Nyheter om Samer September 2014

VEM VAR VIKINGATIDA KVINNAN I NORDNORGES RIKASTE GRAV FRÅN 900-TALET?

År 1856 grävdes Nordnorges rikaste vikingatida kvinnograv ut i Vesterågen i Vardø i Finnmark. Vem var hon? Det diskuterar arkeologen Frans-Arne Hedlund Stylegar på sin blogg Arkeologi i nord.

Hedlund Stylegar, Frans-Arne 2014-08-14 Blandede graver. Bloggen: Arkeologi i nord.
http://arkeologi.blogspot.se/2014/08/blandede-graver.html

HÄLLBILDER AV ÄLGAR VID VÄNERNS  STRAND

Älgavbildningar vid Dalbergså vid Vänerns strand tolkas tillhöra till den Nordfennoskandinaviska bildkulturen. Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns Hällristningar har i sommaren 2014 målat i älgarna vid Dalbergså. Bilder finns på deras Facebooks sida 12 augusti 2014.

https://www.facebook.com/pages/Stiftelsen-f%C3%B6r-dokumentation-av-Bohusl%C3%A4ns-H%C3%A4llristningar/255501968109?hc_location=timeline

VISSA SAMER OCH FINNAR HAR SAMMA ALLELER SOM HAN KINESER

I en studie som publicerats i Nature 513(18 September 2014) visar att vissa samer, finnar, mordviner och ryssar har alleler som liknar Han kineser.

Det kan låta konstigt, men det är inte. Redan när arkeologer grävde ut 6000-7000 åriga stenåldersgravfältet på begravningsön Renön i Ongesjön i ryska Karelen hade vissa kranier asiatiskt utseende.

Läsa mer: Nature 513, 409–413(18 September 2014) “Extended Data Figure 7: Evidence for Siberian gene flow into far north-eastern Europe.” Ancient human genomes suggest three ancestral populations for present-day Europeans

http://www.nature.com/nature/journal/v513/n7518/full/nature13673.html

Bloggen Fennoscandia.2012. Asian SNP allele found in two Saamis.
http://fennoscandia.blogspot.se/2012/03/asian-snp-allele-found-in-two-saamis.html

SAMERNA BEFOLKADE NÄSTAN HELA FINLAND

Språk- och ortnamnsforskaren Mikko Heikkilä anser i sin avhandling Bidrag till Fennoskandiens språkliga förhistoria i tid och rum (2014. Helsingfors universitet) – skriven på svenska - att samerna befolkade nästan hela Finland.

Avhandlingen i pdf-format cirka 6 mb

https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/135714/bidragti.pdf?sequence=1

SAMISK GRAV FRÅN 500-TALET FUNNEN I NORGE

I en samisk ringformad stensättning vid stranden av sjön Vinstervatn i Oppland i  Norge  har arkeologen Jostein Bergstøl funnit en ullsax, ett spjut, fyra mellanstora, fem större och tre mindre pilspetsar och en skinnskrapa. 
Graven är daterad till cirka 500 e. Kr. Samen såg av anhöriga som en jägare av gravföremålen att döma.

Skalleberg Gjerde, Hege 2014-08-22. Gravfunn ved Vintervatn. Bloggen: Samer i sør.
http://hegegjerde.wordpress.com/2014/08/22/gravfunn-ved-vinstervatn/

SAMERNA SATT I RIKSDAGEN PÅ 1600-TALET

En ny bok av Lilian Ryd och Tomas Cramér visar att samer har suttit i riksdagen från 1602 till 1700-talets mitt.

– Då ville kung Karl visa att lappmarken befolkad av människor med lagliga rättigheter, riktiga svenska medborgare. Ett sätt att då understryka det var då att tilldela riksdagsplatser till befolkningen i lappmarken, sade Lilian Ryd till Sveriges Radio.

Kejonen, Olle 2014-08-07. Samer hade särskilda riksdagsplatser i hundratals år. Sveriges Radio
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=5931818

FORSKAR OM HISTORISKA SAMISKA FÖREMÅL

Arkeologen Jonas Monié Nordin ska kartlägga samiska föremål från 1600-talet och ta reda varför vissa rika människor samlade på samiska föremål.

- För att ha själva som kuriosa eller för att ge bort, till exempel till kungen eller lärda och aristokrater ute i Europa, sade Jonas Monié Nordin till Populär Historia.

Läsa mer: Ahlskog, Christian 2014. Hallå där…arkeologen Jonas Monié Nordin. Populär Historia Nr 9/2014..

Historia Västerås

FOTOHISTORIA – HEMSIDORS UPPGÅNG OCH FALL

År 1999 var en brytningstid för hemsidor och sökmotorer. 2014 var dödsryckningarnas tid för hemsidor då Swipnet, Passagen och Spray gick i graven. Den 31 augusti 2014 är den sista dagen man kan titta på hemsidors på Swipnet, bland annat min hemsida: Jouni Tervalampi 1999. http://home.swipnet.se/tervalampi/

- Det är ett jätteintressant material för att se hur folk använde nätet i begynnelsen, vilka sidor som skapades, hur de ser ut och vad som skrevs. Så det här är absolut viktigt för den framtida forskningen, sade arkivarien Erik Önnevall till TT.

Jag var en av de första fotografernas som hakade på trenden att skapa en hemsida med fotografier. År 1997 arbetade jag som fotograf på Västerås Konstmuseum. Då fick vi i personalen erbjudande att gå två halvdagskurser i html.

I början av 1999 gjorde jag mina första hemsidor i och lade ut de på Swipnet. Då var man tvungen att knacka html-koder och lade in nyckelord som till exempel ”tervalampi”, ”västerås”, ”fotograf” med flera.
De populära sökmotorerna var Altavista och Yahoo. För att folk skulle få reda på min fotohemsida annonserade jag småannonser i Journalisten, Västerås Tidning och Västmanlands Folkblad.
Tre tidskrifter som jag köpte var Aftonbladets It-bilaga som kom ut var måndag och tisdag. I den fick man skicka in och tipsa om sina hemsidor. Vilket jag gjorde om min Swipnet- och Passagenhemsida. Tidskriften Internetworld skrev om olika hemsidor och i deras sommarnummer 1999, som även var ett 3-års jubileumstidning, skrev de om min Swipnethemsida. På deras ”Sveriges 100 bästa sajter” låg Passagen på första plats, därefter SEB och på tredje plats Aftonbladet. Internetworld recenserade ”15 html-handböcker i stort test.” Om den nya sökmotorn Google skrev tidning: ”Förbluffande Google ger napp direkt.”
Den tredje tidningen jag köpte då och då var PC hemma. De hade cd:n med i tidningen med provprogram för 30-dagar. Under 1999 hade många privata användare börjat med professionella webbsajtsprogram som FrontPage 2000 och Dreamweaver 2.0. I Dreamweaver kunde man göra klickbara kartor.

Nu har en epok gått i graven och mina fotohemsidor, artiklar om liggande hönor och om skogssamer har gått förlorat. Om jag sörjer det? Nej, för jag gick i en ny epok redan i början av 2010-talet då jag började ge ut egna böcker.

TT. 2014-08-25. Webbhistoria försvinner när Swipnet stängs. SVT.se
http://www.svt.se/nyheter/sverige/webbhistoria-forsvinenr-nar-swipnet-stangs

Jouni Tervalampi 1999. http://home.swipnet.se/tervalampi/

Jouni Tervalampi 2014. Fotohistoria – Hemsidors uppgång och fall.
http://tervalampi.wordpress.com/2014/08/27/fotohistoria-hemsidors-uppgang-och-fall/

Internetworld Sommaren 1999.

Böcker av Jouni Tervalampi

http://tervalampi.wordpress.com/category/bocker-av-jouni-tervalampi/

FÖRELÄSNING OM EGEN UTGIVNING AV BÖCKER

Jouni Tervalampi presenterar hur du kan göra din egen fotobok 28 augusti 2014

Vilka möjligheter finns det att ge ut egna böcker

Författaren och fotografen Jouni Tervalampi berättar och visar egna bilder och fotoböcker. Hur går man tillväga för att göra egna fotoböcker i färg eller svartvit vid sidan om bokförlagen. Det kan vara svårt, men det behöver inte vara det, beroende på vilka krav man har på sin bok man vill ge ut. Allt från någon tusenlapp till flera hundratusen kronor.

Ingen entré

Västerås Konstmuseum, Karlsgatan 2, Västerås. Torsdag 28 augusti 2014. Kl. 14.00

http://vstfotofika.se/jouni-tervalampi-presenterar-hur-du-kan-gora-din-egen-fotobok-28-augusti/

NORDISKA MUSEETS INSAMLING OM VÄSTERÅS

Hösten/vintern 2014 kommer Nordiska museet att samla in minnen och hågkomster om livet i 1900-talets Västerås. Alla som vill berätta om sitt liv i Västerås är välkomna att bidra. Som inspiration hålls i anslutning till insamlingens start söndagen 28 september en temadag i Västerås Stadsbibliotekets hörsal.

Nyheter om samer Augusti 2014

SAMEFOTOGRAFEN NILS THOMASSON

Samen och fotografen Nils Thomsson skildrade sitt eget folk genom kamerans öga. Just nu pågår en utställning av hans bilder på Härjedalens Fjällmuseum till och med 30 september 2014.

Fotografier av Nils Thomasson http://www.samer.se/4467

SAMISK KLIPPGRAV FRÅN VENDELTIDEN FUNNEN PÅ SYDSAMISKT OMRÅDE

Ett samiskt skelett från en klippgrav från cirka 640 e. Kr har hittats i Eidet i Tysfjord i Nordland i Norge.

Andersen, Sander & Piera Paulsen, Simon 2014-06-26. Denne hodeskallen kan endre historien.
Forskning.no. http://www.forskning.no/artikler/2014/juni/395763

SAMISKA LÄMNINGAR I RESELE

Arkeologen Bernt Ove Viklund har funnit ett 70 tal nya fornlämningar från samiska visten i Ed, Resele och Ådalsliden i Ångermanland. Vid en skogstjärn låg sju stycken ovala härdar.

– Boplatsen är från slutet av järnåldern och fram till nutid. Härden var en central plats i kåtan, sade arkeologen Bernt Ove Viklund till Allehanda.se.

Prevéus. Magdalena 2014-07-17. Fornlämningar i Resele. Allehanda.se

http://www.allehanda.se/angermanland/solleftea/fornlamningar-i-resele

SAMISKT BERÄTTANDE I TIDSKRIFTEN VÄSTERBOTTEN NR 2 2014

http://www.vbm.se/sv/kunskapsbanken/tidskriften-vasterbotten/vb-2014/puff-1402.html

VEM ÄR SAMEN VID LAPPTÄPPAN I DALARNA?

Gagnef hembygdsförening vill ha svar vem samen på bilden är? Det är ingen sockenlapp. Förmodligen en fjällsame på besök i Gagneftrakten i Dalarna.

http://www.genealogi.se/index.php?option=com_sobipro&pid=7543&sid=14435:Gagnef&Itemid=646

Foto på samen finns på länken: Fredrik Olofsson bilder från Bäsna
http://www.bygdeband.com/album/500/fredrik_olofssons_bilder_fran_basna/

SAMER BAR SVÄRD – JÄMTLÄNNINGEN SPJUT OCH YXA

Arkeologen Inger Zachrisson har studerat modet mellan samer och bönder på järnåldern och tidig medeltid. De samiska männen var mer mottaglig av omvärldens mode än samiska kvinnor. Det var samiska männen som hade kontakt med pälshandlarna. I Jämtland har arkeologer enbart funnit svärd i samiska gravar.

Läsa mer: Zachrisson, Inger 2014 Samisk-Nordiska kontakter under järnåldern i dräkt och personliga tillhörigheter
http://www.academia.edu/4290447/Samisk-nordiska_kontakter_under_jarnaldern_-_i_drakt_och_personliga_tillhorigheter

SAMERNAS URSPRUNG

I Populär Historia Nr 8/2014 svarar arkeologen Kristina Ekero Eriksson på frågan om samernas ursprung (sid 60).

EN SAMISK TRUMMA VAR HÖGVILT PÅ 1600-1700-TALET

Efter att samer hade deltagit på Gustaf II Adolfs armé under Trettioåriga kriget ville många rika personer i Europa ha en samisk trumma i sina samlingar. Om det skriver Mårten Snickare i artikeln ”Den koloniala kampen om Goavddis” i Rig Nr 2 2014 (sid. 65-75).

SAMER VID GRUVAN I SOLBOJOKK I LAPPLAND

Arkeologen Åsa Lindgren på Norrbottens museum har skrivit en artikelserie i sex delar om gruvan i Silbojokk i Lappland där bland annat samer arbetade.

http://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/

Silbojokk, en fascinerande historia, del VI

Länkar till tidigare inlägg:
http://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2013/01/18/silbojokk-en-fascinerande-historia/
http://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2013/04/19/silbojokk-en-fascinerande-historia-del-ii/
http://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2013/07/26/silbojokk-en-fascinerande-historia-del-iii/
http://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2013/12/27/silbojokk-en-fascinerande-historia-del-iv/
http://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2014/04/17/silbojokk-en-fascinerande-historia-del-v/

August Strindberg och hans samiska ursprung

AUGUST STRINDBERG HAR INGET SAMISKT URSPRUNG PÅ SIN MAMMAS SIDA

 

I en artikel av Magne Ove Varsi beskriver han den kände svenske författaren August Strindberg (1849-1912) utseende som typiska samiska drag med hög panna, höga kindknotor och smal haka och ansiktet påminner mer om hans mors utseende. I ett brev, daterat till 20 februari 1891, till Ola Hansson som var Strindbergs förläggare i Stuttgart i Tyskland skriver han:

"Hämdfull som en Lapp-Finne, som jag är!"

Magne Ove Varsi skriver om August Strindberg mammas bakgrund: 

”Slektsforskningen bryr seg lite om henne. Etternavnet Norling, er benyttet av samer, og moren bar familienavnet Bergström, et ledd dypere i slekten finner vi Arvesdotter, Larson og Åbom. Så stopper alt opp.”

 Nej, August Strindberg har inget samiskt ursprung på sin mammas sida. Det utreddes redan 1956 av Erik Hellerström. Strindbergs morfars farfar och morfars farmor var Johan Gustaf Norling (1743-1808) och Anna Arvedsdotter (1749-1821). Johan Gustaf Norling var född 1743 och var kakelungsgesäll i Stockholm 1777. Anna Arvedsdotter var född 1747 i Halland.
August mormor hette Johanna Ulrika Bergström (1798-1855) och hennes far var Johan Jansson Bergström (1767-1822) och var den som tog namnet Bergström. Hans far var Jan Jansson i Stora Lottorp i Taxinge socken i Södermanland.  
 August Strindbergs mormors mor hette Ulrika Vilhelmina Åbom (1778-1826) vars far hette Erik Larsson Åbom (1709-okänt) och var född i Gryt socken i Östergötland.

Läsa mer: Hellerström, Erik 1956. Släkt och hävd Nr 3 1956. (s.105-110)
Magne Ove Varsi 2010-08-25. Strindberg– av samisk ætt. Gáldu.org
http://www.galdu.org/web/index.php?odas=4707&giella1=nor

Skidåkare Österunda kyrka i Uppland

SVERIGES ÄLDSTA MÅLNING AV EN SKIDÅKARE

I Österunda kyrka i västra Uppland ska Sveriges äldsta målade avbildning av en skidåkare. Är det någon som vet om den finns publicerad någon bok eller har en bild på målningen.

Hälsningar Jouni Tervalampi epost; jaaaaa@spray.se

Okänd galgbacke hittad i Västerås

OKÄND GALGBACKE HITTAD I VÄSTERÅS

På min jakt efter galgbackar i Västmanland fann jag (Jouni Tervalampi) äntligen Siende härads avrättningsplats mitt i Västerås.

Läsa mer: Alm, Björn 2013-07-16. Här hittade han Västerås bortglömda avrättningsplats. SVT Tvärsnytt.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/tvarsnytt/#/nyheter/regionalt/vastmanlandsnytt/har-hittade-han-vasteras-bortglomda-avrattningsplats?&_suid=1373992103877005015366028296858

På Sveriges Radio P4 Förmiddag Västmanland, onsdag 17 juli 2013, kan ni lyssna på mig om Siende härads avrättningsplats. 9.33 och cirka 10 minuter framåt. Programmet går att lyssna 29 dagar framåt.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/224042?programid=2985

Olsson, Lasse 2013. Åtta personer avrättade i skogsdunge i Västerås (Jouni berättar om Siende avrättningsplats). Västerås Tidning 14 augusti 2013. (s.16)
http://www.direktpress.se/vasterastidning

Tervalampi, Jouni 2013. Siende härads avrättningsplats. Eriksgatan genom Västerås. (s. 40-43)

Lappkyrkan och Tervalampi på TV

SAMER I VÄSTMANLAND & DALARNA PÅ SVT

I början av oktober 2010 kontakta SVT mig om en samisk offerplats Lappkyrkan på Gullaberget som jag återfann juli 2012. Det blev sänt i Västmanlandsnytt och en kortare version i Gävledala där inslaget om Mässberget var bortklippt.

Lappkyrkan och de kristna böndernas Mässberget

Samernas Lappkyrkan och böndernas kristna Mässberget låg, sida vid sida, vid Vad i Söderbärke socken vid sjön Södra Barkens östra sida, en kilometer in på Dalasidan sett från Västmanland.


SVT följde upp inslaget med att intervjua Susie Blomkvist som är ättling till skogssamerna Anders Hindersson och Margta Larsdotter som gifte i Möklinta kyrka i Västmanland 1718. Anders Hindersson och hans bröder och svågrar skrev från skogarna i Dalarna till kung Fredrik 1 1730 då staten bedrev etnisk rensning mot skogssamerna.

Läsa och titta mer: Olofsson, Johanna 2012-10-23. Än finns spåren efter samerna i Bergslagen. SVT Västmanlandsnytt.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastmanlandsnytt/#./an-finns-sparen-efter-samerna-i-bergslagen?&_suid=13510137255830241821245661271

Gotlin, Malin 2012-10-24. Hon hittade sina samiska rötter. SVT Tvärsnytt/Västmanlandsnytt

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastmanlandsnytt/#./hon-aterfann-sina-samiska-rotter?&_suid=1351065729866016265002023345387

Tervalampi, Jouni oktober 2012 Lappkyrkan i Bergslagen.
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.se/2012/10/bergslagens-lappkyrka.html

Lappkyrkan i Bergslagen

LAPPKYRKAN i BERGSLAGEN – TVÅ SAMISK OFFERPLATSER


I början av juli 2012, en av mina första semesterdagar, besökte jag (Jouni Tervalampi) Gullaberget, en kilometer in på Dalagränsen från Västmanland. Där letade jag efter två stenringar som i muntlig tradition gick under namnet ”Lappkyrkan”. De hade blivit rapporterade till ortnamnsregistret 1931 och till ATA 1942, men som inventerarna inte kunde finna vid den senaste fornlämningsinventeringen. Den ena var halvcirkel och den andre är ”kvardratisk”, en stenssträng och en liten kallmurning som binder samman en berghäll och ett jordfast stenblock. Jag sände in anmälan till Länsstyrelsen i Dalarna och en kopia till tre tidningar i Dalarna. Dala-Demokraten gjorde ett reportage om fyndet i slutet av juli 2012.


I mitten av september 2012 besökte jag åter den samiska offerplatsen ”Lappkyrkan” på Gullaberget tillsammans med Sameradions reporter Jörgen Heikki.

Blev ett klart uppvaknande på måndagsmorgonen (8 oktober 2012), då jag slog radion och lyssnade på lokalnyheterna på P4 Radio Västmanland, då hörde jag Jörgen Heikkis inslag med kommentarer av arkeologen Ewa Ljungdahl och den samiska religionsvetaren Åsa Virdi Kroik. Det blev det en snöbollseffekt. Inslaget har sänts i P4 Radio Dalarna, Vetenskapsradion, Dagens Eko och Sameradion. Fagersta-Posten hörde av sig. Svt hörde också av sig. Så det blev att nytt besök till Gullaberget där jag berättade om att samernas Lappkyrkan och böndernas kristna Mässberget låg sida vid  sida.
Annika Nordin på Radio Västmanland gjorde en intervju med Sameradions Jörgen Heikki och Västmanlands läns museums chef Carl Magnus Gagge mellan 15.05-15.20 tisdag 9 oktober 2012.

I dagsläget verkar det som att Länsstyrelsen i Dalarna, plus en arkeolog med kunskaper om samisk kulturmiljö, ska åka ned och titta på de hästkoformade lämningarna i höst eller nästa vår (2013).

Västmanlands läns museum är inte främmande för ett samarbete om samisk kultur i Bergslagen över länsgränserna i framtiden.

Läsa, titta och lyssna mer: Heikki, Jörgen 2012-10-08. Förmodad samisk offerplats i Bergslagen. Sameradion. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=5296339

Heikki, Jörgen 2012-10-09. Samisk historia i Bergslagen bör kartläggas.P4 Radio Västmanland.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=5300901

Nordin, Annika & Zandi, Elza 2012-10-09. Västmanlands läns museum vill kartlägga samernas historia. P4 Radio Västmanland.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=5302793

P4 Radio Dalarna. 2012-10-08. Länsstyrelsen ska titta närmare på den samiska offerplatsen

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=5301121


Dahlgren, Nina 2012-07-25 Offerplatser återupptäckta DalaDemokraten.se

http://www.dalademokraten.se/Smedjebacken/Offerplatser-aterupptackta-/

Bergemar Lager, Josephine 2012-10-12. Forskare hittade samisk fornlämning. Fagersta-Posten, sidan 6

Olofsson, Johanna 2012-10-23. Än finns spåren efter samerna i Bergslagen. SVT Västmanlandsnytt.


http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastmanlandsnytt/#./an-finns-sparen-efter-samerna-i-bergslagen?&_suid=13510137255830241821245661271

Annika Nordin på Radio Västmanland gjorde en intervju med Sameradions Jörgen Heikki och Västmanlands läns museums chef Carl Magnus Gagge mellan 15.05-15.20 tisdag 9 oktober 2012. Det går att lyssna i sändningsarkivet i 30 dagar.

http://sverigesradio.se/sida/ljud/4191340

Sveriges värste bödel

Sveriges värste bödel. Vem var det?


I säsongens ”Vem tror du att du är?”, den 3 september 2012, berättar undertecknad (Jouni Tervalampi) om Sveriges värste bödel under 1800-talet för underhållaren Petra Mede och för TV-tittarna cirka 35 minuter in i programmet.

Läsa mer: Svt. Vem tror du att du är? Är Petra Mede släkt med bödlar?

http://www.svt.se/vem-tror-du-att-du-ar/#./ar-petra-mede-slakt-med-bodlar?&_suid=134625272055003428075762760863

Svt-play. Vem tror du att du är?
http://www.svt.se/vem-tror-du-att-du-ar/se-program/

Skerikevägen 2 - Skarprättarbostaden vid Vallby friluftmuseum som ursprungligen låg på Gamla Bryggerigatan i Västerås.

http://www.vallbyfriluftsmuseum.se/museimiljoer/arbetarbostaden.shtml

Tillägg 12 november 2012

VART LÅG GALGBACKEN I VÄSTERÅS?


I TV-programmet ”Vem tror du att är?” (2012) med Petra Medé talas det om Västerås galgbacke, men inte vart den låg. Journalisten Anders Lif har skrivit om Västerås galgbacke i VLT, måndag den 12 november 2012 i artikeln ”Galgbacken vid Kopparbergsvägen” som är dagens Krutkällarbacken.

Sedan tar han upp att det skulle ha funnits fyra ytterligare galgbackar i Västerås. Själv anser jag att det bara har funnits två galgbackar tillhörande Västerås stad; galgbacken på Oxbacken och vid Kopparbergsvägen (Krutkällarbacken). Jag har inte funnit några belägg att det ska ha legat någon galgbacke på Kyrkbacken eller vid Herrgärdets servicehus, där lokalhistorikern Arvid Offe nämner i en artikel i VLT 1978 att Epedemisjukhuset låg på den gamla galgbacken. Det är hans egna spekulationer utan belägg.
Sedan har Västerås stad växt och Siende härads galgbacke ligger idag inom Västerås stads gränser.

Galgbacken på Nordanby ägor och vid Kampängsbron är den vid Krutkällarbacken.

Västerås galgbacke. SOFI:s (Institutet för språk och folkminnen). http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2ux001/330222c1/p4/0000296a.pdf

Bedragare utger sig vara Jouni Tervalampi

BEDRAGARE UTGER SIG VARA JOUNI TERVALAMPI


Någon KNÄPPSKALLE utger sig att vara jag, Jouni Tervalampi.

Fredag den 17 augusti 2012, kring 16.00 upptäckte jag att någon hade kapat mitt hotmail-epost då jag inte kom in när en textruta hänvisade att någon annan var inloggat. Anmälde det direkt till Microsoft Hotmail. Tydligen har min hotmail-konto blivit hackad, då jag inte kan finna något virus eller trojanprogram i min dator, plus inga inloggningssidor till bloggarna eller spray inte har rörts.

Måndagen den 20 augusti 2012, cirka 11.30 försökte någon öppna ett konto på Blocket.se med mitt andra e-post, alltså inte med spärrade hotmail (förhoppningvis är det spärrat)

Det finns bara en Jouni Tervalampi och det är JAG.

Vad orsakerna till att KNÄPPSKALLEN vill jävlas med mig vet jag inte. Om det är någon som är avundsjuk på mig, eller en samehatare, fast mest troligt är att det en lokal KNÄPPSKALLE från Västerås.


Västerås dårarnas stad? Eller, åtminstone en KNÄPPSKALLE.

Fredagen den 17 augusti 2012 kom en intervju med mig i lokaltidningen Vlt, vilket utgivningsområde är främst Västerås, Hallsta och Sura. Det tycks ha utlöst ett hat mot mig och gjort de ovannämnda tingen. Det kan vara någon okänd, men det kan likaväl vara någon jag känner väl eller ytligt. Ja, det gäller ha ryggen fri. Då man inte vet vad KNÄPPSKALLEN hittar på nästa gång.

Läsa mer: Thorsell, Moa 2012-08-17. Jouni fyller luckor i Västerås historia. Vlt del 1, sidorna 30-31.



Det jag vet att jag kommer fortsätta skriva insändare, på bloggen, bli intervjuad, skriva böcker eller vad KNÄPPSKALLEN störs av.

VARNING: Jag har INTE beställt något på Internet, förutom mina egna böcker på Bubok.se

Lappkyrkans samiska offerplatser i södra Dalarna återfunna

BORTTAPPADE SKOGSSAMISKA OFFERPLATSER ÅTERUPPTÄCKTA EFTER 70 ÅR

Uppe på Gullaberget utanför Vad i Söderbärke socken i södra Dalarna ligger Lappkyrkan (Lapparnas kyrka). Två stycken skogssamiska ringformiga stensättningar enligt en anmälan till ATA 1942.

I början av juli 2012 fann jag (Jouni Tervalampi) de två skogssamiska offerplatserna i södra Dalarna som vart rapporterade till ATA 1942, men som inventerarna inte kunde finna vid den senaste fornlämningsinventeringen. Den ena var halvcirkel och den andre är ”kvardratisk”, en stenssträng och en liten kallmurning som binder samman en berghäll och ett jordfast stenblock.

Anmälan är sänd till Länsstyrelsen i Dalarna


Dala-Demokraten gjorde ett reportage om fyndet. Det blev riktigt bra i papperstidningen. På framsidan och inne i tidningen på sidan 8. På framsidan kan du se mig vid den mindre samiska offerplatsen. Ett liten jordfast sten med en plan överdel där skogssamerna har ställt sina avbildare rådare, förmodligen av trä, efter inga stenfigurer fanns på platsen. Sedan har man gjorde två vingar utåt för att för att markera offerplatsen och lättare att finna platsen vid nästa besök.

Läsa mer: Dahlgren, Nina 2012-07-25 Offerplatser återupptäckta Dala-Demokraten (framsida & sidan)
DalaDemokraten.se
http://www.dalademokraten.se/Smedjebacken/Offerplatser-aterupptackta-/

Tervalampi, Jouni 2012-10-15. Lappkyrkan i Bergslagen
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.se/2012/10/bergslagens-lappkyrka.html

Skogens historier i Gästrikland och Hälsingland

SKOGENS HISTORIER I GÄSTRIKLAND OCH HÄLSINGLAND 2001-2007

Mellan 1999-2007 gavs det ut ett mindre bok Skogens historier varje år om spännande fynd från projektet ”Skog och Historia” i Gästrikland och Hälsingland. Jag såg av en tillfällighet i en arkeologisk rapport från Kulturmiljövård och i källförteckning fanns en artikel av Ronnie Jensen om ”Lappgraven” på Bolleberget från Skogens historier 2 (2001). Jag mejlade Ronnie om han kunde kopiera artikeln, men jag fick en hel godispåse med artiklar kopierade i färg. Jo, jag tackar! Ronnie hade kopierat 1-3 artiklar ur varje nummer som han trodde kunde intressera mig. Det gjorde det verkligen!


”Lappgraven” på Bolleberget handlar om en same som hade dött då han hade åkt skidor nedför Bolleberget utanför Bollnäs och dött. De som passerade hade slängt en gren när de passerade platsen och ett offerkast hade uppstått. I samma nummer har Bo Ulfheim skrivit om ”Groparna på klapperstensfältet” vid Kavelbrotjärnen i Njutånger och om Mannen i Tyskgrottan. Vem var han? En händelse från Andra världskriget.

På 1800-talet var det så många vargar att man i Västmanland hade en lag som tvingade varje socken att anlägga en varggrop. Om varggropar och vargjakt skriver Bo Ulfheim i artikeln ”Ingen rädder för vargen här” i Skogens historier 3 (2002).

I Skogens historier 4 (2003) skriver Greger Brennström i artikeln ”En skräckens plats” om en avrättningsplats i Gästrikland och några som blev avrättade där. I samma nummer skriver Leif Andersson  om ”De samiska spåren i landskapet” Hälsingland, bland annat kultplatsen/sejten Lappkyrkan (Lapparnas kyrka) nära Strömbacka, lämningar knutna till Lapp-ortnamn och sockenlappar.

I Skogens historier 5 (2004) skriver Leif Andersson om ”Liggande hönor” i artikeln med samma namn och om dess olika typer som vilstenar och gungstenar, naturbildningar eller människans verk, linjer i landskapet, som gränsmarkeringar, blekingehönor, vid samiska kultplatser och om två liggande hönor i Hälsingland.

Mitt i Västerås i Västmanland finns en liten bergknalle där den sluttar norrut med en glansig ränna likt en rutschbana med skålgropar. I Populär Arkeologi Nr 4 1995 skrev Örjan Hermansson en artikel om slipade rännor att de Alperna var knutna till fruktbarhetskult, att kvinnor som åkte rutschbanor kunde lättare bli gravida. Nu har man i Sverige funnit att det även här finns folkminnesberättelser som berättar samma sak. Ronnie Jensen skriver om sådana slipade berghällar och fruktbarhetskult i Skogens historier 6 (2005) i artikeln ”Se upp i backen!” om tre platser i Gästrikland. Leif Andersson skriver om "Flottning mot Strömmen"

I Skogens historier 7 (2007) skriver Benedict Alexander om tre lämningar som kan vara knutna till skogssamisk kultur. Mellan sjöarna Tälningen och Mållången hade en skogssame söder om Alfta i Hälsingland, enligt en sägen, byggt ett hus under ett stort stenblock med en utskjutande häng på 1600-talet. Idag finns ett rekonstruerat hus på samma plats. Stenen går under namnet Lappstenen. Vid Blistermyrberget väster om Kilafors ligger ett runt röse, cirka 8 meter i diameter mot ett större stenblock. Det kan vara grav, men kan vara en samisk offerplats.

Maria Björck skriver om fornlämningar vid klapperstensfält vid Gästriklands och Hälsinglands kuster i artikeln ”Spår i klapper” och Greger Bennström skriver om fäbodristningar på stenhällar och på träd.

Ser jag till de kopierade artiklarna samlade med kartor och beskrivningar till de intressanta platserna blir man sugen att göra en liknande bok om ”Skogens hemligheter i Västmanland”.

SAMER OCH NEANDERTALARE

EN VISS NEANDERTALS ALLEL HÖGST HOS SVENSKA NORDSAMER I EUROPA

Från tre neandertalskelett från Vindija i Kroatien har DNA-forskare lyckats utvinna DNA.
Nu har en ny studie hos moderna människor visat att Neandertal HLA klass I allel B*07:02/03/06 är högst hos svenska nordsamer där 19% av de undersökte bar på allelen . Därefter svenska sydsamer 18,6 %, boende i norra Irland 17,3 %, boende vid nordvästra England 15,3 %, finländare 14,4 %, österrikare 12,9 %, polacker 12,1 % med flera.
Boende i Sverige, Danmark, Norge och norska, ryska och finska samer vet jag inte om det har ingått i studien.

Läsa mer: Abi-Rached et al 2011. The Shaping of Modern Human Immune Systems by Multiregional Admixture with Archaic Humans. Science.http://www.sciencemag.org/cgi/content/full/science.1209202/DC1

Arkeologiska utgrävningar i Råbyskogen i Västerås 2011

Arkeologiska utgrävningar i Råbyskogen i Västerås 2011

Det har grävts kring det före detta Stenkumlaskolan på Råby i Västerås. Orsaken är att man ska bygga intill den nedlagda Stenkumlaskolan. Arkeologerna har grävt bort en möjlig stensättning med mittblock (Tervalampi Nr 3), provgrävt i den runda stensättningen (Västerås raä 1446), i fägatan och vid torpets Lugnets läge.
Jag är delvis orsaken till att det här kom till. Jag hade fått order av min läkare att börja motioner 2007, då han upptäckte att jag hade skyhögt blodtryck. Jag hade en tryckande känsla i huvudet som att hjärnan var för liten gentemot kraniets skelett. Jag började gå runt motions banan i Råbyskogen. Varje liten backe var en plåga, då kändes det som huvudet skulle explodera. Plötsligt när jag kommer till Stenkumlaskogen tyckte jag se stensättningar (Vås raä 1447). Någon dag senare gjorde en skiss med några fotografier som jag sände in till länsstyrelsen i Västmanland. Anmälde nyfynden gravfältet, stensträngen, skålgropen, nr 9, nr 5 . I april 2009 fann jag ytterligare en stensättning (Tervalampi nr 2). Det tycks ha gjort en inventering 2010 då de fann bland annat den runda stensättningen (Västerås raä 1446).
Vad förundersökningen har kommit fram till får vi nyfikna vänta på . . .

Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2010 (opublicerat) Gravfält vid Stenkumlaskolan.
http://tervalampi.files.wordpress.com/2011/07/gravfelt-vid-stenkumlaskolan1.pdf
2010b. Stensättningar kring Stenkumlaskolan. 2010 (opublicerat)
http://tervalampi.files.wordpress.com/2011/07/stenkumlaskolanfornlemningar-tervalampisbedomning2010.pdf
2011. Vykort Västmanland: Stenguden i Råbyskogen i Västerås.
http://tervalampi.wordpress.com/2011/07/21/vykort-vastmanland-stenguden-i-rabyskogen-i-vasteras

ÅRET 2010

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

Bloggar och hemsidor

ARKEOLOGI och historia
http://arkeologiforum.se/bloggar/
Arkeologicentrum: http://www.arkeologicentrum.se/
Arkeologgruppen Örebro http://www.arkeologgruppen.se/
Arkeologikonsult: http://www.arkeologikonsult.se/
Dalarnas Museum: http://www.dalarnasmuseum.se/
Fornvännen: http://www.fornvannen.se/fornvannen.html
Frans-Arne Stylegars blogg: Arkeologi i nord http://arkeologi.blogspot.com/
Populär Arkeologi
SAU http://www.sau.se/
Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen
Sörmlands museum - arkelogernas dagbok
http://www.sormlandsmuseum.se/Sormlandsmuseum/Arkeologi/Arkeologerna-dagbok
Västmanlands läns museums hemsida

http://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/

http://ekomuseumbergslagen.wordpress.com/

http://www.scatoday.net/

http://arkeologerna.com/
http://sigtunamuseum.se/forskning/publikationer/situne-dei/
Antikvarisk tidskrift för Sverige http://runeberg.org/antiqtid/

Blogg om förhistoriskt DNA:http://dienekes.blogspot.com/
Förhistoriskt DNA Tabell http://www.ancestraljourneys.org/palaeolithicdna.shtml

http://www.hs.fi/aihe/arkeologia/

http://www.hs.fi/aihe/historia/

http://www.hs.fi/aihe/suomenhistoria/

http://www.sarks.fi/

GAMLA KARTOR FRÅN FINLAND (engelsk version)

https://jyx.jyu.fi/dspace/handle/123456789/6533

Estonian Journal of Archaeology 2006-
http://www.kirj.ee/11132
Fennoscandia archaeologica 1984-
http://www.sarks.fi/fa/fa_articles.html

http://www.vg.no/nyheter/utenriks/historie-og-arkeologi/

https://www.nrk.no/emne/arkeologiske-funn-i-oppland-og-hedmark-1.11970327

Nrk Arkeologi och historie

https://www.nrk.no/emne/arkeologi_-historie-og-antropologi-1.1849730


Svt arkeologi
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/arkeologiska-fynd-skriver-om-norrbottens-lans-historia
 

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/

Tidskrifter knutna till forntiden och historia

Fornvännen: http://www.fornvannen.se/fornvannen.html
Namn och Bygd http://www.kgaa.nu/tidskrift.php?id=4
Populär Arkeologi
Saga och Sed http://www.kgaa.nu/tidskrift.php?id=1
Situne dei http://www.sigtuna.se/sv/Kultur--Fritid/Sigtuna-Museum-II/Historia-och-arkeologi/Situne-Dei/
SPOR - Nytt fra fortiden http://www.ntnu.no/vitenskapsmuseet/spor
Spaning (Västmanland) http://www.vastmanlandslansmuseum.se/pages.asp?PageID=222&MenuID=211
Norska tidskriften Viking https://www.duo.uio.no/handle/10852/37522


http://www.arkeologiinorr.se/editions.html

http://briai.ku.lt/en/publications/archaeologia-baltica/

Finska arkeologibloggar
https://kalmistopiiri.fi/2020/08/31/lista-kotimaisista-arkeologiaa-kasittelevista-blogeista/

 

http://www.bbc.com/news/topics/c1038wnxyy0t/archaeology
RIG – kulturhistorisk tidskrift http://journals.lub.lu.se/index.php/rig

http://www.arkeologiskasamfundet.se/csa/archive.html




FINLAND

Finsk kulturminnessök
http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/portti
Kartplatsen Finland http://kansalaisen.karttapaikka.fi/kartanhaku/osoitehaku.html?lang=sv-FI
http://www.karjalankartat.fi

Finlands släktforsknings databas HisKi: http://hiski.genealogia.fi/hiski?se

http://www.digiarkisto.org/sshy/index_sve.htm

Kalevala original http://dbgw.finlit.fi/skvr

GAMLA KARTOR FRÅN FINLAND (engelsk version)
https://jyx.jyu.fi/dspace/handle/123456789/6533

Estonian Journal of Archaeology 2006-
http://www.kirj.ee/11132
Fennoscandia archaeologica 1984-
http://www.sarks.fi/fa/fa_articles.html

https://kalmistopiiri.wordpress.com/

National Board of Antiquities 2012: Online register for relics and antiquities. National Board of Antiquities. http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/portti/default.aspx

http://www.suomenmuseotonline.fi/fi

https://museot.finna.fi/

Finland Digitala samlingarna http://digi.kansalliskirjasto.fi/

HISTORIA och HEMBYGD

Anders Lif http://www.anderslif.se/
Anundshög. Sveriges största forntida gravhög Officiell hemsida
http://www.anundshog.se/
BADELUNDA-bygden Badelunda hembygdsförening
Dagsverket (Dalarna)
http://www.dalarnasmuseum.se/index.php/dalarnas-hembygdsfoerbund/publikationer
Dansk historisk nättidning http://historie-online.dk/
Nättidningen Svensk Historia
Historiska museets Sök i samlingar http://mis.historiska.se/mis/sok/sok.asp
Riksantikvarieämbetets Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Spaning (Västmanlands )
http://www.vastmanlandslansmuseum.se/pages.asp?PageID=222&MenuID=211

Sökning på etymologi http://g3.spraakdata.gu.se/saob/soketym.phtml

SAMER

https://southsaamihistory.wordpress.com/

https://www.facebook.com/Samernas-historia-i-Dalarna-medomnejd-

1806925046252059/

Samiska Historiebloggen https://samiskhistorieblogg.wordpress.com/

Forska om samer http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2009/10/forska-om-samer.html
Föreningen Sökarna - Ohtsedäjjah http://www.oloft.com/sokarna.htm
Nyheter om Samisk Historie
http://samenes-historie.origo.no/-/forum/show/338119_nyheter-om-samisk-historie

Samemuseet Ajtte - Sapmi omlandet och folket
Sámi Radio - Sameradion http://www.sr.se/sameradion/
Sydsamiskt kulturcenter i Östersund http://www.gaaltije.se/
Samiskt Informationscentrum, Sametinget http://www.samer.se/
Silvermuseet Arjeplog http://www.silvermuseet.arjeplog.se/silver/index.php
"The Saami - Det samiska bloggen - Sámi" http://saamiblog.blogspot.com/
Tidskriften Samefolket

http://www.nrk.no/sapmi/

samisk ordbok http://ordbok.sametinget.se/

Foton Samer

https://www.flickr.com/photos/28772513@N07/page1/

Arkeologiska och historiska tidskrifter på internet

 http://tervalampi-arkfoto.blogspot.se/2013/09/arkeologiska-och-historiska-tidskrifter.html

Norska tidskriften Viking
https://www.duo.uio.no/handle/10852/37522

Sök i de norska samlingarna
http://www.unimus.no/arkeologi/#/listView?sortBy=artifact

NTNU Rapport
http://www.ntnu.no/vitenskapsmuseet/arkeologisk-rapport

Avhandlingar Norge
https://www.duo.uio.no/handle/10852/90/browse?order=ASC&rpp=20&sort_by=1&etal=-1&offset=45&type=title

Hällristningar och Hällmålningar

Adoranten http://www.rockartscandinavia.se/se/artiklar2008.html
Rockart Nämforsen http://www.namforsen.com/default.asp?path=22557&pageid=32471
Rockart Scandianavia http://www.rockartscandinavia.se/
Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns Hällristningar
http://www.facebook.com/pages/Stiftelsen-for-dokumentation-av-Bohuslans-Hallristningar/255501968109
Svenskt HällristningsForskningsArkiv, SHFA http://www.shfa.se/


KULTUR och Övriga

Anbytarforum http://aforum.genealogi.se/discus
Nättidningen Rötter http://www.genealogi.se/
Historiska tidningsbiblioteket:
http://www.digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/secure/main.html
KUNGLIGA BIBLIOTEKET tidningsarkivet
http://magasin.kb.se:8080/searchinterface
Riksarkivet SVAR
SOFI:s (Institutet för språk och folkminnen) ortnamn. Ortnamn i Västmanland.

http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/ortnamn/ortnamnsregistret/sok-i-registret.html
Västmanlands hembygdsföbund http://www.hembygd.se/vastmanland/

Lantmäteriets Kartsök och historiska kartor: http://www.lantmateriet.se/
Sveriges länskartor http://www.gis.lst.se/lanskartor/
Norge kartsök  http://kart.kvasir.no/
Tervalampi Kultur & Turism blogg http://tervalampi.wordpress.com/
Västerås konstmuseum
http://www.konstivasteras.se/
Västerås stadsbibliotek

Beowulf http://cornelius.tacitus.nu/beowulf/index.htm
Eddan http://runeberg.org/eddan/
Isländska sagor (berättelser) http://cornelius.tacitus.nu/sagor/
Tacitus Germania http://cornelius.tacitus.nu/germania/inledning.htm
Widsith http://cornelius.tacitus.nu/beowulf/widsith.htm

FOTOGRAFI

ETC http://www.etc.se/
Fotosidan http://www.fotosidan.se/
Svenska fotografers Förbund: Nyheter
http://www.sfoto.se/f/artiklar/Nyheter
Fotografisk Tidskrift Online
http://issuu.com/fotografisktidskrift
Fotoböcker
http://www.sfoto.se/fotobocker/om-fotoboken
Gamla vykort: http://www.tradera.com/vykort-bilder-27
Fotografiska http://fotografiska.eu/

Arkeologiska rapporter, skrifter och artiklar

http://www.hf.uio.no/iakh/forskning/aktuelt/arrangementer/disputaser/2016/

Ájtte: arkeologisk rapport
http://www.ajtte.com/fler-verksamheter/publikationer/rapporter-m-m/arkeologisk-rapport/
rapporter m.m.http://www.ajtte.com/fler-verksamheter/publikationer/rapporter-m-m/

Arkeologgruppen Örebro
http://www.arkeologgruppen.se/rapport.htm

Arkeologikonsult:
http://www.arkeologikonsult.se/rapporter/cat_view/61-rapporter.html

Arkeologicentrum:
http://www.arkeologicentrum.se/bib_rapportac.htm

Dalarnas museum:http://www.dalarnasmuseum.se/arkeologi/arkrapp10.html

KMMD: http://www.kmmd.se/Rapporter/

Riksantikvarieämbetet UV: http://www.arkeologiuv.se/cms/arkeologiuv/publikationer.html

Murberget http://www.ylm.se/om-museet/publikationer/rapporter

SAU:http://www.sau.se/publikationer_s8.html

Silvermuseet:http://silvermuseet.arjeplog.se/silver/index.php?option=com_content&task=view&id=35&Itemid=62

Stockholms läns museer: http://www.stockholmslansmuseum.se/projekt/rapporter/

Stockholms universitet: http://www.archaeology.su.se/publikationer/rapporter

Universitetet i Tromsø