Historiska
nyheter om samer februari
2017
SAMER
PÅ KÖPINGS
MUSEUM
Samernas
national firas den 6 februari. Men redan den 4 februari i Köping
Sapmi
- vår del av världen
4
februari - 23 april 2017
Utställning producerad av Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Föremål från Ájttes samlingar tillsammans med foton av naturfotograf Kate Kärrberg. Lördag 4 februari invigningstalar landshövding Minoo Akhtarzand.
Utställning producerad av Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Föremål från Ájttes samlingar tillsammans med foton av naturfotograf Kate Kärrberg. Lördag 4 februari invigningstalar landshövding Minoo Akhtarzand.
GAMMAL
FÖRLEGAT SYN PÅ SAMER I BOK OM DALARNA
Tervalampi
granskar boken Arkeologi i Dalarna 2016
UNIKT
FOTOGRAFI PÅ TVÅ SAMERBARN FRÅN ELLIS ISLAND I AMERIKA
Augustus
Sherman
(1865-1925) arbetade
som chefregistrator på immigrantön Ellis Island utanför New York i
Amerika och han var en hängiven amatörfotograf som tog kameran till
sitt arbete och porträtterade nya immigranter och ett fotografi är
på två samebarn, en pojke och en flicka. Okänt vilka det var. Han
fotograferade även en samekvinna från Norge.
Läsa och titta mer: Portraits of Ellis Island Immigrants – Augustus Sherman.
100 ÅRS KAMP MED MAGERT RESULTAT
Rydenfalk,
David 2017-01-18.
Hundra års kamp för samiska rättigheter - få nämnvärda resultat
Sameradion
& SVT Sápmi.
NORRBOTTEN
EN MÖTESPLATS UNDER TUSENTALS ÅR
Läsa
mer: Harnesk, Nils 2017-01-04. Norrbotten
– en mötesplats under 10 000 år. Norrbottens museum
arkeologi
https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2017/01/04/norrbotten-en-motesplats-under-10-000-ar/
SAMISKA
BARN
AUKTIONERADES
UT TILL LÄGST BJUDANDE
Elisabeth
Renström, Pekka Kenttälä och Gunilla Nordlund 2017-01-16.
Svält och missväxt drev familjer att
lämna bort barnen. Sveriges Radio P1 Släktband
lämna bort barnen. Sveriges Radio P1 Släktband
SAMER
– Bloggen https://southsaamihistory.wordpress.com/
Ericson,
Peter 2017.
Ångermannasamer
https://southsaamihistory.wordpress.com/2017/01/24/angermannasamerna-1500-1800-ca-del-i/
https://southsaamihistory.wordpress.com/2017/01/24/angermannasamerna-1500-1800-ca-del-i/
Ericson,
Peter 2017. Fjällrenskötsel i söder del 1.
Fjällrenskötsel
i söder del 2.
KARIN
BOJS ANSER ATT SAMER KOM TILL LAPPLAND PÅ 500-TALET
Vetenskapsjournalisten,
Karin Bojs och släktforskaren Peter Sjölund anser att en grupp
samer kom till Lappland på 500-talet i samband med tamrenskötseln
kom till Lappland i boken
Svanskarna och deras
fäder. De senaste 11000 åren (2017).
Det är inte veteskapligt belagt utan en gissning från hennes sida.
Själv (Jouni Tervalampi) anser jag att de språkliga samerna
massutvandrade från östra delen av Fennoskandinavien till den
västra sidan cirka 2000 f. Kr. (Tervalampi, 15-17). Också en
gissning. Det är problemet när vi försöker tolka dna från nutida
människor.
Hela boken är gissningar när olika mutationer uppstod, vilket enligt Bojs och Sjölund, ska det ha bland annat skett 300, 600 och 1000 e. Kr. (sid 58-59, 75) till exempel levde en man på 200 f. Kr. som bar på mutationen I-L1301, benämd Inge: ” DNA från privatpersoner pekar mot att Inge bodde i jordbruksbygdern runt Vänern” (sid 73). Hur kan man genom dna på levande personer placera denna pesron till en viss plats för 2200 år sedan? Det måste finnas ett jämförelse dna från ett manligt skelett som bodde vid Vänern 200 f. Kr.
Kanske får vi veta lite mer om några år. Just nu pågår dna-forskning på skelett på Uppsala universitet, Atlas-projektet (Zachrisson, 101), som ska vara klart 2020. Samtidigt kommer det i fortsättningen vara stora luckor då skelett från forntiden är begränsat. Tyvärr, ligger Finland långt efter i kunskapen att ta fram förhistoriskt dna, inte ett enda förhistoriskt dna har publiserats i vetenskapliga artiklar fram till januari 2017. Sedan har jag ingen aning om de också ingår i Atlas-projektet.
Hela boken är gissningar när olika mutationer uppstod, vilket enligt Bojs och Sjölund, ska det ha bland annat skett 300, 600 och 1000 e. Kr. (sid 58-59, 75) till exempel levde en man på 200 f. Kr. som bar på mutationen I-L1301, benämd Inge: ” DNA från privatpersoner pekar mot att Inge bodde i jordbruksbygdern runt Vänern” (sid 73). Hur kan man genom dna på levande personer placera denna pesron till en viss plats för 2200 år sedan? Det måste finnas ett jämförelse dna från ett manligt skelett som bodde vid Vänern 200 f. Kr.
Kanske får vi veta lite mer om några år. Just nu pågår dna-forskning på skelett på Uppsala universitet, Atlas-projektet (Zachrisson, 101), som ska vara klart 2020. Samtidigt kommer det i fortsättningen vara stora luckor då skelett från forntiden är begränsat. Tyvärr, ligger Finland långt efter i kunskapen att ta fram förhistoriskt dna, inte ett enda förhistoriskt dna har publiserats i vetenskapliga artiklar fram till januari 2017. Sedan har jag ingen aning om de också ingår i Atlas-projektet.
Tervalampi,
Jouni 2016. Den
försvunna skogssamekulturen i Värmland, Mälardalen och Bergslagen.
Eget förlag. Tryckt på Vulkan media.
Zachrisson,
Inger 2016. Gränsland
: Mitt arkeologiska liv.
Ordvisor
förlag
Kommande
i Mars månads nyheter
BESÖKARE
KRITISERAR
FORNTIDSUTSTÄLLNINGEN I VÄSTERÅS
Forntidsutställningen
på Västmanlands läns museum får kritik av en besökare för att
vara dålig i en insändare i lokaltidningen VLT i januari
2017. Vad
berättar då forntidsutställningen? Jouni
Tervalampi besöker och granskar utställningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar