Historiska nyheter om samer, Finland & Karelen
April 2016
ÅLAND OCH VÄSTFINLAND - DRÖMMEN OM ATT VARA EN DEL AV VIKINGARNAS VÄRLD
På Åland och vissa delar av Finland lider man av storebrorskomplex. Det har
blivit en allt tydligare trend att man på Åland och vissa delar i Finland vill
vara en del av den västliga världen och då vara en del av den fornnordiska,
språkligt och kulturellt. På Åland vill man radera bort sitt finska arv och
inte lyfta fram öns säregna vikingatid med förkristna himmelsguden/luftens rådare Jumula, lertassar och egentillverkade
ovala spännbucklor. Det skulle ju knappast ske på Gotland.
I boken Vikingar i krig (Bonnier Fakta 2012), av författarna Kim Hjarda och
Vegard Vike, finns en karta över vikingarnas värld, Åland är en del av vikingarnas
hem och bondebygderna efter syd- och västkusten var koloniserad av vikingarna,
på samma sätt som Island, England (Danelagen) och Normandie.
Under
2014 har man i Finland gett ut två böcker med titlarna: The Viking Age in Åland och Fibula, Fabula, Fact – The Viking Age in
Finland. Ett sätt att visa på att både Åland och Finland var en del av
vikingarnas värld.
PÅ ÅLAND TALADE MAN FORNORDISKA REDAN PÅ VIKINGATIDEN
Det menar språkforskarna Frog och Johan Schalin i artikeln ”Toponymy and Seafaring:
Indication and Implications of Navigation along the Åland Islands” i boken The Viking Age in Åland (2014) och
hänvisar till de fynd som är tillverkade kring Mälardalen: ett smycke av typen
vendelkråka, 3 st torshammarringar, spännbucklor och några andra föremål. De
går igenom finska ortnamnen: Ahvenmaa, Jomala, Jurmo och Lemböte-Lemland och
menar att vissa av namnen har ett germanskt ursprung som sedan har blivit
finlandiserat och sedan blivit nordiskt.
Frog och Schalin
skriver: ”The preceding discussion suggests that Skandinavian languages had an
establisched vocubulary of typonyms associated with the Ålands Islands that
dates back to at least the Viking Age.”
STRIDEN MELLAN FINLÄNDINGAR OCH NORRMÄN SKEDDE I HÄRDALEN I NUVARANDE FINLAND?
I norska och isländska lagar och berättelser är finn, finlänning och Finland
knutna till samer, medan kväner och Kvänland är knutna till finsktalande
personer.
I Olof den
heliges saga av den isländske 1200-tals författaren, Snorre Sturlasson,
finns ett kväde från en skald som var samtida Olof Haraldsson som omtalar en
strid vid ”Herdala” mot ”Finnlendinga”. Den svenske arkeologen, Inger
Zackrisson, anser med rätta att striden skedde i Härjedalen mot samerna (Möten
i gränsland 1997, sid 168-169). Många finska språkforskare vill hävda att
händelsen var en strid mellan norrmän och finsktalande finländare vid Hirdal,
Ingå socken, i Nyland i dagens Finland, och nu senast språkforskaren, Johan
Schalin, i artikeln ”Scandinavian-Finnish Language Contact in the Viking Age in
the Light of Borrowed Names” i boken Fibula,
Fabula, Fact – The Viking Age in Finland (2014).
SAMERNA KOM TILL DEN SKANDINAVISKA HALVÖN MELLAN 800-1000 e.Kr.
Det menar språkforskaren, Denis Kuzmin, i artikeln ”The Inhabitation of Karelia
in the First Millennium AD in the Light of Linguistics” i boken Fibula, Fabula, Fact – The Viking Age in
Finland (2014). Han
menar att samiskan uppstod kring Krist födelse i området mellan sjöarna
Belozero-Onegasjön-Ladoga och någon gång mellan 800-1000 sker en snabb
förflyttning och de når ”mitt Skandinavien” då.
Ärligt talat förstår jag inte hur den språkliga
förändringen skulle ha skett mellan en invandrad jägargrupp-renskötare till en
annan grupp av jägare och renskötare. Ett språk förändras inte snabbt utom vid
massiv invandring som tränger bort urbefolkningens språk. Det finns inga
arkeologiska spår att en stor samisk folkförflyttning skulle ha skett under
vikingatiden från östra till den västra delen av Fennoskandia.
OKÄNDA JÄGARFOLK BODDE NORR OM ÅNGERMANÄLVEN OCH PYHÄJOKI
PÅ VIKINGATIDEN
Språkforskarna Joonas Ahola (2014), Frog och Janne Saarikivi (2015) menar att
det talades ett okänt språk hos mobila jägargrupper efter Ume- Och Vindelälvens
dalgångar.
Samer bodde vid Kemiälvens dalgång.
Okänd mobil jägargrupp bodde efter Tornälvens dalgång mot dagens norska gräns
som talade ett okänt språk.
På Kolahalvön och ända ned till ”Finlands tusen sjöar” bodde okända mobila
jägargrupper och pratade okända språk.
Samer bodde mellan de ”tusen sjöarna” och Onegasjön.
Kvänerna var bosatta vid Pite- och Luleälvarnas och Oulojokis utlopp vid
Bottenhavet. Det finns inga arkeologiska belägg att det ska ha funnits en fast
bofast bondebefolkning i dessa områden. Språkforskarna har bara höftat var de
tror att kvänerna bodde. Det som vill veta var det finsktalande området
Kvänland låg rekommenderar (i väntan på min kommande bok) jag Björn Forseths bok Samelandets
historia (2000), sidorna 38-39. Han har noggrant läst och förstått de
historiska källorna.
P.S. Språkforskarna har i en not helgarderat sig med att de mobila
jägargrupperna möjligen kan ha talat samiska och att vissa av de mobila
jägargrupperna var bofasta.
Läsa mer: Ahola, Joonas & Frog 2014.
Approaching the Vikings Age
i Finland. Fibula, Fabula, Fact – The
Viking Age in Finland. (s. 52-53)
Frog
and Janne Saarikivi 2015. De situ
linguarum fennicarum aetatis ferreae. RMN
Winter 2014/2015 (s. 64-115)
http://www.helsinki.fi/folkloristiikka/English/RMN
EN
FINNE OCH EN SVENSK DELTOG I PÅSKUPPRORET I IRLAND 1916
Historikern, Biörn Tjällén, skriver i Svenska
Dagbladet om en finsk och svensk sjöman deltog på irländarnas sida mot
kolonialmakten England under Påskupproret 1916.
Läsa mer: Tjällén, Biörn 2016-03-26- Finnen,
svensken och Irlands uppror. Svenska Dagbladet (s. 45)
SYDDA
BÅTAR FRÅN FINLAND OCH KARELEN ÄR SAMISKA
Jag träffade John Kraft, författare till boken Svearnas land (2015), på KRLG2 (Västmanlands läns museum –
Västerås) kring jul 2015. Vi pratade med varandra och kom in på båtarna vid
Tuna i Badelunda och han frågade mig om hur man kan veta att de sydda båtarna
är samiska. Det är ganska enkelt, sydda båtar är en etnisk markör för samer.
Alla sydda båtar från vikingatiden ovanför Mälaren till Karelen är tillverkade
av samer eller funna på dåtida samiskt område.
Arkeologen Janne Vilkuna tar upp sju sydda båtar
mellan 900-1300-talet i artikeln ”Finska båtar från förhistorisk tid” i boken Människor
och båtar i Norden
(1999), men inga av båtarna är finska, båtarna är samiska. Alla fynden ligger
inom dåtida samiskt område. De sju båtarna är från: Laivajärvi i Nedertornio,
Isosuo i Hartoloa (Gustafs Adolfs socken), Suojoki i Keuruu, Mammosenjärvi i
Pummala, Hyviksjärvi i Savitaipale och Koiralampi i Rääkkylä socknar.
Källa:
Tervalampi, Jouni (manus under arbete) De
finska rikena och samerna.
MEKRIJÄRVIBÅTEN FRÅN FINSKA KARELEN ÄR SAMISK
Den sydda femdelsbåten från sjön Mekrijärvi i Ilmomats socken från finska
Karelen är samisk.
Erik
Lappalainens förfader byggde Mekrijärvibåten! Jo, han är den starkaste
kandidaten av fyra samefamiljer. Mekrijärvibåten är 14C-daterad till
1440-1640 e. Kr.
Källor:
Kyrkböcker från Ilomants socken & Kartplatsen Finland.
Korpela, Jukka 2008: The World of
Ladoga. Society, Trade, Transformation and State Building in the Eastern
Fennoscandian Boreal Forest Zone c. 1000– 1555. Nordische Geschichte 7.
Berlin: Hopf.
Räisänen, Alpo 2007. Pielisen Karjalan Saamelaisperäisiä paikannimiä. Sámit, sánit, sátnehámit. Riepmočála Pekka
Sammallahtii miessemánu 21. beaivve 2007. Suomalais-Ugrilaisen Seuran
Toimituksia = Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 253. Helsinki 2007. (s. 319–324).
Tervalampi, Jouni (manus under arbete) De
finska rikena och samerna.
SAMER I VÄSTERNORRLAND
(Medelpad och Ångermanland)
Arkeologen, Bernt Ove Viklund, och historikern, Peter Ericson, berättar för
Sameradion om forskningsläget om samer i Västernorrland.
KRITIK MOT FÖRSLAG ATT SÄJLA UT MUSEERS FÖREMÅL
Vetenskapsjournalisten och författaren, Maja Hagerman, är kritisk till
galleriet Fotografisk museet och den nya museiutredningen.
1000-TALS SAMISKA FÖREMÅL FUNNA PÅ MUSEER I EUROPA
Heikki, Jörgen 2016-03-06. Tusentals samiska föremål på museer visar ny
kartläggning. Sameradion & SVT Sápmi.
FISKARE I BOHUSLÄN KOM FRÅN BOTTENHAVET
Vilka var fiskarna som var små och hade ett utseende likt polarfolk vid
fiskelägret Malmön i Bohuslän?
Oskar Törnqvist menar att de mesta talar för att de kom från Bottenhavet.
Läsa mer: Törnqvist,
Oscar 2015. Fula, skitiga och annorlunda. mt
3/2014. (marinarkeologisk tidskrift) s.
17-21
SPECIALNUMMER OM SAMER Arctic Anthropology 52:2
Arctic Anthropology 52:2 (2015) är ett specialnummer om forskning kring samer.
Artiklarna går att ladda ned som pdf.
ARKEOLOG SKRIVER OM SAMISKA RINGFORMADE ANLÄGGNINGAR
Arkeologen, David Loeffler, har skrivit en artikel om samiska ringformade
anläggningar i Sverige och en förteckning över kända platser.
SAMISK NÅJDPLATS UPPTÄCKT I GÄSTRIKLAND
Arkeologen, David Loeffler, har i fornminnesregistret tolkat om fornlämningen Hille 552 i Gästrikland, ovalformad stenkrets 3 x 2 meter med en
flatformad sten i mitten, till en samisk ringformad anläggning med rätta.
I Hille socken i
Gästrikland finns inga lapp-ortnamn. En ledtråd var någonstans skogssamernas
viste låg när de besökte Hille socken är nåjdplatsen vid Fäbodhällarna (Hille
552). Skogssamerna hade gärna sina visten i närheten av
landsvägar. Fäbodhällarna ligger mellan de tre små sjöarna: Östra Svarttärnan,
Gammal Fäbodsjön och Nälltärnan, ungefär någon kilometer väster om landsvägen
mellan Trödje och Hille. Norr om Hille kyrka och väster och norr om
Mårdängssjön ligger tre byar: Mårdäng, Oppsala och Björke. En familj som tycks
ha varit granne med det samiska vistet var Nils Olofsson och hans
fru Helena i Mårdäng, som var dopvittnen 1742 till sameparet Lars Jonssons och
Annika Nilsdotters dotter Karin.
Tervalampi, Jouni (planerad utgivning maj-juni 2016). Nåjdens barnbarn. Den
försvunna skogssamekulturen i Värmland, Mälardalen och Bergslagen. (s. 174-176)
KUSTSAMISK NÅJDPLATS FUNNEN I SÖDRA HÄLSINGLAND
På 1700-talet mötte Carl van Linné samer i norra Hälsingland och nedtecknade: ”Jag frågade dem, hur de kommo att vara här nedre. De sade sig här vid
hafssidan vara födde och här vilja dö, talte god Svenska.”
Arkeologen, David Loeffler, har i fornminnesregistret tolkat om fornlämningen
Söderala 880 i södra Hälsingland, oval
stenkrets, 1,5 x 1 m stor med en öppning i nordväst, till en samisk ringformad anläggning. Platsen ligger nordväst om Vallvik
och några hundra meter från kusten. Strax söder om Vallvik ligger
Lappharen.
LAPPKYRKAN VID SÖDRA BARKEN HAR FÅTT ETT NYTT RAÄ NUMMER
Söderbärke 356.
Källa E-post. 2015-12-15 Länsstyrelsen i
Dalarna genom arkeologen Alexander Benedict.
FÅGELFORMAD HÄNGE FUNNEN PÅ SAMISK GRAVÖ ELLER OFFERPLATS
På ön Puhjonsaari i Vesilahti i
Tavastland i har man funnit en trehövdad fågelhänge som tros vara från
550-800-talet. Att fyndet gjorde på en ö tyder på att det kan komma från en
grav och då handlar det om en samisk gravö, eller offerplats.
Läsa mer:
Aarreharrastaja Reijo Hyvönen löysi saaresta yli tuhat vuotta vanhan
uhriesineen – arkeologi pitää löytöä ainutlaatuisena. HS:fi
SAMISKA GRAVAR FUNNA OCH FÖRSTÖRDA I KAJANALAND I FINLAND
Vid Märönkalla i Suomussalmi i Kajanaland i Finland har en privatperson med
metalldetektor (ej tillåtet i Sverige) funnit en samisk grav/ar med tre yxor,
flera knivar, smälta glaspärlor. Tyvärr har privatpersonen förstört det samiska
fyndkontexten med att han har grävt sönder gravarna. Ingen jordbrukarbebyggelse
fanns i de här områdena för 900-1000 år sedan.
Av fyndmaterialet tycks det minst handlat om minst tre gravar som blev
förstörda. Ett av knivfodralen har mönster som tyder på handelskontakter med
karelarna som då levde vid Ladogasjön.
Läsa mer: Helsingin
Sanomat 2015-11-18. Ristiretkien aikaisen naisen hauta löytyi
Suomussalmelta – Löytö kertoo Suomen 1000-luvusta.
Karta Suomusalmi
i Finland.
SAMISKA OFFERPLATSER I FINSKA LAPPLAND
