuomioja.org/index.php?mainAction=showPage&id=1662&category=3
Haukka-Konu, Sari 2010-05-12 Kun isoisä vakoilijoita koulutti
http://www.spjl.fi/?s=297Kirja paljastaa: Suomi koulutti venäläisvakoilijoita salaisessa paikassa
2010-05-12
http://www.mtv3.fi/uutiset/kotimaa.shtml/arkistot/kotimaa/2010/05/1127565
Jokipii, Markku 2010-05-23. "Suurin syy vakoilijoiden tuhoon ovat viina ja naiset"
http://ww.verkkouutiset.fi/index.php?option=com_content&view=article&id=31196:qsuurin-syy-vakoilijoiden-tuhoon-ovat-viina-ja-naisetq&catid=5:tiede&Itemid=7’
ÖSTERBOTTENS FÖRSTA HÄLLMÅLNING UPPTÄCKT
Det samiska vistet vid Lappajärvi (LapparnasSjö) hade sitt heliga berg Pyhävuri (HeligtBerg) söder om sjön Lappajärvi). På det 148 meter höga berget finns två stycken samiska seiter vid namn Piekkolaola (Trollgrottan) och Sienkärsäkivi (Gristrynestenen). Redan 2008 anmälde arkeologientusiasten Kari Väisänen att han sett rödfärg på stenen Sienkärsäkivi. Arkeologen Kari Kinnunen från GTK var ute och titta på rödfärgningen och bedömde rödfärgningen som naturlig. På många stenblock kan man se rödbrunt färgskick och brukar vara järnoxid som tränger ut ur stenen, det vill säga järn som oxiderar. Mer känt som rost.
Utan att känna till anmälan om rödfärgningen besökte arkeologen Peter Holmblad och fotografen Mikael Herrgård berget Pyhävuori juli 2009 och fann på bergväggen vid Piekkolaola en svagt, svagt synlig målad älgfigur. De hade sett något som liknande ett älghuvud med en kropp, 17 x 13 cm. När de förstärkt det röda i bilden i Photoshop framträdde en tydlig älg, utan horn. Målningen har anpassats efter en kvartslinje i berget. Både benen står ovanpå kvartsådran. Det fann ytterligare några röda figurliknande målningar på samma ställe.
Den andra hällmålningslokalen var på den samiska stensejten Sienkärsäkivi. Arkeologen Peter Holmblad och fotografen Mikael Herrgård ser stenseiten som ett ansikte med en stor huvudbonad. Själv tycker när jag ser på fotografiet på stenen i deras artikel "Alajärven Pyhävuoren värikuvioista ja uhrikivestä" i tidskriften Eteläpohjalaiset Juuret 2/2010 att det mer liknar en liten stenpelare där en björn ligger och vilar med huvudet till vänster på bilden. Den utbucktade stenpartiet bildar björnens öga. Det enda fotografiet på en av hällmålningsfigurerna på Sienkärsäkivi visar en rombisk figur med två streck under och färgklick ovanåt till vänster. Den rombiska figuren har ett litet streckförläng i rombens högra udde. Jag tolkar som att det är stjärten på en andfågel/ripa/orre, där romben är själva kroppen och strecken nedanför är benen och färgklick ovanåt till vänster är fågelns huvud. Det ser ut som att figuren föreställer en gående fågel.
Tack till Leif Paulin från Vasa som har skickat artikeln till mig.
Läsa mer: Vasabladet 2010-10-15. Österbottens första hällmålningar upptäcktahttp://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=129502
KEDJEHUSBOPLATSVALL FRÅN STENÅLDERN FUNNEN I FINLAND
Läsa mer. Tahkokorpi, Mirjam 2010-07-14. Kivikautinen talo löytyi vahingossa. Yle.se
http://yle.fi/alueet/kymenlaakso/2010/07/kivikautinen_talo_loytyi_vahingossa_1830557.html
10 700-årig BOPLATS UPPTÄCKTES I FINLAND 2009
Läsa mer: YLE Etelä-Karjala 2009-08-24. Suomeen on tultu Etelä-Karjalan Kuurmanpohjan kautta
julkaistu 24.08.2009 klo 16:45, päivitetty 24.08.2009 klo 17:54
http://yle.fi/alueet/etela-karjala/2009/08/suomeen_on_tultu_etela-karjalan_kuurmanpohjan_kautta_950317.html
GAMLA KARTOR FRÅN FINLAND
(engelsk version)
https://jyx.jyu.fi/dspace/handle/123456789/6533
GAMMAL BOK att ladda ned
The chronicle of Novgorod, 1016-1471 (1914)
http://www.archive.org/details/chronicleofnovgo00michrich
FINSK KULTURMINNESSÖK
http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/portti/
FINSKA FLYKTINGAR PÅ 1700-talet
Nu finns Johanna Aminoff-Winberg avhandling om finska flyktingar under det Stora Nordiska Kriget till Sveriges västra del, Finland var ju rikets östra del på 1700-talet, att ladda ned som pdf-fil
https://oa.doria.fi/bitstream/handle/10024/28126/AminoffJohanna.pdf?sequence=1
NYA SAMISKA SEITAR FUNNA I FINLAND
Finlands Akademi finansierar ett fyraårigt forskningsprojekt att försöka finna samiska seitar. Det leds av arkeologer från Uleåborgs universitet Sex stycken stenar har hittills studerats. Pylläkivi vid Enareträsk ska se ut som ett älghuvud i profil.
Samerna har inte varit ett enda folk som har dyrkat samma rådare, gudar och gudinnor. Utan haft olika rådare. Forna Kemi lappmark var Ukko-land. 14C-dateringar visar att de började på 1100-talet.
- Based on radiocarbon dating, the oldest findings have been dated back to the 12th century, säger arkeologen Tiina Äikäs till Helsingin Sanomat.
År 2007 fann arkeologer från Uleåborg universitet på ön Ukonsaari i Enareträsk en okänd seite.
- Det är en sten med ett ansikte som påminner som ett arg djur. Från ett närliggande hål har mer än 400 ben upptäcktes, av vilka många hade bränts. Den äldsta av dem i enlighet med datering var överarmsbenet av en svan, säger Ilmari Mattus till Helsing Sanomat.
Nya utgrävningar vid grottan Ukonsaari i Enareträsk, där man tidigare fann ett silverhänge från 1200-talet, visar på fynd ända till 1600-talet.
Läsa mer: Konttinen, Jussi 2010-06-12. Seitas, sacred places of the indigenous Sámi people, have become subjects of renewed interest. Helsingin Sanomat.
http://www.hs.fi/english/article/iSeitasi+sacred+places+of+the+indigenous+Sámi+people+have+become+subjects+of+renewed+interest/1135257596134
BOK OM SAMER
Iskos 17 - Recent perspektives on Sámi archaeology in Fennoscandia and North-West Russia (2009). I tidskriften skriver bland annat arkeologerna Noel Broadbent och Britta Wennstedt Edvinger om järnålderssamer på Hornlandsudde i Hälsingland. Nya dateringar visar att de vikingatida samiska silverskatterna är från tidig medeltid. En inventering på öarna vid Vita Havet har arkeologerna bland annat funnit två labyrinter och en ringformad anläggning med fem koncentriska stenringar.
FINSK OCH ESTNISK ARKEOLOGISK TIDSKRIFT
med många artiklar på engelska finns nu att läsa på internet
Estonian Journal of Archaeology 2006-
http://www.kirj.ee/11132
Fennoscandia archaeologica 1984-
http://www.sarks.fi/fa/fa_articles.html
SAMISKA LÅNEORD I FINSKAN OCH KARELSKAN
Ante Aikio:The Saami loanwords in Finnish and Karelian (389 sidor)http://cc.oulu.fi/~anaikio/slw.pdf
OBS! Tung pdf-fil 43 mb
STENÅLDERN FINLAND
Forntiden i Vanda (2009) är en svenskspråkig bok om forntiden i Vanda från stenåldern till järnåldern.
Läsa mer: http://www.vantaa.fi/sv/i_uutinen.asp?path=109;4662;95734
SVERIGE-FINLAND 1809
Västerbottens museums skrift Nr 1 2009 handlar om kriget mellan Sverige och Ryssland 1809, då Sverige förlorade sin östra del Finland.
Temanumret går att läsa eller ladda ned som pdf-fil här:
http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/vbotten_1_09.pdf
INSKANNADE FINSKA OCH SVENSKA TIDNINGAR
Några tips från den pensionerade journalisten Sven Hallerdal på Falu-Kuriren om att gamla tidningar från 1700-1900-talet från Finland och Sverige finns inskannade. En guldgruva!Historiska tidningsbiblioteket:http://www.digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/secure/main.html
INSKANNADE GAMLA BÖCKER
Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808-1809 av Carl Johan Ljunggren(1790-1852)
http://runeberg.org/fin18092
EN BLOGGARE OM FINSK HISTORIA
http://suomenhistoriaa.blogspot.com/
NYHETER OM UPPALLADE STENAR
Arkiv 2003-2009
Arkiv 2009-
Arkiv 2009-
FINLANDS MAGISKA STENAR
Finländaren Leif Paulin skriver om märkliga stenar som ansiktsformade stenar och uppallade stenar. Möjligen kan någon sten ha fungerat som en samisk site.
Läsa och titta mer: Paulin, Leif 2012. Vanhan kansan kivikulttuuriperinne Suomessa osa 1
http://www.sinikivi.com/15/
DEN UPPALLADE SKÅLGROPSSTENEN VID NIBBLE I UPPLAND
Arkeologen Leif Karlenby är klar med sin avhandling Stenbärare. Kult och rituell praktik i skandinavisk bronsålder (2011) som i stora delar handlar om boplatsen och gravfältet vid Nibble i Uppland.
Läsa mer: Levande historia Nr 10 2011. Kannibalfest i Nibble.
Karlenby, Leif 2011. Stenbärarna: Kult och rituell praktik i skandinavisk bronsålder- Occasional papers in archaeology, ISSN 1100-6358; 55
(Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia)
Ladda ned avhandlingen:
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:438025
UPPALLADE STENAR I Katterjåkk i Lappland
Peter Andrén har vandrat i trakterna kring Katterjåkk i Lappland och upptäckt några uppallade stenar. Jag fastnar framför allt på en sten. Och ställer frågan:
Är det en samisk sijte som Peter Andrén har upptäckt?
Det uppallade stenen ser ut som ett möjligt björnhuvud där björnens nos finns längs ned till vänster på bilden. En fördjupning som markerar björnens öga. Stenen ligger vilande fyra mindre stenar.
Såg samerna detta och var det därför de pallade upp stenen för att göra den till en sijte? En plats där man offrade till en fiske- eller djurrådaren?
Stenen ligger söder om sjön Gátterjávri på den norska sidan av gränsen.
Andrén, Peter 2011. Stugvärd i Alesjaure 2011
http://www.peterandren.se/resor/alesjaure2011/alesjaure2011_swe.php
Den uppallade ”björnhuvudstenen”
http://www.peterandren.se/resor/alesjaure2011/PICS/2011_07_04-12_01_49.68_EDIT_swe.php
UPPALLAD STEN UPPTÄCKT I HÄRJEDALEN
En uppallad sten har upptäckts vid Brännmyrmossen i Härjedalen.Läsa mer: Hedeinfo.se
http://www.hedeinfo.se/index.php?option=com_content&task=archivecategory&id=0&year=2010&month=11&module=1&limit=9&limitstart=18
Tack till Sven Hallerdal för tipset.
SVERIGES HÄFTIGASTE UPPALLADE STEN?
När det gäller uppallade stenar så finns det många teorier. Vissa menar att de är skapade av inlandsisen. Är den uppallade gränsstenen Leksand raä 2173 skapad av inlandsisen? Bedöm själva
Se bilden på fonsök:
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/scanned_ref.pdf?label=Leksand+2173&url=20%2F2029%2F2360%2Ffoto%2F12000000580052_F.jpg
Fornsök Leksand raä 2173
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?province=Dr&monumentType=11078&tab=3&objektid=12000000117067&extent=-12584.976443848747,6551029.900154699,822968.7390238116,6903454.709845301&layers=Sverige;Fornl%C3%A4mningar%20geometrier;Fornl%C3%A4mningar%20symboler;Fornl%C3%A4mningar%20markering;&overview=0
UPPALLAD STEN VID LOFTA KYRKA, SMÅLAND
En uppgift och teckning från Johan Haquin Wallman (1792-1853) ska det ha legat en uppallad sten mellan Lofta kyrka och Stengårdsnäs:
”Deribland förekommer ett på trenne underliggare hvilande, hvliket skulle kunna anses såsom offersten (altarbord)”
Läsa mer: Nicklasson, Påvel 2010. Byggndasarkeologi på 1820-talet- Exemplet Lofta kyrka i Småland. Fornvännen 2010/3.
UPPALLAD STEN UPPTÄCKT I HÄLSINGLAND
En uppallad sten av typen ”liggande höna” - större sten liggande vilande på mindre stenar - har upptäckts vid Anneforstrakten, söder om Alfta, i Hälsingland av arkeologer från Gävleborgs läns museum.
Bloggen Arkeologi Gävleborg 2010-11-10. Vindkraftpark Annefors
http://arkeologigavleborg.blogspot.com/2010/11/vindkraftspark-annefors.html
VIDEO OM KULTPLATSER FRÅN RYSSLAND
Fick ett e-mail från Vyacheslav Mizin om videor om rösen och kultplatser från Kolahalvön och Ryska Karelen.
“I offer you to viewing a two video report. Below the link fordownloading. Film-report about a summer expedition on the Barents sea coast (Kola peninsula). Prehistoric stone construction (cairns, perched boulders etc) in the coast of the Arctic ocean. (DVD 750Mb)
http://narod.ru/disk/24680301000/DVD%20Plato%20seydoff.rar.html Experimental film about a finnish sacred cave Pirunkirkko (“Devils Church”) in Karelia, NW Russia. (DVD 760Mb)http://narod.ru/disk/25152039000/Pirunkirkko.rar.html
It no commercial projects, for viewing outside of the Internet.” Fick ett tips av en läsare hur man gör:
"För att kunna lasta ned filmerna måste man först ladda ned programmet Яндекс(Jandeks). Fyll i siffrorna och tryck på Скачать (som jag tror betyder "hoppa").Programmet går fort att ladda ner, men en film tar två och en halv timma."
UPPALLAD STEN I SAMISK MILJÖ VID SAREK
Redan Bodil Johansson nämner tre uppallade stenar vid Sarek i sin uppsats ” Liggande hönor. En bortglömd fornlämning” (1999). Där fanns det inga koordinater. Det kan vara de tre uppallade stenar som Peter Andrén såg i ”Vandring i Sarek, 2009”. På hans hemsida finns ett fotografi på den uppallade stenen vid Vuosskelvágge.
Han skriver: ” På min vandring genom Vuosskelvágge stötte jag på den "roliga" stenen som avbildas till vänster. Senare på vandringen såg jag faktiskt ytterligare några stora bumlingar som också var uppallade av mindre stenar, men ingen formation var lika fin som denna.”
En är en björnhuvudformad sten (dock ej publicerad på Andréns hemsida).
Gps-uppgiften till stenen är olika, så jag vet vilken som är rätt.
GPS Latitude - 67 29 32.06 GPS Longitude - 18 0 14.20
Google Earth lat: 67492263 long 18004131 och 938 meter över havet
Tack till Peter Andrén och Sven Hallerdal!
Läsa och titta mer: Andrén, Peter
http://www.peterandren.se/resor/sarek2009/sarek2009_swe.html
YTTERLIGARE EN BILD PÅ DEN UPPALLADE STENEN PÅ LÖGDÅKULLEN
Läsa mer: lisaamting - Oj har jag missat att det redan är mitten av april
http://lisaamting.blogg.se/2009/april/oj-har-jag-missat-att-det-redan-ar-mitten-av.html
Tack till Sven Hallerdal för tipsen!
UPPALLAD STEN UPPTÄCKT PÅ BJÖRKÖ I MÄLAREN
http://www.bowestling.se/Kommunikation.htm
NYA UPPALLADE STENAR KRING HÄVLINGEN I IDRE I DALARNA
"På Slugufjällets topp finns både ett röse och en uppallad sten. På kartan står det Slugufjället." Så inleder journalisten Sven Hallerdal den opublicerade artikeln "Bennys hönsgård. Gränsmärken eller kultplatser." Vem är Benny? Jo, Benny Jonsson från Idre sameby. Nio nya uppallade stenar, som även går under namnet "liggande hönor", har upptäckts på Långfjället, Näsfjället och Slugufjället i Idre i Dalarna. Av de har Idresamen Benny Jonsson har funnit åtta nya uppallade stenar och Inge Ljungqvist en uppallad sten. De vanligaste typer av de uppallade stenar i samisk miljö är en offersten (sejte), en Saiviosten eller ett gränsrå. Två av de uppallade stenarna är speciellt intressanta: då en visar ett ansikte i profil med ögat uthugget (?), näsan och munnen. Det andra stenen ligger uppallad på en platt större sten och tillsammans bildar det en fågel eller en hund som ligger och vilar och tittar ut över en sjö. Där den uppallade stenen bildar huvudet på fågeln/hunden och den större stenen kroppen.
Tack till Sven Halledal för informationen. Benny Jonsson och Inge Ljungqvists för titten av bilderna.
Läsa mer. Hallerdal, Sven 2010. opublicerad. Bennys hönsgård. Gränsmärken eller kultplatser
2010. opublicerad. Riksgränshöna. Gränstvist på Medeltiden.
UPPALLADE STENAR I SAMISK MILJÖ
I Christer Westerdahls bok Sydsamer (2004) finns ett ett fotografi på den uppallade stenen vid Sängsjön i Åsele. Det är det samma sten som Ernst Manker nämner i Lapparnas heliga ställen:
468.SPIRBERGET. Enligt en sagesman i Åsele finns på Spirberget, norr om Stamsjöån, en större skifferhäll, liggande på tre mindre, som i traditionen omtalas såsom en lapsk offersten.' Sitan 85 har sin flyttningsled på bergets sydsida.'
JUKKASJÄRVI 2064
På en liten halvö i sjön Báittas finns en uppallad sten. Den ligger i samisk miljö. På norra sidan av viken Alavuopio finns en kåtatomt (raä 2053). Den är en kilometer fågelvägen mellan den uppallade stenen och kåtatomten. På halvön, cirka en kilometer väster om den uppallade stenen, finns flera härdar och kokgropar.
TÄRNA 766
Vid Rajastjärn i Tärna socken i Lappland finns en uppallad sten uppförd av mänskliga händer med hjälp av hävstänger på grund av stenens storlek. En samisk seite, för endast 80 meter från den uppallade stenen ligger en bengömma vid ett stenblock.
PITEÅ 1404
En uppallad sten som ligger vid sjön Brännträsk västra del. Vid Kåtatjärn, cirka en kilometer nordväst om den uppallade stenen, finns resterna efter en kåta och tre härder (Piteå 1402).
RAÄ 204 ÄLVSBYN
På Älvbyns forskarförenings hemsida finns ett fotografi på den uppallade stenen vid Stormyberget i Älvsby socken, väster om Luleå. Oavsett om det är en naturbildning eller möjligen uppallade av mänsklig styrka med hjälp av hävstänger och ligger den endast 200 meter sydväst om ett äldre samiskt viste. Där finner vi ortnamnen Lappmyrberget och Lappmyrtjärnen. Med en stor sannolikhet har stenen fungerat som en samisk seite.
http://byn.panatet.se/P2225708
Tack till Sven Hallerdal för tipset.
RAÄ 1232 ÄLVSBYN
Är också en uppallad sten som ligger i samisk miljö. Stenen är uppallad vid Hundberget. 1,5-2 kilometer väster om den uppallade stenen ligger Kåtaberget och Kåtamyran. Cirka 1,7 kilomter norr om den uppallade sten ligger Lappskåran.
Se Tomas Granströms foto på den uppallade stenen vid Hundberget på min hemsida (2 november 2007)
http://medlem.spray.se/jaaaaa/NyheterLiggandeHonor.html
NATTBERGET, ÄLVSBYN
På Nattberget i Älvsbyn socken i Norrbotten finns en uppallad sten och även den ligger i samisk miljö. Nedanför Nattberget, cirka 2,5 kilometer, ligger Lappmyran och Lappmyrtjärnen.
Se Tomas Granströms foto på den uppallade stenen på Nattberget på min hemsida (2 november 2007)
http://medlem.spray.se/jaaaaa/NyheterLiggandeHonor.html
MORA STEN
Den 4 mars 2010 skrev historikern Dick Harrison i sin Kungabloggen på SVD:s hemsida om ”Mora stenar”:
"Här skall det även ha funnits en särskild sten, sedan länge omöjlig att lokalisera, på vilken kungarna mottog folkets hyllning. . .Förmodligen rör det sig om en propagandamyt, skapad för att stärka Magnus Erikssons monarki"
En annan åsikt har arkeologen Mats G. Larsson som i två delar har skrivit om Mora sten i Populär Arkeologi. Han menar att han han funnit Mora sten.
Läsa mer: Larsson, Mats G. 2009. nytt svar på gammal fråga? var låg mora sten. Populär Arkeologi 4/2009. sidorna 26-27
2010. lösning på gammalt bryderi? blocken är delar av försvunna mora sten.Populär Arkeologi 1/2010. sidorna 26-27
Harrison, Dick 2010-03-04. Mora stenar.
http://blogg.svd.se/kungabloggen?id=18564
TVÅ MEDELTIDA STENAR ÅTERFUNNA
En uppallad gränssten återfunnen av Allan Berg sydöst om Björnmyran i Svärdsjö socken. Den var känd av Karl-Erik Forslund på 1920-talet och gick då under namnet Jättsten. Den pensionerade journalisten Sven Hallerdal på Falu-Kuriren menar att stenen kan vara en gränssten från 1320 vid "Glottertufwa" vilket markerade gränsen mellan Svärdsjö och Alfta socknar. Stenen är med säkerhet gränsråmärket vid Björnmossen (Biörnemossa 1596) som omnämns vid laga ting i den 6 maj 1596 i Svärdsjö socken. Gränsstenen finns ej med i Fornsök.
Läsa mer: Hallerdal, Sven 2009. (opubl) Jättstenen återfunnen. Ett landmärke i gränstrakter. Gränsen - Björnmossen.
MORA STEN ÅTERFUNNEN?
Det påstår arkeologen Mats G. Larsson, men han vill inte berätta var stenen finns. Tidigare har två andra stenar pekats ut som Mora sten. Den har omnämns av Olaus Magnus från 1500-talet (Kapitel 31):
. . . finnes ute på slätten en stor stenhäll, befolkningen sedan urminnes tid kallad MORA STEN, som i en krets omkring sig har tolv jordfasta, något mindre stenar. Och själv något upphöjd över jorden genom underlagda, kilformiga stenar.
Nu menar arkeologen Mats G. Larsson att han har funnit den rätta platsen där Mora sten stod. Larsson menar att stenen stod på en 15 x 25 meter stor hög som gick under namnet Juthögen, men att själva stenen har flyttats. Han skriver i Populär Arkeologi 4/2009:
Vart Mora sten tagit vägen, åtminstone delvis, tror jag mig dock kunna säga. Till detta vill jag återkomma vid ett senare tillfälle.
Läsa mer: Larsson, Mats G. 2009. nytt svar på gammal fråga? var låg mora sten. Populär Arkeologi 4/2009. sidorna 26-27
ARKEOLOG PÅ “FÅGELJAKT”
Arkeologen Ingela Bergman på Silvermuseet passar på att fråga lokalborna vid hennes föredrag vid Jäckvid och visar ett foto på en större sten liggande vilande en mindre stenar, frågar åhörarna om de har sett något sådan i trakten. Läsa mer: Sundkvist, Bertil 2007-07-23 Finns det liggande hönor på Pieljekaise?
http://norran.se/nyheter/akommuner/article316061.ece
NYHETER OM SAMER FRÅN GÄSTRIKLAND & HÄLSINGLAND
Arkiv 2006-
BOK OM SAMER
Iskos 17 - Recent perspektives on Sámi archaeology in Fennoscandia and North-West Russia (2009). I tidskriften skriver bland annat arkeologerna Noel Broadbent och Britta Wennstedt Edvinger om järnålderssamer på Hornlandsudde i Hälsingland. Nya dateringar visar att de vikingatida samiska silverskatterna är från tidig medeltid. En inventering på öarna vid Vita Havet har arkeologerna bland annat funnit två labyrinter och en ringformad anläggning med fem koncentriska stenringar.
RAPPORT OM EN KÅTATOMT FRÅN HÄLSINGLAND
Samer på Kåtudden i Järvsjön?
NORRALA SOCKEN OCH SAMER VISTANDES I SOCKNEN (24 mars 2010)
Släktforskaren Urban Silkeborg har gjort ett jättearbete med att kartlägga nästan hela Norrala sockens befolkning i Hälsingland från 1600-talet och framåt. På hans databas finner jag även samer (lappar):
Lappman Per Turesson http://www.genealogi.se/norrala/data/p3cde3a91.html
Lappkvinnan Sigrid Andersdotter http://www.genealogi.se/norrala/data/pad4eb83b.html
Lappkvinnan Maria Mårtensdotter http://www.genealogi.se/norrala/data/p997a71c6.html
Lappman Julius Andersson ttp://www.genealogi.se/norrala/data/p4548a3f6.html
Lappkvinnan Britta Klemetsdotter http://www.genealogi.se/norrala/data/pb7a41afc.html
Lappman Jon Juliusson http://www.genealogi.se/norrala/data/pde566461.html
Lappkvinnan Anna Jönsdotter http://www.genealogi.se/norrala/data/p3f70c8cd.html
Lappman Jon Andersson http://www.genealogi.se/norrala/data/peee04fff.html
Lappkvinnan Kerstin Andersdotter http://www.genealogi.se/norrala/data/p76d4fd1f.html
Läsa mer: Silkeborg, Urban 2010. Familjer i Norrala. Nättidningen rötter. http://www.genealogi.se/norrala/norrala.htm
SAMER I GÄSTRIKLAND
Länsmuseet Gävleborg satsar på samisk forskning. Projektet "Samer i Gästrikland" har fått 50 000 kr av Gästrikefonden.
SAMER I DELSBO-KJOLEN 2006 (9 maj 2007)
I Delsbo-Kjolen 2006, som ges ut av Delsbo Hembygds- och Fornminnesförening , har Leif Andersson skrivet en artikel om "Sockenlappar" och då om Lappängarna där sockenlappens stuga skulle ha legat. Leif Andersson anser att sockenlapparna har ett ursprung från skogsslapparna. Han skriver också: Med stor sannolikhet har lapparna alltså funnits här i landskapet långt tidigare. Kanske kan de flesta stenåldersboplatserna vara lämningar efter samer.
Artiklar om skogssamer och sockenlappar i Gästrikland och Hälsingland
Gästrikland
Larsson, Lars-Gunnar 2005. Saami Speakers in Central Sweden. FOLIA URALICA DEBRECENIENSIA 12. DEBRECEN, 2005.http://mek.niif.hu/03300/03363/03363.pdf
Lundh, L.L. 1921. Lapparna i Ovansjö. Från Gästrikebygder – förr och nu 1921.
http://www.thorsaker.se/diverse/gastrikebygder/frangastbygder.htm
Nilsson, Ulf Ivar 2003. Sydliga samer (sidorna 175-179). Det hände i Gästrikland. Natur & Kultur i Gävle.
Svanberg, Ingvar 1984.Gästriklands sockenlappar (sidorna 19-23), Släkthistoriskt forum 3:1,
Ulfhielm, Bo 2005. Sockenlappens båt. Marinarkeologisk tidskrift 2005, häfte 1, sida 4
Länsmuseet Gävleborg satsar på samisk forskning. Projektet "Samer i Gästrikland" har fått 50 000 kr av Gästrikefonden.
SAMER I DELSBO-KJOLEN 2006 (9 maj 2007)
I Delsbo-Kjolen 2006, som ges ut av Delsbo Hembygds- och Fornminnesförening , har Leif Andersson skrivet en artikel om "Sockenlappar" och då om Lappängarna där sockenlappens stuga skulle ha legat. Leif Andersson anser att sockenlapparna har ett ursprung från skogsslapparna. Han skriver också: Med stor sannolikhet har lapparna alltså funnits här i landskapet långt tidigare. Kanske kan de flesta stenåldersboplatserna vara lämningar efter samer.
Artiklar om skogssamer och sockenlappar i Gästrikland och Hälsingland
Gästrikland
Larsson, Lars-Gunnar 2005. Saami Speakers in Central Sweden. FOLIA URALICA DEBRECENIENSIA 12. DEBRECEN, 2005.http://mek.niif.hu/03300/03363/03363.pdf
Lundh, L.L. 1921. Lapparna i Ovansjö. Från Gästrikebygder – förr och nu 1921.
http://www.thorsaker.se/diverse/gastrikebygder/frangastbygder.htm
Nilsson, Ulf Ivar 2003. Sydliga samer (sidorna 175-179). Det hände i Gästrikland. Natur & Kultur i Gävle.
Svanberg, Ingvar 1984.Gästriklands sockenlappar (sidorna 19-23), Släkthistoriskt forum 3:1,
Ulfhielm, Bo 2005. Sockenlappens båt. Marinarkeologisk tidskrift 2005, häfte 1, sida 4
Hälsingland
Alexis, Peter 2005. På spaning efter bortglömd historia. Vi vet mycket lite om kustsamernas historia..., (sidorna 18-19). Hudiksvalls Tidning, Onsdag 6 juli 2005
Balinder, Niclas...2002. Samer i Hälsingland. Följ med till Det nedre landet ...", Hälsingekuriren. Lördagen den 21 september
Bodin, Sigvard & Norrala studiecirkel..2003. Anteckningar och dokumentation om samer i Norrala. (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Ericson, Peter.2000. "Samer i Ångermanland, Medelpad, Hälsingland. /"Tjoevkemåjhtoe. "Kulturmiljövårdens rapporter 2000:4, Länsmuseet Västernorrland. Opubl. Härnösand.
2003a. (Red.) Vuelielaanta - Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?.Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg.
2003b." Spåren efter Hälsinglands samer HÄLSINGESAMER 1 ". Ljusdals-Posten, Hudiksvalls Tidning, Hälsinge-Kuriren, den 9 september 2003....
2003c."Namnen avslöjar samiska boplatser HÄLSINGESAMER 2 "..Ljusdals-Posten, Hudiksvalls Tidning, Hälsinge-Kuriren, den 11 september 2003..................
Eriksson, Ulla.2001. Vandringslappar, Alir-anor nr 4 2001..2002. Sockenlappar, Alir-anor nr 1 2002.2003. Söderala sockenlappar och vintersamer, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Gardh, Inge.2001. Hälsingslands samer ämne för studier i Delsbo. Hudiksvalls Tidning, 2 maj 2001.
Hallström, Gustaf.. 2003. Om en samesläkts kulturmiljölämningar i Skog, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Hed, Lars Olof .2003. Om en tsieggjue i Mödänge, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?. Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg. .
Järvenpää, Anita 2006. Jakten på Lapp-Thomas! SYSSLINGEN Medlemsblad för: Södra Roslagens Släktforskarförening 2006:4 Årgång 13.
http://www.roslagen.be/sysslingar/sysslingen_nr_4_2006.pdf
Eriksson, Ulla.2001. Vandringslappar, Alir-anor nr 4 2001..2002. Sockenlappar, Alir-anor nr 1 2002.2003. Söderala sockenlappar och vintersamer, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Gardh, Inge.2001. Hälsingslands samer ämne för studier i Delsbo. Hudiksvalls Tidning, 2 maj 2001.
Hallström, Gustaf.. 2003. Om en samesläkts kulturmiljölämningar i Skog, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Hed, Lars Olof .2003. Om en tsieggjue i Mödänge, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?. Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg. .
Järvenpää, Anita 2006. Jakten på Lapp-Thomas! SYSSLINGEN Medlemsblad för: Södra Roslagens Släktforskarförening 2006:4 Årgång 13.
http://www.roslagen.be/sysslingar/sysslingen_nr_4_2006.pdf
2007. Jakten på Lapp-Thomas! SYSSLINGEN Medlemsblad för: Södra Roslagens Släktforskarförening 2007:1 Årgång 14
http://www.roslagen.be/sysslingar/sysslingen_nr_1_2007.pdf
Länsmuseet Gävleborg Rapport 2004:06 Samer i Hälsingland
Inventering. Studiecirklar. Utställning Hälsingland 2000–2003 Britta Wennstedt Edvinger, Bo Ulfhielm
(Jounis not: Samma som ? Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?)
Nilsson?, Helena ..2003. inom Galtströms Bruks intresseområde fr o m 1670-talet, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Nyman, David .2002. Samer i Hälsingland, stämmer det? (sidan 11). Ljusnan. Lördagen den 21 september.
Persson, Roger... 2003. Kartor med lappnamn i terrängen Voxna-Ovanåker, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Persson, Roger & Ovanåkers studiecirkel..2003. Spår av lappar i Ovanåker. Edsbyn feb 2001, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Persson, Vanja.2003. Studiecirkeln i Valsjön & Ur kyrkoböckerna (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Sandin, John-Erik..2003. "Sockenlappen" 1927, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?. Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg. .
Svanberg, Ingvar 1981. Sockenlapparna i Hälsingland 1757-1768. Hälsingerunor. En hembygdsbok 1981. sidorna 123-130
Svensson, Kjell.... 2003. Intervju med Fransar Erik i Loka i samband med studiecirkel, lappar i Dellenbygden (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?..Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg. .
Tervalampi, Jouni 2005. Internet. Hästslakt. Från hednisk festmat till sockenlappar..http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerSockenlappar.html
Tervalampi, Jouni & Ljusminne 2003. Samer i arkiven i Hälsingland (Red Peter Ericson.) Vuelielaanta - Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg.
Torkelsson, Vanja..2003. Två kombinerade essäer/släktkrönikor: 1. Thomas Nilsson Krus och ett urval av hans eftersläkter. 2. Torkel Hanssons anor, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg.
http://www.roslagen.be/sysslingar/sysslingen_nr_1_2007.pdf
Länsmuseet Gävleborg Rapport 2004:06 Samer i Hälsingland
Inventering. Studiecirklar. Utställning Hälsingland 2000–2003 Britta Wennstedt Edvinger, Bo Ulfhielm
(Jounis not: Samma som ? Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?)
Nilsson?, Helena ..2003. inom Galtströms Bruks intresseområde fr o m 1670-talet, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Nyman, David .2002. Samer i Hälsingland, stämmer det? (sidan 11). Ljusnan. Lördagen den 21 september.
Persson, Roger... 2003. Kartor med lappnamn i terrängen Voxna-Ovanåker, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Persson, Roger & Ovanåkers studiecirkel..2003. Spår av lappar i Ovanåker. Edsbyn feb 2001, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Persson, Vanja.2003. Studiecirkeln i Valsjön & Ur kyrkoböckerna (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Sandin, John-Erik..2003. "Sockenlappen" 1927, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?. Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg. .
Svanberg, Ingvar 1981. Sockenlapparna i Hälsingland 1757-1768. Hälsingerunor. En hembygdsbok 1981. sidorna 123-130
Svensson, Kjell.... 2003. Intervju med Fransar Erik i Loka i samband med studiecirkel, lappar i Dellenbygden (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?..Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg. .
Tervalampi, Jouni 2005. Internet. Hästslakt. Från hednisk festmat till sockenlappar..http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerSockenlappar.html
Tervalampi, Jouni & Ljusminne 2003. Samer i arkiven i Hälsingland (Red Peter Ericson.) Vuelielaanta - Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg.
Torkelsson, Vanja..2003. Två kombinerade essäer/släktkrönikor: 1. Thomas Nilsson Krus och ett urval av hans eftersläkter. 2. Torkel Hanssons anor, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg.
fredag 19 februari 2010
NYHETER OM KARELEN & SAMER
Arkiv 2009-
VOTISK KVINNA FRÅN 1600-talet FUNNEN
Voterna, ett litet finskugrisk folk kring Sankt Petersburg. Nu har en votisk kvinna från 1600-talet blivit funnet. Kläderna var mycket väl bevarade. Det nya fyndet är det äldsta klädesplaggen av en votisk kvinna. Tidigare har man endast känt till votisk klädesdräker från 1800-talet.
Läsa mer: Rysslands röst 2010-02-11 Historiskt eko av en försvinnande folkstam.
http://swedish.ruvr.ru/2010/02/11/4371384.html
VIDEO OM KULTPLATSER FRÅN RYSSLAND
Fick ett e-mail från Vyacheslav Mizin om videor om rösen och kultplatser från Kolahalvön och Ryska Karelen.“I offer you to viewing a two video report. Below the link fordownloading. Film-report about a summer expedition on the Barents sea coast (Kola peninsula).
Prehistoric stone construction (cairns, perched boulders etc) in the coast of the Arctic ocean. (DVD 750Mb)
http://narod.ru/disk/24680301000/DVD%20Plato%20seydoff.rar.htmlExperimental film about a finnish sacred cave Pirunkirkko (“Devils Church”) in Karelia, NW Russia. (DVD 760Mb)
http://narod.ru/disk/25152039000/Pirunkirkko.rar.html
It no commercial projects, for viewing outside of the Internet.”
Fick ett tips av en läsare hur man gör:
"För att kunna lasta ned filmerna måste man först ladda ned programmet Яндекс(Jandeks). Fyll i siffrorna och tryck på Скачать (som jag tror betyder "hoppa").Programmet går fort att ladda ner, men en film tar två och en halv timma."
EN FINSK SPIONSKOLA I RYSKA KARELEN
Under Fortsättningskriget (1941-1944), som var en del av 2:a Världskriget, uppförde finnarna en spionskola vid Petrozavodsk vid Onegasjöns strand i dåvarande Sovjetiska republiken Karelen som finnarna ockuperade under Fortsättningskriget. Spionskolan uppfördes av Antti Porvali. Nu har sonsonen Mikko Porvali skrivet en bok om spionskolan: Vakoojakoulu. Päämajan asiamieskoulutus jatkosodassa (2010). Finland hade tillfångataget tiotusentals sovjetiska fångar, både civila och soldater, som fänglades i förintelseliknade fångläger.Där rekryterades finska spioner ur den rysktalande befolkningen. Flera hundra fångar hoppade på erbjudandet. Sovjetiska agenter reda på den hemliga spionskolan och planerna var att göra ett attentat mot skolan. Planerna avslöjades och spionskolan flyttade 1943 längre in mot landet till Sortjärvi nära Petrozavodsk, i november samma år Ruokolahden och sommaren 1944 till Savitaipale. Agenter fick nya ryska identiteter och skulle lära sig hoppa fallskärm främst i Arkangelsktrakten för att samla information. De skickades i ryska militärkläder.I stort sett blev spionskolan ett fiasko. Det är oklart hur många som återvände, men beräkningar är att ungefär 90% av spioner rymde, dödades eller är spårlöst försvunna. Arkiven förstördes och det är oklart exakt hur många som utbildades till spioner. I januari 1943 släpptes 22 män bakom fiendens sida i fallskärm och ingen av de återvände till Finland. En av de ryska krigsfångarna som hade utbildats till sköts ihjäl vid fronten av finska soldater efter ett uppdrag i Sovjetunionen, eftersom soldaterna trodde det var en fiende när han bar på ryska soldatkläder.
Läsa mer: http://www.tuomioja.org/index.php?mainAction=showPage&id=1662&category=3
Haukka-Konu, Sari 2010-05-12 Kun isoisä vakoilijoita kouluttihttp://www.spjl.fi/?s=297
Kirja paljastaa: Suomi koulutti venäläisvakoilijoita salaisessa paikassa2010-05-12
http://www.mtv3.fi/uutiset/kotimaa.shtml/arkistot/kotimaa/2010/05/1127565
Jokipii, Markku 2010-05-23. "Suurin syy vakoilijoiden tuhoon ovat viina ja naiset"
http://ww.verkkouutiset.fi/index.php?option=com_content&view=article&id=31196:qsuurin-syy-vakoilijoiden-tuhoon-ovat-viina-ja-naisetq&catid=5:tiede&Itemid=7’
ETT SAMISKT HELIGT BERG HOTAT I RYSKA KARELEN
Av Jouni Tervalampi juli 2010
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/07/vottovaara-hotad.html
The chronicle of Novgorod, 1016-1471 (1914)
http://www.archive.org/details/chronicleofnovgo00michrich
BOK OM SAMER
Iskos 17 - Recent perspektives on Sámi archaeology in Fennoscandia and North-West Russia (2009). I tidskriften skriver bland annat arkeologerna Noel Broadbent och Britta Wennstedt Edvinger om järnålderssamer på Hornlandsudde i Hälsingland. Nya dateringar visar att de vikingatida samiska silverskatterna är från tidig medeltid. En inventering på öarna vid Vita Havet har arkeologerna bland annat funnit två labyrinter och en ringformad anläggning med fem koncentriska stenringar.
SAMISKA LÅNEORD I FINSKAN OCH KARELSKAN
Ante Aikio:
The Saami loanwords in Finnish and Karelian (389 sidor) OBS! Tung pdf-fil 43 mb
http://cc.oulu.fi/~anaikio/slw.pdf
Fennoskandia archaeologica Några tips.
SAMER
2007. Jari Okkonen, Archaeological investigations at the Sámi sacrificial site of Ukonsaari in Lake Inari
2004. Lars Ivar Hansen and Bjørnar Olsen, Samenes historie fram til 1750. Cappelen Akademisk Forlag. Oslo 2004, 427 pp, with indexes of terminology, names and places. Reviewed by Helena Ruotsala.
2003. Colin Amundsen, Jørn Henriksen, Elin Myrvoll, Bjørnar Olsen and
Przemyslaw Urbanczyk
CROSSING BORDERS: MULTI-ROOM HOUSES AND INTER-ETHNIC
CONTACTS IN EUROPE’S EXTREME NORTH
2003. Eija Ojanlatva, A Late Iron Age silver deposit found at Nanguniemi, Inari, Finland
2001. Eero Jarva, Markku Niskanen and Kirsti Paavola
ANATOMY OF A LATE IRON AGE INHUMATION BURIAL OF HIUKKA
AT NIVANKYLÄ (ROVANIEMI, FINNISH LAPLAND)
1999. Øyvind Sundquist, Traces of iron production in prehistoric Finnmark
1995. Mark Shahnovich, Cult Complex on the Mountain Vottovaara
1995. Milton Nunez
REFLECTIONS ON FINNISH ROCK ART AND ETHNOmSTORICAL DATA
1993. E. N. Nosov, O. V. Ovsyannikov, V. M. Potin, The Arkhangelsk hoard
1991. Bjørnar Olsen, Material metaphors and historical practice: A structural analysis of stone labyrints in coastal Finnmark, Arctic Norway
1990. V.Ya. Shumkin THE ROCK ART OF RUSSIAN LAPPLAND
1986. Tuukka Talvio THE COINS OF THE KUOLAJARVI (SALLA) HOARD
RYSKA KARELEN
1999. M.G. Kosmenko & I.S. Manjuhin, Ancient iron production in Karelia
1997. M.G. Kosmenko & S.I. Kochkurkina (eds.),Arkheologiya Karelii. Karelskii Nauchnyi Centr Rossiiskoy Akademii Nauk. Petrozavodsk 1996. 415 p. By Matti Pöllä.
1996. M. G. Kosmenko. THE CULTURE OF BRONZE AGE NET WARE IN KARELIA
1995. Mark Shahnovich, Cult Complex on the Mountain Vottovaara
1994. Nikolai A. Makarov, Portages of the Russian North: Historical geography and archaeology
1993. E. N. Nosov, O. V. Ovsyannikov, V. M. Potin, The Arkhangelsk hoard
1991. Bjørnar Olsen, Material metaphors and historical practice: A structural analysis of stone labyrints in coastal Finnmark, Arctic Norway
1990. V.Ya. Shumkin THE ROCK ART OF RUSSIAN LAPPLAND
1986. Tuukka Talvio THE COINS OF THE KUOLAJARVI (SALLA) HOARD
1985. A. Saksa RESULTS AND PERSPECTIVES OF ARCHAEOLOGICAL STUDIES ON THE KARELIAN ISTHMUS
”LAPPRÖSEN” i KARELEN
I Karelen och på Kolahalvön, från finska viken och uppåt, finns en speciell stensättning som är typisk för de människor som bodde under järnåldern från Finska viken upp till Kolahalvön. Det är ett speciell stensättning, oftast rundformad, och som är uppbyggd cirka en meter hög med lite större stenar runtom och ifyllda med mindre stenar.
Karelska näset
De finns fem kända platser på Karelska näset – mellan Finska viken och Ladogasjön, plus ett gravfält med cirka 200 stensättningar på ön Essari (De dödas ö) i Finska viken på . Några är utgrävda och daterade till 700-900-talet e. Kr.
Ryska Karelen
Vid sjön Kittehenjärvi nordöstra del finns ett gravfält som ligger en kilometer från Kahalahti där arkeologer från karelska forskningscentret ryska Vetenskapsakademien i Petrozavodsk i Ryssland har grävit ut några av de så kallade ”lapprösen”. Castrén skrev på 1800-talet: ”I Akonlahti visade man mig jemväl några lemningar af lapsk härkomst.” Akonlahti ligger i nordöstra delen av sjön Kittehenjärvi. Fortfarande 1636 betalade lappstorosten (lapplänsmannen) Kwiwtza Igaloff för ”lapparna ifrån Cajana gränsen” lappskatten till ryske tsaren befälhavare vid Sumskoij fästning.
Kolahalvön
Sedan finns det tre platser i utritade på en karta över Kolahalvön som jag har fått Vyacheslav Mizin; en vid Kandalahtiviken, en väster om Kandalahti mot finska gränsen och en mellan Kandalahti och Murmansk.
P.S: Känner du till fler av den här typen av stensättningar får du gärna mejla mig: tervalampi@hotmail.com
Läsa mer: Valentin Gorkovets1, Marianna Raevskaya1 & Andrei Spiridonov2. On a new type of stone structures on Kiitehenjärvi in the Kostomuksha Nature Reserve
http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=24153
SAMISKT OFFERFYND I RYSKA KARELEN
Ett samiskt offerfynd liknande de man finner vid norra Sverige som Mörtträskt har blivit funnen vid Sohjanaälven (numera en del av en kanal) mellan Pääjärvi (ry. Pjaozero) och Touppajärvi (ry. Topozero) i ryska Karelen.
Ett samiskt offerfynd liknande de man finner vid norra Sverige som Mörtträskt har blivit funnen vid Sohjanaälven (numera en del av en kanal) mellan Pääjärvi (ry. Pjaozero) och Touppajärvi (ry. Topozero) i ryska Karelen.
Sommaren 2001, då kanalen var nästan torrlagd, fann några lekande barn metallföremål, vilka togs hand av Natalia Pyattoyeva. När Natalia Borodkina visade föremålen för arkeologen Svetlana Kochkurkina vid ett besök vid Petrozavadosk vid Onegasjön 2006, blev arkeologen "eld och lågor". Åkte hon omedelbart upp till Sohjana, men nu var vattennivån normal.
Föremålen känner vi igen från samiska offerplatser Sverige, bland annat en klocka med tre klockor hängande, ett hästskoformat hänge och ett fågelhänge av samma typ som man har funnit vid Mörtträsk. Ett av de mest spännande föremålen var ett fågelhuvud som möjligen har suttit i toppen på en stav.
Smycken vid älven talar för en samisk offerplats liknande fynden vid den samiska offerplatsen vid Mörträsk i Sverige. Det kan även vara en eller flera samiska gravar som har eroderat ned i älven. Föremålen är från olika tidsperioder, vilket talar emot att de skulle härröra från en nedrasad grav.
På ett foto på fyndplatsen - vid Sohjanaälven - så ser vi två stenblock till höger om bron över Sohjanaälven, tre-fyra meter från stranden, vilka gör att någon stenarna skulle kunna varit en sejte tillägnad en fiskerådare, och att stenen blev en naturlig markeringssten där samer gick ut till strandkanten och offrade smycket i vattnet till fiskerådaren för ett bra fiske. Hela strandpartiet är intressant. Finns det till exempel stensättningar där eller om det finns fler fynd under torven vid stenblocken.
Området kring norra Tuoppajärvi och Pääjärvi var samiskt fram till det Nordiska kriget i början av 1700-talet. Cirka tjugo kilometer nordöst om Sohjana ligger Kiestinki, som kommer från samiska giessat. 1679 fanns det tre samefamiljer med familjenamnet Kömö vid Kiestinki.
Läsa mer: Karelska republiken, Rysslands officiella hemsida. 2006-09-06. Sofporog discoveries http://gov.karelia.ru/gov/Different/History/060823_e.html
Fotografier på det samiska metallofferfyndet: http://gov.karelia.ru/gov/Photos/exhibition_e.html?id=7309&eid=113
Fossum, Birgitta 2007. Förfädernas land. En arkeologisk studie av rituella lämningar i Sápmi, 300 f. Kr.-1600 e. Kr. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 22." . Umeå universitet. Zachrisson, Inger 1984. De samiska metalldepåerna år 1000-1350 i ljuset av fyndet från Mörtträsk, Lappland. Arckaeology and Enviroment 3. Umeå.
Pöllä, Matti 1995. Vienan Karjalan etnisen koostumuksen muutokset muutokset 1600-1800-luvulla, Helsingfors
Tervalampi, Jouni 2005. Skogslappbyarna vid Nedre Imandroffska socken
http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerNedre.html
måndag 15 februari 2010
DET "ÄKTA" VÄSTMANLAND
SURA, RAMNÄS, SEGLINGSBERG OCH VIRSBO
Av Jouni Tervalampi 2010©
Flera svenska landslag har med framgång övernattat i det "äkta" Västmanland: Damkronorna i ishockey, orienteringslandslaget (VM-Guld 2004) och Dam-innebandylaget (VM-Guld 2009). Det finns bara ett område i Västmanland som är genuint västmanländskt. Det är Surahammars kommuns del av Kolbäcksdalen, det vill säga Sura och Ramnäs socknar. Det är den enda delen av Västmanland som har en unik prägel. De övriga delarna har inflytande från andra bygder och landskap.
Västmanland, ett Sverige i miniatyr
Västmanland brukar beskrivas som en miniatyr av Sverige; gruvor och samer i norr, skogsbygd i mitten och slott, slättbygd och kust i söder. Västmanland kan delas in i fyra områden.
Mälarbygden - Gnällbältet
Det södra delen av Västmanland, den så kallade Mälarbygden, är ett slättland som består av åkermark och en massa slott som Köping, Dovö, Tidö, Strömsholm, Västerås och Ängsö och har stora likheter med Sörmland på södra sidan av Mälaren. Hallstahammar ligger på gränsen mellan Mälarbygd och Mellanbygden. Jag räknar inte Hallsta till det äkta Västmanland då den inte ligger riktig i en skogsbygd. Skogen börjar ju strax norr om Hallsta, möjligen skulle Trångsfors bruk kunna räknas till det äkta Västmanlan.
Gnällbältet sträcker sig från Örebro till Eskilstuna, men språkligt sätt har västeråskan lite drag av gnällbältetsmålet.
Östra Västmanland liknar Uppland
Storskogen var en skiljelinje med det "uppländska" Västmanland och det äkta Västmanland.
Fredrik och Henrik Lindström skriver i boken Svitjods undergång och Sveriges födelse (2006):
. . .dialekterna i östra Västmanland skiljer sig nämligen från landskapets i övrigt, men visar istället stora likheter med Fjädhundralands. . .dess kända gränser följer kusligt. . .dialektgränsen [som] finns mycket väl dokumenterad mellan Skultuna och Lillhärad, alldeles nordväst om Västerås.
Mellan Badelundaåsen/Långheden-Svartån och Kolbäcksån finns en storskog. Femtio kilometer lång (räknat från Norberg och Dalälven) och 30-15 km bred storskog som var en naturlig barriär mellan folk som bodde efter Svartådalen och de som bodde efter Kolbäcksdalen. Den sträcker sig ända ned till Bysingberg. På 1900-talets början fanns det ingen direktväg mellan Surahammar och Västerås, utan man var tvungen att åka över Ramnäs och Skultuna eller över Hallstahammar. När Industrileden (Dåvarande Riksväg 65, idag Riksväg 66) byggdes på 1960-talet mellan Surahammar och Västerås genom storskogen blev kommunikationerna mycket bättre. Socknarna på västra och östra sidan av Sagån, som bildar gräns mellan Västmanland och Uppland, är väldigt lika och har en liknande dialekt. Även landskapen är väldigt lika med mycket åkermark.
Åmänningen - "Dalarnas" sydgräns
Bergslagen med gruvbrytning finns både i Västmanland och södra Dalarna; Kopparbergslagen, Östra och Västra Bergslagen, Norbergs och Skinnskattebergs bergslag. På medeltiden tillhörde både Skinnskattebergs och Norbergs bergslag till Dalarna.
På mitten av 1800-talet märkte man tydligt kulturellt att man lämnade det äkta Västmanland när man lämnade Virsbo och for med båt, eller med släde på vintern, in i Åmänningen där Västervålaborna for med kyrkbåtarna till kyrkan på söndagarna och vissa hus hade Dalmålningar inomhus. Nu var man i "Dalarna".
Mellanbygden - Det äkta Västmanland
Det äkta Västmanland - Mellanbygden - kan beskrivas som en stor skogsbygd där bruken anlades vid forsar som ett pärlband efter Ramnäsströmmen, som denna del av Kolbäcksån hette långt in på 1800-talet. I Mellanbygden, mellan Bergslagen och Mälaren, med vatten, skog och rykande skorstenar ligger brukssamhällen som; Surahammar, Ramnäs och Virsbo. Ett bruk fanns på 1700-talet vid Seglingberg. Gustaf Vasa upptäckte hur viktig järnet var för statens bytesbalans. Genom tillverkning och export av järnvaror frigjordes Sveriges beroende till främmande länder.På 1600-talet styrde kronan ner hamrarna från Bergslagen till Mellanbygden som hade storatillgångar på vattenkraft och skog. Det var vid den här tidpunkten Sura bruk anlades. Språklig sätt så är det en dialektal skillnad med brukssamhällen Sura, Ramnäs och Virsbo, men är en del av den så kallade rumpmas-dialekten.
Läsa mer: Jägeberg, Anders 2009. Västmanlands historia. Västmanland. Bilda förlag
Av Jouni Tervalampi 2010©
Flera svenska landslag har med framgång övernattat i det "äkta" Västmanland: Damkronorna i ishockey, orienteringslandslaget (VM-Guld 2004) och Dam-innebandylaget (VM-Guld 2009). Det finns bara ett område i Västmanland som är genuint västmanländskt. Det är Surahammars kommuns del av Kolbäcksdalen, det vill säga Sura och Ramnäs socknar. Det är den enda delen av Västmanland som har en unik prägel. De övriga delarna har inflytande från andra bygder och landskap.
Västmanland, ett Sverige i miniatyr
Västmanland brukar beskrivas som en miniatyr av Sverige; gruvor och samer i norr, skogsbygd i mitten och slott, slättbygd och kust i söder. Västmanland kan delas in i fyra områden.
Mälarbygden - Gnällbältet
Det södra delen av Västmanland, den så kallade Mälarbygden, är ett slättland som består av åkermark och en massa slott som Köping, Dovö, Tidö, Strömsholm, Västerås och Ängsö och har stora likheter med Sörmland på södra sidan av Mälaren. Hallstahammar ligger på gränsen mellan Mälarbygd och Mellanbygden. Jag räknar inte Hallsta till det äkta Västmanland då den inte ligger riktig i en skogsbygd. Skogen börjar ju strax norr om Hallsta, möjligen skulle Trångsfors bruk kunna räknas till det äkta Västmanlan.
Gnällbältet sträcker sig från Örebro till Eskilstuna, men språkligt sätt har västeråskan lite drag av gnällbältetsmålet.
Östra Västmanland liknar Uppland
Storskogen var en skiljelinje med det "uppländska" Västmanland och det äkta Västmanland.
Fredrik och Henrik Lindström skriver i boken Svitjods undergång och Sveriges födelse (2006):
. . .dialekterna i östra Västmanland skiljer sig nämligen från landskapets i övrigt, men visar istället stora likheter med Fjädhundralands. . .dess kända gränser följer kusligt. . .dialektgränsen [som] finns mycket väl dokumenterad mellan Skultuna och Lillhärad, alldeles nordväst om Västerås.
Mellan Badelundaåsen/Långheden-Svartån och Kolbäcksån finns en storskog. Femtio kilometer lång (räknat från Norberg och Dalälven) och 30-15 km bred storskog som var en naturlig barriär mellan folk som bodde efter Svartådalen och de som bodde efter Kolbäcksdalen. Den sträcker sig ända ned till Bysingberg. På 1900-talets början fanns det ingen direktväg mellan Surahammar och Västerås, utan man var tvungen att åka över Ramnäs och Skultuna eller över Hallstahammar. När Industrileden (Dåvarande Riksväg 65, idag Riksväg 66) byggdes på 1960-talet mellan Surahammar och Västerås genom storskogen blev kommunikationerna mycket bättre. Socknarna på västra och östra sidan av Sagån, som bildar gräns mellan Västmanland och Uppland, är väldigt lika och har en liknande dialekt. Även landskapen är väldigt lika med mycket åkermark.
Åmänningen - "Dalarnas" sydgräns
Bergslagen med gruvbrytning finns både i Västmanland och södra Dalarna; Kopparbergslagen, Östra och Västra Bergslagen, Norbergs och Skinnskattebergs bergslag. På medeltiden tillhörde både Skinnskattebergs och Norbergs bergslag till Dalarna.
På mitten av 1800-talet märkte man tydligt kulturellt att man lämnade det äkta Västmanland när man lämnade Virsbo och for med båt, eller med släde på vintern, in i Åmänningen där Västervålaborna for med kyrkbåtarna till kyrkan på söndagarna och vissa hus hade Dalmålningar inomhus. Nu var man i "Dalarna".
Mellanbygden - Det äkta Västmanland
Det äkta Västmanland - Mellanbygden - kan beskrivas som en stor skogsbygd där bruken anlades vid forsar som ett pärlband efter Ramnäsströmmen, som denna del av Kolbäcksån hette långt in på 1800-talet. I Mellanbygden, mellan Bergslagen och Mälaren, med vatten, skog och rykande skorstenar ligger brukssamhällen som; Surahammar, Ramnäs och Virsbo. Ett bruk fanns på 1700-talet vid Seglingberg. Gustaf Vasa upptäckte hur viktig järnet var för statens bytesbalans. Genom tillverkning och export av järnvaror frigjordes Sveriges beroende till främmande länder.På 1600-talet styrde kronan ner hamrarna från Bergslagen till Mellanbygden som hade storatillgångar på vattenkraft och skog. Det var vid den här tidpunkten Sura bruk anlades. Språklig sätt så är det en dialektal skillnad med brukssamhällen Sura, Ramnäs och Virsbo, men är en del av den så kallade rumpmas-dialekten.
Läsa mer: Jägeberg, Anders 2009. Västmanlands historia. Västmanland. Bilda förlag
måndag 1 februari 2010
NYHETER OM SAMER
Arkiv 2003-2008Arkiv 2009
STORA MÖJLIGHETER ATT STUDERA SYDSAMERNAS förhistoriska och historiska mtDNA och Y-DNA
Nu finns det stora möjligheter att få en liten klarhet i sydsamernas ursprung kring Härjedalen-Jämtland-Ångermanland. Vid Vivallen i Härjedalen har skelett grävts ut och även vid det samiska ögravfältet vid Långön i Ångermanland. Sedan finns det skelett från Röstahammar i Jämtland.
Vid Frostviken i Jämtland fann man år 1986 ett samiskt skelett som begravdes på 1500-talet.
– Vi kan i dag säga att hon var mellan 45 och 60 år samt 150 centimeter lång. I ungdomen hade hon inflammation i käkarna på äldre dagar led hon artros och reumatism. Dessutom var hennes tänder väldigt nedslitna vilket vi tror beror på att hon arbetat med skinnberedning, sade Anders Hansson, chefsarkeolog på Jamtli till ÖP.se.
Etnologen Gustaf Hallström grävde upp ett skelett i Offerdal i nordvästra Jämtland 1907. Nu har skelettet återfunnits i Uppsala universitet. Det mesta talar för att det är skelettet efter samen Torkel Torkelsson som drunknade år 1766.
Läsa mer: Heikki, Jörgen 2011-06-15 Nytt sensationellt skelettfynd i Uppsala. Oddasat.se
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=4527451
Eriksson, Bengt 2011-05-11. Skelett från 1500-talet ska återbegravas. Öp.se http://op.se/ostersund/1.3170577-skelett-fran-1500-talet-ska-aterbegravas
Bubenko, Anna & Marakatt, Lars-Ola 2010-10-12. Samiskt skelett undersöks i Lund. Oddasat.se
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=4092048
Zackrisson, Inger 1995. Gravfältet på Långön, Ångermanland Medelpad 1994/95, s. 139-156
1997. (red.). Möten i .gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien. Monographs 4. Statens Historiska.Museum. Stockholm
2006. Väskan från Röstahammaren i Ås och gravfältets etniska tillhörighet, Fornvännen 2006/1, sidorna 19-28
GENETISK SLÄKTFORSKNING
Norrmannen Anders Pålsen driver bloggen ” Fennoscandia Biographic Project ” om genetisk släktforskning på den baltiska och Fennoskandiska halvön.
http://fennoscandia.blogspot.com/
EN SKEPPSLAST MED RENHORN FRÅN VIKINGATIDEN
Guhnfeldt, Cato 2011-12-24. Fant Norges eldste skipslast under vann. Aftenposten.no
http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/Fant-Norges-eldste-skipslast-under-vann-6727761.html
Heggheim, Sander & Bierud, Espen 2011-06-26. Kan ha funne Norges eldste vrak. NRK.no
http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/sorlandet/1.7690037
Zachrisson, Inger: "Renhornen i Abbots Bromley - till England på vikingaköl?" Vi får tacka Lamm. Statens historiska museum. Studies 10. Stockholm 2001. S. 229-233.
NYA LEDTRÅDAR EFTER KUSTSAMER
På den svenska sidan Bottenhavet har det uppmärksammats om kustsamerna under järnåldern med bland annat Noel Broadbent i boken Lapps and Labyrinths (2010).
Nu har finska arkeologer funnit sexton stensättningar på öar i skärgården utanför Björneborg i den finska delen av Bottenhavet.
- I allmänhet har det ansetts att markanvändningen i västkustens yttre skärgård är rätt ung, men de här fynden visar att människor vistades på de här områdena och begravde de döda redan för uppemot två tusen år sedan. Det bevisar, att området varit betydelsefullt och inte bara en genomfartsplats för sjöfarare, som man tidigare trott, sade arkeologen Henrik Jansson till Yle.fi
Läsa mer: Karlsson, Linn 2011-08-03. Arkeologiska fynd vid Bottenhavets nationalpark. Yle.fi
http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=222006
Upplev Bottenhavet. 2009. Ett försvunnet folk träder fram.http://www.batlivlulea.nu/artiklar/2009/091009-samer.html
VÖLUND SOM SMYCKE
En unik brosch har upptäckts vid utgrävningar vid Uppåkra i Skåne. Det föreställer finnkungens (samekungen) Völund, som är en skicklig björnjägare och smed, och blir tillfångatagen av kung Nidud av Svitjod och blir förd till en ö. Nidud skär av Vöunds hälsenor. Mästersmeden tvingas tillverka föremål åt kungen. I slutet av berättelsen dödar Völund Niduds två söner, våldtar dottern och lyckas fly från ön genom att tillverka ett par vingar. Nu vet vi bättre genom fyndet från Uppåkra att det var genom att Völund tillverkade en fågelkropp och band sig fast sig på den och lyckades flyga från Niduds fängelseö.
Läsa mer:
Uppåkra.se Guldglans framträder under skapellen.
http://www.uppakra.se/gravdagbok/2011-09-28-guldglans-framtrader-under-skalpellen/
Rundqvist, Martin 2011. The Winged man of Uppåkra. Bloggen: Aardvarchaeology.
http://scienceblogs.com/aardvarchaeology/2011/09/the_winged_man_of_uppakra.php
Kvädet om Volund
http://runeberg.org/eddan/se-14.html
Volvndarkviða Onormaliserad norrön text av Sophus Bugge
http://etext.old.no/Bugge/volundar.html
DE SAMISKA VINTERBYARNA EFTER RYSK SOCKENMODELL
De samiska vinterbyarna i Finland har haft en gemensamt heligt plats där samebyns samer samlat vid speciella tillfällen. Några kultplatser för en hel sameby finns inte hos sydligaste sydsamerna. Hos samerna i Västmanland, Dalarna, Jämtland, Härjedalen och södra Norge har det aldrig funnits några samiska vinterbyar. Frågan har sällan ställs varför?
Sameforskaren Kertin Eidlitz Kuoljok har skrivit en bok om Den samiska sitan och vinterbyarna (2011). Hennes forskning visar att den samiska sitan och vinterbyarna har sin uppkomst i den ryska sockenbildningen från 1300-1400-talet. En utmärkt bok! Läs den för ni som är intresserade av samernas historia.
Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2005. Skogslappbyarna vid Nedre Imandroffska socken.
http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerNedre.html
Tervalampi, Jouni 2005. Spåren efter samer i ryska Karelen.
http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerRyskaKarelen.html
UPPALLADE STENAR I Katterjåkk i Lappland
Peter Andrén har vandrat i trakterna kring Katterjåkk i Lappland och upptäckt några uppallade stenar. Jag fastnar framför allt på en sten. Och ställer frågan:
Är det en samisk sijte som Peter Andrén har upptäckt?
Det uppallade stenen ser ut som ett möjligt björnhuvud där björnens nos finns längs ned till vänster på bilden. En fördjupning som markerar björnens öga. Stenen ligger vilande fyra mindre stenar.
Såg samerna detta och var det därför de pallade upp stenen för att göra den till en sijte? En plats där man offrade till en fiske- eller djurrådaren?
Stenen ligger söder om sjön Gátterjávri på den norska sidan av gränsen.
Andrén, Peter 2011. Stugvärd i Alesjaure 2011
http://www.peterandren.se/resor/alesjaure2011/alesjaure2011_swe.php
Den uppallade ”björnhuvudstenen”
http://www.peterandren.se/resor/alesjaure2011/PICS/2011_07_04-12_01_49.68_EDIT_swe.php
94 SKOLTSAMISKA SKELETT SKA ÅTERBEGRAVAS
94 skoltsamiska skelett från den skoltsamiska byn Neiden, daterade till 1350-1650 e.Kr. , ska återbegravas.
Läsa mer: Lieungh, Erik 2011-06-30. Nå skal 94 samiske skjelett gravlegges for godt. NRK Nordnytt.
http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/troms_og_finnmark/1.7696109
GERMANSKA ORD I SAMISKAN
AIKIO, Ante 2009. On Germanic-Saami contacts and Saami prehistory. Journal de la Société Finno-Ougrienne (Suomalais-Ugrilaisen Seuran Aikakauskirja) SUSA/JSFOu 91, 2006
http://www.sgr.fi/susa/91/aikio.pdf
ETT SAMISKT NAMNGIVEN SKELETT FUNNEN I UPPSALA UNIVERSITET
Journalisten Jörgen Heikki har sökt spåren efter samen Per Larsson Smock som hade begått stöld av fyra renhudar, slagit sin hustru och dödat sin svåger. Till slut hade han blivit dömd till livstid fängelse och fördes ned till Långholmens fängelse i Stockholm där han dog efter två år. Efter döden fördes kroppen till Uppsala universitet.
Lyssna mer: Sveriges Radio P1. 2011-06-06. Vetandets värld del 1. Det identifierade samiska skelettet, del 1
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=4535378
Sveriges Radio P1. 2011-06-07. Vetandets värld del 2. Det identifierade samiska skelettet, del 2
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=4541966
Fängelsefoto av samen Per Larsson Smock
http://sverigesradio.se/Diverse/AppData/isidor/images/News_images/412/1728070_900_1200.jpg
Radioinslag av Jörgen Hiekki. Ladda ned som mp3
Lappkvinnan Maria onsdag 18 november 2009
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=3236683
Det identifierade samiska skelettet, del 1 och 2. måndag 06 juni 2011 & tisdag 07 juni 2011
http://sverigesradio.se/sida/laddaner.aspx?programid=412”
Om du bara vill ladda ner ett enstaka program, går du till programmets poddsida, högerklickar på filen och väljer ”Spara mål som” (Internet Explorer), ”Spara länk som” (Firefox) eller ”Hämta länkad fil som” (Safari). Har du en Mac med en enknappsmus trycker du ctrl+musklick. Spara mp3-filen på din dators hårddisk (Alla poddfiler är i själva verket vanliga mp3-filer).”
SAMER UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET I NORGE
Samenes Historie 2011-02-26- Himmler stagget norske nazisters sameforakt
BOK OM UME LAPPMARK
Författaren och journalisten Gudrun Norstedt i Obbola har gjort en omfattande bok om det som kartan kan berätta. Boksläppet skedde under sameveckan i Lycksele.
Gudrun Norstedt nöjde sig inte bara med att analysera lantmätaren Jonas Persson Geddas karta och dess beskrivning. Hon har också gått igenom all tidigare forskning och forskat vidare själv om vad som hände med lappskattelanden och dess folk. I den östra delen av Lappland bodde enbart skogssamer 1671 då kartan ritades och deras historia är ganska okänd.
1600-talskartan över Ume lappmark, kallad Geddas karta, presenteras nu i bokform. Den är den enda i sitt slag som gjordes och en ovärderlig källa till kunskap om samernas historia.
Sveriges Radio P4 Västerbotten 2011. Kartan över lappskattelanden i bokform.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=4382346
Läsa mer om boken: Umeå lappmark under 250 år.
http://www.skogsfrun.se/gedda.htm
TIDSKRIFTEN VÄSTERBOTTEN- TEMANUMMER OM SAMER
”Gunilla Lundahl, författare och kulturjournalist, reste i somras tillsammans med fotografen Petter Engman i södra Lapplands fjällvärld på jakt efter den samiska arkitekturen. Det har blivit en personligt hållen skildring med bilder av såväl det övergivna och förfallna som det nybyggda och framåtsyftande.Naturvetaren, författaren och kulturjournalisten Gudrun Norstedt skriver om den kartläggning av lappmarken som genomfördes på 1670-talet, och som inte minst resulterade i Jonas Persson Geddas fantastiska karta över lappskattelanden.Språkmannen Henrik Barruk reder ut begreppen kring umesamiskan. Byggnadsantikvarien Maria Löfgren berättar om vårdinsatsen vid det samiska vistet vid sjön Vuokarn väster om Marsfjällen. Under den samiska veckan i mars 2011 invigs det nordsamiska vistet på Friluftsmuseet Gammlia. Det är det tredje av tre som nyuppförts efter förebilder i Sápmi. Britta Lindgren-Hyvönen, arkeolog, berättar om vistena och deras tillkomst.Om samisk textil i museimagasinen, och om hur museerna arbetar med denna del av kulturaven skriver etnologen Hillevi Wadensten. Arkeolog Berit Andersson visar hur man med nya och äldre kartor nårkunskap om spridning och förekomst av samiska lämningar i landskapet. Om en märklig amulett – i vars inre döljer sig två bävergaddar – med naturliga och möjligen också övernaturliga förmågor, berättar arkeologen Anders Huggert. I Nära notiser minns vi den nyligen bortgångne museimannen PeterGustafsson.”
Saxat ur vbm.se
SAMEBYAR VANN RENBETESMÅLET
Labba, Nils Gustav 2011-04-27. Samebyar vann Nordmalingsmålet. Sápmi – Samiskt informationscentrum.
http://www.samer.se/3617
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 april 2011 T 4028-07
UPPSATSER OM: HÄLLBILDER OCH SAMISKA TRUMMOR
Kallio, Biret Máret 2009. HÄLLBILDER OCH SAMISKA TRUMMOR 1B-uppsats i Arkeologi framlagd för professor Per H. Ramqvist Vårterminen 2009 Umeå universitet
http://umu.academia.edu/BiretM%C3%A1retKallio/Papers/350905/Baktegovat_ja_govadasat_-_Hallbilder_och_samiska_trummor
HÄLLBILDER OCH SAMISKA TRUMMOR 2
Kallio, Biret-Máret 2010. Om språk, metoder, teori- och begreppsbildning i forskning kring hällbilder och trummor i Sápmi. Kandidatuppsats i arkeologi (15 hp). Handledare: Professor Per H Ramqvist VT 2010 Umeå universitet
http://umu.academia.edu/BiretM%C3%A1retKallio/Papers/398371/Baktegovat_ja_govadasat_II_-_Hallbilder_och_samiska_trummor_II
SAMISKT – FINSKT – NORDNORSKT
Läsa mer: RIEßLER, MICHAEL ???? SAMISKT OCH FINSKT SUBSTRAT INORDSKANDINAVISKA DIALEKTER.
HAR VÄSTANNORTJÄRN SAMISK PÅVERKAN?
Vid östra sidan av Västannorstjärnet i Häradsbygden i Dalarna har arkeologer funnit offrade föremål från 1100-1300-talet, samtida med många av de samiska offerplatserna i norra Sverige. Man skulle kunna säga ute ifrån fynden kunna säga vara en blandning av fynden från äldre järnåldern från Käringsjön i Halland med jordbruks- och boskapsföremål i trä och de samiska personliga föremål i glas och metall och myntfynd i samiska offersjöar från 1000-1300-talet.Monica Golabiewski Lannby skriver om fyndet i Västannortjärn i SNT 4 2011 och avslutar med orden:”En reflektion man kan göra över likheten med de samiska offerplatsfynden är att den samiska kulturen uppenbarligen har haft stor påverkan ända nere i Häradsbygden.”
Läsa mer: Ersgård, Lars 2002. Västannortjärn. En rituell plats från högmedeltid. Plats och praxis. Studier af, nordisk förkristen ritual, s 281 -291
FINSKUGRISKA SPÄNNEN I NORGE
I den norska tidskriften Viking 2010 skriver Hege Skalleberg Gjerde i artikeln ”Tilfeldig? Neppe. Finsk-ugriske smykker i Sør-Norge” om finskugriska spännen kopplade handel med samerna i Norge.
BLOGG OM ”Samer i sör”
FÅNGSTMARKSGRAVAR I NORGE
Arkeologen Frans-Arne Stylegar skriver om fångstmarksgravar på sin blogg ”Arkeologi i Nord”
SAMER I HEDMARK I NORGE UNDER YNGRE STENÅLDERN
Av Mari Kildahl, frilansjournalist Publisert 17. mar. 2011 16:02
http://www.hf.uio.no/iakh/forskning/aktuelt/aktuelle-saker/2011/amundsen.html
SAMISKT ÅR I VÄSTERBOTTEN 2011
Västerbottens museum har utsett 2011 till en satsning på att lyfta fram samisk historia, kultur och Rock Art in Sápmi.
– Vi kommer att ha en extra stor satsning på samiska kulturarvsfrågor. Vi tycker att det är jätteviktigt att lyfta och synliggöra den samiska kulturen, säger Jans Heinerud, arkeolog och chef för uppdragsverksamheten vid Västerbottens museum, till Västerbottens Folkblad.
Läsa mer: Fredriksson, Johanna 2011-02-05. Samiskt år invigs med nationaldag
http://www.folkbladet.nu/233038/2011/02/05/samiskt-ar-invigs-med-nationaldag
Västerbottens museum pressmeddelande: Samiskt år 2011
http://www.presskontakt.se/pressreleaser/visa/pressrelease/328474/samiskt-ar-2011/1E4CCDF4-CA6C-F904-037D-C30BB317E1F2
Rock Art in Sápmi:
http://www.vbm.se/projekt/rock-art-in-sapmi/projekt-rock-art.html
SÖKA EFTER SAMISKA LÄMNINGAR
Vad är en samisk lämning? Arkeologen Ewa Ljungdahl har gjort en liten handbok hur samiska lämningar och tips hur man ska dokumentera fynden.
Läsa och ladda ned handboken i pdf-format.
http://www.samiskarummet.se/assets/files/pdf/om_vi_inte_syns_sa_finns_vi_inte_inkl_bilagor.pdf
ARTIKLAR OM SAMER UR ”SAMISKA RUMMET”
Ljungdahl, Ewa GRAVAR VID LAPPFORSEN I OFFERDALhttp://www.samiskarummet.se/assets/files/Gravar%20vid%20Lappforsen-%20Offerdal.pdf
Olofsson, Mariana DOKUMENTATION I HESTVIKA 3-5/9 2010 (Hestvika ligger i en vik inne i Namsfjorden, Norge)
http://www.samiskarummet.se/assets/files/pdf/%5b5%5d%20DOKUMENTATION%20I%20HESTVIKA(1).pdf
Ljungdahl, Ewa Märkliga fornlämningar i Bavla/ Stor Lövdalen http://www.samiskarummet.se/assets/files/Dokumentation%20av%20markliga%20fornlamningar%20i%20Bavla%20juni%202010.pdf
ANSIKTSFORMADE STENAR VID SAMISKA OFFERPLATSER
Erik Norberg skriver bland annat om ansiktsformade stenar vid offerplatsen vid Stødi i Norge
Läsa mer: Norberg, Erik Stalotomter på Saltfjellet. Samiska rummet.se
http://www.samiskarummet.se/assets/files/Stalotomter_pa_Saltfjellet_tekst_og_bilder.pdf
SAMISKA OFFERPLATSER FÖRSVINNER FRÅN FJÄLLKARTORNA
Samiska offerplatser kommer inte märkas ut på fjällkartorna och på Lantmäteriets databaser i framtiden.
Läsa mer: Lindstrand, Åsa 2011. Offerplatserna försvinner från kartorna. Samefolket 1/11. Sidan 16.
SAMISKT BÅTBYGGE I NORGE
Myklevold, Lars Børge H. Odaterad. "Båter og båtbyggingstradisjoner nordpå - hva er norrønt/norsk og hva er samisk?”. Foredrag ved Stiftelsen Nordnorsk Fartøyvernsenter og Indre Sør-Troms Museum.
Pedersen, Kjell Erland 2006-04-19. Er nordlandsbåten samisk? Hildringstimen.no
http://www.hildringstimen.no/lessak.asp?nyhets_id=1188&meny_parent=642&meny_id=654&hoved=1
Pedersen, Kjell Erland 05. januar 2007, kl Båtbyggere og samer i Beiarn - 3. Artikkel. Hildringstimen.nohttp://www.hildringstimen.no/lessak.asp?nyhets_id=1248&meny_parent=642&meny_id=654&hoved=
NY AVHANDLING
Sara Hagström Yamamoto 2010. I gränslandet mellan svenskt och samiskt: Identitetsdiskurser och förhistorien i Norrland från 1870-tal till 2000-tal
(Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia, Arkeologi
Läsa mer: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:356092
BOK: DÄR RENFLOCKEN DRAR FÖRBI
Bok: Där renflocken drar förbi. . . (2010) är den tredje boken som ges ut av Boska – föreningen för bevarande av samisk kultur och folkmedicin. Redaktör är Åsa Virdi Kroik.
Boken är både lättläst och tungläst, ibland blir det lite för mycket ”svamiska”, det vill säga svenska med samiska ord. Det gäller hänga med i det samiska ordens betydelse. Här saknar jag ett litet sydsamisk-svensk ordbok längs bak i boken som man snabbt kunde titta på.
Einar Myrholt skriver om ”Rödockra och hällkonst” , Jorunn Jernsletten skriver om samiska gravar i artikeln ”Gaelmieh i Njaarke”, Anna Sofie Bull Kuhmunen skriver om fåglar i samisk folktro i artikeln ”Ledtiej bijre”, Inger Zachrisson skriver om ”Älgen i arkeologi och tradition”, Ewa Ljungdahl skriver om ”Bengömmor och hornsamlingar”, Åsa Virdi Kroik skriver bland annat om ”Namsvatnet – ”Heligt Vatten med samiskt namn?” och så medverkar även Christer Westerdahl.
EN ELLER TVÅ SKIDSTAVAR PÅ STENÅLDERN?
Använde stenålderssamerna en eller två skidstavar? Det frågan blir aktuell när arkeologen Thomas B Larsson beskriver ett hällristningsmotiv från Zalavruga vid flodens Vygs/Uiks utlopp i Vita havet i Tvärsnitt 4/2010. Tre skidåkande samer åker i samma skidspår på jakt efter en älgko och två älgkalvar. På hällristningen syns tre vardera stavspår efter skidstavarna på båda sidorna av skidspåret som om samerna använt ett par skidstavar var.
NORGES ÄLDSTA SAMISKA SKIDA DATERAD
Skidan uppfanns av samerna. Inga avbildningar av skidor finns på bondeskandinaviska hällristningar. Nu har den så kallade «Drevjaskia» i Norge blivit daterad. Den är 5200 år gammal.
Tore Gjerløw Per Willy Larsen 23.02.2011 NRK
http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/nordland/1.7519842
SAMISKA HÄLLMÅLNINGAR FRÅN VIKINGATIDEN?
Österbottens första hällmålning som upptäcktes vid det samiska heliga berget Pyhävuori norr om sjön Lappajärvi är äkta. Vasabladet skriver:
”Arkeolog Pentti Risla fann tecken på att älgmålningen inte täcktes av ett mineralskikt som vanligen täcker stenåldersmålningar. En möjlighet är att hällmålningar är endast 1000 år gamla och hör ihop med samisk kultur”.
Arkeologen Peter Holmblad säger till Vasabladet:
- Det kan vara en helt ny källa till den samiska historien i Österbotten.
Och hur Pentti Risli kan datera att hällmålningarna till 1000 år? Det verkar vara en gissning.
Läsa mer: Berg, Janne 2010-10-14. Unika hällmålningar hittades i Alajärvi. Fyndet kan öppna dörrarna till förhistorisk samisk kultur i Österbotten. Vasabladet.Läsa mer: Vasabladet 2010-10-15. Österbottens första hällmålningar upptäckta (Internetversion)
http://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=129502
Tack till Leif Paulin för tillsända artikeln.
VIDEO OM KULTPLATSER FRÅN RYSSLAND
Fick ett e-mail från Vyacheslav Mizin om videor om rösen och kultplatser från Kolahalvön och Ryska Karelen.
“I offer you to viewing a two video report. Below the link fordownloading. Film-report about a summer expedition on the Barents sea coast (Kola peninsula). Prehistoric stone construction (cairns, perched boulders etc) in the coast of the Arctic ocean. (DVD 750Mb)
http://narod.ru/disk/24680301000/DVD%20Plato%20seydoff.rar.html Experimental film about a finnish sacred cave Pirunkirkko (“Devils Church”) in Karelia, NW Russia. (DVD 760Mb)http://narod.ru/disk/25152039000/Pirunkirkko.rar.html
It no commercial projects, for viewing outside of the Internet.”
Fick ett tips av en läsare hur man gör:
"För att kunna lasta ned filmerna måste man först ladda ned programmet Яндекс(Jandeks). Fyll i siffrorna och tryck på Скачать (som jag tror betyder "hoppa").Programmet går fort att ladda ner, men en film tar två och en halv timma."
SYDSAMISK GRAV FRÅN 1400-1500-talet UNDERSÖKS
En samisk kvinna, 148 cm lång och cirka 40 år, begravdes i en klippskreva vid Gransjön i Frostviken-fjällen i norra Jämtland på 1400-1500-talet. Just nu undersöks hon av osteologen Therese Hedlund med flera på zoologiska institutionen i Lund.
Läsa mer: Bubenko, Anna & Marakatt, Lars-Ola 2010-10-12 Samiskt skelett undersöks i Lund Sameradio/SVT Sápmi
http://sverigesradio.se/cgi-bin/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=4092048
SAMISKA KÅTOR FRÅN VIKINGATIDEN
Längs efter fjällryggen, från norra Jämtland och uppåt, finns ett stort antal ovalformade boplatser som går under folkmun för ”Stalotomter”. De är knutna till samerna.
- Det visade sig att över hela fjällkedjan skedde etablering av renskötsel samtidigt, under vikingatiden, mellan år 850-1050, sade Ingela Bergman till Populär Arkeologi och fortsätter:
- Vi har precis hittat renmjölk i vikingatida kärl.
Läsa mer: Gustafsson, Birgitta 2010- arkeolog, forskare och museichef. Populär Arkeologi 3/2010 (sidan 19).
SAMISK OFFERPLATS FRÅN 400-1100 FUNNEN I JÄMTLAND
De fem små stensättningar och en större stensättning vid sjön Fotingen i Jämtland kopplas samman med en möjlig samisk offerplats. Vid platsen har arkeologer från Länsmuseet i Östersund funnit brända och krossade ben efter älg och hjort.
– Hittills har vi fått datering på att det skulle röra sig om tidigt 400-tal till 1100 e Kr. En av idéerna är det här är samisk offertraditon eller en sorts samisk gravtradition, sade arkeologen Anders Hansson till Sameradion.
Läsa mer: SR Sameradion 2010-10-07. Brända älgben gäckar arkeologer
http://sverigesradio.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=4079170
SPÅR EFTER SAMISKA JÄGARE FRÅN STENÅLDERN TILL 500-talet?
Snöfinnarna finner spår efter ”Snöfinnar”? Är det spår efter samiska förfäder som har kommit från på glaciären Jotunheim?
Frågan måste ställas om vilka människor jagade på glaciären Jotunheim. Var det stenålderbönder nedanför, eller var det samernas förfäder (stenålderssamer)? Vilka var det som jagade på 500-talet?
Läsa mer:
http://www.nettavisen.no/nyheter/article2984290.ece
SAMISK OFFERPLATS FRÅN 400-1100 FUNNEN I JÄMTLAND
De fem små stensättningar och en större stensättning vid sjön Fotingen i Jämtland kopplas samman med en möjlig samisk offerplats. Vid platsen har arkeologer från Länsmuseet i Östersund funnit brända och krossade ben efter älg och hjort.
– Hittills har vi fått datering på att det skulle röra sig om tidigt 400-tal till 1100 e Kr. En av idéerna är det här är samisk offertradition eller en sorts samisk gravtradition, sade arkeologen Anders Hansson till Sameradion.
Läsa mer: SR Sameradion 2010-10-07. Brända älgben gäckar arkeologer
http://sverigesradio.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=4079170
SAMER PÅ FOTOGRAFIER ANNO 1868
Lotten von Dübens fotografier från Lappland 1868 finns nu utlagda på Nordiska Museets bildsida på Flickr.com.http://www.flickr.com/photos/34380191@N08/sets/72157624064863795/
SAME MED REN FRÅN HÄRJEDALEN AVBILDAD PÅ JÄRNUGN FRÅN 1700-talet
Är det samen Anders Torkelsson Fjellström som är förebilden till motvivet ren åker på ackja på järnugnar som tillverkades vid Ljusnedals järnbruk i Härjedalen i slutet på 1700-talet?
http://www.digitaltmuseum.se/things/jarnugn/S-NM/NM.0103404*1?pos=4
"SAMERNA HAR FUNNTS MINST I TUSENTALS ÅR"
Arkeologer är inte en enda grupp människor, likaledes som samer. Arkelogerna Stig Welinder och Bozena Werbart menar i boken Sveriges historia (2009) att samerna uppstod vid Nordkalotten vid Kristi födelse. Historikern Dick Harrison har förnekat att samerna är en ursprungsbefolkning. En helt annan åsikt har arkeolgen Noel D. Broadbent. Han säger till Sameradion
- Samerna har funnit i minst tusentals år.
Och fortsätter:
- Det man se samerna i större nordisk sammanhang att samerna har bott nästan ända ned till Stockholm, ända ned till Oslo, nästan hela Finland och även i norra Balticum.
Blind, Marica 2010-07-23 Samer bodde i Stockholm och Balticum. Sveriges Radio - Sameradion
http://sverigesradio.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=3874074
ETT SAMISKT HELIGT BERG HOTAT I RYSKA KARELEN
Av Jouni Tervalampi juli 2010
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/07/vottovaara-hotad.html
DNA- UNDERSÖKNINGAR VISAR ATT SAMISK TAMRENSKÖTSELN UPPSTOD I FENNOSKANDIA
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2593925/pdf/rspb20080332.pdf
NYA SAMISKA SEITAR FUNNA I FINLAND
Finlands Akademi finansierar ett fyraårigt forskningsprojekt att försöka finna samiska seitar. Det leds av arkeologer från Uleåborgs universitet Sex stycken stenar har hittills studerats. Pylläkivi vid Enareträsk ska se ut som ett älghuvud i profil.
Samerna har inte varit ett enda folk som har dyrkat samma rådare, gudar och gudinnor. Utan haft olika rådare. Forna Kemi lappmark var Ukko-land. 14C-dateringar visar att de började på 1100-talet.
- Based on radiocarbon dating, the oldest findings have been dated back to the 12th century, säger arkeologen Tiina Äikäs till Helsingin Sanomat.
År 2007 fann arkeologer från Uleåborg universitet på ön Ukonsaari i Enareträsk en okänd seite.
- Det är en sten med ett ansikte som påminner som ett arg djur. Från ett närliggande hål har mer än 400 ben upptäcktes, av vilka många hade bränts. Den äldsta av dem i enlighet med datering var överarmsbenet av en svan, säger Ilmari Mattus till Helsing Sanomat.
Nya utgrävningar vid grottan Ukonsaari i Enareträsk, där man tidigare fann ett silverhänge från 1200-talet, visar på fynd ända till 1600-talet.
Läsa mer: Konttinen, Jussi 2010-06-12. Seitas, sacred places of the indigenous Sámi people, have become subjects of renewed interest. Helsingin Sanomat.
http://www.hs.fi/english/article/iSeitasi+sacred+places+of+the+indigenous+Sámi+people+have+become+subjects+of+renewed+interest/1135257596134
Iskos 2009.
UPPALLAD STEN I SAMISK MILJÖ VID SAREK
Redan Bodil Johansson nämner tre uppallade stenar vid Sarek i sin uppsats ” Liggande hönor. En bortglömd fornlämning” (1999). Där fanns det inga koordinater. Det kan vara de tre uppallade stenar som Peter Andrén såg i ”Vandring i Sarek, 2009”. På hans hemsida finns ett fotografi på den uppallade stenen vid Vuosskelvágge.
Han skriver: ” På min vandring genom Vuosskelvágge stötte jag på den "roliga" stenen som avbildas till vänster. Senare på vandringen såg jag faktiskt ytterligare några stora bumlingar som också var uppallade av mindre stenar, men ingen formation var lika fin som denna.”
En är en björnhuvudformad sten (dock ej publicerad på Andréns hemsida).
Gps-uppgiften till stenen är olika, så jag vet vilken som är rätt.
GPS Latitude - 67 29 32.06 GPS Longitude - 18 0 14.20
Google Earth lat: 67492263 long 18004131 och 938 meter över havet
Tack till Peter Andrén och Sven Hallerdal!
Läsa och titta mer: Andrén, Peter
http://www.peterandren.se/resor/sarek2009/sarek2009_swe.html
YTTERLIGARE EN BILD PÅ DEN UPPALLADE STENEN PÅ LÖGDÅKULLEN
Läsa mer: lisaamting - Oj har jag missat att det redan är mitten av aprilhttp://lisaamting.blogg.se/2009/april/oj-har-jag-missat-att-det-redan-ar-mitten-av.html
SAMISK JÄRNFRAMSTÄLLNINGSPLATS UTANFÖR SANGIS
Nu är det bekräftat det jag har misstänkt att det är samisk järnframställningsplats vid Järnbacksmyren vid Haparandabanan utanför Sangis i Norrbotten. Tidigare har arkeologer vid lokal 39 för kommande järnvägspåret efter Haparandabanan funnit rester av 2300 år gammalt järn- och stålsmide. Vid lokal 39 fann arkeologerna föremål som var typiska för den samiska järnålderskulturen; stenåldersredskap vid sida med järn, spännen av östlig typ, asbetskeramik, spår efter jakt på ren och ornerad benföremål av samisk typ. Det har varit lite tvekan då järnframställningsplatsen inte var funnen om det kunde röra om samma typ av ugnar som vid Röda jorden utanför Riddarhyttan i Västmanland.
Nu har arkeologer från Norrbottens museum funnet själva ugnen vid Järnbacksmyren. Det är en östlig typ av ugn med ställda stenhällar som arkeologer tidigare funnit i norra Finland och Karelen. Där bodde i stort sett enbart samer under järnåldern.
Läsa mer: Bennerhag, Carina 2010-06-17. Ugnen är funnen. Arkeologi på Norrbottens museum.http://arkeologipnorrbottensmuseum.blogspot.com/2010/06/ugnen-ar-funnen.htmlBennerhag, Carina 2009. Norrbottniskt stål – redan för 2300 år sedan. Norrbottens museumhttp://www.nll.se/webb/Kultur--och-utbildning/Norrbottens-museum/Uppdragsavdelningen/Arkeologi/Forskning/Samhalle-i-forandring-Jarnalder-i-Norrbottens-kustland/Kotivuori, Hannu 2010-06-18 Age of iron .http://www.barentsinfo.org/?DeptID=3610Haparandabanan: http://haparandabanan.blogspot.com/Norrbottens museum: Arkeologi i Haparandabanans spårhttp://www.nll.se/webb/Kultur--och-utbildning/Norrbottens-museum/Program---utstallningar/utstallningar/Haparandabanan1/Arkeologi-i-Haparandabanans-spar/
Arkeologi i Haparandabanans spår. (red: Ingmari Sennström)Långväga kontakter http://www.nll.se/upload/IB/ku/nbmum/Program-utställningar/Arkeologi%20i%20Haparandabanans%20spår/Långväga%20kontakter.pdf
Keramik:http://www.nll.se/upload/IB/ku/nbmum/Program-utställningar/Arkeologi%20i%20Haparandabanans%20spår/Keramik.pdfJärn – Stålhttp://www.nll.se/upload/IB/ku/nbmum/Program-utställningar/Arkeologi%20i%20Haparandabanans%20spår/Järn%20-%20stål.pdf
Näringsfånghttp://www.nll.se/upload/IB/ku/nbmum/Program-utställningar/Arkeologi%20i%20Haparandabanans%20spår/Näringsfång.pdf
NY BOK OM SAMER
Iskos 17 - Recent perspektives on Sámi archaeology in Fennoscandia and North-West Russia (2009). I tidskriften skriver bland annat arkeologerna Noel Broadbent och Britta Wennstedt Edvinger om järnålderssamer på Hornlandsudde i Hälsingland. Nya dateringar visar att de vikingatida samiska silverskatterna är från tidig medeltid. En inventering på öarna vid Vita Havet har arkeologerna bland annat funnit två labyrinter och en ringformad anläggning med fem koncentriska stenringar.
NY BOK OM KUSTSAMER I SVERIGE
Vid Bjuröklubb i Västerbotten fann arkeologerna en björngrav i en tomtning.
- Under stenarna i hörnet fann vi en liten hög med ben från en vuxen björn. Vi hittade björnskallen, tänderna, ryggraden och benen. Efter att björnen ätits upp i en rituell måltid, begravdes benen. Det här fyndet är det viktigaste beviset på att det var samer som levde på den här platsen. Det finns bara en enda kultur som har haft björnoffer, och det är samekulturen, sade arkeologen Noel Broadbent till UpplevBottenviken.se 2009.
Vid den ringformade anläggningen på ön Stora Fjäderägg säger Noel Broadbent till UpplevBottenviken.se.
- Vi står framför en helig plats, en sten som samerna trodde var fylld av ande och kraft, en seite. På sådana här heliga platser offrade man fisk, kött, blod och annat till gudarna. Vi har hittat den här typen av runda stenkonstruktioner längs hela kusten från Bjuröklubb ända ner till Hälsingland.
Nu har rapporten samlats i bokform: Lapps and Labyrinths. Den är utgiven av Arctic Studies Center vid Smithsonian Institution i Washington D.C. i USA.
Läsa mer: ArkeologiCentrum Nyhetsbrev 2010:1 2010-03-27. Lappar och labyrinter.
http://www.arkeologicentrum.se/newsletters/NAC2010_1.pdf
Upplev Bottenviken 2010-05-28. Ett försvunnet folk träder fram.http://www.batlivlulea.nu/artiklar/2009/091009-samer.html
FORSKA OM SAMER
På Umeå universitets forsknings arkiv har de skannat in olika uppsatser om samer:
Klicka på manuskript. http://www.foark.umu.se/samlingar/digitalt/
TORNE OCH KEMI LAPPMARK ÅR 1642-1643
Nu finns Olof Tresk bok om TORNE OCH KEMI LAPPMARK
1642-1643 att läsa som pdf-fil på internet.
http://lapinkavijat.rovaniemi.fi/vanhatkartat/eng/kirja.pdf
ETT SAMISKT KLAPPERSTENSGRAVFÄLT VID ÄLVSBYN I NORRBOTTEN?
Så kallade insjögravar i skogsbygd norr om Mälaren brukas kopplas till finnfolket (romerskt och gemansk benämning), det vill säga till järnålderssamer. I Väster- och Norrbotten finns det inte så många insjögravar. Vart begravde järnålderssamerna sina döda?Nu får du lära ett nytt begrepp: Samiska klapperstensgravfält.
När inlandsisen smälte kring 15000-13000 år sedan och havets vågor slog mot den dåtida kusten bildades klapperstensstränder och idag ligger de högsta klapperstenstränderna ligger på grund av landhöjningen kring 180-230 meter över havet. Även i Österbotten i Finland finns fångstmarksgravar och insjögravar som i Sverige och vissa forskare menar att det är en del av en samisk kultur. I boken Fornminnen i Österbotten från neandertalare till sockenbor (2005) skriver arkeologen Peter Holmblad så här om en av skogsgravarna från ett klapperstensfält i Österbotten som dateras till 1100-talet genom fynd av bland annat hästskospännen:'
Den bäst dokumenterade skogsgravslokalen är Nådjärv i Esse, Pederöre. Här har möjligen två, eller tre, begravningar noterats. . .Lokalen ligger på en stenig åssluttning i närheten av ett åskrön, ca 20 km från den samtida kusten. . .Nådjärvsgravarna är särpräglade genom miljön i stenig, klapperliknade morän och genom den magra fynduppsättningen som saknar större redskap och vapen. Även smyckena är få. Att begravningarna gjorts på marken i ett naturligt stenfält har uppfattas som en indikation på att Nådjärvsgravarna tillhör en fångstgrupp med nordliga traditioner.
Vad arkeologen Peter Holmblad menar med "en fångstgrupp med nordliga traditioner" vet jag inte. Är det en okänd jägarbefolkningen som levde under medeltiden i Finland är det en sensationell upptäckt i samma klass som en nyupptäckt indianstam i Latinamerika. Själv anser jag det är samiska gravar. Nu har ett liknande klapperstensgravfält upptäcks på den svenska sidan. Ja, det har varit känt i över femtio år. Det ligger söder om Racketjärnarna i Älvsbyn socken i Norrbotten. Vid fornminnesinventeringen 1989 skrev inventeraren i sitt block om Älvsbyn raä 274:
Fornlämningsliknande bildning, bestående av ett block, närmast tresidigt med 1 m l sidor och 0,7 m h, stående på 3 mindre stenar 0,1-0,3 m st. De mindre stenarna vilar i sin tur på ett 3,5 x3 m och 1,3 m h block. Enligt tidigare anteckningar benämns bildningen "höna". I närheten finns ett flertal ansamlingar, ca 2x1 m, av småsten, vilka enligt tid. ant. tolkats som gravar. Hönan och dessa gravar sätts i samband med lappsk offerkult. Vissa av stenansamlingarna är klart avgränsade, men de torde ändå vara naturbildningar.
Nu har jag fått fotografier tillsända över ”stensamlingarna” av Tomas Granström från Älvsby blir jag mycket förvånad över forninventerarens bedömning att det skulle vara naturbildningar. Redan 1961 skrev Olov Isaksson om dessa stensättningar i artikeln "Två lapska kultplatser" i Norrbotten 1961. De verkar av fyndet i Finland tillhöra till järnålder-tidig medeltid. Varför samerna begravde sina döda vid klapperstensfält är oklart, men den traditionen varkar vara spridd på båda sidorna av Bottenviken. Fler klapperstensgravfält kan vara Råneå raä 291, Råneå raä 310 (Junkerputt - Jämför Norrbotten 1961), Råneå raä 312, Råneå raä 328 och Råneå raä 546.
P.S. Ett tips för är som bor i Väster-, Norr- och Österbotten då ni är ute i naturen och går i naturen och ser ett klapperstensfält. Titta nogrannt om ni ser stenansamlingar som ser ut som mindre stensättningar i stenklapperfältet. Ni får gärna tipsa mig om fler klapperstensfältgravar.
NORDSAMISK ETYMOLOGISK DATABAS
Nordsamisk etymologisk databas
http://kaino.kotus.fi/algu/index.php?t=etusivu
SLÄKT I HÄSSJÖ?
Släktforskning i Hässjö socken, Timrå kommun, i Medelpad
Ni som har rötterna i Hässjö socken i Medelpad så har ni tur. Släktforskaren Tommy Jonsson har sammanställt nästan allt ur kyrkböckerna från 1600-talet och framåt.
Hässjöregistret: http://www.hassjo.se/
Själv har jag tittat efter lappnamn (samer) i titel-pdf-filen och funnit både lappar och sockenlappar.
FINSKA LAPPRÖSEN
I Finland finns liknande insjögravar (fångstmarksgravar) som i Sverige. I Finland har många av de en tradition att det är ”lappar” (samer) som ligger begravda i dessa. Datering av lapprösen visar att en del redan har uppförts på bronsåldern. 2005 skrev Wesa Perttola uppsatsen ”Lapinrauniot ja ennustava mallintaminen: menetelmän alustava kokeilu pienellä aineistolla” (172). Nu finns den utlagt på Internet.
http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/hum/kultt/pg/perttola/lapinrau.pdf
Ett tips för er som inte kan finska är att kopiera text från pdf-filen och sätta in inställningen på Google-språkverktyget att översätta från finska-svenska, eller finska till engelska. Den fungerar bättre med översättning från finska-engelska. Så får ni någorlunda begrepp vad Wesa Perttola skriver.
NORSK BLOGG OM:
Nyheter om Samisk Historie
http://samenes-historie.origo.no/-/forum/show/338119_nyheter-om-samisk-historie
LAPPAR SOM VISTADES
i Arnäs, Grundsunda och Nordmalings socknar år 1749.
http://www.sikhallan.se/DomsIntres/Lappar1749.htm
GAMMAL NORSK BOK OM SAMER NU PÅ INTERNET
Beskrivelse over Finnmarkkens Lapper
Av Knud Leem utgiven 1767 finns nu publicerad på internet. Det är Alta Bibliotek i Norge som har lagt ut boken på nätet. Knud Leem var versam som präst och missionär i Finnmark i Norge från 1725 till 1738.
Läsa mer: Knud Leem. Beskrivelse over Finmarkens Lapper. Kjøbenhavn : Salikath, 1767
http://www.altabibliotek.net/finnmark/
BOK OM SAMISKA LAPPSKATTELAND
Gudrun Norstedt håller på med en bok över kartor över lappskattelanden från 1600-talet som ska ges ut sommaren 2010. Utgångspunkten är Geddas kartor över lappskattelanden från 1671. En bok som är välkommen då Geddas originalkarta är svåråtkomlig, den finns endast i original på Riksarkivet i Stockholm och en kopia Västerbottens musem.
Läsa mer: Fernqvist, Frida 2010-03-12. Kartor över lappskatteland. SR Sameradion.http://www.sr.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=3503349
SAMISKA TRUMMOR
Religionshistorikern Rolf Christoffersson har skrivet en avhandling om Med tre röster och tusende bilder. Om den samiska trumman. (2010)
Läsa mer: Vetenskapsradion. 2010-02-08. Den samiska trumman
http://www.sr.se/sida/default.aspx?programid=1302
Avhandlingen: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:280158
SAMER SÖKER SPÅR EFTER SINA FÖRFÄDER.
I Jämtland söker samer och arkeologer samiska spår i "vildmarken". Vildmarken har aldrig varit vildmark.
– I turistguider har fjällvärlden tidigare beskrivits som en vildmark vilket det inte är då det finns människospår överallt, säger Ewa Ljungdahl, arkeolog på Gaaltije, till Länstidningen
Läsa mer: Pålsson, Evelina 2010-02-10. Samerna söker efter fornminnesplatser. Länstidningen. http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.1797538
UMESAMERNAS MARKNADSPLATS
Anders Huggert skriver om myntfynd i artikeln “Kyrk- och marknadsplatsen Lyksälie under 1600- 1700-talen” i SNT 1 - 2010, sidorna 6-10
AVE-MARIA HÄNGET FRÅN GRÅTRÄSK
Om det samiska Ave-Maria hänget från Gråträsk skriver Anja Wrede i Månadens föremål februari 2010 - Ave Maria-hänge. Norrbottens museum
http://www.nll.se/webb/Kultur--och-utbildning/Norrbottens-museum/Bildarkiv-och-samlingar/Foremalssamlingen-/Manadens-foremal-2010/Februari-2010/
NY AVHANDLING
Av Inger Sommerseth på Tromsø Museum som behandlar «Villreinfangst og tamreindrift i Indre i Indre Troms. Belyst ved samiske boplasser mellom 650 og 1923»
– Detta vittnar om inlandets ökade betydelse redan på järnåldern. Samerna var en viktig och aktiv part i handelsverksamhet, med jakt- og fiskeprodukter, med de norröna kystsamfundena, som alltså inte bara drev handel söderut mot Europa, säger Sommerseth till forskning.no.
Läsa mer: Forskning.no. (NTB-Arne Børcke): 2010-01-24. Avhandling kan vekke liv i nordisk samestrid.
http://www.forskning.no/artikler/2010/januar/240574
Nutti, Kristina 2010-01-26. Samer i Inre Troms på järnåldern. Sameradion
http://www.sr.se/cgi-bin/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=3397343
SAMER I IDRE x 3
I boken Grövelsjöfjällen (2009) av författaren Anders Ejdervik och fotografen Anders Dahlin finns det tio sidor (121-131) om samerna i Idre.
I Kringelfjords-Nytt Nov -08 skriver Jan Spånberg i artikeln “Vars kom Idringarna och Särningarna ifrån?” och om samer i Idre (sidorna 10-12).
Läsa mer i pdf-format: Kringelfjords-Nytt Nov -08.
http://www.kringelfjordens-stugby.se/l%C3%A4nksidor/L%C3%A4nkbilder/KF_nytt/Kringelfjords%20Nytt%20nov-08.pdf
Östensson, Henrik feb 2010. Med fjällen som arbetsplats. Jord & Skog Nummer 1 2010, sidorna 23-25
SAMER I ALASKA (USA)
En okänd historia för de flesta nordbor är att ett antal samer flyttade till Alaska. John Siri har gått i sina släktingar fotspår i Alaska och resultatet har blivit boken ČalliidLágádus boka Sámit bálvalusas Alaskas – Amerihká breavat (Samer i tjänst i Alaska – Amerikabrev).
– Det var en spännande resa. Själv om Alaska är en naturpärla, ville jag själv aldrig ha utvandrat dit, säger Johan Siri till norska NRK.
Läsa mer: Måsø, Nils H. 2010. Alaskasamene hedras.
http://www.nrk.no/kanal/nrk_sami_radio/1.6961951
TVÅ SAMISKA SKELETT NAMNGIVNA
Tidigare gjorde radiojournalisten Jörgen Heikki ett inslag i Vetenskapsradion om fyra samiska skelett som är deponerade i Lunds Historiska Museum, en var Lapp-kvinnan Maria Grahn.
Släktforskaren Kjell-Åke Lundström från Stensele har funnit två namn på samiska skelett, varav ett deponerades på Lunds Historiska Museum och det andra på Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Läsa och lyssna mer: Heikki, Jörgen 2009-11-18. Kampen om kranierna.
Vetenskapsradion
http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4256&artikel=3236683
Heikki, Jörgen 2010-01-05 Smör-Tomas livsöde del av svensk rasbiologi SR Sameradion
http://www.sr.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=3350486
Samlingsida med nyheter och reportage om samiska kvarlevor
Samiska kvarlevor. http://www.sr.se/cgi-bin/sameradion/nyheter/amnessida.asp?grupp=9488
SAMER I GÄSTRIKLAND
Länsmuseet Gävleborg satsar på samisk forskning. Projektet "Samer i Gästrikland" har fått 50 000 kr av Gästrikefonden.
HÅLL-LAPPAR
Håll-lappar var samer som var tvångsutskrivna att transportera silver och varor mellan Nasafjäll och kusten. Silvermuseet i Arjeplog har studerat håll-lapparna och nu ska Pitesamernas och borgarna från Piteå marknadsplats vid Arjeplog undersökas.
- Det var en helt osannolik insats som krävdes för att transportera allt som behövdes för gruvbrytningen. Här uppe fanns inte bönder och hästar i samma utsträckning som nere vid kusten, så det blev samerna som med sina renar fick dra upp utrustningen på fjället. Det fanns ett antal hållkåtor längs vägen, där de kunde vila lite grann och mata sina renar, bland annat i Vaxnäs, Arjeplog och Storbodsund, säger arkeologen Lars Liedgren på Silvermuseet till Piteå-Tidningen.
Hofman, Marianne 2010-01-15. Utgrävning av gamla marknadsplatser. Piteå-Tidning.
http://www.pitea-tidningen.se/nara_dig/artikel.aspx?ArticleId=5117053
OLOF ANDERSSON FRÅN ÅSELE LAPPMARK
Jag har tidigare skrivit om Olof Andersson från Åsele Lappmark som dog 1701 i Skultuna i Västmanland. Rullfilmen på Västerås Stadsbibliotek över domboken över Norrbo härad stämde inte, 1701 fanns inte med. Nu har jag fått hjälp av släktforskaren Göran Ekberg (http://www.gorek.se/) från Örebro. Det kom fram en hel del intressanta saker. . .
LAPPFLICKAN MARIA
I en lagerlokal vid ett industriområde i Lund finns kvarlevorna av lappflickan Maria som lämnade Lycksele lappmark på 1800-talet.Utblick Sápmi tar på söndag med er på en resa i Marias spår - resledare är en man som brinner för detta människoöde.
Utblick Sápmi, söndag 15 november, 15.30 i P2. Producent: Jörgen Heikki
http://www.sr.se/cgi-bin/sameradion/index.asp
ARKEOLOGI OCH SAMER NY AVHANDLING AV CARL-GÖSTA OJALA
Sámi Prehistories: The Politics of Archaeology and Identity in Northernmost Europe
Ladda ned avhandlingen här:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:241109
MARIA-DYRKAN HOS SAMERNA PÅ 1200-1800-talet
Vet du vad det är likhet mellan Västerås och samer i norra Sverige? Jo, de använde samma Mariasymbol.Arkeologen Anders Huggert skriver om Mariadyrkan hos samerna mellan 1500-1800 i Fornvännen 2009/3. Mariadyrkan hos samerna var äldre än 1500-talet, den uppstod redan på 1200-talet. Arkeologerna Birgitta Fossum och Nina Karlsson var med och grävde en samisk boplats en kilometer från sjön Gråträsk vid Lapplandsgränsen. De skriver i Populär Arkeologi Nr 2001:Direkt efter avtorvningen kom det bland annat fram ett litet hänge. Hänget är ett litet Ave Maria monogram som antas komma in i Sápmi, Sameland, redan under 1200-talet.
Läsa mer:Fossum, Birgitta och Karlsson, Nina 2001. Tjuvgömma i Gråträsk var en samisk offerplats. Populär Arkeologi Nr 2001
Huggert, Anders 2009. Senmedeltida dräktsilver med mariasymbolik i södra Lappmarken. Fornvännen 2009/3.
Mundal, Else 2006. Kong Håkon Magnussons rettarbot for Hålogaland av 1313 og andre kjelder til kristninga av samane i mellomalderen. Sápmi Y1K - Livet i samernas bosättningsområde för ett tusen år sedan. Samiska studier. Umeå universitet.SR Sameradion. 2008-06-02. Nya forskarrön uppdaterar samisk historia, http://www.sr.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?
artikel=2108748
Hansen Lars Ivar och Olsen Bjørnar 2007. Samernas historia fram till 1750
SAMER OCH JÄMTAR DYRKADE SAMMA VÄRLDTRÄD?
Det diskuterar Ola Magnell i årsboken Jämten 2010 - Vikingatida spår som är ett temanummer om vikingatiden i Jämtland.
Läsa mer: Larsson, Thomas 2009-11-27. Har offerlunden under Frösö kyrka samiska inslag? Östersunds-Posten.
http://op.se/kulturnoje/kulturartiklar/1.1560700
Länstidningen Östersund. 2009-12-02. Ett tungt temanummer om spår från vikingatiden.
http://ltz.se/kultur/kulturnytt/1.1573794
UNDER GRAVHÖGEN LÅG EN STENÅLDERSBOPLATS
Under en gravhög intill Fjällsjöälven i Nordankäl i Ramsele i ﾅngemanland fann arkeologer en stenåldersboplats och en skelettbegravning från 3500-3100 f Kr. På den här stenåldersinlandsboplatsen fann arkeologer brända ben av älg, ren, eventuellt björn och tamsvin. Nu är rapporten klar.
I gravhög låg en kistgrav och samma typ av gravskick finner vi vid gravhögarna på den samiska gravön Långön i Hoting i Västerbotten. Graven var orienterad i vnv-ösö och var ett liknande orientering som med skelettgravarna vid det samiska gravfältet vid Vivallen i Härjedalen och Långön.
Läsa mer: George, Ola 2007. Arkeologisk undersökning i kursform av gravhög från yngre järnålder och boplatsrester från mellanneolitikum i Ramsele sn Murberget - Länsmuseet Västernorrland Rapport 2007:4
http://www.murberget.se/rapport/data/11/1981636b-d4e3-4f26-a06f-5bc7db5fe84b.pdf
Fler arkeologiska rapporter från Murberget
http://www.murberget.se/rapport/Default.aspx?snkod=2485
”VIKINGATIDA” SAMISK DRÄKT STÄLLS UT
Hantverkare har nu gjort en rekonstruktion av den vikingatida samiska Sjoldhamndräkten och den ställs Vikingmuseet Lofotr på Borg i Lofoten i Norge.
- Liket lå på bunnen av myra. Det var lagt bjørkekjepper på tvers, så lå det et reinskinn oppå der. Så lå liket innhyllet i et teppe oppå reinskinnet, dekket med et lag never, säger arkeologen Lars Erik Narmo till NRK.
Och till Västerålen Online säger Narmo:
– Derimot finner vi forseggjorte detaljer, sølvperler og farger som tyder på at det ikke er noen fattig peron som har vært gravlagt på Skjoldehamn.
Den döda med sin dräkt blev funnen i en forntida myr under torvbrytning vid Skjoldehamn i Andøy i Nordland i Norge 1936. Begravningsskicket talar för ett samiskt begravningsskick.
Dels att den döda begravdes i en myr, med renskinn och näver. Varför skulle en norska bli begravd vid en myr? Utom om hon var ingift i en samisk släkt.
Det är mest troligt att den döda är en kvinna, då man vid en tidigare undersökning inte kunde finna någon Y-kromoson i skeletten. Sedan är det frågan om det är en ingift norska eller en samisk kvinna. Man kunde inte finna något typisk samisk allel.
Dräktens utseende liknar samiska dräkter; silverkulor och band av rött, gult och grönt.
- Ytterplagget var en kofte med v-formet hals, kjent fra samiske drakter senere. Skjorta under var veldig fillete med tre lag lapper, noe som også er vanlig i samiske drakter, säger Lars Erik Narmo till NRK.
Läsa mer: Forland, Gisle 2009-10-01.Norges eldste drekt. NRKhttp://www3.nrk.no/nyheter/distrikt/nordland/1.6799676
Kristiansen, Martin Gisle 2009-10-01. Skjoldehamndrakten kan være samisk. Västerålen Online.http://vol.no/nyhet.asp?F=F&N=26459
LÄSTIPS OM SAMER, KARELEN OCH FINLAND
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/02/samer-finland-och-karelen.html
SAMER I SVEALAND
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/03/nyheter-om-samer-i-svealand.html
SAMER I GÄVLEBORGS LÄN
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/03/nyheter-om-samer-fran-gavleborg.html
SOCKENLAPPAR
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/03/nyheter-om-sockenlappar.html
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)