SÄLEN I DALARNA VAR DET RIKASTE SAMISKA OMRÅDET PÅ 500-700-TALET
Det var samernas förfäder som uppfann
skidan. När du åker ned på backarna i Sälenfjällen eller när du står vid
startfältet vid Vasaloppet står du på historisk samiskt område.
Vid Tisjön och Horrmundsjön, söder och norr om Sälenfjällen, ligger de rikaste samiska gravarna från 500-700-talet i hela norra Fennoskandia. Arkeologen Inger Zachrisson menar att ”Horrmunden-området i Dalarna kan ha varit ett centralt uppsamlingsområde för pälsverk i Mellanskandinaviens inland.” Här finns de rikaste gravarna kopplade till jakt- och pälshantering och fina smycken och järnföremål som samerna bytt till sig från svear, hedmarksbor och andra samer som var specialiserade på järnhantering. En kvinna som låg begravd vid Horrmundsjöns strand var en nåjd. En annan kvinna var en jägare, då en pilspets låg i graven. Egentligen inte så konstigt, om mannen i familjen dog var det viktigt att hustrun kunde skaffa mat till familjen.
Vid Tisjön och Horrmundsjön, söder och norr om Sälenfjällen, ligger de rikaste samiska gravarna från 500-700-talet i hela norra Fennoskandia. Arkeologen Inger Zachrisson menar att ”Horrmunden-området i Dalarna kan ha varit ett centralt uppsamlingsområde för pälsverk i Mellanskandinaviens inland.” Här finns de rikaste gravarna kopplade till jakt- och pälshantering och fina smycken och järnföremål som samerna bytt till sig från svear, hedmarksbor och andra samer som var specialiserade på järnhantering. En kvinna som låg begravd vid Horrmundsjöns strand var en nåjd. En annan kvinna var en jägare, då en pilspets låg i graven. Egentligen inte så konstigt, om mannen i familjen dog var det viktigt att hustrun kunde skaffa mat till familjen.
Läsa mer: Zachrisson, Inger 2007. Några
sörsamiska kvinnor från forntid - de arkeologiska fynden berättar. Åarjel-saemieh – Samer i sør. (s. 7-20)
https://www.academia.edu/4290081/N%C3%A5gra_s%C3%B6rsamiska_kvinnor_fr%C3%A5n_forntid_-_de_arkeologiska_fynden_ber%C3%A4ttar
Zachrisson, Inger 2014. Okänd och misskänd - skinnskrapan R. 416. Arkeologi i norr 14. (s. 41-66)
https://www.academia.edu/7007651/Ok%C3%A4nd_och_missk%C3%A4nd_skinnskrapan_R._416._Ombytta_k%C3%B6nsroller_i_Mellanskandinaviens_yngre_j%C3%A4rn%C3%A5lder_Arkeologi_i_Norr_14._Red._Per_H._Ramqvist._Ume%C3%A5_s._1-26
Zachrisson, Inger 2014. Okänd och misskänd - skinnskrapan R. 416. Arkeologi i norr 14. (s. 41-66)
https://www.academia.edu/7007651/Ok%C3%A4nd_och_missk%C3%A4nd_skinnskrapan_R._416._Ombytta_k%C3%B6nsroller_i_Mellanskandinaviens_yngre_j%C3%A4rn%C3%A5lder_Arkeologi_i_Norr_14._Red._Per_H._Ramqvist._Ume%C3%A5_s._1-26
KIRUNAS
GRUVSDISPONENT HJALMAR LUNDBOHM VAR RASBIOLOG
Kirunas gruvdisponent Hjalmar Lundbohm
(1855-1926) var rasbiolog och lät samer och tornedalningar få gratis
läkarundersökning mot att hans läkare fick mäta deras skallar. Han var
motsvarigheten till brukspatronerna då Lundbohm kontrollerade allt i Kiruna
mellan 1900-1920.
– Redan 1907 skrev Hjalmar Lundbohm två
promemorior direkt till civilministern i frågan om segregeringspolitiken mot
samerna, sade författaren Curt Persson till boken På disponentens tid (2014) till Luleå tekniska högskolas hemsida.
En av Lundbohms hantlangare var arkeologen
Gustaf Hallström (1880-1962). Det var Lundbohm som bekostade många av
Hallströms forskningsresor. Att arkeologen Gustaf Hallström arbetade i
rasbiologins tjänst råder det ingen tvekan om. Han fotograferade och mätte
samer, grävde upp samiska skelett som fördes till Uppsala anatomiska institut.
Från Kolahalvön grävde Hallström upp 27 kranier från samiska begravningsplatser
som skickades till Uppsala anatomiska institut vilket bekostades av Hjalmar
Lundbohm.
Luleå tekniska högskola. 2014-10-23. Forskningsresultat i ny tv-dokumentär. Ltu.se
http://www.ltu.se/research/subjects/Teknikhistoria/Nyheter-och-aktuellt/Forskningsresultat-i-ny-tv-dokumentar-1.122610
Henriksson, Sven-Åke 2014. ”Kungen av Kiruna” skapade LKAB. Kvällstunden Nr 46 2014.
Tervalampi, Jouni (Planerad utgivning 2015) Arkeologen Gustaf Hallström i rasbiologins tjänst. Då kolonialmakten Sverige förtryckte samer.
SAMISKA TRUMMOR HADE REGLER
Hos sydsamer fanns det minst två typer av trummor, familje- och nåjdtrummor. Att tillverka en trumma var inte bara att placera figurer hur som helst. Utan det fanns regler inom Åselesamerna var figurerna fick placeras. Figuren för nåjd placerades kring klockan 6-8. Det var bara nåjdtrummor som hade symbol för nåjden. Kyrkbyn placerades i övre högra delen.
Läsa
mer: Tervalampi, Jouni (Planerad utgivning 2015) Sydsamiska trummor hade regler. Då kolonialmakten Sverige förtryckte samer.
KAMPEN OM FINNMARK PÅ 1300-TALET LEDDE TILL ATT SAMER VAR TVUNGNA ATT BETALA SKATT TILL TRE LÄNDER
Läsa mer: Hedlund Stylegar, Frans Arne 2014-11-23. Krig, fred og fellesskap i nord. Bloggen: Arkeologi i Nord.
TSARENS
KURIR OCH SAMERNAS FINNMARK 1496
Läsa mer: Frans-Arne Hedlund
Stylegar 2014-10-20. Tsarens kurér. Bloggen: Arkeologi i Nord
http://arkeologi.blogspot.se/2014/10/tsarens-kurer.html
http://arkeologi.blogspot.se/2014/10/tsarens-kurer.html
SAMER
UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET I NORGE
Svarstad, Asbjörn 2014-10-28. Samiske grenseloser reddet tusenvis. Så ble de beskyldt for landssvik. Dagbladet.no. http://www.dagbladet.no/2014/10/28/nyheter/grensen/samefolket/35927633/
SKOGSSAMERNA I HÄLSINGLAND SKA STUDERAS PÅ UNIVERSITET
Skogssamerna kulturhistoria i Hälsingland ska studeras vid Uppsala universitet.
Läsa mer: Hela
Hälsingland. 2014. Skogssamernas okända kulturhistoria kartläggs.
http://www.helahalsingland.se/halsingland/hudiksvall/skogssamernas-okanda-kulturhistoria-kartlaggs
http://www.helahalsingland.se/halsingland/hudiksvall/skogssamernas-okanda-kulturhistoria-kartlaggs
HISTORIKER DÖMMER UT SVENSK DOMSTOL
Historikern Lars
Rumar dömer ut svensk rättsväsende i Härjedalsmålet.
Läsa mer: Ekerlid, Birger 2014-11-11. Stenhård kritik om Härjedalsmålet Op.se
http://www.op.se/kultur/bocker/stenhard-kritik-om-harjedalsmalet
http://www.op.se/kultur/bocker/stenhard-kritik-om-harjedalsmalet
TVÅ BRONSFAT
LADES PÅ DEN DÖDES ANSIKTE FRÅN 1100-TALET
Arkeologen Frans-Arne Hedlund-Stylegar skriver om ett skelett
Ankenes i Narvik i Norge där det låg två Hansa-skålar över kraniet. Några
hårstrån var bevarad och visade att den döde hade haft rödgult hår. Vem var då
den döde? Hade han begått ett brott? Var han en handelsman som hade dött?
Eller, kan arkeologen finna orsaken i begravningstraditioner?
Läsa mer: Hedlund-Stylegar, Frans Arne 2014-11-17. Gravskikker
mellom verdenene. Bloggen: Arkeolgi i Nord.
http://arkeologi.blogspot.se/2014/11/gravskikker-mellom-verdenene.html
http://arkeologi.blogspot.se/2014/11/gravskikker-mellom-verdenene.html
SAMISK HISTORIA I BOKFORM 2014
Läsa mer: Samiskt Informationscentrum Lästips 2014. Här
kommer tips på nyutgiven litteratur om samer och i samiskrelaterade ämnen. Samer.se http://www.samer.se/4717
KLASSISK BOK OM SAMERNAS RELIGION NU PÅ
INTERNET
Källskrifter till
Lapparnas mytologi af Edgar
Reuterskiöld
Bidrag till vår oldlings häfder utgifna af Nordiska Museet Uppsala, 1910
Bidrag till vår oldlings häfder utgifna af Nordiska Museet Uppsala, 1910
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar