SUNDSVALL BYGGDES PÅ SAMISK MARK
Historikern Peter Ericson menar att det finns
indikationer på att Sundsvall anlades på samisk mark.
Läsa mer: Ericson, Peter 2015-12-18. Sundsvall en renmjölkningsvall för skogssamer? Bloggen: South Saami History.
VAR KLIMATKATASTROFEN 536 OCH 540 UPPKOMSTEN TILL
TAMRENSKÖTSELN I FENNOSKANDIA?
TAMRENSKÖTSEL
KOM FRÅN NENETSERNA CIRKA 400-600 e Kr
DNA-analyser
visar att samernas renar är nära besläktat med nenetserna
renar på Yamalhalvön vid Barents hav i Ryssland. Arkeologen Kjell-Åke Aronsson
menar att en grupp nenetserna med renar och sina slädar gick ned söderut till
Karelen där de mötte samer någon gång mellan 400-600 e. Kr.
– Det är en klimatiskt kall period, säkert
gynnsam för renskötseln. Troligen var också samer och nenetser grannar. Så det
är nog inte så långsökt att samerna tagit över renskötseln av nenetserna och
även renarna, sade arkeologen Kjell-Åke Aronsson till Sameradion & SVT
Sápmi.
Läsa mer: Sunna, Anna 2015-12-30. rön om
tamrenarnas ursprung. Sveriges Radio Sameradion & SVT Sápmi
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6335966
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6335966
SAMISKA
ACKJAN FANNS REDAN FÖR 2500 ÅR SEDAN
Av Jouni Tervalampi, 4 januari 2015
Ackjan var ingen
samisk uppfinning från 500-talet. Den fanns redan för 2500 år sedan. På den
uralisk-samiska gravön Stora Renön vid Kolafjordens utlopp i Barents hav begravdes
de döda i små urholkade stockbåtar, cirka 2 meter långa, och täckta av breda
remsor av björknäver. Ett barn begravdes i en meter lång urholkad stockbåt. Två
av stockbåtgravarna, från grav 19:3 och 19:4, var båtarna väl bevarade. På dem
kunde man se korsformat fäste vid fören för rep. De små båtarna drogs av
människor, eller av hundar, på skaren eller ute på isen. Påminner lite om
lockakjor.
Läsa mer: Läsa mer: Tervalampi, Jouni (manus under
arbete, planerad utgivning 2016). Den
försvunna skogssamekulturen i Mälardalen och Bergslagen.
VÄNBOK
TILL ARKEOLOG BERÄTTAR BLAND ANNAT OM SAMISK HISTORIA
I boken Tjop
tjop! Vänbok till Christer Westerdahl (2015) skriver
arkeologen Gunilla Larsson om ”Aspekter på båtar och sjöfart bland samer” och
arkeologen Inger Zachrisson om ”Samiska väskor på svenska örlogsskepp.”
TJATSES
SEJTE FRÅN VIKINGATIDEN-TIDIG MEDELTID
Den samiska fiske- och fågelrådaren Taatsi var känd
som Tjatse i Eddan. Nu har sejten Taatsis sten i finska Lappland dateras, tack
vare ett fiskben, till 1040–1180 e. Kr.
Läsa mer: Äikäs,: Tiina 2015. From Boulders to Fells - Sacred Places in
the Sámi Ritual Landscape. Monographs of the Archaeological Society of Finland
5
http://www.sarks.fi/masf/masf_5/masf_5.html
http://www.sarks.fi/masf/masf_5/masf_5.html
SAMISKA BYGELVÄSKOR FRÅN VIKINGATID TILL BÅTSMÄN PÅ
SKEPPET VASA
I artikeln ”Samiska väskor på svenska örlogsskepp” ur boken Tjop tjop! Vänbok till Christer Westerdahl
(2015)
skriver Inger Zachrisson att den äldsta kända samiska väskbygeln är från
vikingatiden och var funnen på kungens mark i Uppsala. Samiska ornerade
väskbyglar har även hittats på skepp från 1600-talet, på skeppet Vasa och
Solen.
Är det spåren efter samiska båtsman?
Är det spåren efter samiska båtsman?
Läsa mer: Zachrisson, Inger 2015. Samiska väskor på svenska örlogsskepp. Tjop tjop! Vänbok till Christer
Westerdahl. Red.
Staffan von Arbin et al. Båtdokgruppen, Skärhamn 2015.
SAMISKA OFFERPLATSER I FINSKA LAPPLAND
Läsa mer: Äikäs,: Tiina 2015. From Boulders to Fells - Sacred Places in
the Sámi Ritual Landscape. Monographs of the Archaeological Society of Finland
5
http://www.sarks.fi/masf/masf_5/masf_5.html
http://www.sarks.fi/masf/masf_5/masf_5.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar