En arkeologsk expertutlåtande kan göra ett heligt samiskt berg till ett stort stenbrott.
Av Jouni Tervalampi juli 2010
Anundshög är ett tillhåll för många olika människor, folk som har uppfattat att Anundshögen skulle dölja ett raketbas för UFO:n, slagrutare som har målat röda streck på stenar till ett av skeppsättningarna för visa olika nivåer av energi och människor som tror att högen uppfördes på 500-talet, eller på 900-talet. Anundshögsområdet är alltså ett turistmål för alla olika typer av besökare. Ett välbesökt sådant. Det höll på bli ett katastrofområde där det skulle brytas stenar och krossade grus intill Anundshögsområde. Företaget NCC ville anlägga en bergtäckt intill Anundshögsområdet i början av 2000-talet. NCC tog sitt förnuft och skrinlade planerna för de insåg vilken dålig "badwill" det skulle ge företaget. Det skulle förevigt bli förknippat med företaget som förstörde Anundshögsområdet. Nu pågår en liknande händelse i ryska Karelen. Dennna gång handlar det om ett samiskt heligt berg.
Det heliga samiska berget Vottovaara i ryska Karelen är hotad
Det samiska heliga berget Vottovaara i ryska Karelen är hotad av stenbrytning. Berget intill Vottovaara heter "det döda berget" och snart kan Vottovaara vara ännu dödare, eller som upptäckaren av Vottovaara Sergei Simonjan säger till aif.ru: "berget kommer förvandlas till en stor tratt".
Sergei Simonjan sade till aif.ru 2007:
- Arbeten som skall utföras vid 6 km från Vottovaara och hotar att förstöra den unika monumentet kan börja så tidigt som denna månad. . .Så vitt jag vet, nu planer på att utveckla en annan karriär ca 7-10 km norr om Vottovaara. Vottovaara är omgiven på alla sidor, men för henne innebär det en säker död.
Redan nu bryter företaget PromQuartz kvarts vid två stenbrott kring Vottovaara. Redan 1996 skyddsklassade berget Vottovaara av ryska republiken Karelen. När "money talks" betyder skyddet ingenting. Initiativtagaren till uppropet Nikolay Fyodorov och Maria Fjodorova för Vottovaaras bevarande anklagar experterna i GAP:s, som består av geologer, biologer och två arkeologer, för att gå i ryska republiken Karelens ledband. Där de menar:
Det ryska samhället misstänker starkt att karelska tjänstemän till stöd med utvalda karelska forskare, göra allt för att förhindra att staten bevarandet av Vottovaara berget.
Kanske är det sant. Det kan också vara att den anlitade arkeologen har stora bristfälliga kunskaper om samer och samiska seiter. Vidare skriver Nikolay Fyodorov och Maria Fjodorova på sin sajt:
Om GAP analysrapport godkänds av högre myndighet, kommer nästa steg att upphävandet av det dekret som utfärdades år 1996 om bevarande av helgedom på toppen av kullen.
Vottovaara
Vottovaara (fi. Vuottovaara) är berget där en massa märkliga stenformationer finns; flertal med ansikts-, fågel- och djurliknade stenformationer. Det är två berg som ligger intill varandra, Vottovaara (Bottenberget) med sina 417 meter över havet och "Döda berget" med sina 265 meter över havet, som ligger fem kilometer sydost om Vottovaara. Namnet "det döda berget" och har inget med med berget med stenarna. Namnet uppstod under finska Fortsättningskriget, som ryssarna benämner som det De stora fosterländska kriget under Andra världskriget. Det var den ryske partisan brigadgeneralen IA Grigoriev som med sina mannar kämpade skogarna kring det 265 meter höga berget mot finnarna i slutet av juli 1942. De ryska partisanerna förlorade över hundra man och även brigadgeneralen IA Grigoriev stupade när de försvarade berget.
Arkeolog dömer ut Vottovaara som ett heligt samiskt berg
I GAP:s expertgrupp ingick arkeologerna Nadežda Lobanova och Mark Kosmenko från Karelska Research Centret vid Petrozavodsk i ryska republiken Karelen. Nadežda Lobanova har redan dömt ut Vottovaara som ett heligt samiskt berg. I artikel "Sten på sten. Seiterna på Vottovaara skapades inte av människor" (12 januari 2009) för en ryskkarelskt media har hon dömt ut Vottovaaras stenformationer. Det hon bygger på var att en grupp geologer från Sankt Petersburg fick i uppdrag att leta efter fornminnen cirka 15 kilometer kring berget Vottovaara. (Vore det inte bättre att ha anlitat en arkeolog som var specialist på samisk kulturmiljö att inventera området?). Lebonova skriver: "Geologens har dragit slutsatsen att det är fysiska objekt. Sådana stenar finns överallt i de artiska områdena, där glaciären har passerat."
Jag tror också att de flesta jordfasta stenblocken är ett arv från inlandsisen, bland annat fig. 24, 25, 26 och 36 i arkeologernas rapport. Däremot anser jag att de små uppallade stenar fig 28, 29 och 32 är skapade av mänskliga händer, då av samiska händer med hjälp av hävstänger (med tillägg att någon kan vara nutida copycats. Det bör jämföras med de äldsta fotografier som är tagna av arkeologen Mark Shahnovich och lokalbor innan den stora turistvågen började efter 1993).Vottovaara ligger långt över Högsta kusten dit inga havsvågor kunde spola bort leran och smågruset under stora stenen och då kom att ligga på mindre stenar. Vinden kan knappast ha blåst bort grus och lera. Uppallade stenar är snarare ett mycket ovanligt fenomen i ryska Karelen. Mindre än tio stenar är funna i ryska Karelen, förutom Vottovaara. Arkeologen Nadežda Lobanova främsta argument är att hon menar det finns inga skriftliga källor i varken Sverige, Norge eller Finland som berättar att samerna offrade vid uppallade stenar. Hon tar upp att varken den finske sameforskaren Itkonen eller den svenske sameforskaren Ernst Manker skriver om det. Jag kan förstå att Lobanova (som jag tror inte kan svenska) inte hittad uppgifter om samiska kultplatser i form av uppallade stenar på tre eller fler mindre stenar. Förmodligen har hon bara tittat på fotografierna på berg, offerplatser i Mankers bok Lapparnas heliga ställen (1957). Där finns inga tydliga bilder på uppallade stenar. Lobanovas påstående är inte sant. Det finns ett flertal uppallade stenar som är samiska seiter i Mankers bok.
Manker 1957.No 412. VUOGGENASSE, SYSTERSKALET, »en stor offersten upplyft på tre mindre»: »Lappmannen Sjul Nilsson, född 1815, död 1894, berättade att offerstenen var ett större klippblock, som stod på tre pelare, och under detta block var det renhorn och mässingsringar.» Offren gällde isynnerhet renarna, till skydd mot rensjukdom.'
No 468.SPIRBERGET: "en större skifferhäll,liggande på tre mindre, som i traditionen omtalas
såsom en lapsk offersten.'" Foto: Se Fig 72 (sidan 82). Westerdahl 2008.
Manker nämner ytterligare några uppallade stenar. Även två finska författare har uppgifter om förstörelser två uppallade stenar. Till Kitka sameby tillhörde ett heligt berg Pyhävaara (Heligtberg). Längst uppe på Pyhävaara låg en uppallad kubformad sten. Den har beskrivits av Jacob Fellman:
Omkring år 1830 hafva stått en väldig sten, som haft formen af en kub, med omkring 6 alnars sidolinjer, och hvilat på 4 mindre stenar af fyrkantig form och en half alns höjd. Denna sten , som antagligen varit af Lapparne antingen tillbedd eller nyttjad såsom altare, hade emedlertid vid nyssnämnda tid blifvit af en fältväbel Planting, med tillhjelp af talrika biträden och begagnande af häfstänger, vältrad utför berget i nedanför detsamma befintlig sjö, dit den, under fallet söndersplittrad i mindre stycken, sjunkit.
Även samebyn Enontekiö hade en uppallad offersten på kullen Jyppyrä. Samuli Paulaherju skriver (Paulaharju 1932:43-44):
Jyppyrä trollsten ligger norr om Enontekiö (Heta) på en skogsklädd kulle som är kal allra högst upp. På kullen, inte helt på toppen, har det förr funnits en låg sten uppallad på fyra mindre stenar. Folk har offrat djurhorn och mässingsspännen till denna sten.
Även den ryske arkeologen JS Manyuhin skriver i artikeln "Samiska gudstjänstlokaler i Karelen" om uppallade stenar i boken Baltisk-finska folken i Ryssland (2003):
ACK Bryusov 1933, besökte den så kallade peststenen - pentagonal stenblock på tre små block, som ligger på 20-25 km väster om sjön. Evzhezero. Foto bekräftar (Bruce, 1940. Pp 219-220). I likhet med beskrivningen av ett stenblock på tre småstenarna på toppen av en klippa nära byn High Niva Zaonezhie.
Speciellt viktiga heliga samiska berg.
Det är märkligt att arkeologen Nadežda Lobanova inte har insett att Vottovaara kan vara ett speciellt viktigt samisk berg. Skriftliga källor från 1600-talet från Sverige berättar att vissa samiska heliga berg var viktigare än andra berg. Prästen Olaus Graan skrev om berget Skerfe år 1672 :
Skerfe var ett över måttan högt fjäll, den är den rikaste Stor Junkare, där skäller Stor Junker Hund dagligen, som alla lapparna säga: omkring den ligga de rikaste Lappar, och söka dem bägge, allra mest.
Det är förmodligen inte den stentrappa som har bildats av jordbävningar som är det intressanta, utan först och främst den ansiktsformade klippan som kan vara ursprunget till att samerna började uppföra seiter i form av uppallade björnliknande stenar, eller lade på stenar för att markera att det var en viktig ansiktsformad sejte, eller att större stenen bildade en fågelkropp och den lilla stenen fågelns huvud. Eller, uppförde altarbord för samiska trägudar i sten istället i trä som man kan se på äldre teckningar.
Sverige hade lyckan att det fanns nitiska präster som gjorde anteckningar om samerna på 1600-1700-talet. Det olyckliga är att samerna inte själva gjorde nedteckningar från 1000-talet och framåt, då de inte hade något eget skriftspråk. Samerna i avlägsna ryska Karelen hade oturen att det inte var några nitiska präster verksamma och resenärer som vistades i området mellan 1200-1700-talet. Då kanske Vottovaara fått en helt annan respekt och status idag. Nu fick de en okunnig arkeolog som riskerar att göra ett heligt samiskt berg till ett stenbrott. Kanske hade det varit bättre att GAP hade anlitat en historiker som grävde i de ryska arkiven för att söka uppgifter om samer.
GAP rapporten blev klar juli 2009. Idag har Vottovaara ingen skyddsstatus, men möjligen kan berget få det 2015. Det kan lika gärna bli skyddslöst.
Fotnot: Prosten Jacob Fellman gjorde resor när han var tjänstgjorde i Kemi lappmark mellan åren 1821-32. Första manuset var klart 1839, men bearbetades i flera omgångar fram till 1848, då materialet refuserades. Därefter blev materialet liggande. Jacob Fellman dog den 8 mars 1875. 1906 kom hans verk ut i fyra delar. Avsnittet "Ur Lappsk Mytologi och Lappländsk sägen" ingår i hans andra bok.
Tack till Sven Hallerdal som tipsade om protesterna kring Vottovaara.
Läsa mer:
Fedarov, Nikolaj. Fråga om berget Vottovaara?Video om Vottovaara (på ryska)
http://video.mail.ru/mail/moomin-papa/slet2007/5.html
Fyodorov, Nikolay och Fyodorova, Maria 2010. Intiativtagare för skyddande av Vottovaara.
http://www.moominclub.ru/safevotto.htm
Lobanova, Nadezhda 2009-02-12. Sten på sten: Seiterna på Vottovaara skapadea inte av människor.
http://stolica.onego.ru/rubric_folder.php?article=118120
Lobanova, N. & Kosmenko, M. 2009
Regarding archaeological monuments on Mt. Vottovaara. Nature of Mount Vottovaara: characteristics, condition, conservation. Petrozavodsk: KarRC RAS, 2009. Pp. 119-134
http://www.krc.karelia.ru/publ.php?plang=e&id=4941
Manker, Ernst 1957. Lapparnas heliga ställen, Acta Lapponica XII, Uppsala.
Manyuhin, JS 2003. Samiska gudstjänstlokaler i Karelen. Baltisk-finska folken i Ryssland
http://www.moominclub.ru/pismavotto/saam.htm
Panasyuk, Lydia 2007. Karelska "Stonehenge" i fara. Publicerad online förlag "argument och fakta» (http://www.aif.ru) AIF Karelen, utgåva 20 (1385) den 16 maj 2007 http://karelia.aif.ru/issues/1385/01_01?print
Paulaharju Samuli 1932. Trollstenar och dyrkande av dem. Finska litteratursällskapet. Helsinki
Shahnovich, Mark.1993. Cult komplex på Mount Vottovaara
http://www.vottovaara.ru/karelia/drevnije/cultsaam/shahnovich.html
1995. Cult Complex on the Mountain Vottovaara. Fennoskandia archaeologica 1995
Simonian, Sergev 2001. Myter och verklighet av berget Votto och Vaara
http://www.lah.ru/text/simonyan/voto.htm
Westerdahl, Christer 2008. Sydsamer - Från Bottenhavet till Atlanten. Båtdokgruppen.
GAP-Rapport 2009. "Natural complexes of Vottovaara mountain" is published by Karelian research Center of the Academy of science.
http://www.krc.karelia.ru/publ.php?id=4776&plang=e
Vottovaara foton:
Ansiktsformade klippan och den uppallade björnformade stenen Ur videon om Vottovaara:
http://video.mail.ru/mail/moomin-papa/slet2007/5.html
Uppallad stenaltare för samiska trägudar? Ur Shahnovich, Mark.1993
http://www.vottovaara.ru/karelia/drevnije/cultsaam/7.html
Större stenen bildade en fågelkropp och den lilla stenen fågelns huvud
Teckning: Shahnovich, Mark.1993
http://www.vottovaara.ru/karelia/drevnije/cultsaam/8.html
Foto: Shahnovich, Mark.1995
En liten uppallad sten som omges av en cirkel av stenar. Eller är det inlandsisen som har skapat cirkeln av stenar?
http://www.perpettum.narod.ru/arcticmegalith.htm
Sten ovanpå ansiktsformad sten. Eller är det inlandsisen som har smält och råkat lägga stenen ovanpå det ansiktsformade stenen?
http://www.perpettum.narod.ru/vottovaara04.htm
Visar inlägg med etikett Tervalampi berättar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tervalampi berättar. Visa alla inlägg
lördag 17 juli 2010
fredag 4 juni 2010
Strömsholms kanal 2010
Av Jouni Tervalampi juni 2010
Del 1. Striden om Strömholms kanal.
Del 2. Strömsholms kanal som turistled. Fagersta-Surahammar (se nedan)
STRIDEN OM STRÖMSHOLM KANAL
"Strömsholms kanal förklarades 1990 som byggnadsminne, vilket medför särskilda förpliktelser för de fyra delägarkommunerna Smedjebacken, Fagersta, Surahammar och Hallstahammar, att vårda kanalverk, bankar och byggnader. Längs hela kanalen har, trots ombyggnader och tekniska problem, trafiken pågått sedan 1795 och därmed varit en betydelsefull tillgång för många människors arbets- och livsmiljö." , skrev den socialdemokratiska riksdagsmannen Olle Thorell från Surahammar och hans kollega Carin Runesson i en motion 2008 och 2009.
2007 togs EU-stödet bort för Strömsholms kanals underhåll. 2008 fattade det borgligt styrda landstinget, tillsammans med Sjukvårdspartiet och Miljöpartiet, i Västmanland att inte höja bidraget från 150 000 kronor till 400 000 till Strömsholms kanals AB för driftkostkostnader, medan de små röda kommunerna längs efter kanalen Surahammar, Hallstahammar, Fagersta och Smedjebacken gick med på en höjning för varje kommun från 325 000 till 425 000 kronor.
Både 2008 och 2009 lämnade den socialdemokratiska riksdagsmannen Olle Thorell och hans kollega Carin Runesson en motion om mer pengar till att rädda underhållet för Strömsholms kanal. I maj 2010 ger den moderate stockholmspolitikern Lena Liljeroth Adelsohn, tillika kulturminister, beskedet att inte en krona ges till underhåll för Strömsholms kanal i Västmanland och Dalarna.
- Regeringen satsar en kvarts miljard på kulturhistoriska minnen. Mer än så lär det inte bli i nuläget, sade Lena Liljeroth Adelsohn till Vlt.se.
Besvikelsen var stor hos Kanalbolagets vd Hans Pettersson, som sade till Vlt.se
- Mellan 2000 och 2006 fick vi Ams-bidrag, EU-bidrag och Antikvariska medel.
Arbetsledaren Rolf Mylläri på Strömsholms kanalbolag sade till Västmanlands Nyheter:
- Tänk, vilket arbete man gjorde när kanalen byggdes. Vi kan inte låta den förfalla.
Den naiva moderate kulturminister förslag att rädda underhållet av Strömsholms kanal var att privatpersoner skulle adoptera delar av kanalen till exempel en slussport och anlita volontärer (gratis arbetskraft).
- Privatpersoner skulle nog inte ha råd att reparera en sluss, bara frakten av en port kostar 100 000 kronor, sade Kanalbolagets vd Hans Pettersson till Västmanlands Nyheter.
Att renovera en slussport kräver specialistkompetens och slussvakter kräver säkerhetsutblidning. Hans Pettersson säger till Västmanlands Nyheter:
- Vi utbildar alla ungdomar i säkerhetsfrågor och arbetsmiljöverket kontrollerar oss noga.
EN LJUS FRAMTID KRING STRÖMSHOLMS KANAL
Trots svårigheter med det borgligt styrda landstinget och den borgliga regeringen ser framtiden ljus ut och det kokar av aktiviteter kring orterna efter Strömsholms kanal. Turismen kring Strömsholms kanal håller på att utvecklas åt två håll: kulturturism och aktiv fritid med att åka båt, paddla kanot, cykla och gå.
Kulturturism
Ängelsberg vid östra stranden av sjön Åmänningen är förmodligen det vackraste samhället efter Kolbäcksån vattensystem och som är en del av Strömsholms kanal. I över trettio år, i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet, var samhället en konstnärskoloni för kända svenska konstnärer med bland annat Olof Arborelius (1842-1915) och Mauritz Lindström (1849-1923). Sedan tidigare finns utställningslokalen Stenhuset i Surahammar och Ramnäs hantverksby med glashyttan. Nu planerar föreningen Framtid för Virsbo att bygga om den gamla smedjan i Virsbo och göra om det till ett vandrarhem med tjugofyra platser och tolv konstnärsateljéer. Sedan tidigare finns en konsthall i Virsbo.
- Tillsammans med länets konstkonsult har vi undersökt efterfrågan och tydligen är det en brist i hela landet på platser för konstnärer där de kan både bo och arbeta, sade projektledaren Inge Larsson på Framtid för Virsbo till Västmanlands Nyheter.
Åmänningen runt
Om några år kan det finnas turistboende på alla små orter efter Strömholms kanal. En viktig pusselbit skulle vara vandrarhemmet vid Virsbo. Då skulle man skapa en turistled runt sjöarna Åmänningen och Stora Aspen mellan Fagersta och Virsbo.
På västra sidan av sjöarna finns vandringsleden Bruksleden med Landsberget. På toppen av berget finns även ett vindskydd och ett utsiktstorn med enorm utsikt över Åmänningen.
Vid Västanfors i Fagersta finns slussar och hembygdsgården. På den östra sidan av Aspen och Åmänningen finns en vacker bil-, motorcykel- och cykelled som går från Fagersta via Ängelsberg till Virsbo.
Vid det vackra Ängelsberg finns ett vandrarhem, Oljeön, världsarvet Engelsbergs bruk med sin konstpark. Vid samhället finns även en badstrand och en tågstation.
Ramnäs
Från Virsbo går en vacker väg efter Strömsholmsåsen på östra sidan av Kolbäcksån/Strömsholms kanal. Vid Brattheden ligger ett sommarstugområde med en badplats. Strax söder om Brattheden ligger Ramnäs konferens. Ett hotell som lanserar sig mot svenska, tyska och holländska turister.
- Vi tror på den typen av turistattraktion. Jag tror att turister vill se mer av landet och här i Ramnäs och runtomkring finns mycket att se. Vi har den vackra ån, lanchahiresmedjan och glashyttan, säger Lena Oderstad-Andersson, ägaren till Ramnäs konferens, till Västmanlands Nyheter.
Söder om Ramnäs konferens kan man säga att den flera kilometer långsmala samhället Ramnäs börjar och sträcker sig ända ned till Ramnäs kyrka. En vacker väg på Strömholmsåsen. Ytterligare ett hotell finns i Ramnäs inrymt i Schenströmska herrgården. Här utgår kanalbåten M/S Strömsholm, till exempel på fredag förmiddag kan man under sommaren åka mellan Ramnäs ned till Surahammar efter Strömsholms kanal. Ett tips är att man ställer bilen vid Surahammar och tar tåget till Ramnäs. Eller, om man kommer från Stockholmshållet via Västerås tar tåget eller bilen direkt till Ramnäs och sedan båten ned till Surahammar. Kan du vista eftermiddagen i Surahammar. Eller, övernattar i på vandrarhemmet i Surahammar. På lördagen går man Bruksleden från Surahammar tillbaka till Ramnäs.
Surahammar
Tar man motorcykeln från Ramnäs rekommenderar jag väg 252 efter Strömholmsåsen än den stora riksväg 66 mellan Ramnäs och Surahammar. Vägen uppe åsen passerar det vackra mötet mellan Kolbäcksån och Strömholmsåsen vid Hedvallsbron.
Strax utanför Surahammar, på väg mot Hallstahammar, ligger Suraborgen vid Östersjön, med en vacker utsikt över Väster- och Östersjön. I Surahammar finns det välkända MC-museet och Stenhuset där det ställs ut konst och fotografier. I Surahammar finns även golfbana, ridhus, simhall, pizzeria, kinarestaurang och ett vandrarhem.
Långsjön runt, eller Långsjön-Ramnäs
Henrik Wester på Västmanlands Kommuner och Landsting står bakom länets turistbroschyr Visit Västmanland 2010/2011. Där skriver han om vandringsleden Bruksleden från Surahammar upp till Fagersta. Han vill att man utgår från Långsjön vid riksväg 66, tre kilometer söder om Surahammar, och vandrar efter Långsjöns västra sida, förbi Toftsjön och det höga berget Stingsberget, med en vacker utsikt, och vidare mot Ramnäs.
Jag som är uppväxt i Surahammar vet att det finns en annan vandringsled om man vill imponera på sina barn eller kompisar. Vad sägs om att övernatta i en grotta. Att vandra runt Långsjön tar ett par timmar om man går sakta. Man kan även göra en vandring med två övernattningar. En övernattning vid grottan (eller vindskyddet) vid Toftsjön och vid vindskyddet vid Långsjöns västra strand.
Man kan även gå vägen över Surahammars golfbana (det finns även en genväg tunneln under riksväg 66 stigen vid Sagavägen i Surahammar) och där vandra till Toftsjön, där en blockgrotta finns och ett vindskydd en liten bit bort. Vid udden kan man bada.
1. Övernattning. Rövarkulan är en rätt så stor grotta med två stenblock lutande mot varandra och rymmer 5-6 personer vid sjön Toftsjöns nordöstra strand. Det är egentligen två blockgrottor intill varandra. Toftsjön ligger mellan Sura och Skultuna socknar. När jag var tio-tolv års åldern var vi några kompisar som besökte de stora flyttblocken vid Toftsjön. I augusti 2008 gjorde jag ett nytt besök vid blockgrottorna intill vandringleden Bruksleden och då fanns en eldstad inne i den ena blockgrottan. Det sägs att en hembrännare bodde här i början av 1900-talet. Dagen efter vandrar man tillbaka mot norra änden av Långsjön och tar grusvägen till Billsbo forna torp och därefter Björsbsbostigen ned till badstranden vid Långsjön. Här kan man bada.
Därefter går man vidare ned till Björsbo, och vidare till Industrileden, riksväg 66. Går över bron och följer vandringsleden Bruksleden på Långsjön västra sida tills man kommer till ett vindskydd. Här kan man göra sin andra övernattning. Eller, fortsätta direkt vidare norrut och ta av till väster mot golfbanan där Bruksledens delar sig. Skyltat.
Enbart Långsjön runt, cirka åtta kilometer. Lättvandrat.
Utgår från mobiltelemasten vid Industrileden, riksväg 66, och därefter finns vandringsleden Bruksleden på västra och norra sidan av Långsjön, vidare grusvägen till Billsbo forna torp och därefter Björsbsbostigen ned till badstranden vid Långsjön. Därefter går man vidare ned till Björsbo, och till Industrileden över bron och tillbaka till bilen vid mobiltelemasten.
Läsa mer:
Bruksleden Långsjön-Ramnäs. http://www.traneving.se/pdf/bruksleden_etappbeskrivning_etapp8.pdf
Bruksleden kartor.
http://www.bruksleden.se/kartor.htm
Eriksson, Cecilia 2010-05-06. Service viktig för de nya ägarna på Ramnäs konferans. Västmanlands Nyheter
2010-06-03. Kulturministern lärde sig om Strömsholms kanal. Västmanlands Nyheter.Johansson, Jan Å. 2010-04-22. Ett lyft för Strömsholms kanal. Västmanlands Nyheter.
Meh, Jackie 2010-05-26. Inga mer pengar till kanalen. http://vlt.se/nyheter/hallstasura/1.841247-inga-mer-pengar-till-kanalen
Kanalbåten M/S Strömsholm
http://www.schenstromska.se/TurlistaMSStromsholm1.htm
Olsson, Lasse 2008. Pengakris för Strömsholms kanal. Driften hotad men Landstinget Västmanland nekar höjt bidrag. Västerås Tidning Nr 36 6-12 september 2008. (sidan 25)
Rinderud, Freddie 2010-05-27. Virsbo satsar på att bli kulturcentrum. Västmanlands Nyheter.
Runesson, Carin & Thorell, Olle 2009.Motion till riksdagen om Strömsholms kanal
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=T487
Strömsholms kanal. Cykelkarta
http://www.stromsholmskanal.se/cykel.html
Strömsholms kanal. Kanotuthyrning
http://www.surahammar.se/kulturfritidturism/sevardheter/stromsholmskanal.4.7d9f35391181509ed33800045094.html
Surahammar, Ramnäs, och Virsbo. Kartor
http://www.surahammar.se/omkommunen/kartor.4.6d9288f9115c674c6c080003004.html
SVT Västmanlandsnytt 2010-05-21 Så ska kulturlivet växa.
http://svt.se/2.126650/1.2022694/sa_ska_kulturlivet_vaxa
Tervalampi, Jouni 2010. Nyheter om Kolbäcksdalen.
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/03/nyheter-om-kolbacksdalen.html
Del 1. Striden om Strömholms kanal.
Del 2. Strömsholms kanal som turistled. Fagersta-Surahammar (se nedan)
STRIDEN OM STRÖMSHOLM KANAL
"Strömsholms kanal förklarades 1990 som byggnadsminne, vilket medför särskilda förpliktelser för de fyra delägarkommunerna Smedjebacken, Fagersta, Surahammar och Hallstahammar, att vårda kanalverk, bankar och byggnader. Längs hela kanalen har, trots ombyggnader och tekniska problem, trafiken pågått sedan 1795 och därmed varit en betydelsefull tillgång för många människors arbets- och livsmiljö." , skrev den socialdemokratiska riksdagsmannen Olle Thorell från Surahammar och hans kollega Carin Runesson i en motion 2008 och 2009.
2007 togs EU-stödet bort för Strömsholms kanals underhåll. 2008 fattade det borgligt styrda landstinget, tillsammans med Sjukvårdspartiet och Miljöpartiet, i Västmanland att inte höja bidraget från 150 000 kronor till 400 000 till Strömsholms kanals AB för driftkostkostnader, medan de små röda kommunerna längs efter kanalen Surahammar, Hallstahammar, Fagersta och Smedjebacken gick med på en höjning för varje kommun från 325 000 till 425 000 kronor.
Både 2008 och 2009 lämnade den socialdemokratiska riksdagsmannen Olle Thorell och hans kollega Carin Runesson en motion om mer pengar till att rädda underhållet för Strömsholms kanal. I maj 2010 ger den moderate stockholmspolitikern Lena Liljeroth Adelsohn, tillika kulturminister, beskedet att inte en krona ges till underhåll för Strömsholms kanal i Västmanland och Dalarna.
- Regeringen satsar en kvarts miljard på kulturhistoriska minnen. Mer än så lär det inte bli i nuläget, sade Lena Liljeroth Adelsohn till Vlt.se.
Besvikelsen var stor hos Kanalbolagets vd Hans Pettersson, som sade till Vlt.se
- Mellan 2000 och 2006 fick vi Ams-bidrag, EU-bidrag och Antikvariska medel.
Arbetsledaren Rolf Mylläri på Strömsholms kanalbolag sade till Västmanlands Nyheter:
- Tänk, vilket arbete man gjorde när kanalen byggdes. Vi kan inte låta den förfalla.
Den naiva moderate kulturminister förslag att rädda underhållet av Strömsholms kanal var att privatpersoner skulle adoptera delar av kanalen till exempel en slussport och anlita volontärer (gratis arbetskraft).
- Privatpersoner skulle nog inte ha råd att reparera en sluss, bara frakten av en port kostar 100 000 kronor, sade Kanalbolagets vd Hans Pettersson till Västmanlands Nyheter.
Att renovera en slussport kräver specialistkompetens och slussvakter kräver säkerhetsutblidning. Hans Pettersson säger till Västmanlands Nyheter:
- Vi utbildar alla ungdomar i säkerhetsfrågor och arbetsmiljöverket kontrollerar oss noga.
EN LJUS FRAMTID KRING STRÖMSHOLMS KANAL
Trots svårigheter med det borgligt styrda landstinget och den borgliga regeringen ser framtiden ljus ut och det kokar av aktiviteter kring orterna efter Strömsholms kanal. Turismen kring Strömsholms kanal håller på att utvecklas åt två håll: kulturturism och aktiv fritid med att åka båt, paddla kanot, cykla och gå.
Kulturturism
Ängelsberg vid östra stranden av sjön Åmänningen är förmodligen det vackraste samhället efter Kolbäcksån vattensystem och som är en del av Strömsholms kanal. I över trettio år, i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet, var samhället en konstnärskoloni för kända svenska konstnärer med bland annat Olof Arborelius (1842-1915) och Mauritz Lindström (1849-1923). Sedan tidigare finns utställningslokalen Stenhuset i Surahammar och Ramnäs hantverksby med glashyttan. Nu planerar föreningen Framtid för Virsbo att bygga om den gamla smedjan i Virsbo och göra om det till ett vandrarhem med tjugofyra platser och tolv konstnärsateljéer. Sedan tidigare finns en konsthall i Virsbo.
- Tillsammans med länets konstkonsult har vi undersökt efterfrågan och tydligen är det en brist i hela landet på platser för konstnärer där de kan både bo och arbeta, sade projektledaren Inge Larsson på Framtid för Virsbo till Västmanlands Nyheter.
Åmänningen runt
Om några år kan det finnas turistboende på alla små orter efter Strömholms kanal. En viktig pusselbit skulle vara vandrarhemmet vid Virsbo. Då skulle man skapa en turistled runt sjöarna Åmänningen och Stora Aspen mellan Fagersta och Virsbo.
På västra sidan av sjöarna finns vandringsleden Bruksleden med Landsberget. På toppen av berget finns även ett vindskydd och ett utsiktstorn med enorm utsikt över Åmänningen.
Vid Västanfors i Fagersta finns slussar och hembygdsgården. På den östra sidan av Aspen och Åmänningen finns en vacker bil-, motorcykel- och cykelled som går från Fagersta via Ängelsberg till Virsbo.
Vid det vackra Ängelsberg finns ett vandrarhem, Oljeön, världsarvet Engelsbergs bruk med sin konstpark. Vid samhället finns även en badstrand och en tågstation.
Ramnäs
Från Virsbo går en vacker väg efter Strömsholmsåsen på östra sidan av Kolbäcksån/Strömsholms kanal. Vid Brattheden ligger ett sommarstugområde med en badplats. Strax söder om Brattheden ligger Ramnäs konferens. Ett hotell som lanserar sig mot svenska, tyska och holländska turister.
- Vi tror på den typen av turistattraktion. Jag tror att turister vill se mer av landet och här i Ramnäs och runtomkring finns mycket att se. Vi har den vackra ån, lanchahiresmedjan och glashyttan, säger Lena Oderstad-Andersson, ägaren till Ramnäs konferens, till Västmanlands Nyheter.
Söder om Ramnäs konferens kan man säga att den flera kilometer långsmala samhället Ramnäs börjar och sträcker sig ända ned till Ramnäs kyrka. En vacker väg på Strömholmsåsen. Ytterligare ett hotell finns i Ramnäs inrymt i Schenströmska herrgården. Här utgår kanalbåten M/S Strömsholm, till exempel på fredag förmiddag kan man under sommaren åka mellan Ramnäs ned till Surahammar efter Strömsholms kanal. Ett tips är att man ställer bilen vid Surahammar och tar tåget till Ramnäs. Eller, om man kommer från Stockholmshållet via Västerås tar tåget eller bilen direkt till Ramnäs och sedan båten ned till Surahammar. Kan du vista eftermiddagen i Surahammar. Eller, övernattar i på vandrarhemmet i Surahammar. På lördagen går man Bruksleden från Surahammar tillbaka till Ramnäs.
Surahammar
Tar man motorcykeln från Ramnäs rekommenderar jag väg 252 efter Strömholmsåsen än den stora riksväg 66 mellan Ramnäs och Surahammar. Vägen uppe åsen passerar det vackra mötet mellan Kolbäcksån och Strömholmsåsen vid Hedvallsbron.
Strax utanför Surahammar, på väg mot Hallstahammar, ligger Suraborgen vid Östersjön, med en vacker utsikt över Väster- och Östersjön. I Surahammar finns det välkända MC-museet och Stenhuset där det ställs ut konst och fotografier. I Surahammar finns även golfbana, ridhus, simhall, pizzeria, kinarestaurang och ett vandrarhem.
Långsjön runt, eller Långsjön-Ramnäs
Henrik Wester på Västmanlands Kommuner och Landsting står bakom länets turistbroschyr Visit Västmanland 2010/2011. Där skriver han om vandringsleden Bruksleden från Surahammar upp till Fagersta. Han vill att man utgår från Långsjön vid riksväg 66, tre kilometer söder om Surahammar, och vandrar efter Långsjöns västra sida, förbi Toftsjön och det höga berget Stingsberget, med en vacker utsikt, och vidare mot Ramnäs.
Jag som är uppväxt i Surahammar vet att det finns en annan vandringsled om man vill imponera på sina barn eller kompisar. Vad sägs om att övernatta i en grotta. Att vandra runt Långsjön tar ett par timmar om man går sakta. Man kan även göra en vandring med två övernattningar. En övernattning vid grottan (eller vindskyddet) vid Toftsjön och vid vindskyddet vid Långsjöns västra strand.
Man kan även gå vägen över Surahammars golfbana (det finns även en genväg tunneln under riksväg 66 stigen vid Sagavägen i Surahammar) och där vandra till Toftsjön, där en blockgrotta finns och ett vindskydd en liten bit bort. Vid udden kan man bada.
1. Övernattning. Rövarkulan är en rätt så stor grotta med två stenblock lutande mot varandra och rymmer 5-6 personer vid sjön Toftsjöns nordöstra strand. Det är egentligen två blockgrottor intill varandra. Toftsjön ligger mellan Sura och Skultuna socknar. När jag var tio-tolv års åldern var vi några kompisar som besökte de stora flyttblocken vid Toftsjön. I augusti 2008 gjorde jag ett nytt besök vid blockgrottorna intill vandringleden Bruksleden och då fanns en eldstad inne i den ena blockgrottan. Det sägs att en hembrännare bodde här i början av 1900-talet. Dagen efter vandrar man tillbaka mot norra änden av Långsjön och tar grusvägen till Billsbo forna torp och därefter Björsbsbostigen ned till badstranden vid Långsjön. Här kan man bada.
Därefter går man vidare ned till Björsbo, och vidare till Industrileden, riksväg 66. Går över bron och följer vandringsleden Bruksleden på Långsjön västra sida tills man kommer till ett vindskydd. Här kan man göra sin andra övernattning. Eller, fortsätta direkt vidare norrut och ta av till väster mot golfbanan där Bruksledens delar sig. Skyltat.
Enbart Långsjön runt, cirka åtta kilometer. Lättvandrat.
Utgår från mobiltelemasten vid Industrileden, riksväg 66, och därefter finns vandringsleden Bruksleden på västra och norra sidan av Långsjön, vidare grusvägen till Billsbo forna torp och därefter Björsbsbostigen ned till badstranden vid Långsjön. Därefter går man vidare ned till Björsbo, och till Industrileden över bron och tillbaka till bilen vid mobiltelemasten.
Läsa mer:
Bruksleden Långsjön-Ramnäs. http://www.traneving.se/pdf/bruksleden_etappbeskrivning_etapp8.pdf
Bruksleden kartor.
http://www.bruksleden.se/kartor.htm
Eriksson, Cecilia 2010-05-06. Service viktig för de nya ägarna på Ramnäs konferans. Västmanlands Nyheter
2010-06-03. Kulturministern lärde sig om Strömsholms kanal. Västmanlands Nyheter.Johansson, Jan Å. 2010-04-22. Ett lyft för Strömsholms kanal. Västmanlands Nyheter.
Meh, Jackie 2010-05-26. Inga mer pengar till kanalen. http://vlt.se/nyheter/hallstasura/1.841247-inga-mer-pengar-till-kanalen
Kanalbåten M/S Strömsholm
http://www.schenstromska.se/TurlistaMSStromsholm1.htm
Olsson, Lasse 2008. Pengakris för Strömsholms kanal. Driften hotad men Landstinget Västmanland nekar höjt bidrag. Västerås Tidning Nr 36 6-12 september 2008. (sidan 25)
Rinderud, Freddie 2010-05-27. Virsbo satsar på att bli kulturcentrum. Västmanlands Nyheter.
Runesson, Carin & Thorell, Olle 2009.Motion till riksdagen om Strömsholms kanal
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=T487
Strömsholms kanal. Cykelkarta
http://www.stromsholmskanal.se/cykel.html
Strömsholms kanal. Kanotuthyrning
http://www.surahammar.se/kulturfritidturism/sevardheter/stromsholmskanal.4.7d9f35391181509ed33800045094.html
Surahammar, Ramnäs, och Virsbo. Kartor
http://www.surahammar.se/omkommunen/kartor.4.6d9288f9115c674c6c080003004.html
SVT Västmanlandsnytt 2010-05-21 Så ska kulturlivet växa.
http://svt.se/2.126650/1.2022694/sa_ska_kulturlivet_vaxa
Tervalampi, Jouni 2010. Nyheter om Kolbäcksdalen.
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/03/nyheter-om-kolbacksdalen.html
måndag 15 februari 2010
DET "ÄKTA" VÄSTMANLAND
SURA, RAMNÄS, SEGLINGSBERG OCH VIRSBO
Av Jouni Tervalampi 2010©
Flera svenska landslag har med framgång övernattat i det "äkta" Västmanland: Damkronorna i ishockey, orienteringslandslaget (VM-Guld 2004) och Dam-innebandylaget (VM-Guld 2009). Det finns bara ett område i Västmanland som är genuint västmanländskt. Det är Surahammars kommuns del av Kolbäcksdalen, det vill säga Sura och Ramnäs socknar. Det är den enda delen av Västmanland som har en unik prägel. De övriga delarna har inflytande från andra bygder och landskap.
Västmanland, ett Sverige i miniatyr
Västmanland brukar beskrivas som en miniatyr av Sverige; gruvor och samer i norr, skogsbygd i mitten och slott, slättbygd och kust i söder. Västmanland kan delas in i fyra områden.
Mälarbygden - Gnällbältet
Det södra delen av Västmanland, den så kallade Mälarbygden, är ett slättland som består av åkermark och en massa slott som Köping, Dovö, Tidö, Strömsholm, Västerås och Ängsö och har stora likheter med Sörmland på södra sidan av Mälaren. Hallstahammar ligger på gränsen mellan Mälarbygd och Mellanbygden. Jag räknar inte Hallsta till det äkta Västmanland då den inte ligger riktig i en skogsbygd. Skogen börjar ju strax norr om Hallsta, möjligen skulle Trångsfors bruk kunna räknas till det äkta Västmanlan.
Gnällbältet sträcker sig från Örebro till Eskilstuna, men språkligt sätt har västeråskan lite drag av gnällbältetsmålet.
Östra Västmanland liknar Uppland
Storskogen var en skiljelinje med det "uppländska" Västmanland och det äkta Västmanland.
Fredrik och Henrik Lindström skriver i boken Svitjods undergång och Sveriges födelse (2006):
. . .dialekterna i östra Västmanland skiljer sig nämligen från landskapets i övrigt, men visar istället stora likheter med Fjädhundralands. . .dess kända gränser följer kusligt. . .dialektgränsen [som] finns mycket väl dokumenterad mellan Skultuna och Lillhärad, alldeles nordväst om Västerås.
Mellan Badelundaåsen/Långheden-Svartån och Kolbäcksån finns en storskog. Femtio kilometer lång (räknat från Norberg och Dalälven) och 30-15 km bred storskog som var en naturlig barriär mellan folk som bodde efter Svartådalen och de som bodde efter Kolbäcksdalen. Den sträcker sig ända ned till Bysingberg. På 1900-talets början fanns det ingen direktväg mellan Surahammar och Västerås, utan man var tvungen att åka över Ramnäs och Skultuna eller över Hallstahammar. När Industrileden (Dåvarande Riksväg 65, idag Riksväg 66) byggdes på 1960-talet mellan Surahammar och Västerås genom storskogen blev kommunikationerna mycket bättre. Socknarna på västra och östra sidan av Sagån, som bildar gräns mellan Västmanland och Uppland, är väldigt lika och har en liknande dialekt. Även landskapen är väldigt lika med mycket åkermark.
Åmänningen - "Dalarnas" sydgräns
Bergslagen med gruvbrytning finns både i Västmanland och södra Dalarna; Kopparbergslagen, Östra och Västra Bergslagen, Norbergs och Skinnskattebergs bergslag. På medeltiden tillhörde både Skinnskattebergs och Norbergs bergslag till Dalarna.
På mitten av 1800-talet märkte man tydligt kulturellt att man lämnade det äkta Västmanland när man lämnade Virsbo och for med båt, eller med släde på vintern, in i Åmänningen där Västervålaborna for med kyrkbåtarna till kyrkan på söndagarna och vissa hus hade Dalmålningar inomhus. Nu var man i "Dalarna".
Mellanbygden - Det äkta Västmanland
Det äkta Västmanland - Mellanbygden - kan beskrivas som en stor skogsbygd där bruken anlades vid forsar som ett pärlband efter Ramnäsströmmen, som denna del av Kolbäcksån hette långt in på 1800-talet. I Mellanbygden, mellan Bergslagen och Mälaren, med vatten, skog och rykande skorstenar ligger brukssamhällen som; Surahammar, Ramnäs och Virsbo. Ett bruk fanns på 1700-talet vid Seglingberg. Gustaf Vasa upptäckte hur viktig järnet var för statens bytesbalans. Genom tillverkning och export av järnvaror frigjordes Sveriges beroende till främmande länder.På 1600-talet styrde kronan ner hamrarna från Bergslagen till Mellanbygden som hade storatillgångar på vattenkraft och skog. Det var vid den här tidpunkten Sura bruk anlades. Språklig sätt så är det en dialektal skillnad med brukssamhällen Sura, Ramnäs och Virsbo, men är en del av den så kallade rumpmas-dialekten.
Läsa mer: Jägeberg, Anders 2009. Västmanlands historia. Västmanland. Bilda förlag
Av Jouni Tervalampi 2010©
Flera svenska landslag har med framgång övernattat i det "äkta" Västmanland: Damkronorna i ishockey, orienteringslandslaget (VM-Guld 2004) och Dam-innebandylaget (VM-Guld 2009). Det finns bara ett område i Västmanland som är genuint västmanländskt. Det är Surahammars kommuns del av Kolbäcksdalen, det vill säga Sura och Ramnäs socknar. Det är den enda delen av Västmanland som har en unik prägel. De övriga delarna har inflytande från andra bygder och landskap.
Västmanland, ett Sverige i miniatyr
Västmanland brukar beskrivas som en miniatyr av Sverige; gruvor och samer i norr, skogsbygd i mitten och slott, slättbygd och kust i söder. Västmanland kan delas in i fyra områden.
Mälarbygden - Gnällbältet
Det södra delen av Västmanland, den så kallade Mälarbygden, är ett slättland som består av åkermark och en massa slott som Köping, Dovö, Tidö, Strömsholm, Västerås och Ängsö och har stora likheter med Sörmland på södra sidan av Mälaren. Hallstahammar ligger på gränsen mellan Mälarbygd och Mellanbygden. Jag räknar inte Hallsta till det äkta Västmanland då den inte ligger riktig i en skogsbygd. Skogen börjar ju strax norr om Hallsta, möjligen skulle Trångsfors bruk kunna räknas till det äkta Västmanlan.
Gnällbältet sträcker sig från Örebro till Eskilstuna, men språkligt sätt har västeråskan lite drag av gnällbältetsmålet.
Östra Västmanland liknar Uppland
Storskogen var en skiljelinje med det "uppländska" Västmanland och det äkta Västmanland.
Fredrik och Henrik Lindström skriver i boken Svitjods undergång och Sveriges födelse (2006):
. . .dialekterna i östra Västmanland skiljer sig nämligen från landskapets i övrigt, men visar istället stora likheter med Fjädhundralands. . .dess kända gränser följer kusligt. . .dialektgränsen [som] finns mycket väl dokumenterad mellan Skultuna och Lillhärad, alldeles nordväst om Västerås.
Mellan Badelundaåsen/Långheden-Svartån och Kolbäcksån finns en storskog. Femtio kilometer lång (räknat från Norberg och Dalälven) och 30-15 km bred storskog som var en naturlig barriär mellan folk som bodde efter Svartådalen och de som bodde efter Kolbäcksdalen. Den sträcker sig ända ned till Bysingberg. På 1900-talets början fanns det ingen direktväg mellan Surahammar och Västerås, utan man var tvungen att åka över Ramnäs och Skultuna eller över Hallstahammar. När Industrileden (Dåvarande Riksväg 65, idag Riksväg 66) byggdes på 1960-talet mellan Surahammar och Västerås genom storskogen blev kommunikationerna mycket bättre. Socknarna på västra och östra sidan av Sagån, som bildar gräns mellan Västmanland och Uppland, är väldigt lika och har en liknande dialekt. Även landskapen är väldigt lika med mycket åkermark.
Åmänningen - "Dalarnas" sydgräns
Bergslagen med gruvbrytning finns både i Västmanland och södra Dalarna; Kopparbergslagen, Östra och Västra Bergslagen, Norbergs och Skinnskattebergs bergslag. På medeltiden tillhörde både Skinnskattebergs och Norbergs bergslag till Dalarna.
På mitten av 1800-talet märkte man tydligt kulturellt att man lämnade det äkta Västmanland när man lämnade Virsbo och for med båt, eller med släde på vintern, in i Åmänningen där Västervålaborna for med kyrkbåtarna till kyrkan på söndagarna och vissa hus hade Dalmålningar inomhus. Nu var man i "Dalarna".
Mellanbygden - Det äkta Västmanland
Det äkta Västmanland - Mellanbygden - kan beskrivas som en stor skogsbygd där bruken anlades vid forsar som ett pärlband efter Ramnäsströmmen, som denna del av Kolbäcksån hette långt in på 1800-talet. I Mellanbygden, mellan Bergslagen och Mälaren, med vatten, skog och rykande skorstenar ligger brukssamhällen som; Surahammar, Ramnäs och Virsbo. Ett bruk fanns på 1700-talet vid Seglingberg. Gustaf Vasa upptäckte hur viktig järnet var för statens bytesbalans. Genom tillverkning och export av järnvaror frigjordes Sveriges beroende till främmande länder.På 1600-talet styrde kronan ner hamrarna från Bergslagen till Mellanbygden som hade storatillgångar på vattenkraft och skog. Det var vid den här tidpunkten Sura bruk anlades. Språklig sätt så är det en dialektal skillnad med brukssamhällen Sura, Ramnäs och Virsbo, men är en del av den så kallade rumpmas-dialekten.
Läsa mer: Jägeberg, Anders 2009. Västmanlands historia. Västmanland. Bilda förlag
torsdag 31 december 2009
ÅRSKRÖNIKA 2009
Av Jouni Tervalampi
ÅRETS IDROTTSPRESTATION
2009 började bra för ishockeylaget Sura - Hockeyns Mekka enligt Sura-uppväxte tränaren Pär Bäckman - som gick till kvalserien till Allsvenskan. I Allsvenskan gick VIK till kvalserien till Elitserien, men som alla vet gick de inte till Elitserien. VM i Bandy gick på Rocklunda där Sverige tog VM-Guld. VSK-Bandy gick oväntat och tog SM-Guld mot storfavoriterna Edsbyn på Studenternas i Uppsala. Mindre oväntat var att Sveriges innebandydamer tog VM-guld vid världsmästerskapen i Västerås i slutet av 2009.
ÅRETS IDROTTSFIASKO
VSK-fotboll herrar som skulle storsatsa och vinna Div 1 norra och går upp i Superettan, men fick strida för att inte ramla ur serien. Ishockeylagen Sura och VIK som har gjort fiasko under hösten och vintern 2009. Bandy-VM som blev ett ekonomisk bakslag för arrangerande Tillberga och VSK, medan förbundet gick i vinst. Sista gången klubblag i Sverige arrangerar VM-bandy i Sverige?
ÅRETS VÖLUND - son till Lappkonungen
Järnbacken vid Haparandabanan.
http://haparandabanan.blogspot.com/
ÅRETS SAMEFORSKNING
Det ökade intresset för samiskt kristnande på 1200-1300-talet med Raunalaskeletten, samiska Mariadyrkan och norska dokumentet från 1303.
ÅRETS SAMEFORSKING I VÄSTMANLAND
Det var att jag fick 20 000 kronor i stipendium från Västmanlands landsting för att skriva klart mitt manus om "Den försvunna skogssamekulturen i Svealand och Gästrikland". Det jag har märkt att det finns en stor nyfiken och intresse om samerna runt om i Västmanland. När manuset blir klar vet jag inte, det verkar ta längre tid än vad trodde i maj.
ÅRETS STENÅLDERN
Hösten och vintern 2009 dominerades av stenåldern, flera arkeologiska avhandlingar om stenåldern, DNA-forskning och fyndet vid Kanaljorden i Motala.
ÅRETS HÄLLMÅLNINGSDEBATT
Började redan förra året 2008 med Antti Lehelma ” A Touch of red” om finska hällmålningar i Finska Fornminnesförening skriftserie Iskos 15 (2008). Det fortsatte år 2009 med att Helena Günther kritiserade schamantolkningar på hällmålningar i Fornvännen 2009/1 och avslutades med ett seminarium vid Näsåker hösten 2009.
ÅRETS ANUNDSHÖG
Det började med att jag gjorde en "dummy" till "Guidebok till Anundshög" (80 sidor i A5-format) till midsommar, som nu har lett till att det kanske blir tre böcker om Anundshög under 2010-talet. Själv skippar jag min idé om en guidebok och skriver om mitt manus till mina egna tolkningar om Anundshög och dess omgivningar vintern 2010-2011. John Kraft planerar att göra en guidebok om området. Arkeologen Eva Bergqvist som fick ett stipendium tidigare under 2000-talet för att skriva en bok om Västerås medeltid, verkar ha ändrat sig och satsar på maktcentrum vid Västmanland och Uppland.
ÅRETS GUIDNING VID ANUNDSHÖG
Det var när Badelunda hembygdsförening presenterade i lokaltidningen VLT att de skulle börja med guidning med häst och vagn vid Anundshög, då det kom tre gånger så mycket folk än vad vagnen tog, att vissa fick gå på sidan om. Dessutom blev det en extra guidning en timme senare.
ÅRETS RYKTE OM ANUNDSHÖG
I början av hösten 2009 uppstod ett rykte att dateringar från Alexandra Sanmarks med fleras utgrävningar av de cirka trettio stolphålen hade C14-daterats till bronåldern. En sensation! Ett Stonehange i Västmanland?
I november klarnade det. Det var någon i Västerås som hade en känsla att stenraden kunde vara från bronsåldern. Inga officiella resultat är publicerade.
ÅRETS BRUKSORT I VÄSTMANLAND
Det är Ramnäs som satsar på sin hantverksby. Schenströmska herrgården huserade Sveriges innebandylag i damer som tog VM-guld i Västerås 2009.
ÅRETS KATASTROFER
Då blixten slog ned i klimatanläggning i skyddsrummet i Mariaberget sommaren 2009 där Västerås konstmuseum förvarade sin konst. Tretusen konstverk blev mögelskadade. Alla ska bli återställda. Guldkornen har renoverats och ställs ut på Västerås konstmuseum fram till 14 februari 2010.
Trakterna i norra Västmanland fick över 100 mm regn under ett dygn vilket ledde till att Kolbäcksån översvämmades och båtslussningen efter Strömsholms kanal fick ställas in för hela säsongen. Även Svartån översvämmades och vid Västerfärnebo hade en ny sjö skapats, cirka 160 fotbollsplaner slåtter- och åkermark låg under vatten.
Västerås konstmuseum: http://www.vasteraskonstmuseum.se/
ÅRETS MILJÖFÖRSTÖRARE
Miljöpartiet och de borgliga som styr Västerås.
Västerås - Sveriges cykelstad
Vilket fiasko? Miljöpartiet och de borgliga som styr Västerås fortsätter att försämra för cyklister. För tjugo år sedan gick plogbilarna dygnet runt när det snöade. Nu ska sista snöflingan ramla ned innan de privata utförarna får order från kommunen att sätta igång med plogning. I mitt kvarter där det är mest villor är ett av de sista områdena som plogas. Har vi tur så får vi plogat efter två-tre dagar.
Västerås betong-city
Miljöpartiet och de borgliga som styr Västerås fortsätter att skövla träd och gör kalhyggen i centrum. I år skövlades trädalléerna efter Sturegatan och Smedjegatan ned efter klagomål från affärsidkare med motiveringen att de skymde affärerna.
Nu har Miljöpartiet och de borgliga som styr Västerås beslutat att det kommunala energibolaget Mälarenergi ska gå över att bränna sopar i sitt värmekraftverk.
ÅRETS FÖRNYARE
Det är gamla Domus-huset, senare Arosian, och numera Igor. När planerna på att bygga om huset och Clas Ohlson berättade att de skulle flytta till taket där det finns en bilparkering blev jag lite skeptiskt. Huset är nog det fulaste utvändigt i hela Västerås, men blev ovanligt lyckat efter ombyggnaden. Ett PUB-inspirerat (PUB vid Hötorget, Stm) med rulltrappor i mitten och affärer runt om. På parkeringstaket är det en badhusliknande byggnad med stora fönster, liknade de gamla badhusen typ Kristiansborgsbadet, där Clas Ohlsons är inrymt och Västerås Domkyrka speglar sig i fönstret. Snyggt!
ÅRETS INTERNET-TIPS
Det fick jag från den pensionerade journalisten Sven Hallerdal på Falu-Kuriren om att gamla tidningar från 1700-1900-talet från Finland och Sverige finns inskannade. En guldgruva!
Kungliga bilioteket: http://magasin.kb.se:8080/searchinterface
Historiska tidningsbiblioteket:
http://www.digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/secure/main.html
ÅRETS BLOGG
Det är Arkeologiforums samlade bloggsida om arkeologibloggar.
http://www.arkeologiforum.se/bloggar
ÅRETS ARKIV
SVAR i Ramsele, utmärkt service på Internet, och Stadsbiblioteket som har ett abonnemang på SVAR.
Riksarkivet utanför Stockholm som snabbt tog fram material om min släkt Tervalampi och skannade in och brände det ned på en CD. Sedan fick det hemskickat. Det kostade förvisso nästan 1000 kronor, det var ett omfattande material, och det var värt varenda krona.
Finska krigsarkivet, som nu ingår i finska Riksarkivet, som tog fram uppgifter min farfar vad han gjorde under Fortsättningskriget i Finland under Andra världskriget och fick det hemskickat.
ÅRETS UTSUGARE
Jag förstår varför bankerna gör miljardvinster varje år. Min egen bank Nordea som tar 80 kronor för att betala en räkning på banken. Den värsta chocken var när jag beställde material från finska krigsarkivet om min farfar vad han gjorde under Fortsättningskriget i Finland under Andra världskriget som kostade 17 euro (cirka 170 kronor) och räkningen skulle betalas till Nordea i Helsingfors. Så jag gick till min Nordeabank i Västerås för att betala räkningen. Där tog de 221 kronor för att överföra pengar från ett Nordeakontor till ett annat Nordeakontor mellan två grannländer.
ÅRETS IDROTTSPRESTATION
2009 började bra för ishockeylaget Sura - Hockeyns Mekka enligt Sura-uppväxte tränaren Pär Bäckman - som gick till kvalserien till Allsvenskan. I Allsvenskan gick VIK till kvalserien till Elitserien, men som alla vet gick de inte till Elitserien. VM i Bandy gick på Rocklunda där Sverige tog VM-Guld. VSK-Bandy gick oväntat och tog SM-Guld mot storfavoriterna Edsbyn på Studenternas i Uppsala. Mindre oväntat var att Sveriges innebandydamer tog VM-guld vid världsmästerskapen i Västerås i slutet av 2009.
ÅRETS IDROTTSFIASKO
VSK-fotboll herrar som skulle storsatsa och vinna Div 1 norra och går upp i Superettan, men fick strida för att inte ramla ur serien. Ishockeylagen Sura och VIK som har gjort fiasko under hösten och vintern 2009. Bandy-VM som blev ett ekonomisk bakslag för arrangerande Tillberga och VSK, medan förbundet gick i vinst. Sista gången klubblag i Sverige arrangerar VM-bandy i Sverige?
ÅRETS VÖLUND - son till Lappkonungen
Järnbacken vid Haparandabanan.
http://haparandabanan.blogspot.com/
ÅRETS SAMEFORSKNING
Det ökade intresset för samiskt kristnande på 1200-1300-talet med Raunalaskeletten, samiska Mariadyrkan och norska dokumentet från 1303.
ÅRETS SAMEFORSKING I VÄSTMANLAND
Det var att jag fick 20 000 kronor i stipendium från Västmanlands landsting för att skriva klart mitt manus om "Den försvunna skogssamekulturen i Svealand och Gästrikland". Det jag har märkt att det finns en stor nyfiken och intresse om samerna runt om i Västmanland. När manuset blir klar vet jag inte, det verkar ta längre tid än vad trodde i maj.
ÅRETS STENÅLDERN
Hösten och vintern 2009 dominerades av stenåldern, flera arkeologiska avhandlingar om stenåldern, DNA-forskning och fyndet vid Kanaljorden i Motala.
ÅRETS HÄLLMÅLNINGSDEBATT
Började redan förra året 2008 med Antti Lehelma ” A Touch of red” om finska hällmålningar i Finska Fornminnesförening skriftserie Iskos 15 (2008). Det fortsatte år 2009 med att Helena Günther kritiserade schamantolkningar på hällmålningar i Fornvännen 2009/1 och avslutades med ett seminarium vid Näsåker hösten 2009.
ÅRETS ANUNDSHÖG
Det började med att jag gjorde en "dummy" till "Guidebok till Anundshög" (80 sidor i A5-format) till midsommar, som nu har lett till att det kanske blir tre böcker om Anundshög under 2010-talet. Själv skippar jag min idé om en guidebok och skriver om mitt manus till mina egna tolkningar om Anundshög och dess omgivningar vintern 2010-2011. John Kraft planerar att göra en guidebok om området. Arkeologen Eva Bergqvist som fick ett stipendium tidigare under 2000-talet för att skriva en bok om Västerås medeltid, verkar ha ändrat sig och satsar på maktcentrum vid Västmanland och Uppland.
ÅRETS GUIDNING VID ANUNDSHÖG
Det var när Badelunda hembygdsförening presenterade i lokaltidningen VLT att de skulle börja med guidning med häst och vagn vid Anundshög, då det kom tre gånger så mycket folk än vad vagnen tog, att vissa fick gå på sidan om. Dessutom blev det en extra guidning en timme senare.
ÅRETS RYKTE OM ANUNDSHÖG
I början av hösten 2009 uppstod ett rykte att dateringar från Alexandra Sanmarks med fleras utgrävningar av de cirka trettio stolphålen hade C14-daterats till bronåldern. En sensation! Ett Stonehange i Västmanland?
I november klarnade det. Det var någon i Västerås som hade en känsla att stenraden kunde vara från bronsåldern. Inga officiella resultat är publicerade.
ÅRETS BRUKSORT I VÄSTMANLAND
Det är Ramnäs som satsar på sin hantverksby. Schenströmska herrgården huserade Sveriges innebandylag i damer som tog VM-guld i Västerås 2009.
ÅRETS KATASTROFER
Då blixten slog ned i klimatanläggning i skyddsrummet i Mariaberget sommaren 2009 där Västerås konstmuseum förvarade sin konst. Tretusen konstverk blev mögelskadade. Alla ska bli återställda. Guldkornen har renoverats och ställs ut på Västerås konstmuseum fram till 14 februari 2010.
Trakterna i norra Västmanland fick över 100 mm regn under ett dygn vilket ledde till att Kolbäcksån översvämmades och båtslussningen efter Strömsholms kanal fick ställas in för hela säsongen. Även Svartån översvämmades och vid Västerfärnebo hade en ny sjö skapats, cirka 160 fotbollsplaner slåtter- och åkermark låg under vatten.
Västerås konstmuseum: http://www.vasteraskonstmuseum.se/
ÅRETS MILJÖFÖRSTÖRARE
Miljöpartiet och de borgliga som styr Västerås.
Västerås - Sveriges cykelstad
Vilket fiasko? Miljöpartiet och de borgliga som styr Västerås fortsätter att försämra för cyklister. För tjugo år sedan gick plogbilarna dygnet runt när det snöade. Nu ska sista snöflingan ramla ned innan de privata utförarna får order från kommunen att sätta igång med plogning. I mitt kvarter där det är mest villor är ett av de sista områdena som plogas. Har vi tur så får vi plogat efter två-tre dagar.
Västerås betong-city
Miljöpartiet och de borgliga som styr Västerås fortsätter att skövla träd och gör kalhyggen i centrum. I år skövlades trädalléerna efter Sturegatan och Smedjegatan ned efter klagomål från affärsidkare med motiveringen att de skymde affärerna.
Nu har Miljöpartiet och de borgliga som styr Västerås beslutat att det kommunala energibolaget Mälarenergi ska gå över att bränna sopar i sitt värmekraftverk.
ÅRETS FÖRNYARE
Det är gamla Domus-huset, senare Arosian, och numera Igor. När planerna på att bygga om huset och Clas Ohlson berättade att de skulle flytta till taket där det finns en bilparkering blev jag lite skeptiskt. Huset är nog det fulaste utvändigt i hela Västerås, men blev ovanligt lyckat efter ombyggnaden. Ett PUB-inspirerat (PUB vid Hötorget, Stm) med rulltrappor i mitten och affärer runt om. På parkeringstaket är det en badhusliknande byggnad med stora fönster, liknade de gamla badhusen typ Kristiansborgsbadet, där Clas Ohlsons är inrymt och Västerås Domkyrka speglar sig i fönstret. Snyggt!
ÅRETS INTERNET-TIPS
Det fick jag från den pensionerade journalisten Sven Hallerdal på Falu-Kuriren om att gamla tidningar från 1700-1900-talet från Finland och Sverige finns inskannade. En guldgruva!
Kungliga bilioteket: http://magasin.kb.se:8080/searchinterface
Historiska tidningsbiblioteket:
http://www.digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/secure/main.html
ÅRETS BLOGG
Det är Arkeologiforums samlade bloggsida om arkeologibloggar.
http://www.arkeologiforum.se/bloggar
ÅRETS ARKIV
SVAR i Ramsele, utmärkt service på Internet, och Stadsbiblioteket som har ett abonnemang på SVAR.
Riksarkivet utanför Stockholm som snabbt tog fram material om min släkt Tervalampi och skannade in och brände det ned på en CD. Sedan fick det hemskickat. Det kostade förvisso nästan 1000 kronor, det var ett omfattande material, och det var värt varenda krona.
Finska krigsarkivet, som nu ingår i finska Riksarkivet, som tog fram uppgifter min farfar vad han gjorde under Fortsättningskriget i Finland under Andra världskriget och fick det hemskickat.
ÅRETS UTSUGARE
Jag förstår varför bankerna gör miljardvinster varje år. Min egen bank Nordea som tar 80 kronor för att betala en räkning på banken. Den värsta chocken var när jag beställde material från finska krigsarkivet om min farfar vad han gjorde under Fortsättningskriget i Finland under Andra världskriget som kostade 17 euro (cirka 170 kronor) och räkningen skulle betalas till Nordea i Helsingfors. Så jag gick till min Nordeabank i Västerås för att betala räkningen. Där tog de 221 kronor för att överföra pengar från ett Nordeakontor till ett annat Nordeakontor mellan två grannländer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)