Nyheter om Samisk Historia April 2015

SAMISKA OFFERRINGAR, ELLER?

Arkeologen Marte Spangen  har skrivit om samiska offerringer, eller är de det, i artikeln ”‘It Could Be One Thing or Another’: On The Construction of an Archaeological Category” i Fennoscandia archaeologica 2013.

http://www.sarks.fi/fa/PDF/FA30_67.pdf

Läsa mer: Tervalampi, Jouni (planerad utgivning 2015) Kåbdespakte, Trumvallen och Lappkyrkan. Skridfinnar och skogssamer i Västmanland och i Bärkebygd.

ARKEOLOGEN PETER PERSSON ANSER ATT DET INTE FANNS NÅGRA SAMER I VÄSTERNORRLAND FÖRE 1700

En skrämmande brist på kunskap om samisk historia och samiska fornminnen visar arkeologen Peter Persson i rapporten ”Forntid i Västernorrlands län. En historik över arkeologiska undersökningar under drygt 330 år.” (2014) på 383 sidor.

Den okunnige arkeologen Peter Persson menar att man inte kan finna några spår efter samer före 1700. Han skriver:

”Vi vet med andra ord inte mycket om den samiska närvaron i länet före 1700 om man utgår från de arkeologiska bevisen.” (s. 358)

”Det går inte att börja leta efter samerna i förhistorien då vi inte kan se etnicitet i det arkeologiska materialet, bara kulturyttringar.” (s. 363)

Och dömer ut att stensättningar långt inne i skogsbygd vid sjöar och de tomtningar från järnåldern-medeltid ute vid kustbandet skulle vara samiska:

”Bland annat s.k. insjögravar, liggande hönor, tomtningar och ibland järnåldersrösen. Det finns dock inget i nuläget som talar för att dessa lämningar skulle höra samman med den samiska kulturen. Tvärt om” (s. 363)

Läsa mer: Persson, Peter 2014 Forntid i Västernorrlands län. En historik över arkeologiska undersökningar under drygt 330 år. Rapportnummer 2014:17 Kulturmiljö- och samlingsavdelningen, Murberget, länsmuseet Västernorrland. Rapportnummer 2014:24 Samhällsbyggnadsenheten, Länsstyrelsen Västernorrland Peter Persson .

http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/rapporter/2014/forntid-i-vasternorrlands-lan.pdf

ARKEOLOG PRISAD

Arkeologen Bernt Ove Viklund får stipendium från N P Halléns donationsfond vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien för hans "föredömliga prestationer för en miljövänlig skogsvård".

Läsa mer: Eurenius, Per 2015-02-19. Arkeolog prisad för sina insatser. Allehanda.se

http://www.allehanda.se/angermanland/ornskoldsvik/arkeolog-prisad-for-sina-insatser

SAMERNAS FÖRFÄDER VID ALFTA I DAGENS NORGE BYGGDE BÅTAR AV TRÄ PÅ STENÅLDERN

Läsa mer: Rapp, Ole Magnus 2015-03-11. Mener steinaldermenneskene hadde trebåter. Aftenposten.no
http://www.aftenposten.no/fakta/innsikt/Mener-steinaldermenneskene-hadde-trebater-7931894.html

GRAVAR EFTER SAMERNAS FÖRFÄDER FUNNA

Samerna växte fram ur den Nordfennoskandinaviska kulturen som bestod av bland annat hällmålningar, viltristningar och boplatser med nedgrävda golv med omgivande vall, allmänt går husen under ”boplatsvallar”. Nu har Lars Liedgren skrivit två intressanta artikler; en i Arkeologi i Norr 14 och den andra ”Norrbottens upptäckta rödockragravar” i Populär Arkeologi 1/2015 (s. 4-5) om att rödockragravar från stenåldern ur funna i närheten av boplatsvallar.

SAMER OCH NORDMÄN UNDER VIKINGATID OCH MEDELTID

Vegard Skogheim har skrivit en masteravhandling i arkeologi på Oslo Universitet om ”Samer og nordmenn - Etnisk interaksjon i vikingtid og tidlig middelalder.”

Läsa mer: Skogheim, Vegard 2014. Samer og nordmenn - Etnisk interaksjon i vikingtid og tidlig middelalder. Masteravhandling i arkeologi Institutt for arkeologi, konservering og historie UNIVERSITETET I OSLO

https://www.duo.uio.no/handle/10852/42160

FÅNGSTGROPAR I FJÄLLTRAKT I HEDMARK I NORGE

Monica Bye Spånberg har skrivit en avhandling om fångstgropar i Hedmark i Norge

I avhandlingen tar jeg utgangspunkt i utgravningene av to fangstgroper. Målet er å tilføre ny kunnskap om gropfangst gjennom utgravningsresultatene, særlig med tanke på datering. Rekonstruksjoner og beregninger av tidsforbruk er benyttet som utgangspunkt i en funksjonell analyse av fangstens omfang og ressursbehov. Økonomi som motivasjon for handling er diskutert opp mot fangstens samfunnsmessige betydning og sosiale kontekst, på regionalt og overregionalt nivå. Gjennom identitetsperspektivet er den kulturelle tilhørigheten til fangstfolkene diskutert opp mot kulturdualismen.

Läsa mer: Spånberg, Monica Bye 2014. Fangstens omfang og betydning i fjelltraktene. En studie av fangstanlegg og fangstgroper for rein i Rendalen og Engerdal, Hedmark.

https://www.duo.uio.no/handle/10852/40825