Historiska nyheter om Samer Finland Karelen April 2016

Historiska nyheter om samer, Finland & Karelen April 2016

ÅLAND OCH VÄSTFINLAND - DRÖMMEN OM ATT VARA EN DEL AV VIKINGARNAS VÄRLD

På Åland och vissa delar av Finland lider man av storebrorskomplex. Det har blivit en allt tydligare trend att man på Åland och vissa delar i Finland vill vara en del av den västliga världen och då vara en del av den fornnordiska, språkligt och kulturellt. På Åland vill man radera bort sitt finska arv och inte lyfta fram öns säregna vikingatid med förkristna himmelsguden/luftens rådare Jumula, lertassar och egentillverkade ovala spännbucklor. Det skulle ju knappast ske på Gotland.
  I boken Vikingar i krig (Bonnier Fakta 2012), av författarna Kim Hjarda och Vegard Vike, finns en karta över vikingarnas värld, Åland är en del av vikingarnas hem och bondebygderna efter syd- och västkusten var koloniserad av vikingarna, på samma sätt som Island, England (Danelagen) och Normandie.

   Under 2014 har man i Finland gett ut två böcker med titlarna: The Viking Age in Åland och  Fibula, Fabula, Fact – The Viking Age in Finland. Ett sätt att visa på att både Åland och Finland var en del av vikingarnas värld.

PÅ ÅLAND TALADE MAN FORNORDISKA REDAN PÅ VIKINGATIDEN

Det menar språkforskarna Frog och Johan Schalin i artikeln ”Toponymy and Seafaring: Indication and Implications of Navigation along the Åland Islands” i boken The Viking Age in Åland (2014) och hänvisar till de fynd som är tillverkade kring Mälardalen: ett smycke av typen vendelkråka, 3 st torshammarringar, spännbucklor och några andra föremål. De går igenom finska ortnamnen: Ahvenmaa, Jomala, Jurmo och Lemböte-Lemland och menar att vissa av namnen har ett germanskt ursprung som sedan har blivit finlandiserat och sedan blivit nordiskt.  Frog och Schalin skriver: ”The preceding discussion suggests that Skandinavian languages had an establisched vocubulary of typonyms associated with the Ålands Islands that dates back to at least the Viking Age.”

STRIDEN MELLAN FINLÄNDINGAR OCH NORRMÄN SKEDDE I HÄRDALEN I NUVARANDE FINLAND?

I norska och isländska lagar och berättelser är finn, finlänning och Finland knutna till samer, medan kväner och Kvänland är knutna till finsktalande personer.

I Olof den heliges saga av den isländske 1200-tals författaren, Snorre Sturlasson, finns ett kväde från en skald som var samtida Olof Haraldsson som omtalar en strid vid ”Herdala” mot ”Finnlendinga”. Den svenske arkeologen, Inger Zackrisson, anser med rätta att striden skedde i Härjedalen mot samerna (Möten i gränsland 1997, sid 168-169). Många finska språkforskare vill hävda att händelsen var en strid mellan norrmän och finsktalande finländare vid Hirdal, Ingå socken, i Nyland i dagens Finland, och nu senast språkforskaren, Johan Schalin, i artikeln ”Scandinavian-Finnish Language Contact in the Viking Age in the Light of Borrowed Names” i boken Fibula, Fabula, Fact – The Viking Age in Finland (2014).

SAMERNA KOM TILL DEN SKANDINAVISKA HALVÖN MELLAN 800-1000 e.Kr.

Det menar språkforskaren, Denis Kuzmin, i artikeln ”The Inhabitation of Karelia in the First Millennium AD in the Light of Linguistics” i boken Fibula, Fabula, Fact – The Viking Age in Finland (2014). Han menar att samiskan uppstod kring Krist födelse i området mellan sjöarna Belozero-Onegasjön-Ladoga och någon gång mellan 800-1000 sker en snabb förflyttning och de når ”mitt Skandinavien” då.

Ärligt talat förstår jag inte hur den språkliga förändringen skulle ha skett mellan en invandrad jägargrupp-renskötare till en annan grupp av jägare och renskötare. Ett språk förändras inte snabbt utom vid massiv invandring som tränger bort urbefolkningens språk. Det finns inga arkeologiska spår att en stor samisk folkförflyttning skulle ha skett under vikingatiden från östra till den västra delen av Fennoskandia. 

OKÄNDA JÄGARFOLK BODDE NORR OM ÅNGERMANÄLVEN OCH PYHÄJOKI PÅ VIKINGATIDEN

Språkforskarna Joonas Ahola (2014), Frog och Janne Saarikivi (2015) menar att det talades ett okänt språk hos mobila jägargrupper efter Ume- Och Vindelälvens dalgångar.
Samer bodde vid Kemiälvens dalgång.
Okänd mobil jägargrupp bodde efter Tornälvens dalgång mot dagens norska gräns som talade ett okänt språk.
På Kolahalvön och ända ned till ”Finlands tusen sjöar” bodde okända mobila jägargrupper och pratade okända språk.
Samer bodde mellan de ”tusen sjöarna” och Onegasjön.
Kvänerna var bosatta vid Pite- och Luleälvarnas och Oulojokis utlopp vid Bottenhavet. Det finns inga arkeologiska belägg att det ska ha funnits en fast bofast bondebefolkning i dessa områden. Språkforskarna har bara höftat var de tror att kvänerna bodde. Det som vill veta var det finsktalande området Kvänland låg rekommenderar (i väntan på min kommande bok) jag Björn Forseths bok Samelandets historia (2000), sidorna 38-39. Han har noggrant läst och förstått de historiska källorna.

P.S. Språkforskarna har i en not helgarderat sig med att de mobila jägargrupperna möjligen kan ha talat samiska och att vissa av de mobila jägargrupperna var bofasta.

Läsa mer: Ahola, Joonas & Frog 2014. Approaching the Vikings Age i Finland. Fibula, Fabula, Fact – The Viking Age in Finland. (s. 52-53)
Frog and Janne Saarikivi 2015. De situ linguarum fennicarum aetatis ferreae. RMN Winter 2014/2015 (s. 64-115)
http://www.helsinki.fi/folkloristiikka/English/RMN

EN FINNE OCH EN SVENSK DELTOG I PÅSKUPPRORET I IRLAND 1916

Historikern, Biörn Tjällén, skriver i Svenska Dagbladet om en finsk och svensk sjöman deltog på irländarnas sida mot kolonialmakten England under Påskupproret 1916.

Läsa mer: Tjällén, Biörn 2016-03-26- Finnen, svensken och Irlands uppror. Svenska Dagbladet (s. 45)

SYDDA BÅTAR FRÅN FINLAND OCH KARELEN ÄR SAMISKA

Jag träffade John Kraft, författare till boken Svearnas land (2015), på KRLG2 (Västmanlands läns museum – Västerås) kring jul 2015. Vi pratade med varandra och kom in på båtarna vid Tuna i Badelunda och han frågade mig om hur man kan veta att de sydda båtarna är samiska. Det är ganska enkelt, sydda båtar är en etnisk markör för samer. Alla sydda båtar från vikingatiden ovanför Mälaren till Karelen är tillverkade av samer eller funna på dåtida samiskt område.

Arkeologen Janne Vilkuna tar upp sju sydda båtar mellan 900-1300-talet i artikeln ”Finska båtar från förhistorisk tid” i boken Människor och båtar i Norden (1999), men inga av båtarna är finska, båtarna är samiska. Alla fynden ligger inom dåtida samiskt område. De sju båtarna är från: Laivajärvi i Nedertornio, Isosuo i Hartoloa (Gustafs Adolfs socken), Suojoki i Keuruu, Mammosenjärvi i Pummala, Hyviksjärvi i Savitaipale och Koiralampi i Rääkkylä socknar.

Källa: Tervalampi, Jouni (manus under arbete) De finska rikena och samerna. 

MEKRIJÄRVIBÅTEN FRÅN FINSKA KARELEN ÄR SAMISK

Den sydda femdelsbåten från sjön Mekrijärvi i Ilmomats socken från finska Karelen är samisk.

Erik Lappalainens förfader byggde Mekrijärvibåten! Jo, han är den starkaste kandidaten av fyra samefamiljer. Mekrijärvibåten är ¹⁴C-daterad till 1440-1640 e. Kr.

Källor: Kyrkböcker från Ilomants socken & Kartplatsen Finland.
Korpela, Jukka 2008: The World of Ladoga. Society, Trade, Transformation and State Building in the Eastern Fennoscandian Boreal Forest Zone c. 1000– 1555. Nordische Geschichte 7. Berlin: Hopf.
Räisänen, Alpo 2007. Pielisen Karjalan Saamelaisperäisiä paikannimiä. Sámit, sánit, sátnehámit. Riepmočála Pekka Sammallahtii miessemánu 21. beaivve 2007. Suomalais-Ugrilaisen Seuran Toimituksia = Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 253. Helsinki 2007. (s. 319–324).
Tervalampi, Jouni (manus under arbete) De finska rikena och samerna.

SAMER I VÄSTERNORRLAND (Medelpad och Ångermanland)

Arkeologen, Bernt Ove Viklund, och historikern, Peter Ericson, berättar för Sameradion om forskningsläget om samer i Västernorrland.

Heikki, Jörgen 2016-03-27. Forskarna som kartlagt Västernorrlands samiska historia.  Sameradion & SVT Sápmi.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6392908

KRITIK MOT FÖRSLAG ATT SÄJLA UT MUSEERS FÖREMÅL

Vetenskapsjournalisten och författaren, Maja Hagerman, är kritisk till galleriet Fotografisk museet och den nya museiutredningen.

Läsa mer: Hagerman, Maja 2016-03-15. Låt museer vara tidens bryggor DN:se
http://www.dn.se/ledare/kolumner/maja-hagerman-lat-museer-vara-tidens-bryggor/

1000-TALS SAMISKA FÖREMÅL FUNNA PÅ MUSEER I EUROPA

Heikki, Jörgen 2016-03-06. Tusentals samiska föremål på museer visar ny kartläggning. Sameradion & SVT Sápmi.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6384448

FISKARE I BOHUSLÄN KOM FRÅN BOTTENHAVET

Vilka var fiskarna som var små och hade ett utseende likt polarfolk vid fiskelägret Malmön i Bohuslän?
Oskar Törnqvist menar att de mesta talar för att de kom från Bottenhavet.

Läsa mer: Törnqvist, Oscar 2015. Fula, skitiga och annorlunda. mt 3/2014. (marinarkeologisk tidskrift) s. 17-21

SPECIALNUMMER OM SAMER Arctic Anthropology 52:2

Arctic Anthropology 52:2 (2015) är ett specialnummer om forskning kring samer. Artiklarna går att ladda ned som pdf.

http://aa.uwpress.org/

ARKEOLOG SKRIVER OM SAMISKA RINGFORMADE ANLÄGGNINGAR

Arkeologen, David Loeffler, har skrivit en artikel om samiska ringformade anläggningar i Sverige och en förteckning över kända platser.

Loeffler, David 2015. Surreptitious Sámi—Suppressive Swedes: Maintaining Sámi Identities through the Use of Religion and Stone Circles.  Arctic Anthropology 52:2. (s. 67-80)
http://aa.uwpress.org/content/52/2/67.full.pdf

SAMISK NÅJDPLATS UPPTÄCKT I GÄSTRIKLAND

Arkeologen, David Loeffler, har i fornminnesregistret tolkat om fornlämningen Hille 552 i Gästrikland, ovalformad stenkrets 3 x 2 meter med en flatformad sten i mitten, till en samisk ringformad anläggning med rätta.

I Hille socken i Gästrikland finns inga lapp-ortnamn. En ledtråd var någonstans skogssamernas viste låg när de besökte Hille socken är nåjdplatsen vid Fäbodhällarna (Hille 552). Skogssamerna hade gärna sina visten i närheten av landsvägar. Fäbodhällarna ligger mellan de tre små sjöarna: Östra Svarttärnan, Gammal Fäbodsjön och Nälltärnan, ungefär någon kilometer väster om landsvägen mellan Trödje och Hille. Norr om Hille kyrka och väster och norr om Mårdängssjön ligger tre byar: Mårdäng, Oppsala och Björke. En familj som tycks ha varit granne med det samiska vistet var Nils Olofsson och hans fru Helena i Mårdäng, som var dopvittnen 1742 till sameparet Lars Jonssons och Annika Nilsdotters dotter Karin.  

Läsa mer: Loeffler, David 2015. Surreptitious Sámi—Suppressive Swedes: Maintaining Sámi Identities through the Use of Religion and Stone Circles.  Arctic Anthropology 52:2. (s. 67-80)
http://aa.uwpress.org/content/52/2/67.full.pdf

Tervalampi, Jouni (planerad utgivning maj-juni 2016). Nåjdens barnbarn. Den försvunna skogssamekulturen i Värmland, Mälardalen och Bergslagen. (s. 174-176)

KUSTSAMISK NÅJDPLATS FUNNEN I SÖDRA HÄLSINGLAND

På 1700-talet mötte Carl van Linné samer i norra Hälsingland och nedtecknade: ”Jag frågade dem, hur de kommo att vara här nedre. De sade sig här vid hafssidan vara födde och här vilja dö, talte god Svenska.”

Arkeologen, David Loeffler, har i fornminnesregistret tolkat om fornlämningen Söderala 880 i södra Hälsingland, oval stenkrets, 1,5 x 1 m stor med en öppning i nordväst, till en samisk ringformad anläggning. Platsen ligger nordväst om Vallvik och några hundra meter från kusten. Strax söder om Vallvik ligger Lappharen. 

Läsa mer: Loeffler, David 2015. Surreptitious Sámi—Suppressive Swedes: Maintaining Sámi Identities through the Use of Religion and Stone Circles.  Arctic Anthropology 52:2. (s. 67-80)
http://aa.uwpress.org/content/52/2/67.full.pdf

LAPPKYRKAN VID SÖDRA BARKEN HAR FÅTT ETT NYTT RAÄ NUMMER

Söderbärke 356.

Källa E-post. 2015-12-15  Länsstyrelsen i Dalarna genom arkeologen Alexander Benedict.

FÅGELFORMAD HÄNGE FUNNEN PÅ SAMISK GRAVÖ ELLER OFFERPLATS

På ön Puhjonsaari i Vesilahti i Tavastland i har man funnit en trehövdad fågelhänge som tros vara från 550-800-talet. Att fyndet gjorde på en ö tyder på att det kan komma från en grav och då handlar det om en samisk gravö, eller offerplats.

Läsa mer: Aarreharrastaja Reijo Hyvönen löysi saaresta yli tuhat vuotta vanhan uhriesineen – arkeologi pitää löytöä ainutlaatuisena. HS:fi

http://www.hs.fi/kulttuuri/a1448429498409

SAMISKA GRAVAR FUNNA OCH FÖRSTÖRDA I KAJANALAND I FINLAND 


Vid Märönkalla i Suomussalmi i Kajanaland i Finland har en privatperson med metalldetektor (ej tillåtet i Sverige) funnit en samisk grav/ar med tre yxor, flera knivar, smälta glaspärlor. Tyvärr har privatpersonen förstört det samiska fyndkontexten med att han har grävt sönder gravarna. Ingen jordbrukarbebyggelse fanns i de här områdena för 900-1000 år sedan.  Av fyndmaterialet tycks det minst handlat om minst tre gravar som blev förstörda. Ett av knivfodralen har mönster som tyder på handelskontakter med karelarna som då levde vid Ladogasjön.

Läsa mer: Helsingin Sanomat 2015-11-18. Ristiretkien aikaisen naisen hauta löytyi Suomussalmelta – Löytö kertoo Suomen 1000-luvusta.

http://www.hs.fi/kulttuuri/a1447831486901

Karta Suomusalmi i Finland.

https://www.google.se/maps/place/89600+Suomussalmi,+Finland/@64.8821882,26.6688572,7z/data=!4m2!3m1!1s0x4429cb72c8781139:0xcd40999e6e05731

SAMISKA OFFERPLATSER I FINSKA LAPPLAND

Läsa mer: Äikäs,: Tiina 2015. From Boulders to Fells - Sacred Places in the Sámi Ritual Landscape. Monographs of the Archaeological Society of Finland 5
http://www.sarks.fi/masf/masf_5/masf_5.html