tervalampi

Arkeologi & Historia februari 2012

2012-02-01T16:38:00.002+01:00

HELGÖ-RÅBY

Vad hände på Råby när Rom föll och kristendomen kom? Vad händer idag när riken faller?
Råby hade direkt kontakt med Helgö i Mälaren.

Irma Sohlman berättar om Råbybibliotekets utställning i Västerås alla onsdagar i februari 2012. Kl 10.30

FÖRELÄSNING I ENKÖPING

Enköpings museum hälsar alla välkomna till en föreläsning torsdagen den 9 februari kl. 18.00. Tema är Kultplatsen i Nibble och dess plats i bronsålderns religion. Det är Fil. Dr. Leif Karlenby som, Med avstamp i den unika arkeologiska undersökningen vid Nibble längs med E18, berättar om stenbärarna, ett namn och begrepp som också kom att bli titeln på Karlenbys doktorsavhandling från 2011. Välkommen till en fascinerande kväll då vi får inblick i bronsåldersmänniskornas vardagsliv och kult. Begränsat antal platser så kom i god tid. Fri entré.

(saxat ut Västmanlands Veckobrev från Hembygdsförbundet v. 5 /2012)

NATURFOTOGRAFI I VÄSTERÅS

Den 11 februari 2012 arrangerar tidningen Camera Natura en temadag kring naturfoto.

Läsa mer: CameraNatura http://www.cameranatura.se/CaN_dagen.php

FÅGELFOTOUTSTÄLLNING I VÄSTERÅS

Fåglar i färg.

Västerås stadsbibliotek 21 januari – 29 februari 2012.
Bilder av naturfotografen Göran Ljungren. I samarbete med Ateljé Eggeborn.
Invigning 21 jan kl 10-14.
Läsa mer: Västerås stadsbibliotek. Utställningar

http://www.bibliotek.vasteras.se/aktuellt/utstover.htm

MAJA HAGERMAN FÖRELÄSER I VÄSTERÅS

Måndag 13 februari 2012

Västerås stadsbibliotek. Hörsalen. Kl. 19.00

Försvunnen värld - om den största arkeologiska utgrävningen någonsin i Sverige. Maja Hagerman, vetenskapsjournalist och författare som i januari promoveras till hedersdoktor vid Uppsala universitet, berättar utifrån sin senaste och så uppmärksammade bok om den utgrävning som gjordes innan man byggde den nya motorvägen mellan Uppsala och Tierp. De fynd man gjorde då har gett oss en delvis ny syn på forntiden. Maja Hagerman berättar om hur samhället tog sin början och om människorna som levde då.
Entré: 50: - för icke medlemmar.Arr: Västerås humanistiska förbund, StadsbiblioteketLäsa mer: http://www.bibliotek.vasteras.se/aktuellt/programvux.htm

NATURFOTOGRAFEN ANDERS GEIDEMARK FÖRELÄSER I VÄSTERÅS

Tisdag 14 februari 2012

Västerås stadsbibliotek. Hörsalen. Kl. 19.00

Uppdrag i när och fjärran. Bland isbjörnar och valrossar på Svalbard; Strömsholm - en knutpunkt i Mälardalen. Kåseri och bildspel av naturfotografen Anders Geidemark. Boksignering. Entré: 50:-, 30:- för medlemmar i NaturskyddsföreningenArr: Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Stadsbiblioteket
Läsa mer: http://www.bibliotek.vasteras.se/aktuellt/programvux.htm

JÄRNET I VÄSTMANLAND

Tisdagen den 28 februari

Västerås stadsbibliotek. Hörsalen. Kl. 19.00

Historieprofessorn från Göteborg, Tomas Lindkvist till Stadsbiblioteket i Västerås och föreläser på temat ”Järnet och riksbildningen”. Arrangör är Badelunda Hembygdsförening. Fri entré

Läsa mer: http://www.badelunda.se/?id=4

NY BOK OM HÄLLRISTNINGAR FRÅN ÖSTVOLD I NORGE

David Vogt: Østfolds helleristninger, Universitetsforlaget februar 2012, isbn 978-82-15-01914-7
Läsa mer: Christensen, Arnfinn 2012-01-30. Tegn i stein- Forskning.no
http://www.forskning.no/artikler/2012/januar/311544

ARTIKEL OM HÄLLRISTNINGAR I FORNVÄNNEN 2011/3

Läsa mer: Wikell, Roger et al. Ostkustens första solhäst. Sid. 179-188
http://www.fornvannen.se/2010talet/fornvannen_2011.html

2012 POPULÄRT

Enligt mayakalender ska jordens under. 100 år sedan författaren August Strindberg dog, 100 år sedan Raul Wallenberg föddes, 100 år sedan OS i Stockholm och Finland tillhörde Ryska federationen, men i OS deltog de med en egen flagga och som nation.

POPULÄRT OM TITANIC

I år det hundra år sedan Titanic gick under. På auktionssajten Tradera såldes ett vykort på Titanic för över 2000 kr.

EN OKÄND SKEPPFÖRLISNING FÖR SVENSKA ÖGON SKEDDE ENDAST TVÅ ÅR EFTER TITANICS FÖRLISNING 1912 då flera hundra människor dog.

http://www.nrk.no/programmer/radio/radiodokumentaren/1.7932297

SVENSK SLAVHANDEL PÅ 1700 talet

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/svenska-fartygen-fraktade-sexslavar

STENBERÄTTELSER FRÅN FINLAND

Leif Paulin skriver om ovanliga stenblock i Finland. Han skriver om ett skålgropsstenblock från Malax med 9 skålgropar, Jättekyrkor i Finland, stenlabyrinter, ljudande stenar om bland om dim stenar från Åland, om hällristningsplatsen vid Nousiainen med en skålgrop som omges av en cirkel, om stenbord (låga platta stenar som är uppallade) och i vissa platser i Österbotten går under namnet lappbord, med mera.
Själv fastnar jag för två ansiktsformade stenar (Murikan Education Centre, bakgård Taipaleenniemeltä utanför Tammerfors och en sten vid Varglyan i Pedersöre socken) och ett stenbord vid en sjö.

(Google översättning från finska till svenska blir inte speciellt bra)

Paulin, Leif 2012. Vanhan kansan kivikulttuuriperinne Suomessa osa 1.(Gamla stenar ett kulturarv i Finland. Del 1).http://www.sinikivi.com/15/hermeetikon-paakirjoituset/214-kiviset-totuudet-sinikivi-com.html
2012. Vanhan kansan kivikulttuuriperinne Suomessa osa .(Gamla stenar ett kulturarv i Finland. Del 2).http://www.sinikivi.com/15/hermeetikon-paakirjoituset/215-vanhan-kansan-kivikulttuuriperinne-suomessa-osa-ii.html

AVHANDLING OM BLAND ANNAT JOHANNITERORDEN I ESKILSTUNA

Johanniterordens kloster i Skandinavia 1291-1536.

Christer Carlsson 2008

http://static.sdu.dk/mediafiles/Files/Information_til/Studerende_ved_SDU/Din_uddannelse/phd_hum/afhandlinger/2010/Christer%20ph%20d%20afhandling%202.pdf

BOKSERIEN ”SVERIGES RUNINSKRIFTER” INSKANNADE

Bokserien ”Sveriges runinskrifter” har nu till stora delar in skannats in och utlagda som pdf-filer, bland annat Västmanlands runinskrifter SRI Band 13 (1964).

http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/arkeologi_och_fornlamningar/runstenar/digitala_sveriges_runinskrifter.html

RAPPORTER OM RUNSTENAR

Riksantikvarieämbetet gör egna rapporter om nyfynd och kontroll av runstenar. Rapporterna finner du här:
http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/arkeologi_och_fornlamningar/runstenar/rapporter_fran_runverksamheten.html

GÄVLEBORGS LÄNS MUSEUM LÄGGER UT RAPPORTER PÅ NÄTET

Här kan du läsa om samiska boplatser i Hälsingland, medeltida stockbåtar, m.m.

http://www.lansmuseetgavleborg.se/pages.asp?PageID=196&MenuID=1150

DEN FRANSKE KEJSAREN NAPOLEON BONAPARTEs DNA

Den franske kejsaren Napoleon Bonaparte DNA:s haplogrupper klara. Den manliga Y-Kromosonen tillhör haplogruppen E1b1b1c1* (E-M34*). mtDna tillhör haplogruppen H.

Läsa mer.

Gerard Lucotte, Thierry Thomasset, Peter Hrechdakian 2011. Haplogroup of the Y Chromosome of Napoléon the First. Journal of Molecular Biology Research
http://www.ccsenet.org/journal/index.php/jmbr/article/view/10609

Lucotte, Gérard 2010. A rare variant of the mtDNA HVS1 sequence in the hairs of Napoléon's family. Investigative Genetics 2010, 1:7

http://www.investigativegenetics.com/content/1/1/7

HUR VARMT VAR ERIK DEN RÖDES BADVATTEN

http://www.forskning.no/artikler/2012/januar/310085

VILKEN FÄRG HADE HÄSTARNA PÅ JÄRNÅLDERN

Spross, Åke 2012-01-27. Variation i järnålderns hästfärger. UNT.se

http://www.unt.se/uppsala/variation-i-jarnalderns-hastfarger-1639538.aspx

HUNDEN TÄMDES FÖR 33 00 ÅR SEDAN

Läsa mer: Nikolai D. Ovodov, Susan J. Crockford, Yaroslav V. Kuzmin, Thomas F. G. Higham, Gregory W. L. Hodgins, Johannes van der Plicht. A 33,000-Year-Old Incipient Dog from the Altai Mountains of Siberia: Evidence of the Earliest Domestication Disrupted by the Last Glacial Maximum. PLoS ONE, 2011; 6 (7
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0022821

HUR SÅG DEN VÄSTNORSKA VIKINGAKVINNAN UT?

Läsa mer: Höyer, Jo 2012-01-18. Den vestnorske vikingkvinnen – hvordan var hun kledd? UIO.no
http://www.uib.no/universitetsmuseet/nyheter/2012/01/den-vestnorske-vikingkvinnen-hvordan-var-hun-kledd

Lokalhistoria Västmanland

2012-01-02T18:54:00.001+01:00

http://tervalampi.wordpress.com/2012/01/02/lokalhistoria-vastmanland/

Nyheter om Strömsholms kanal

2011-11-02T15:15:00.004+01:00

VYKORT VÄSTMANLAND: UNIKA BILDER FRÅN STRÖMSHOLMS KANAL

Av Jouni Tervalampi, november 2011.

http://tervalampi.wordpress.com/2011/11/02/vykort-vastmanland-stromsholms-kanal/

VÄNSTERPARTIET I HALLSTAHAMMAR VILL SATSA PÅ KANALEN

I en debattartikel i VLT, lokaltidning för Hallsta, Sura och Västerås, vill Vänsterpartiet att Hallstahammars kommun satsar på Strömsholms kanal med fler bryggor vid Kolbäcksån/ Strömsholms kanal där de ska vara handikappsanpassade och att människor kan fiska vid bryggorna och samtidigt en grillplats intill bryggan. Upp- och nedtagningsplatser för småbåtar och kanoter. ”Man kan även längs vattendragen sätta upp informationsskyltar om Hallstahammars historia samt om den genuina flora som man finner i kommunen”, skriver vänsterpartiet i debattartikeln i VLT.

Läsa mer: Vänsterpartiet. 2011-10-28. Satsa på Strömsholms kanal och Kolbäcksån! VLT.

TURISTSATSNING PÅ STRÖMSHOLMS KANAL

Hans Eriksson, vd för Strömsholms Kanal AB, planerar en större turistsatsning efter kanalen sommaren 2012 och fullt utvecklad sommaren 2013.

- Men nu håller vi på att bygga upp en ny organisation, där vi samlar aktörerna längs
kanalen, så vi kan erbjuda paket av olika upplevelser. Det kan exempelvis handla
om att man köper ett paket av konstutställningar längs kanalen, sade Hans Eriksson, vd för Strömsholms Kanal AB till VLT.

Ett sätt är att man till exempel kanalbåt, eller egen båt och kanot i kanalpaketet med övernattningar. Ett problem tidigare att kanalen är 100 km lång och man får bilen på ett ställe och resan avslutar på en annan plats.

- Man lämnar bilnycklarna till oss där man startar båtturen, och sedan kör vi ned
bilen till där man avslutar sin resa, sade Hans Eriksson till VLT

Läsa mer: Meh, Jackie 2011-11-01. Det ska bli lättare att ha kanal-kul. VLT

STRÖMSHOLMS KANAL – EN NY ÄVENTYR/SPORTKLASSIKER I SVERIGE ?

Kanalbolaget vill starta en ny "Svensk klassiker" längs Strömsholms kanal. Något färdigt förslag var inte utarbetat i november 2011.
Det kunde vara en vinterklassiker med skidåkning och skridsko till exempel start från Smedjebacken med skridskoåkning efter en plogad banan över Barkensjöarna och byte till skidor vid Vad. Därefter skidade man eller kvinna tillbaka till Smedjebacken.

Sommarklassikern skulle kunna bestå av tre eller fyra grenar, kajak/kanotpaddling, cykel, löpning och eventuellt simning.
För elitklassen kajak och kanot för motionerarna. Vilket skulle kunna utgå från Smedjebacken och målgång vid Äppelparken (eller idrottsplatsen eller Ekängen) i Sura. Motionsklasserna skulle kunna bestå av tvåmannalag, kvinnor eller män.

Kajak eller kanot från Smedjebacken över Barkensjöarna ned till Vad. Där byter man till cykel. Cykel på östra sidan av Kolbäcksån, förbi Ängelsberg, ned till Ramnäs. Där byter man till löparskor och springer efter vandringsleden Bruksleden och tar vägen under tunneln vid riksväg 66 vid Surahammar och har målgång vid Äppelparken i Sura.

Läsa mer: Meh, Jackie 2011-11-01. Det ska bli lättare att ha kanal-kul. VLT

UNIKA BILDER FRÅN VÄSTERÅS HAMN OCH KRING STRÖMSHOLMS KANAL

Författaren Lars Gustafssons pappa Einar Gustafsson (1907-1992) var amatörfotograf i sin ungdom på 1920-talet. Han bodde då invid Strömsholms kanal i Västmanland.

Läsa mer: Okända fotosamlingar i Västmanland 6. Einar Gustafsson (1907-1992)Unika bilder från Västerås hamn och kring Strömsholms kanal.
http://tervalampi.wordpress.com/2011/10/26/okanda-fotosamlingar-i-vastmanland-6/

DRÖMMEN OM EN SEGELLED MELLAN SVARTÅN OCH STRÖMSHOLMS KANAL

På 1830-taldet fanns det planer på att med en kanal mellan Svartån och Strömsholms kanal. Om det kan du läsa i Bergslagsrötter på Internet.Segelleden Svanå – Fors samt förslag till kanal Västerås - Karbenning vidare till Strömsholms kanal.

http://www.genealogi.se/bergslagen/pdf/Svanasegelled.pdf

STRÖMSHOLMS KANAL 2010

http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/06/stromsholms-kanal-2010.html

KANALBÅTAR PÅ ÅMÄNNINGEN

Vad var det för jaktskepp och ångbåtskaptener som huserade kring Åmänningen och Strömsholms kanal? Det har Nils Olof Wall i “Projektet Wålabor Förr” hos Västervåla Hembygdsförening studerat. Han har skrivit artikeln “ SKEPPARE FRÅN VÄSTERVÅLA OCH DERAS BÅTAR” och en förteckningar över ångbåtskaptener. jakt- och pråmskeppare.Läsa mer: Nils Olof Wall “Projektet Wålabor Förr” , Västervåla Hembygdsförening: “ SKEPPARE FRÅN VÄSTERVÅLA OCH DERAS BÅTAR” och en förteckningar över ångbåtskaptener, jakt- och pråmskeppare.

http://www.vastervala.nu/Aforeningar/Hembygdforen/projekt/walaforr/skeppare.html

SAMER OCH NEANDERTALARE

2011-08-30T22:35:00.003+02:00

EN VISS NEANDERTALS ALLEL HÖGST HOS SVENSKA NORDSAMER I EUROPA

Från tre neandertalskelett från Vindija i Kroatien har DNA-forskare lyckats utvinna DNA.
Nu har en ny studie hos moderna människor visat att Neandertal HLA klass I allel B*07:02/03/06 är högst hos svenska nordsamer där 19% av de undersökte bar på allelen . Därefter svenska sydsamer 18,6 %, boende i norra Irland 17,3 %, boende vid nordvästra England 15,3 %, finländare 14,4 %, österrikare 12,9 %, polacker 12,1 % med flera.
Boende i Sverige, Danmark, Norge och norska, ryska och finska samer vet jag inte om det har ingått i studien.

Läsa mer: Abi-Rached et al 2011. The Shaping of Modern Human Immune Systems by Multiregional Admixture with Archaic Humans. Science.http://www.sciencemag.org/cgi/content/full/science.1209202/DC1

Arkeologiska utgrävningar i Råbyskogen i Västerås 2011

2011-07-21T22:10:00.004+02:00

Arkeologiska utgrävningar i Råbyskogen i Västerås 2011

Det har grävts kring det före detta Stenkumlaskolan på Råby i Västerås. Orsaken är att man ska bygga intill den nedlagda Stenkumlaskolan. Arkeologerna har grävt bort en möjlig stensättning med mittblock (Tervalampi Nr 3), provgrävt i den runda stensättningen (Västerås raä 1446), i fägatan och vid torpets Lugnets läge.
Jag är delvis orsaken till att det här kom till. Jag hade fått order av min läkare att börja motioner 2007, då han upptäckte att jag hade skyhögt blodtryck. Jag hade en tryckande känsla i huvudet som att hjärnan var för liten gentemot kraniets skelett. Jag började gå runt motions banan i Råbyskogen. Varje liten backe var en plåga, då kändes det som huvudet skulle explodera. Plötsligt när jag kommer till Stenkumlaskogen tyckte jag se stensättningar (Vås raä 1447). Någon dag senare gjorde en skiss med några fotografier som jag sände in till länsstyrelsen i Västmanland. Anmälde nyfynden gravfältet, stensträngen, skålgropen, nr 9, nr 5 . I april 2009 fann jag ytterligare en stensättning (Tervalampi nr 2). Det tycks ha gjort en inventering 2010 då de fann bland annat den runda stensättningen (Västerås raä 1446).
Vad förundersökningen har kommit fram till får vi nyfikna vänta på . . .

Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2010 (opublicerat) Gravfält vid Stenkumlaskolan.
http://tervalampi.files.wordpress.com/2011/07/gravfelt-vid-stenkumlaskolan1.pdf
2010b. Stensättningar kring Stenkumlaskolan. 2010 (opublicerat)
http://tervalampi.files.wordpress.com/2011/07/stenkumlaskolanfornlemningar-tervalampisbedomning2010.pdf
2011. Vykort Västmanland: Stenguden i Råbyskogen i Västerås.
http://tervalampi.wordpress.com/2011/07/21/vykort-vastmanland-stenguden-i-rabyskogen-i-vasteras

Tervalampi efterlyser

2011-06-08T15:21:00.004+02:00

Jag (Jouni Tervalampi) tervalampi@hotmail.com efterlyser:

VILKEN ORT/SOCKEN KOMMER DALKULLORNA FRÅN?

Fotografen Augusta Almberg fotograferade två dalkullor på 1860-talet. Är det någon som är duktig på daladräkter som kan säga från vilken socken de kom ifrån?

Foto ur Västmanlands läns museums arkiv

EFTERLYSNING: VAR ÄR BILDEN TAGEN?

På min (Jouni Tervalampi) andra blogg har jag lagt ut en bild på två timrade på två bryggor som förmodligen är lusthus eller kallbadhus och en ytterligare träbyggnad med torn syns i bakgrunden. Den ska vara tagen någonstans i Mälaren. Är det någon som vet?

http://tervalampi.wordpress.com/2011/11/15/foto-fran-malaren-men-vart/

FOTOGRAFIER PÅ FOTOGRAFER

Söker fotografier på fotografer som var verksamma i Västerås på slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet.

T. C. Körner
Axel Rydin, född i Borås (Ej den andre Axel Rydin född i Norrköping) Verksam i Västerås cirka1869-1871.
Augusta Almgren
John Eriksson . Fotografi Atelier Flyttade till Amerika 1886. Någon som vet vart?Olof Viklund
Didrik Jansson Fotografi Atelier Stora Gatan 58 Västerås.Fredrique (Fredrika Bernhardina) Holmstedt verksam i Västerås Sören Lindgren verksam i Västerås
Sofia Eriksson verksam i Västerås Systrarna Ada, Olga och Elise Hirsch verksamma cirka 1890-talet-1920-talet
Syskonen Ernst och Sofia Matilda Tholft, verksamma i början av 1900-talet
Axel Wester, verksam i Västerås i början av 1900-talet.
Gustaf Hällqvist, ”Nya Fotografatelieren”, Smedjegatan 5,
Carl Engholm
J. Fredriksson
Olof Natanael Fredholm
Amanda Karlsson/Mandis Sköld
Jos Löfberg

GAMMAL TIDSKRIFT SÖKES

Tidskrift för jägare och naturforskare 1833

Andreas Schönberg jaktsamarbete med Fredrik 1 1720-1737 Hovjägarmästaren Andreas Schönberg ordnade 42 jakter, varav 33 i Västmanland, mellan 1720-1737 till dåvarande kung Fredrik 1. Schönbergs detaljerade uppgifter från de kungliga jakterna ska vara publicerade i Tidskrift för jägare och naturforskare (1833). Jag har sökt efter tidskriften på bibliotek.se och i Libris, men den tycks inte finnas i något bibliotek. Är det något har den? Och då skanna in den eller få en avskrift av den. Källa Erixon, Sigurd Skultuna Bruks historia kap VI. Lantbruket, sid 386

LAPPAR (Samer) UR DOMSTOLSPROTOKOLL

Söker uppgifter om lappar (samer) från olika typer av domsprotokoll, länsstyrlesen handlingar med mera från landskapen Västmanland, Värmland, Närke, Uppland, Dalarna, Gästrikland och Hälsningland.

Anundshögs-Nytt

2011-05-30T15:39:00.002+02:00

Anundshögs-Nytt Sommaren 2011

http://tervalampi.wordpress.com/2011/05/30/anundshog-nytt

GÖR DIN EGEN FOTOBOK

2011-05-03T21:22:00.002+02:00

Gör din egen fotobok
Av Jouni Tervalampi 2011

Att få sina fotografier publicerade i en bok är en dröm för många människor. Det är svårt och dyrt att få sina bilder publicerade i en bok om man går till ett förlag. Det kan innebära att du själv kan vara tvungen att betala 10 000-tals kronor, till och med 100 000-tals kronor. Men läget är inte hopplöst.

Gör din egen fotobok del 1:

Gör din egen fotobok del 2:

Gör din egen fotobok del 3: Färgfotoboken
http://tervalampi-fotobloggen.blogspot.com/2011/05/ny-fotobok-av-jouni-tervalampi.html

Gör din egen fotobok del 4:

Gör din egen fotobok del 5:

Anundshögs-Nytt Mars 2011

2011-03-01T13:46:00.003+01:00

25:e NUMRET AV BadelundaBYGDEN

Det 25:e numret av BadelundaBYGDEN är tryck i färg och lite av falsk marknadsföring. Jo, tidningen är i färg, men på framsidan finns en färgbild av Anundshög i vinterskrud. Ooh, ett specialnummer om Anundshög tänkte jag när jag såg omslaget. Nej, ingen artikel överhuvudtaget som behandlar forntiden i socknen. Det här numret är ytterst lokalt. Så lokalt att i stort sett är bara intressant för det som har någon anknytning till gamla Badelunda socken. Fast det är väl tidskriften syfte. . .

”ARKEOLOGISKT FÖRSÖKSCENTRUM” VID ANUNDSHÖG

Det borgerliga styret i Västerås Stad införde en sexårsplan för Anundshög och nu har det tre år. Efter valet 2010 har de rödgröna tagit makten i Västerås. Ett av önskemålen är ett ”arkeologiskt försökscentrum”. Det är Kulturmiljö Mälardalen som bedriver skolverksamhet vid Anundshög som vill ha en lokal inomhus för att bedriva sin verksamhet där för personalen och skolbarnens skull beroende på väder. Nu planeras det vid huset vid hörnet Badelundavägen-Tortunavägen som köptes in av kommunen.

Lyssna mer: Sveriges Radio P4 Västmanland 2010-02-07. Långsam utveckling av Anundshög
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=4332627
KMMD 2011. Anundshög för skolor.http://www.kmmd.se/Anundshog-for-skolor/
KMMD. Christina Svensson, arkeolog och kulturmiljöpedagog vid Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen om ”Anundshög för skolor”
http://213.204.179.120/filearchive/1/1262/Artikel%20Anundshögsområdetillhemsidant.pdf

MESIGA POLITIKER OM ANUNDSHÖG

Bengt Wallén som är vice ordförande i Badelunda hembygdsförening säger Sveriges Radio P4 Västmanland:

– Vi skulle vilja ha den politiker som står upp för Anundshög.

Politiker vill gärna bygga monument efter sig och det går ju inte med Anundshög. Café Anund har haft tre arrendatorer sedan öppnande för några år sedan. Just nu finns det ingen arrendator till kaféet.

Sveriges Radio P4 Västmanland 2010-02-07. Långsam utveckling av Anundshög
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=4332627

NYTT RIDCENTER VID ANUNDSHÖGS RIKSINTRESSEOMRÅDE

I VLT i februari 2011 stod det att de styrande kommunpolitikerna i Västerås skulle satsa på Anundshögsområdet. Det stod inte vad det var för satsning. Nu har vi fått veta vad satsningen är.
Det råder politisk enighet bland alla politiska partier att man ska bygga ett nytt ridcenter intill Badelundaåsen vid det riksintresseklassade Anundshögsområdets. Tidigare har både Badelunda hembygdsförening och antikvarien på länsstyrelsen varit kritisk mot förslaget att anlägga ett nytt ridcenter intill Badelundaåsen och föreslagit Malma gård som en ny plats för ridcentret. De blev överkörda av Västeråspolitikerna.

Claes Kugelberg (M), andre vice ordförande i byggnadsnämnden, sade till Sveriges Radio P4 Västmanland.

- Jag vet att det har framförts de här synpunkterna. En förutsättning är att man får anordna ridstigar så att det blir kontrollerande ridande att man minimerar skador också konflikter med allmänna rörliga friluftslivet.

Läsa mer: Sveriges Radio P4 Västmanland 2011-02-24. Ridcentrets flytt närmar sig.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=112&grupp=2962&artikel=4364726&sida=2
Aziz, Linda 2010-03-18. Ridskola på förhistoriskt område? SVT Tvärsnytt.
http://svt.se/2.96110/1.1931882/ridskola_pa_forhistoriskt_omrade?lid=senasteNytt_1861886&lpos=rubrik_1931882
Wässman, Ola 2010-02-11 .Malma gård ett bättre alternativ. VLT
http://vlt.se/asikter/debatt/1.731285-malma-gard-ett-battre-alternativ
Tervalampi, Jouni 2010. Anundshög och Gamla Uppsala.
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/03/anundshog-och-gamla-uppsala.html

INGA FORNLÄMNINGAR VID DEN GAMLA ”HÄLLAVIKEN”

Inga spår efter bryggor gjordes när Arkeologikonsult gjorde provschackt vid den forna ”Hällaviken” i Badelunda socken, Västmanland, när havet var 10 meter högre.

Läsa mer: Dardel, Erik 2009. Fallskärmen. Arkeologi inför ett industriområde i Västerås, Västmanland. Arkeologikonsult 2009:2270.
http://www.arkeologikonsult.se/

JUTEKÄRRET VID ANUNDSHÖG

Nu är den arkeologiska rapporten klar om utgrävningar, som utfärdades av arkeologer från stiftelsen Kulturmiljö Mälardalen, vid Jutekärret intill Anundshög .

Läsa mer: Ulf Alström, Anna Arnberg, Stefan Elgh & Christina Svensson 2010. Jutekärret
Träkonstruktioner i en våtmark vid Anundshög. KMMD rapport 9 2010.

http://www.kmmd.se/PageFiles/332/KM%20Rapport%202010_9.pdf

SPÅR EFTER FORNTIDA HUS FUNNEN I BADELUNDA

Läsa mer: Nordström, Karin 2010. Schaktning för VA-ledning i Badelunda. KMMD rapport 64.
http://www.kmmd.se/PageFiles/332/KM%20Rapport%202010_64.pdf

Arkeologisk & historiska nyheter

2011-02-28T16:32:00.004+01:00

Från Dalarna och Västmanland

HEMBYGD VÄSTMANLAND

Så heter Västmanlands läns museum och Västmanlands hembygdsförbunds årsbok 2011. Västmanland Fornminnesförening fyllde 150 år 2011. Årsboken presenterar alla föreningar som är medlemmar i Västmanlands hembygdsförbund.

EKOBLADET BLIR ENBART DIGITALT

Ekomuseum Bergslagens tryckta informationsblad Ekobladet försvinner från och med december 2011. Därefter går det att ladda ned informationsbladet på Ekomuseum Bergslagens hemsida, även äldre nummer.
Läsa mer: Ekomuseum Bergslagens blogg
http://ekomuseumbergslagen.wordpress.com/2011/11/11/ekobladets-olika-faser/
Hemsida: http://www.ekomuseum.se

RICKARDS RESEANTECKNINGAR FRÅN ”RUNA” I NY BOK

Det är 200 år sedan Rickard Dybeck föddes. Det är han som har skrivit Sveriges nationalsång: ”Du gamla, du fria.” Bland arkeologer är han känd för sina anteckningar från sina resor genom Sverige där han skrev och tecknade av fornlämningar. Nu har en 200 sidor tjock bok om Dybecks vandringar i Västmanland getts ut av förlaget Köpingsboken. Det är Henry Segerström som har sammanställt boken Antikvariska utvandringar i Westmanland af Rickard Dybeck (2011).

Läsa mer: Lundqvist, Åsa 2011-09-29. Rickard Dybecks antikvariska utvandringar Antikvariska. Västmanlands Nyheter.

FOTO-TEMA I DAGVERKET nr 3 2011 (Dalarna)

Finns att läsa och ladda ned som pdf-fil här:

http://www.dalarnasmuseum.se/images/Dagsverket/dv_3-11.pdf

SVEDJEFINNAR I DALARNA

I tidskriften Dagsverket nr 4 2011 Satu Sundström om svedjefinnar i Dalarna, plus en interju med arkeologen Stig Welinder som har grävt ut svedjefinnboplatser.

http://www.dalarnasmuseum.se/images/Dagsverket/dagsverket%20nr4.pdf

FÄBORISTNINGAR I DALARNA

Rolf Lundqvist skriver om fäboristningar Dagsverket nr 4 2011:

http://www.dalarnasmuseum.se/images/Dagsverket/dagsverket%20nr4.pdf

SÖKA EFTER BÖCKER OM DALARNA

http://dalsok.se

EN KYRKPLATS MED TRADITION I DALARNA

Vid Kyrkbacken vid Stora Dicka, mellan Fors och Folkärna kyrka, i södra Dalarna är en plats enligt folksägen där en kyrka stod, men arkeologer från Stiftelsen Kultmiljövård (KM) visade att på platsen var det två högar och en stensättning.
Om kyrkplatssägner har Olof Holm skrivet i artikeln ”Om källvärdet av kyrkplatssägner för studiet av nedlagda medeltidskyrkor ” i Bebyggelsehistoriskt tidskrift 60/2010.
Läsa mer: Ros, Jonas 2011. Stora Dicka. schaktningsövervakning invid plats med tradition om Kyrkbacke. Arkeologisk förundersökning. Fornlämning Folkärna 67:1 och 68:1-3. Stora Dicka 29:1, Folkärna socken, Avesta kommun, Dalarnas län. http://www.kmmd.se/PageFiles/332/KM%20Rapport%202011_10.pdf

VIKINGATIDA HUS FUNNET I VIKA I DALARNA

Spår efter ett förmodat järnålderhus har arkeologerna från Dalarnas museum funnit vid Vika kyrkby.

Läsa mer: Lögdqvist, Anna 2011. Vika kyrkby.
http://www.dalarnasmuseum.se/index.php/arkeologi/232

VÄSTMANLÄNDSKT FÖREMÅL VANN KLENOD 2011

Carl Johan Perssons världsurSvedvi-Berg Hembygdsförening, Västmanland”Klocka av trä och metall som tillverkades av Carl Johan Persson i Hallstahammar på 1910-talet. Persson arbetade som kraftstationsmaskinist vid Bultfabriks AB och var mycket intresserad av astronomi och litteratur. På Bultens arbetarförenings basar 1915 kunde man, för priset av 10 öre, beskåda Perssons egenhändigt tillverkade ”världsur”. Det visade förutom tiden även vad klockan var i olika länder, datum, veckodag och år. Överst på uret finns en jordglob med vidhängande måne som på ett år rör sig ett varv runt en stålkula föreställande solen, sålunda kan även månens faser utläsas. Den visar även zodiaken och i vilket stjärntecken jorden befinner sig.”

Nättidningen svensk Historia 2011. 10 föremål till final i Klenod 2011
http://www.svenskhistoria.se/default.aspx?newsid=3318
Nergiz Ackblad, Nora 2011-10-19. Världsuret från Västmanland blev årets klenod. VLT

VÄSTMANLANDS MITTPUNKT LIGGER I SURA

Tidningen Västmanlands Nyheter har lokaliserat Västmanlands läns mitt punkt till Sura socken. Någonstans mellan gårdarna Skomakartorp och Rönningstorp väster om Västersjön och sydväst om samhället Surahammar.

Läsa mer: Johansson, Jan Å. 2011-10-13. Från Österrike till mittens rike. Västmanlands Nyheter (sidorna 24-25.
Tervalampi, Jouni 2011. Vykort Västmanland: Västmanlands läns falska mittpunkthttp://tervalampi.wordpress.com/2011/07/24/vykort-vastmanland-vastmanlands-lans-falska-mittpunkt/

STOLPHÅL EFTER HUS FUNNEN VID EN FÖRSVUNNEN FORNTIDA SJÖ I VÄSTMANLAND

http://www.kmmd.se/Arkeologi/projekt-2011/

CENSUR I SVERIGES RADIO P4 VÄSTMANLAND

Fri radio i Sveriges Radio. Glöm det!
Nu har det avslöjats att det sitter en politruk som bestämmer vad som får sändas i radion. I
I Sveriges Radio P4 Västmanlands lättsamma profil ingår program som ”röda tråden”, berätta den bästa historien, fråga trädgårdsmästaren, fråga snickaren, byta saker med mera.
I Sveriges Radio P4 Västmanland lokala sommarprat får Du inte prata om vad som helst. Du måste passa in i den lättsamma mallen. Du får absolut inte prata om den lokala mediamaktstrukturen i Västmanland eller prata om Helene Löövs rapport om hedersmord får då kommer Sveriges Radios politruk och påpekar att det här får du inte sända.Det hände Expressens krönikör Lotta Gröning, boende i Västmanland, som blev censurerad i de ovannämnda ämnen av Sveriges Radio P4 Västmanland. Då tackade hon nej till att medverka som sommarpratare i Sveriges Radio P4 Västmanland.

- Jag har jobbat på Aftonbladets debattredaktion i 13 år och har inte lagt mig i skribentens åsikter så länge de inte är kränkande eller brottsliga. Det som gjorde mig mest upprörd är att man strök kritik som Helene Lööv framfört i en rapport på Västeråspolisens uppdrag, sade Lotta Gröning till Journalisten #8 2011.

Läsa mer: Lindqvist, Håkan 2011. Gröning nobbade P4s sommarprat. Journalisten #8 2011.

ÖSTANHEDE HYTTA I BERGSLAGEN

Läsa mer: Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:20. Östanhede hytta. Ett hytt- och hammarområde vid Årängsån. Schaktningsövervakning vid kabeldragning. Fornlämningarna By 52:1 och 306:1 inom fastigheterna Östanhede 31:1 och 34:1, By socken, Avesta kommun, Dalarna. Ronnie Jensen, Ing-Marie Pettersson Jensen, Peter Lindbom
http://www.kmmd.se/PageFiles/332/KM%20Rapport%202011_20.pdf

ARBOGAS STADSVAPEN FUNNIT PÅ KERAMIKKÄRL

På ett keramikfragment syns Arbogas stadsvapen, en örn med A. Dykare från Köpings sportdykarklubb fann keramikfragment under några stenar i Arbogaån och gav de till Lennart Stenfeldt på Föreningen Arboga Minne. Han studerade de noggrant och upptäckte då ett reliefmönster i keramikkärlet som föreställde Arbogas stadsvapen, en örn med A.

- Arboga fick stadsprivilegier på 1200-talet. Den tidigaste avbildning som vi vet orn
med den karakteristiska örnen på stadsvapnet är en lackstämpel på ett köpebrev i Danmark, säger Lennart Stenfelt till VLT.

Läsa mer: Wallgren, Irene 2011-10-22. Arbogaörn på skärvor funna i ån. VLT

DALAFYND FRÅN ÅNGBÅTSHAMN I STOCKHOLM

Hellekant, Johan 2011-10-13. Nya fynd visar hamnliv i City. Svd.se
http://www.svd.se/kultur/nya-fynd-visar-hamnliv-i-city_6546937.svd

KÖPINGSBOKEN 2010

I Köpingsboken 2010 skrivs bland annat om ”På promenad med Richard Dybeck”, Birgitta Gustafsson om ”200-årjubileum – Richard Dybeck” och Roland Molin om ”Köpings dombok berättar”.

SKOGSFINNAR – ARTIKLAR

På finnbygden.se finns flera artiklar om skogsfinnar att ladda ned som pdf-filer
http://www.finnbygden.se/fp.php?type=a&cat_id=7&subcat_id=0

UTGRÄVNINGAR VID SALA GRUVKYRKOGÅRD 2011

Nya utgrävningar vid Sala gruvkyrkogård i andra veckan i augusti 2011.
Läsa mer: Forss Norberg, Ingalill 2011-02-25. Begravd med halsjärn – vad hände i gruvan? Sala Allehanda.Bäckström, Ylva 2011. Arbete och straff vid Sala silvergruva. SAU
http://www.saublogg.se/2011/02/arbete-och-straff-vid-sala-silvergruva/

SKATTPLUNDRARE FRÅN KÖPING FICK FÄNGELSE

En 39-årig köpingsbo har dömts grovt fornminnesbrott för plundring av silverskatter på Gotland.http://vlt.se/nyheter/koping/1.1226110-fangelse-for-fornminnesbrott

TIDSKRIFTEN SPANING

Tidskriften Spaning 16-17/2011 handlar bland annat om rasbiologi i Västmanland, där författaren Eva F. Dahlberg skriver om rasbiologen K. V. Ossian Dahlberg i artikeln: ”Farfar var rasbiolog”. Hur Nazi-tyska raslagar på mitten av 1930-talet kunde påverka svensk rättväsen till exempel tingsrätten i Kolbäck.Författaren Olle Nilson skriver om en finsk soldat som deserterade från finska Fortsättningskriget 1944 och med båt flydde över Kvarken till Sverige och om hans levnadstid i Sverige. Fotografen och journalisten Jan Å Johansson skriver om kalla kriget om det atombombsäkra huset på gummikuddar inne i Arlaberget utanför Köping. Förre antikvarien på Västmanlands Läns Museum Krister Ström skriver om halshuggna kvinnor och om avrättningsplatser i Västmanland. Det är bara en liten grej som jag inte håller med Ström. Han skriver att de avrättade begravdes ”i ett närliggande kärr eller liknande”. Undrar om han har belägg för det påstående. Mina besök vid galgbackarna tyder snarast att de begravdes på själva galgbackskullen eller vid Västanfors sockens avrättningsplats fall på toppen av en låg moränås.

Läsa mer: Spaning
http://www.vastmanlandslansmuseum.se/pages.asp?PageID=222&MenuID=211

BRÖD I BERGSLAGEN

ABF i Smedjebacken och Ekomuseum Bergslagen bedriver leaderprojektet ”Bröd i Bergslagen”

”Nu börjar vi att på plats inventera bakugnarna i Ekomuseum för vårt stora gemensamma Leaderprojekt ”Bröd i Bergslagen”. Vi ska även undersöka intresset på våra besöksmål att delta i brödprojektet. Det ska ju inte upplevas som något tvång utan det ska ju vara något som inspirerar och utvecklar. På Västanfors finns en ganska ny och underbart fin bakstuga och den fanns förstås i våra tankar. Västanfors är centralt beläget i Ekomuseum och dessutom är hembygdsgården alltid öppen.”, skriver Christina Lindeqvist på Ekomuseum Bergslagens blogg

Läsa mer: Ekomuseums Bergslagen blogg om ”Bröd i Bergslagen”

http://sv.wordpress.com/tag/brod-i-bergslagen/

SVÄRD MED KOPPAR FRÅN DALARNA

Västmanlands läns museum har en ny presentation på deras hemsida som heter ”Veckans föremål”. 1961 gjordes en metallanalys vid Metallografiska Institutet av ett vikingatida svärd från Övernäs i Säby socken i Västmanland med inlagda koppartrådar. Resultat visar att det var full möjlig att kopparn kom från Falu koppargruva.

Läsa mer; Svärdet från Övernäs i Säby. Västmanlands läns museum
http://www.vastmanlandslansmuseum.se/news.asp?MenuID=2&NewsID=53

NYTT KULTURRADIOPROGRAM I VÄSTERÅS

”Kultur 93,7” heter det nya kulturprogrammet som sänds direkt varannan fredag. Det går även att lyssna efteråt på intenet.
http://www.fmiv.nu/

ARKIV VÄSTMANLAND

I valet september 2010 lovande de Rödgröna, som vann valet, att: ”Landstinget Västmanland ska verka för ett arkivcentrum kommer till stånd.”
I februari 2011 beslöt Västmanlands kommuner och landsting att skjuta till 215 000 för att utreda och finna en plats för ett arkivcentrum för Västmanlands län.

Läsa mer: Fredriksson, Yngve 2011. Länets arkiv ska utredas. VLT

SURAHAMMARS BRUKS ARKIV

Fortfarande är Surahammars bruks arkiv ägarlöst i mitten av januari 2011, enligt uppgifter ur Arkiv Västmanland Facebook.
Läsa mer: Arkiv Västmanland Facebook.
http://www.facebook.com/pages/Arkiv-Vastmanland/368169918842

SKRIDSKOÅKNING PÅ MEDELTIDEN I DALARNA

Läsa mer: Dalarnas Museum Februari 2011. Skridskoåkning - populärt då som nu. Månadens föremål
http://www.dalarnasmuseum.se/index.php/arkeologi/stenaldersfynd/266

PENGAR TILL BOK OM OLJEÖN, ÄNGELSBERG, VÄSTMANLAND

Kersti Kollberg, Uppsala, och Björn Ullhagen, Tierp, har erhållit 150 000 kronor i anslag för att skriva om Oljeön i Engelsberg, Västmanland från Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse.
Kersti Kollberg var barnbarn till oljeraffinaderiets sista chef Werner Larsson.

- Oljans historia är jättespännande. Min ambition är att levandegöra den. Det blir en beskrivning av processen med bilder av oljekar och oljefat. Jag skriver mycket om hur livet på ön var de sista decennierna av 1800-talet, sade Kersti Kollberg till Fagersta-Posten.

Läsa mer: Pressmeddelande Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse 2011
http://www.cisionwire.se/ax-son-johnsons-stiftelse/pressmeddelande-axel-och-margaret-ax-son-johnsons-stiftelse85825
UNT 2011-02-14. Stipendiepengar till UNT-medarbetare
http://www.unt.se/kultur/stipendiepengar-till-unt-medarbetare-1247580.aspx
Svalbo, Lina 2011. Tilldelas 150 000 för bok om Oljeön. Fagersta-Posten

BRÖD I BERGSLAGEN

ABF i Smedjebacken och Ekomuseum Bergslagen bedriver leaderprojektet ”Bröd i Bergslagen”

”Nu börjar vi att på plats inventera bakugnarna i Ekomuseum för vårt stora gemensamma Leaderprojekt ”Bröd i Bergslagen”. Vi ska även undersöka intresset på våra besöksmål att delta i brödprojektet. Det ska ju inte upplevas som något tvång utan det ska ju vara något som inspirerar och utvecklar. På Västanfors finns en ganska ny och underbart fin bakstuga och den fanns förstås i våra tankar. Västanfors är centralt beläget i Ekomuseum och dessutom är hembygdsgården alltid öppen.”, skriver Christina Lindeqvist på Ekomuseum Bergslagens blogg

Läsa mer: Ekomuseums Bergslagen blogg om ”Bröd i Bergslagen”

http://sv.wordpress.com/tag/brod-i-bergslagen/

THORE SKOGMAN

Sångaren och artisten Thore Skogman får en plats uppkallad i sin hemort Hallstahammar.

Läsa mer: Meh. Jackie 2011. Detta är Skogmans plats . VLT
http://vlt.se/nyheter/hallstasura/1.1111069-detta-ar-skogmans-plats

UNIKA ASEA-FOTOGRAFIER SKÄNKTA TILL LÄNSMUSEET

ASEA:s vagga stod i Västerås i Västmanland. Idag heter företaget ABB. Nu har ABB skänkt cirka 200 000 fotografier från ASEA-perioden till Västmanlands läns museum.

- Det här är en viktig del av Sveriges industrihistoria, sade ABB:s informationsdirektör Suzanne Lagerholm till Sveriges Radio P4 Västmanland.

Fotografierna kommer inte bara samla damm i ett arkiv.

Ivan Klasson, antikvarie på Västmanlands läns museum, sade till Sveriges Radio P4 Västmanland:

– Alla papperskopior kommer att finnas på länsmuseet och vi kommer även att registrera alla bilder i en databas och skanna ett urval som sedan ska publiceras på hemsidan med en sökfunktion.

Läsa mer: Bjerstedt, Staffan 2011-02-25. Historisk bildskatt ser Länsmuseets ljus. VLT
Lif, Anders 2011-02-24. En fantastisk bildsamling. http://anderslif.wordpress.com/2011/02/24/en-fantastisk-bildsamling/
Sveriges Radio P4 Västmanland 2011-02-25. Industrihistoria till Länsmuseet.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=4369682

SALA SILVERGRUVA

Nu är den arkeologiska rapporten från utgrävningar vid Sala gruvkyrkogårdsgravfält 2009 klar.
Läsa mer: Bäckström, Ylva 2011. Arbete och straff vid Sala silvergruva
http://www.saublogg.se/2011/02/arbete-och-straff-vid-sala-silvergruva/

SURABOR AVBILDADE I SURA KYRKA

Lisbeth Wehl intervjuas i VLT. Hon var14 år när hon stod model till Nils Aaron Berges
berömda kormålningar i Sura kyrka.

Läsa mer: Haraldsson. Lillian 2011-02-19. Många Surabor stod modell när Nils
Aaron Berge målade koret i Sura kyrka. VLT

EN AV SVERIGES ÄLDSTA ARMPROTES TILLVERKADES PÅ SURA BRUK

När en 13-årig bruksarbetare förlorade sin vänster arm och höger hand på Sura bruk 1868 tillverkades proteser åt honom.
Läsa mer: SVAR 2010. En olycka på Surahammars Bruk 1868

http://www.svar.ra.se/web/svarfolder/forska/dokument/En_olycka_på_Surahammars_Bruk_1868.pdf

Böcker

2011-01-22T16:24:00.007+01:00

POPULÄR HISTORISK BOK OM UTGRÄVNINGAR AV E4:AN KLARAv sex stora arkeologiska rapporter har författaren Maja Hagerman gjort en populär historisk bok.Hagerman, Maja 2011: Försvunnen världhttp://www.majahagerman.se/frsvunnenvrld.phpHagerman, Maja 2011: Metaller och människor. OM UTGRÄVNINGEN I SOMMARÄNGE SKOG . Försvunnen världhttp://www.majahagerman.se/documents/Metallerochmanniskor.pdfHasselmo, Margareta 2011-05-26. Riksantikvarieämbetets K-blogghttp://www.k-blogg.se/2011/05/26/ny-bok-forsvunnen-varld-av-maja-hagerman/#more-6164Läsa mer om: Arkeologi E4 Uppland. StudierStenåldern i Uppland. Uppdragsarkeologi och eftertanke. Red N Stenbäck. (Arkeologi E4 Uppland. Studier 1.) Uppsala 2007.Att nå den andra sidan. Om begravning och ritual i Uppland. Red M Notelid. (Arkeologi E4 Uppland. Studier 2.) Uppsala 2007.Hus och bebyggelse i Uppland. Delar av förhistoriska sammanhang. Red H Göthberg. (Arkeologi E4 Uppland. Studier 3.) Uppsala 2007.Land och samhälle i förändring. Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv. Red. E Hjärthner-Holdar, H Ranheden & A Seiler. (Arkeologi E4 Uppland. Studier 4) Uppsala 2007Mellan himmel och jord. Ryssgärdet, en guldskimrande bronsåldersmiljö i centrala Uppland. Red E Hjärtnner-Holdar, T Eriksson & A Östling. (Arkeologi E4 Uppland. Studier 5.) Uppsala 2008Mellan hav och skog. Högmossen, en stenåldersmiljö vid en skimrande strand i norra Uppland. Red N Björck & E Hjärthner-Holdar. (Arkeologi E4 Uppland. Studier 6.) Uppsala 2008.

BOK OM BRONSÅLDERN I STOCKHOLM
”Skriften inleds med en översikt av Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam över länets hällristningar, inte minst de som påträffats under senare år.Thomas Eriksson presenterar sin forskning om keramik i Mälardalen.Roger Wikell och Mattias Pettersson redogör för grävning av skärvstenshögar på Ornö och i Turinge. Två föredrag handlade om depositioner under bronsåldern.Susanne Thedéens föredrag handlar om demonstrativa depositioner, medan Martin Rundkvist ger ett landskapsperspektiv på bronsålderns offerplatser i Mälarområdet.Kjell Anderssons föredrag rör inventering och utgrävning i Sjurån i Uppland.Avslutningsvis berättar Jonathan Lindström bl a om bronsåldersbygder som en gång fanns på norra Mälarstranden och om fyndet av Granhammarsmannen.”
Saxat ur Stockholm läns museums hemsida
http://www.lansmuseum.a.se/projekt/seminarium-bronsalder/

NY BOK OM ARKEOLOGI

Efter succén med Arkeologiska upptäckter (2010), skriven av arkeologen Anna Lihammer, har hon nu skrivet en engelskspråkig arkeologibok.

”The Forgotten ones undersöker och analyserar det arkeologiska materialet från några mer eller mindre osynliga grupper i den svenska historien och visar hur arkeologin kan förändra de historiska berättelserna. Boken berättar om slummens invånare, resandefolket, människor som internerades i läger under andra världskriget, de landlösa på landsbygden samt människor som institutionaliserades på sinnessjukhus.”

Saxat ur pressmeddelande om boken
Läsa mer: http://www.kmmd.se/Aktuellt—Ny-bok/

BOK OM FORNTIDA GLAS

Arkeologen Kent Andersson har skrivit en bok om forntida glasfynd i Sverige från romartid till vikingatid.

Läsa mer: Svanberg, Fredrik 2010-09-29 Glas från romare till vikingar. Historiska museets blogg: Musuem nu.http://blogg.historiska.se/museumnu/2010/09/29/glas-fran-romare-till-vikingar/

URGOTLÄNDSKA I EN NY BOK

I Gotländsk arkiv 2009 - Kvinnfolki skriver Gun Westholm nästan femtio sidor om gotländska och urgotländska kvinnor. Bland annat om flera urgotländskor från Ajvide på Gotland, där hon menar att “Igelkottflickan” och “Kvinnan med flöjterna” kan vara schamaner.

BOOKS ON DEMAND

Att ge ut böcker på typ ”Books on Demand” har blivit seriöst. Tidigare föreställningar att det bara amatörer och de som blivit refuserade ger ut på ”Books on Demand”-förlag har förändrats. Flera arkeologer och historiker ger nu ut böcker på ”Books on Demand”-förlag. Det går snabbt och man behöver inte trycka upp en hel upplaga på till exempel 500 böcker. Här är några exempel på några böcker:

BOK OM HÄLLMÅLNINGAR OCH HÄLLRISTNINGAR

Rödockrarummet (2010) heter en bok om hällmålningar och hällristningar som har gett ut av Norrlands Hällbildningssällskap. Sidor: 190 s Format: Pocket

Namnet rödockra i titeln är det stenåldersfolket målade på stenblock och klippor . Elva av nordens främsta arkeologer och hällbildningsforskare har skrivet ett varsitt kapitel. Bland annat skriver Helena Günther om ”Älgkon i hällbildsforskningen - en förbigången historia”, Pekka Kivikäs om ”Hällmålningar i Finland”, Ylva Sjöstrand om ”Symbolteoretiska reflektioner kring
älgmotivet i den Ångermanländska hällkonsten” och Einar Myrholt om ”Et bergkunstmotiv - kort om forskningshistoriken rundt samisk historie i Tröndelag”.

Boken går att köpa genom Vulkan.
https://www.vulkan.se/Books.aspx?Category=13&Sortby=2

BOK OM ABRAHAM HÜLPHERS

Gotland University Press 7: Abraham Abrahamsson Hülphers och 1700-talets ortsbeskrivningar

Mattias Legnér

Abraham Abrahamsson Hülphers var köpman och borgare, men han var också verksam som samlare och skriftställare i Västerås under hela 1700-talets andra hälft. I sin ungdom genomförde han flera bildningsresor i Norden och antecknade flitigt sina observationer i dagboksform. Till skillnad från de allra flesta andra resenärer lät han inte anteckningarna stanna där, utan omarbetade och kompletterade dem efter resorna genom att brevväxla med präster, borgare och andra som bodde på orterna. Ett antal av manuskripten gavs ut i form av beskrivningar av landskap och städer, andra ligger kvar i hans samlingar i Västerås stads- och länsbibliotek. I böckerna kan vi läsa om platsernas historia, deras invånare och seder. Detta arbete handlar om Hülphers och andra samtida författare som tillsammans skrev och gav ut 1700-talets ortsbeskrivande litteratur. Litteraturen speglade dåtida föreställningar om hembygd, gemenskap och kulturens ursprung, men var också ett uttryck för de maktägande samhällsskiktens syn på landskapet.Mattias Legnér är verksam som historiker och lektor i kulturvård vid Högskolan på Gotland.
http://booksondemand.e-butik.se/?artnr=2090

STENÅLDER-BRONSÅLDER

Gotland University Press 5: Baltic Prehistoric Interactions and Transformations: The Neolithic to the Bronze Age

Helene Martinsson-Wallin

Settled since several thousand years the Baltic Sea area has a rich and to some degree well documented prehistoric material culture. The remains show various patterns of interaction both within the Baltic area and beyond. This publication focuses mainly on the prehistoric Island Societies in the Baltic Sea during the Late Neolithic and Early Bronze Age, c. 2300-1100 BC. The articles are based on papers given at the Baltic Rim Seminar “Baltic Prehistoric Interactions and Transformations during the late Neolithic and early Bronze Age Societies” October 3-5 2008.
Läsa mer:
http://booksondemand.e-butik.se/?artnr=1977

Forntid längs ostkusten 1

Läsa mer: http://arkeologiikalmar.blogspot.com/2010/01/rykande-provtryck.html

Forntid längs ostkusten 2

Läsa mer: http://arkeologiikalmar.blogspot.com/2011/01/blankaholmsseminariet-igen-och-i-tryck.html

ÅRET 2010

2010-12-11T16:22:00.014+01:00

ÅRETS ARKEOLOGISKA FYND

Åtminstone det mest omdiskuterade. Det var en liten penisfigur av hjorthorn, 11 cm lång och 2 cm i diameter tjock från stenåldern som blev en världsnyhet. En av de två arkeologerna som fann penisen var Sara Gummesson från Riksantikvarieämbetet UV.

- Först trodde jag att det bara var ett bearbetat horn och skulle titta lite närmare på det. Men när jag höll upp den kunde jag inte hålla skrattet tillbaka. Och snart utbröt ett allmänt fnitter i hela sålltältet, skrev hon på Riksantikvarieämbetets UV-blogg

Läsa mer: TT. 2010-07-24. Uppståndelse efter dildofynd. Aftonbladet.
Mossberg, Ulf 2010-07-24. Stenåldersdildo - sensationellt fynd. Expressen.
http://www.expressen.se/sex/1.2074748/stenaldersdildo-sensationellt-fynd
Gummesson, Sara & von Hackwitz, Kim 2010-07-15. Dildo från äldre stenåldern- Riksantikvarieämbetets UV. Verkstadvägen.
http://verkstadsvagen.arkeologiuv.se/#post71

ÅRETS BOK

Arkeologiska upptäckter (2010) skriven av arkeologen Anna Lihammer, bland annat FoU-ansvarig vid Kulturmiljövård Mälardalen, utgiven på förlaget Historiska Media. Den handlar om platser som har grävts ut i Sverige. Boken är lättläst och skriven till läsaren. Annars när det gäller gamla fördomar om att arkeologer brukar skriva akademiskt och torrt. Det har förändrats de senaste tio åren. Det finns en hel del arkeologer som skriver bra på ett populärhistoriskt sätt.

ÅRETS TREND

En positiv trend för oss historieintresserade (men det gör ont i plånboken, om nu man skall köpa alla tidskrifter) är alla nystartade historietidskrifter de senaste åren: Aftonbladets bilaga Levande Historia , Militär Historia, Krigens Historia, Riksettan, Arkeologi i Östergötland, Allt om Vetenskap Historia, Illustrerad Vetenskap Historia, Teknikhistoria, Vetenskap & Historia, BBC Historien om Andra världskriget med flera.

ÅRETS MUSEUM – KRLSG 2

Som stadsbo i Västerås ser man ju kvarter Mimer nästan dagligen då man cyklar upp för Pilgatan mot ”Röda torget” (Vägkorsning på grund att signalljusen alltid lyser rött). Man blir lite hemmablind. För den som inte är hemma i Västerås är Karlsgatan en gammal gata med industrifastighet från början av 1900-talet med många fönster. Det var för att släppa in ljus i fabriken för arbetarna som jobbade i ASEA Mimerverkstaden skulle se bättre. I september 2010 flyttade Västmanlands länsmuseum och Västerås konstmuseum till Karlsgatan 2.

Christina Lindeqvist på Ekomuseum Bergslagen jämför kvarteret med att komma till Berlin. Hon skriver på Ekomuseums blogg: ”Museet har flyttat ihop med Konsthallen i den underbaraste av byggnader mitt i Västerås.”

Och fortsätter:

”Vi som kom i samma bil från Dalarna pratade mycket, mycket, under vägen hem om allt det nya vi sett. Det här länsmuseet måste vara unikt i sitt slag i Sverige, det är en riktig hit.”

Läsa mer: Lindeqvist, Christina 2010-12-07. Nya länsmuseet en hit. Ekomuseums blogg,
http://ekomuseumbergslagen.wordpress.com/2010/11/23/nya-lansmuseet-en-hit/
Tervalampi, Jouni 2010. KRLSG 2.
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/09/krlsg2.html
2010b. Nyheter om kultur 2010-2011.
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/11/nyheter-om-kultur.html

KRLSG 2 ”ÅRETS TILLGÄNGLIGHETSPRIS”

Västerås Stads delar ut tillgänglighetspris som ska göra det möjligt att alla kommunens invånare ska kunna besöka olika platser. Priset: ” Det ska gå till den som på eget initiativ har förbättrat tillgängligheten till eller i en befintlig lokal, som allmänheten har tillträde till.” År 2010 delades inte något pris ut med motiveringen: ” Det delas inte ut något Tillgänglighetspris i år. Orsaken är att de förslag som kommit in inte är kvalificerade. Alla fyra nomineringarna har på ett eller annat sätt fått hjälp av Västerås stad och då räknas de inte till de som på "eget initiativ" gjort förbättrande åtgärder för tillgänglighet.”

Det är ju synd att Västerås Stad inte lyfter fram positiva där kommunen varit inblandade. Så jag får själv utnämna KLRSG 2 till årets inofficiella tillgänglighets pris. Det hyllas av många handikappade och företag som ett utmärkt sätt på en byggnad där man redan i ritnings stadium tänkt och vid byggandet köpt in låga diskar till receptionen och kaféet, kontrastmarkaringar för ljusknappar och skyltar, ledstråk med mera. En liten detalj om du besöker KRLSG 2 är vid receptionen finns det en käpphållare för ”blindkäppen” (Ooops! Det får man ju inte skriva. Det heter ju Vit käpp. Alla synskadade är ju inte blinda).

Läsa mer: Västerås kommun: 2010. Inget Tillgänglighetspris i år.
http://www.vasteras.se/bobygga/Sidor/ingettillganglighetsprisiar.aspx

ÅRETS BLOGG

Det är Arkeologiforums samlade bloggsida om arkeologibloggar återigen, då ännu fler arkeologiska bloggare har anslutit sig. Vill man få reda på man som händer i det arkeologiska Sverige så ska man följa den här bloggen.
http://www.arkeologiforum.se/bloggar

ÅRETS IDROTTSPRESTATION

Rönnby innebandytjejer som tog SM-Guld. VSK fotboll som gick upp i Superettan, trots sitt nya unga lag, Eller, kanske just för att det var unga hungriga spelare som spelade som ett lag, utan stjärnor.

ÅRETS IDROTTSFIASKO

SM-vinnarna 2009 VSK-bandy som blev utslagen i kvartsfinal.

ÅRETS KLIPP

Jag cyklade upp till Coop-Extra vid Röda torget vid Pilgatan i början av december 2010. Skulle lämna in tipset och handla. Kom på att jag skulle kolla skivavdelningen där man kan köpa två Cd:n för 99 spänn. Det var ett tag sedan jag hade kollat skivstället. Såg att det var en hel del nya skivor. Fann en Imperiet CD. Blev väldigt överraskad, för det är första gången jag såg att man reade ut Cd:n med Imperiet, eller Ebba Grön. Det var MNN Klassiker Imperiet, dubbel-cd. Bläddrade i skivpacken fann dubbel-cd:n Ebba Grön Samlingen. Vilket fynd! Fyra Cd:n för 99 kronor. Perfekt julmusik. . .

Läsa mer: Tervalampi, Jouni ETC-fotograferna (4) Rockbilder 3
http://tervalampi-fotobloggen.blogspot.com/2010/08/etc-fotograferna-4-rockbilder-3.html

10 i topp listor

2010-10-19T22:21:00.002+02:00

VÄSTERÅS DOMKYRKA RANKAD NIA I SVERIGE

Författaren Göran Hägg rankar sina tio favoritkyrkor den 12 december 2008 i vlt.

1. Yttergrans (Uppland)
2. Lunds domkyrka
3. Riddarholmskyrkan (Stockholm)
4. Dalhem (Gotland)
5. Härkeberga (Uppland)
6. Uppenbarelsekyrkan (Saltsjöbaden)
7. Vadstena klosterkyrka
8. Oscar Fredrik (Göteborg)
9. Västerås domkyrka
10. Tidersrum (Östergötland)
Bubblare: Uppsala domkyrka

Läsa mer: Gustavsson, Linda 2008-12-02. Fängslande kulturskatter. vlt.

ANUNDSHÖG TVÅA

Arkeologen och resereportern, Mikael Jägerbrand, rankar sin uppfattning om vilka fornminnesplatser som är värd att besöka i Expressen. Han tar upp 50 platser och här är topp 10:
1. Hällristningarna vid Vitlycke, Bohuslän
2. Anundshög, Västmanland
3. Ekornavallen, Västergötland
4. Rösaring, Uppland
5. Hällristningarna vid Släbro, Södermanland
6. Ales stenar, Skåne
7. Galte stenar, Blekinge
8. Kiviksgraven, Skåne
9. Greby grravfält, Bohuslän
10. Gamla Uppsala, Uppland

Källa: Jägerbrand, Mikael 2006. Minnen från fornstora dar, Expressen, söndag 27 augusti 2006, sidorna 56-57

Nyheter om förhistoriskt DNA

2010-10-19T22:20:00.004+02:00

BIRGER JARLS mtDNA och y-DNA

Nu är resultaten av mtDNA och y-DNA klara av de tre personerna som låg i Varnhems kyrka.

Birger Jarl mtDNA H
Erik, son till Birger Jarl mtDNA Z1a (16129A, 16185T, 16223T, 16224C, 16260T, 16298C). (Birger Jarl första hustru var Ingeborg Eriksdotter)
Birger Jarls andra hustru Mechtild of Holstein mtDNA U5b1 (16189C, 16270T)

Y-DNA

Birger Jarl I1 (M 253)
Erik Birgersson I1 (M 253)
Mechtild of Holstein (hos kvinnor kan man inte få fram Y-DNA)

http://www.buildinghistory.org/distantpast/ancientdna.shtml

Läsa mer:

Helena Malmström et al.2011. Finding the founder of Stockholm – A kinship study based on Y-chromosomal, autosomal and mitochondrial DNA. Annals of Anatomy - Anatomischer Anzeigerdoi:10.1016/j.aanat.2011.03.014
Dienekes blog 2011. Ancient Y-chromosome studies
http://dienekes.blogspot.com/2008/05/ancient-y-chromosome-studies.html

Nyheter om vikingar och Birka

2010-10-19T21:06:00.011+02:00

GUDAHOV FRÅN JÄRNÅLDERN FUNNEN I NORGE

Guhnfeldt, Cato 2011-12-23. Fant hedensk helligdom uten sidestykke. Aftenposten.nohttp://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/Fant-hedensk-helligdom-uten-sidestykke-6727104.html

KRISTNA OCH ASATROENDE SIDA VID SIDA I NORGE

http://nyheter.uib.no/?modus=vis_nyhet&id=49199

OBRÄND BÅTGRAV UPPTÄCKT I NORGE

http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/nordland/1.7713768
http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/nordland/1.7700721

BOK OM DE BRUTALA VIKINGAR

De senaste tio åren har historiker tonat ned att vikingen skulle varit brutal. Nu har en norsk bok om ”Vikinger i Krig” av författarna Kim Hjardar och Vegard Vike getts ut.
http://www.aftenposten.no/kultur/litteratur/bVre-krigerske-bbforfedreb-6697508.html

MER OM BÅTGRAVARNA PÅ ÖSEL I ESTLAND

Larsson, Åsa M 2011-11-28. Båtgravarna från Salme SAUblogg
http://www.saublogg.se/2011/11/batgravarna-fran-salme/#comment-367

VIKINGASKEPP HADE SEGEL I MITTEN AV 700-talet

Salme Yields Evidence of Oldest Sailing Ship in Baltic Sea
http://news.err.ee/Culture/00225c4a-581e-4ee0-b87c-6fda799a5476

DANSKAR DRÄPTA I ENGLAND 1002

Britisk konge i år 1002: Dræb danskerne
http://politiken.dk/videnskab/ECE1360772/britisk-konge-i-aar-1002-draeb-danskerne/

VIKINGAKVINNOR I ENGLAND

McLeod, Shane 2011.Warriors and women: the sex ratio of Norse migrants to eastern England up to 900 ad. Early Medieval Europe. Volume 19. Issue 3.
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1468-0254.2011.00323.x/abstract
Vergano, Dan 2011-07-19. Invasion of the Viking women unearthed. USA Today.
http://content.usatoday.com/communities/sciencefair/post/2011/07/invasion-of-the-viking-women-unearthed/1

EN VIKING BEGRAVD I EN OBRÄND BÅTGRAV I SKOTTLAND

Läsa mer: BBC 2011-10-20. Ardnamurchan Viking boat burial discovery 'a first'
http://www.bbc.co.uk/news/uk-scotland-highlands-islands-15333852

DEN SKOTTSKE VIKINGEN FRÅN NORGE?

Var vikingen som begravdes i en obränd båtgrav från Norge? Eller, var han en andra generations viking född i Skottland.
I graven fann arkeologerna bland annat ett bryne som möjligen kommer från ett stenbrott vid Eidsborg i Norge. Det har fått arkeologerna att fundera om vikingen kom från Norge eller om han är andra generationens viking. Uppväxt på Skottland. Nu ska strontiumprover tas på tänderna för att se var han har växt upp.
Bakgrundsstrålningen (strontium) från jorden där man bor sätter sin prägel på tänderna. Olika grader av bakgrundsstrålningen sätter sina spår i våra tänder under vår uppväxt.
Läsa mer: Lie. Stein Olav 2011-11-12. Funn set Eidsborg på Europakartet. Vest-Telemark Blad (vtb.se)http://vtb.no/vis.php?id=5397
BBC 2011-10-20. Ardnamurchan Viking boat burial discovery 'a first'http://www.bbc.co.uk/news/uk-scotland-highlands-islands-15333852

TINGSHÖG FUNNEN I SKOTTLAND

Den skottiska orten Dingwalls ortnamn har fått sin lösning. Ortnamnet kommer från fornnordisk ordet ”Ding” och ”vallr”, det vill säga Tingsvallen. Nu har arkeologen Oliver JT O'Grady och David MacDonald, ordförande i Dingwall History Society, har upptäckt Dingwall historiska ursprung i hjärtat av gamla stan vid en nutida parkeringsplats.Det mest intressanta är att Tingsvall visade vara en tingshög. Har det en gång varit en vall som har inhägnat tingsplatsen med tingshögen?Eller, beror på det på att tingshögen var kantsatt runt om högen? På ett fotografi från 1900-talet ser man att tingshögen är delvis murad.

Bass-shire Journal. 2011-10-21. Car park was court of law for Vikings!
http://www.ross-shirejournal.co.uk/News/Car-park-was-court-of-law-for-Vikings-7305257.htm

TINGPLATSER SOM UPPFÖRDES AV VIKINGAR PÅ DE ENGELSKA ÖARNA KAN VARA EN LEDTRÅD FÖR NORDENS TINGSPLATSER

Man börjar fundera om det verkligen användes tingshögar före yngre järnålder. Hösten 2011 upptäcktes en vikingatida tingshög vid Dingvall i Skottland
Lag och rättvisa var viktigt när vikingarna koloniserade de brittiska öarna i väster och även i öster.
- Så fort man etablerade sig på Nordatlantens öar anlade man tingsplatser för att befästa kontrollen över området, sade arkeologen Alexandra Sanmark till Vetenskapsradion
I radiointervjun berättar hon även om Anundshög som tingsplats.
Lyssna mer: Vetenskapsradion 2011-11-17.
http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=407
Bass-shire Journal. 2011-10-21. Car park was court of law for Vikings!http://www.ross-shirejournal.co.uk/News/Car-park-was-court-of-law-for-Vikings-7305257.htm

INTRESSANT ARTIKEL OM STRONTIUMUNDERSÖKNINGAR

Om skeletten från gravfältet vid Trelleborg på Själland i Danmark.
http://au.academia.edu/AndresDobat/Papers

ETT HARALD BLÅTAND-MYNT FUNNEN I RIBE I DANMARK

Moesgaard, Jens Christian 2011 Nyt fund af Harald Blåtand-mønt i Råhede ved Ribe. Nationalmuseet. Danmark
http://jelling.natmus.dk/ny_viden/harald_blaatand_moent/

EN FLICKAS ANSIKTE FRÅN VIKINGATIDA STADEN BIRKA SKA TAS FRAM

Det handlar om en sex årig flicka som dog på i vikingatida staden Birka på ön Björkö i Mälaren på 900-talet. Hennes ansikte ska nu rekonstrueras.

Läsa mer: Historiska museet. Pressmeddelande. 2011-08-18. Birkaflickans ansikte rekonstrueras.http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/historiska_museet/pressrelease/view/birkaflickans-ansikte-rekonstrueras-671433

BIRKA VAR DELAT I EN KRISTEN OCH EN HEDNISK DEL PÅ 830-talet

Det menar arkeologen Torun Zachrisson i Fornvännen 2011/2. Hon menar att när Ansgar och Guatbert kom till Birka för att inrätta ett biskopsdöme på ön Björkö tog med sig ett kontinental kristen stadsplanering efter förebild som städer som Bremen, Halberstadt, Minden, Münster och Paderborn där städerna var indelat med en inhägnad domkyrkoberg och en marknadsstad. På Birka ser Torun Zachrisson en liknande bild med en vall (Borgvallen) som byggdes för att avskilja det kristna ”domkyrkoberget” med handels- och marknadsplatsen (Svarta jorden). Kyrkan stod innanför Borgvallen och under ”krigarnas hus” finns spår efter en ytterligare en äldre byggnad med myntfynd och kristna föremål som frisiska kannor och tatingkärl. Strax utanför Kungsporten vid Borgvallen finns det kristna gravfältet (2b) med skelettgravar från den äldre Birkatiden .

Läsa mer: Zachrisson, Torun 2011. Arkeologin bakom Rimbert. Fornvännen 2011/2. Sidorna 100-112.

MARKRADARUNDERSÖKNING AV BIRKA

Hela Hovgården på Adelsö och Birka på Björkön ska undersökas med markradar.Läsa mer: Riksantikvarieämbetet.

Pressmeddelande. 2011. Att avslöja det fördolda – arkeologiskt prospekteringsprojekt utforskar det vikingatida Birka genom virtuell utgrävning

http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/riksantikvarieambetet/pressrelease/view/att-avsloeja-det-foerdolda-arkeologiskt-prospekteringsprojekt-utforskar-det-vikingatida-birka-genom-virtuell-utgraevning-639543

ÄR JÄTTESTENSKEPPET VID JELLINGE ÄR EN TINGSPLATS?

Det menar arkeologen Sven Rosborn. Stenskeppsättningen vid Jelling var 350 meter lång och omges ave en palissad. Han skriver i Arkeologiforum:

”Den bildar en romb med fyra lika långa sidor, vardera på 360 meters längd. Plankorna är ordentligt tjocka, kanske 15-20 cm. Området som inhägnats har helt enkelt varit enormt stort. Man har grävt ut ett stort område i nordöstra delen av inhägnadens område. Här finns ett antal långhus som ligger kloss upp mot palissaden och parallellt med denna. Husen är av Trelleborgstyp men de har ett förrum framför varje dörr på långsidan. Husen har också en utbyggnad på ena gaveln Alltså skiljer de sig något från de hus som påträffats inne i trelleborgarna. Tack vare den stora utgrävningsytan har man konstaterat att det inte funnits hus ute på den enorma planen som inhägnaden omslutit. Man har dessutom inte funnit ett enda föremål!”

Husen kan ha varit reserverade för hövdingar/småkungar som besökte ett landsting vid Jelling liknade ”Tingvalla” vid Alltinget på Island.
”På tal om palissader och skeppssättningar – jag har för mig att man hittat en lång stolprad vid Anunds stora hög i Badelunda utanför Västerås. Och där finns ju två stora stenskepp. Parallell till Jelling?”, skriver arkeologen Sven Rosborn i Arkeologiforum.

Enligt rykten ska en härd som blev söndergrävd när man grävde ett av de två som är undersökta stolphålen vid Anundshög vara daterad bronsåldern (säger egentligen ingenting, förutom att platsen utnyttjades redan på bronsåldern). Rapporten är inte klar.

Läsa mer: Arkeologiforum: http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php
Arkeologiforum: Harald Blåtands gård hittat.
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3951.0.html

INBROTT I OSEBERSSKEPPET PÅ VIKINGATIDEN

År 953 bryts sig några in i gravhögen och in i Osebergsskeppet avslöjar professor Jan Bill vid Kulturhistorisk museum vid Universitetet i Oslo.
Läsa mer: Hauge, Kjell 2110. Avslører 1050 år gammelt innbrudd.Forskning.nohttp://www.forskning.no/artikler/2010/mai/251197

VIKINGATIDA BRONSGJUTARE FRÅN KAUPUNG I NORGE

Läsa mer: Kildahl, Mari 2011. Smykkemoter i vikingtiden
http://www.forskning.no/artikler/2010/november/271503

OLOF HARALDSSONS SKEPP ”VISUNDEN” FUNNEN

Den norske kungen Olof (Olav) Haraldsson (-1030) och blev ”Olof den helige” efter sin död. Nu tror danska och norska arkeologer att man har funnit hans skepp ”Visunden” . Skeppet rymde 100 man och namnet Visunden kommer från ett visenthuvud av guld satt längs fram på stäven. 1997 fann arkeologerna ett skepp vid Roskildefjorden i Danmark som benämns som Roskilde 6. Av träsprover har det nu kommit fram att skeppet var byggt i Vestfold i Norge år 1025.

– Da Kong Olav kom til Tønsberg i 1026, etter at det gikk nedenom på toktene og nesten hele flåten var ødelagt, fikk han ifølge Snorre beskjed om at det ikke var mer tømmer å oppdrive i distriktet. Men året før ble det bygget et skip på 37 meter, säger arkeologen Frans-Arne Stylegar till Tønsberg Blad.

Moen, Hans Christian 2010. Verdens lengste vikingskip er fra Vestfold. Tønsberg Blad.http://tb.no/kultur/verdens-lengste-vikingskip-er-fra-vestfold-1.5900144
Mosland, Reidar 2010-12-16. De kartla gammelt eiketømmer i Agder, og oppdaget Olav den Helliges langskip. Nrk.no
http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/sorlandet/1.7428766

AVRÄTTADE VID VIKINGATIDA STADEN BIRKA

Om en välbärgad halshuggen kvinna som begravdes i en kammargrav vid Birka skriver Sven Kalmring i artikeln ”Of Thieves, Counterfeiters and Homicides. Crime in Hedeby and Birka” i Fornvännen 2010/4.
Läsa mer: Fornvännen: http://www.fornvannen.se/fornvannen.html

SLAGFÄLTARKEOLOGER SÖKER SPÅR EFTER VIKINGATIDA SLAG

Den norska arkeologen Kjersti Jacobsen och hennes team ska försöka finna platsen för det vikingatida slaget vid Stiklestad i Norger 1030.

– I Vestfold har de klart det, noe som viser at skriftlige kilder og moderne arkeologisk teknologi gjør det mulig å finne nøyaktig hvor kampene fant sted. Jeg tror at sjansene er gode for at vi kan gjøre noe liknende på Stiklestad, säger arkeologen Eskil Følstad till NRK.

Läsa mer: Gansmo, Arne Kristian & Sanmo, Espen 2011-01-18. Arkeologer ønsker å finne slagstedet på Stiklestad i 1030, slik de har gjort på Re i Vestfold. NRK.no
http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/nrk_trondelag/1.7467461

SKELETT FRÅN SLAGET VID STIKLESTAD 1030?

Vikinga- och medeltida Mæreborna i Tröndelag i Norge hade större hjärnor än den övriga norska befolkningen. Fast vad hjälpte det, det blev ihjälslagna i alla fall. Mellan 1966 til 1969 gjordes reparationer av golvet i Mære och då fann man 136 skelett. Många skelett hade benbrott och skador på skelett.
– Vi vet ingenting om hvorfor mennene ble hugget i hjel, eller hvorfor hakepartiene er fjernet på en del av skallene, säger arkeologen Bodil Østerås vid Egge Museum till Trønder Avisa.
De kan fått skadorna i samband med slaget vid Stiklestad 1030.

.Larsen, Bjørn Sigurd 2010-12-12. Norges største hjerner. Trønder Avisa
http://www.t-a.no/kultur/article143363.ece

VETENSKAPLIG UPPSATS OM ATT VIKINGAR NAVIGERADE MED SOLSTENAR

On the trail of Vikings with polarized skylight: experimental study of the atmospheric optical prerequisites allowing polarimetric navigation by Viking seafarers

Läsa mer: http://rstb.royalsocietypublishing.org/content/366/1565/772.full.pdf+html
Landrø, Juliet 2011-02-02. Vikingsagaenes mystiske solstein kan være mer enn en myte, mener forskere. NRKhttp://www.nrk.no/vitenskap-og-teknologi/1.7488028

DANSKA VIKINGAR MASSAKERADE 1002

”Samma år gav kungen order att döda alla danskar som fanns i England. Detta skulle göras på mässdagen för St Brice”

-Anglosaxiska krönikan år 1002 -

Den anglosaxiska kungen Ethelred - den villrådige - gav order om att alla danskar i England skulle dödas. Han var trött på alla vikingahärtåg som krävde lösen av anglosaxarna. Det skedde 13 november 1002, mer känd som St Brice massakrerna, bland annat mördades den danske kungen Sven Tveskäggs syster.
I mars 2008 fann arkeologer delar av skelett av 34 till 38 unga män under St John’s College i Oxford som härrör från massakrerna den 13 november. Nu har isotop analyserna av skeletten visat att männen har levt mer på fisk och skaldjur än anglosaxarna. Flera av de unga vikingarna hade spruckna skallar, fem hade knivhugg i ryggen och en hade blivit halshuggen

Thurfjell, Karin 2010-11-05. Vikingar mördade i etnisk rensning hittade i massgrav. SvDhttp://www.svd.se/nyheter/inrikes/vikingar-mordade-i-etnisk-rensning-hittade-i-massgrav_5628777.svd
Hamilton, George 2008-04-06. Experts bone up on grisly relics. Oxford Mail.http://www.oxfordmail.co.uk/news/2175214.experts_bone_up_on_grisly_relics/
TVAS News – Oxford 2008-07-14. http://www.tvas.co.uk/news/oxford.html

DEN NORSKE VIKINGAKUNGEN HARALD HÅRFAGRE

Vad man tror är den norske vikingakungen Harald Hårfagres kungsgård vid Avaldnes på Karmöy på den norska västkusten ska grävas ut.

Läsa mer: Løvvik, Espen2010-10-19 Nå blir det gravning etter Harald Hårfagre. Haugesunds Avis
http://www.h-avis.no/puls/na-blir-det-graving-etter-harald-harfagre-1.5730611

Guhnfeldt, Cato 2006-11.29. Her lå Haralds kongsgård! Aftonposten.no
http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/article1549809.ece

VIKINGAUTPOSTEN LINN DUCHAILL FUNNEN

I den irländska Ulster Annaler från 1400-talet finns namn på bland annat två vikingatida fästen på Irland, Dubh Linn som vi känner som Dublin. Det andra vikingafästet Linn Duchaill har varit okänt var den har legat, tills nu. Vid byn Annagassan, 70 km norr om Dublin, har nu arkeologer funnit det vikingafästet Linn Duchaill. Arkeologer har bland annat funnit ett skeppsvarv på platsen, handklovar för slavar, och en konstgjord ö.

Läsa mer: Duke, Seán 2010-09-22. Long-Sought Viking Settlement Found. ScieneNow.
http://news.sciencemag.org/sciencenow/2010/09/long-sought-viking-settlement-fo.html

ETT OKÄNT SKEPP FUNNET I NORGE

Med georadar har arkeologer vid Tjøllingvollen i Vestfold i Norge funnit spår efter ett 20 meter långt skepp, det vill säga i samma storlek som Osebergsskeppet (20 m) og Gokstadsskeppet (24 m).

- Man tror att man har funnit ett avtryck av ett skepp i en grav, sade riksantikvarien Jørn Holme till VG.no

- Den är också orienterat nord-sydlig, som Oseberg- og Gokstadskeppen var. Det har varit en liten älv vid siden av, så man kunde ha seglat långt in från fjorden och dragit det upp från älven, sade arkeologen Knut Paasche, på den arkeologiska avdelningen NIKU (Norsk institutt for kulturminneforskning), till VG.no

Läsa mer: Berby, Tom 2010-09-23. Fant virtuelt vikingskip. VG.no
http://www.vg.no/nyheter/innenriks/artikkel.php?artid=10036473

ETT SPANT TILL ETT VIKINGASKEPP FUNNET PÅ BIRKA

En spant till en vikingatida skepp från 800-talethar hittats vid vikingatida Birkas hamn på Björkö i Mälaren av arkeologer från Sjöhistoriska museet och Södertörns högskola.

– Ett intressant fynd är ett ekspant som daterats till 800-talet. Vi har få fynd av vikingatida fartyg i Sverige och ännu inga med anknytning till Birka. Spantet indikerar förstås att det finns ett fartygsvrak i närheten. Kanske är detta spännande fynd något vi kan gå vidare med under nästa fältsäsong, säger Andréas Olsson chef för Sjöhistoriska museets arkeologienhet, i ett pressmeddelande från Sjöhistoriska museet.

Arkeologerna fann vid dykningar även pålar och stenfundament och det visar att Birkas vall även har omslutit hamnen.

- Mellan pålarna finns större luckor där troligen handelsskeppen släpptes in. Man visste ju i god tid om det var fiender eller handelsmän som var på väg. Sådant meddelades genom ett system av vårdkasar längs Mälaren, säger Pernilla Flyg, marinarkeolog på Sjöhistoriska museet, till Svd.

Läsa mer: Hellekant, Johan 2010-09-13. Nya fynd efter dyk vid Birka. Svd.http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/nya-fynd-efter-dyk-vid-birka_5308135.svd
Sjöhistoriska museet. 2010-10-01. Vikingatiden visas i akvarium.
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sjoehistoriska-museet/pressrelease/view/vikingatiden-visas-i-akvarium-484082

ELDPIL BRÄNDE NED BIRKAS "KRIGARNAS HUS"

Det var en eldpil som träffades “Krigarnas hus” västra vägg som brände ned huset. Om eldpilen skriver Lena Holmqvist i artikeln “Pilen som satte Birkas Garnison i brand” i årsboken Situne Dei 2010.

ETT HELT VIKINGAMANSKAP BLEV SLAKTAT PÅ ÖN ÖSEL

Två skepp och minst 32 män och två hundar har upptäckts av estniska arkeologer på ön Ösel, utanför den estniska kusetn. Vikingarnas vapen och föremål tyder på att skeppet och vikingarna förlorade ett slag på 600-700-talet. En del av männen har haft pilar i höften och sönderslagna huvuden och andra har fått sina händer borthuggna.

De två skeppen med begravda män vid Salme låg på en udde på 600-700-talet. 2008 fann estniska arkeologer sju skelett begravda i en 10 meter lång och 1,3 meter bred båt. Sommaren 2010 fann arkeologerna ytterligare 25 män begravda sammanpackade i en båt som uppskattas vara 18 meter och 3,5 meter bred. (Hela skeppet är inte utgrävt).
Föremål i båtarna tyder att det är skandinaviska vikingar och att de var i 30-40-års åldern när de stupade i strid. Det kan vara vikingar som har stupat i strid mot öborna. Eftersom de döda kropparna har släpats eller burits ned till skeppen vid stranden kan det finnas olika tolkningar.
1. Det kan vara så att vikingarna vann slaget eftersom många av de döda bar på sina personliga ägodelar och att ett svärd i varsitt skepp fanns i båten, det vill säga att vikingarna inte blivit plundrade. Det kan även finnas en annan orsak. Efter slaget burit de skadade och döda ned till stranden. Det stora manskapsförlusten visade sig att man inte hade behov av två skepp. Är båtgravskicket ett äkta obrända båtgravsskick? De dödas skepp till Asgård?
2. Öborna vann slaget och plundrade vikingarna på vapen. Därefter har vikingarna fått fri lejd att hämta sina döda och skadade och fört ned de till stranden. Där har vikingarna gett se två svärden som gravgåva till två betydelsefulla krigare, möjligen ledare eller någon lokal hövding. Ansvarigt befäl på var sitt skepp. Var de döda manskap på olika skepp?
3. Eller, så kan det finnas många andra tolkningar-
Vilket fall ska skeletten DNA-undersökas.

Läsa mer: HelaGotland-se
http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=6296016

Ösel båtgrav Avhuggen högerarma Foto: Kaarel Sikk
http://picasaweb.google.com/vinnetu/Salme2010?feat=directlink#5509347897739162754

7 skellet i rad
http://picasaweb.google.com/vinnetu/Salme2010?feat=directlink#5509347745429707378

Ca 9-11 skellet i rad
http://picasaweb.google.com/vinnetu/Salme2010?feat=directlink#5509347687182170146

Kam
http://picasaweb.google.com/vinnetu/Salme2010?feat=directlink#5509347349037550338

Svärdsfäste
http://picasaweb.google.com/vinnetu/Salme2010?feat=directlink#5509347238677231282

Svärd
http://picasaweb.google.com/vinnetu/Salme2010?feat=directlink#5509347142315664514

Sköldbuckla
http://picasaweb.google.com/vinnetu/Salme2010?feat=directlink#5509347037231197522

Estniska arkeologer i Tartus Facebooksida
http://www.facebook.com/group.php?gid=126303184049860&v=wall

Ekpress.ee 2010- Salme lahing - tagasilöödud Saaremaa vallutuskatse?
http://www.ekspress.ee/news/paevauudised/eestiuudised/salme-lahing---tagasiloodud-saaremaa-vallutuskatse.d?id=33128309

RESCUE EXCAVATIONS OF A VENDEL ERA BOAT-GRAVE IN SALME, SAAREMAA. Archaelogical Fieldwork in Estonia 2008
http://www.arheo.ut.ee/artiklid/KONSA%20et%20al%202009.pdf

Delfi.ee 2010
http://www.delfi.ee/news/paevauudised/eesti/salme-muinaslaevade-leiukoht-rootsi-kuninga-haua-kohta-selgust-ei-too.d?id=33381597

News.rrr.ee 2010.

http://news.err.ee/Culture/0bcffca2-67c1-4a53-babf-38898ec74b40

VIKINGATIDA HANDELSRUTT VID FÖRSVARSVALLEN DANAVIRKE PÅ SÖDRA JYLLAND

Danavirke får en helt ny tolkning. En försvarsvall som bevakade den nordlig-sydliga landvägen och landvägen i öst-västlig riktning
Den fanns en genväg mellan Nordsjön och Östersjön, som bestod att man får med skepp på ån Treene och därefter tog man landvägen efter Danavirke och vidare förbi Hedeby och vidare på en å ned till Östersjön.

Karta över den vikingatida å och landvägen mellan Nordsjön och Östersjön
http://www.spiegel.de/international/germany/bild-714235-124687.html

Läsa mer: Schulz, Matthias2010-08-27. Archeologists Find Gateway to the Viking Empire.Spiegel online. http://www.spiegel.de/international/germany/0,1518,714235,00.html

ANGLOSAXAR AVRÄTTADE 51 VIKINGAR

Vid Ridgeway Hill fann arkeologer i juni 2009 en grop med 51 kranier från avrättade vikingar. Arkeologerna tror att de halshöggs på en offentlig plats. Kranierna har analyserats av Dr Jane Evans och Carolyn Chenery på NERC Isotope Geosciences Laboratory, en del av British Geological Survey, baserat i Nottingham och isotopprov från 10 av de avrättades tänder visar att de kom från ett kallare klimat än Storbritannien, fast från olika platser. En av de undersökta tros ha levt norr om polcirkeln (en nordsame? hålogabo?).

Läsa mer: Mirror.co.uk 2010. Decapitated bodies found in Dorset burial pit were executed Vikings.
http://www.mirror.co.uk/news/top-stories/2010/03/11/decapitated-bodies-found-in-dorset-burial-pit-were-executed-vikings-115875-22104588/

DEN SVENSKE VIKINGEN VAR BAKOM FLÖTET?

Nya rön visar att den korta Uppsala-Eddan från cirka år 1300 kan vara ett första utkast av Snorre Sturlassons Edda. Litteraturprofessorn Lars Lönnkvist menar att svearna framställs som korkade idioter i de isländska sagorna.

- Svenskarna hade ett ganska dåligt rykte på Island. Dem svenskar som uppträder i de isländska sagorna är ofta busar. Eller, så är de väldigt korkade, eller väldigt dumma, sade Lars Lönnkvist till Vetenskapsradion.

Lyssna mer: Vetenskapsradion 2009-09-17. De isländska sagorna. http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1302&artikel=3029911

SPÅR EFTER SLAVHANDEL PÅ BIRKA

De band danerna som överlevde flydde, men vackra kvinnor togs till fånga. De unga flickorna slogs i bojor. Många kvinnor fördes fram för dig i skeppet. Kedjorna bet lystet i det ljusa köttet.

- Isländsk skald 1000-talet -

I Fornvännen 2009/2 skriver Ny Björn Gustafsson om handklovar, fotbojor och halsjärn som är funna på Adelsö och på Birka. Han tolkar att de kan vara knutna till slavhandeln på Birka.Den norske arkeologen Frans-Arne Stylegar menar att ett slavhalsjärn finns i en ” innholdsrikt mannsgravfunn fra Kalvatn i Volda” i Norge. Var han en slavhandlare?

Läsa mer: Gustafsson, Ny Björn 2010. För folk och fä. Om vikingatida fjättrar och deras användning. Fornvännen 2009. Sid 89-96.
http://fornvannen.se/pdf/2000talet/2009_089.pdf
Stylegar, Frans-Arne 10 augusti 2009. Trell og frihals
http://arkeologi.blogspot.com/2009/08/trell-og-frihals.html
Zachrisson, Torun 2004. De osynliggjorda - om trälar i arkeologisk forskning. Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria. Red. Th. Lindkvist & J. Myrdal.

Dystert om kultur och kulturmiljön i Västmanland

2010-09-12T19:35:00.017+02:00

Av Jouni Tervalampi, 12 september 2010

2006-2010 styrdes landstinget i Västmanland av moderaterna, centern, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet och sjukvårdspartiet. Opposionen har bestått av socialdemokraterna och vänsterpartiet.

Inför valet 2010 består Alliansen av moderaterna, centern, folkpartiet och kristdemokraterna. Det rödgröna blocket består av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Sedan är det sjukvårdspartiet. Nya partier återstår att se om de kommer in i landstinget.

STRÖMSHOLMS KANAL

Riksdagen.

"Strömsholms kanal förklarades 1990 som byggnadsminne, vilket medför särskilda förpliktelser för de fyra delägarkommunerna Smedjebacken, Fagersta, Surahammar och Hallstahammar, att vårda kanalverk, bankar och byggnader. Längs hela kanalen har, trots ombyggnader och tekniska problem, trafiken pågått sedan 1795 och därmed varit en betydelsefull tillgång för många människors arbets- och livsmiljö." , skrev den socialdemokratiska riksdagsmannen Olle Thorell från Surahammar och hans kollega Carin Runesson i en motion 2008 och 2009.
2007 togs EU-stödet bort för Strömsholms kanals underhåll. 2008 fattade det borgligt styrda landstinget, tillsammans med Sjukvårdspartiet och Miljöpartiet, i Västmanland att inte höja bidraget från 150 000 kronor till 400 000 till Strömsholms kanal AB för driftkostkostnader, medan de små röda kommunerna längs efter kanalen Surahammar, Hallstahammar, Fagersta och Smedjebacken gick med på en höjning för varje kommun från 325 000 till 425 000 kronor. Både 2008 och 2009 lämnade den socialdemokratiska riksdagsmannen Olle Thorell och hans kollega Carin Runesson en motion om mer pengar till att rädda underhållet för Strömsholms kanal. I maj 2010 ger den moderate stockholmspolitikern Lena Liljeroth Adelsohn, tillika kulturminister, beskedet att inte en krona ges till underhåll för Strömsholms kanal i Västmanland och Dalarna.

- Regeringen satsar en kvarts miljard på kulturhistoriska minnen. Mer än så lär det inte bli i nuläget, sade Lena Liljeroth Adelsohn till Vlt.se.

Besvikelsen var stor hos Kanalbolagets vd Hans Pettersson, som sade till Vlt.se

- Mellan 2000 och 2006 fick vi Ams-bidrag, EU-bidrag och Antikvariska medel.

Arbetsledaren Rolf Mylläri på Strömsholms kanalbolag sade till Västmanlands Nyheter:
- Tänk, vilket arbete man gjorde när kanalen byggdes. Vi kan inte låta den förfalla.

Den naiva moderate kulturminister förslag att rädda underhållet av Strömsholms kanal var att privatpersoner skulle adoptera delar av kanalen till exempel en slussport och anlita volontärer (gratis arbetskraft).

- Privatpersoner skulle nog inte ha råd att reparera en sluss, bara frakten av en port kostar 100 000 kronor, sade Kanalbolagets vd Hans Pettersson till Västmanlands Nyheter.

Att renovera en slussport kräver specialistkompetens och slussvakter kräver säkerhetsutblidning. Hans Pettersson sade till Västmanlands Nyheter:

- Vi utbildar alla ungdomar i säkerhetsfrågor och arbetsmiljöverket kontrollerar oss noga.

Om de rödgröna vinner valet, så kanske socialdemokratiska riksdagsmannen Olle Thorell från Surahammar förnyad motion går igenom.

2010-2014

Inga nya pengar till Strömholms kanal från landstinget

De borgeliga: Se ovan
De rödgröna nämner inte ens Strömsholms kanal i sitt valmanifest.

ARKIV VÄSTMANLAND

I Västerås finns ett nytt museum för Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum. Arkiv Västmanland är inte välkomna. De är förpassade till sin trånga lokal i Stadshuset i Västerås.
På de gamla bilplåtarna stod det U framför siffrorna och då visste man att bilen var registrerad i Västmanland. Idag är beteckningen U synonymt för det ”Underutvecklade Västmanland”. För socialdemokraterna och de borgliga partierna i framför allt i Västerås har arkeologi och historia alltid varit lika med ”KOSTNADER”
Det tycks inte spela någon roll vem som sitter i makten för Arkiv Västmanland, varken den tidigare socialistiska majoriteten i Västerås och i Landstinget, eller den nuvarande borgliga styret i Västerås och Landstinget vill satsa några större summor till att bevara historiska dokument.
Ramnäs Bruk arkiv finns i Uppsala. Surahammars bruks arkiv som Vlt skrev för några år sedan har fortfarande ingen ägare. Det står och samlar damm någonstans utan tillträde för historiker och släktforskare.

-Vi vet att det behöver göras saker i arkivfrågan, men det handlar om ekonomi och vi måste välja vad vi lägger pengarna på. I framtiden kommer vi att behöva titta på hur vi hanterar arkiven i hela Västmanland, men det behöver inte innebära att vi får ett arkivcentrum, sade Mikael Damsgaard (M), ordförande i kulturnämnden i Västerås Stad till Vlt.

2010-2014

Inga uppgifter från borgarna. Se även ovan.

De rödgröna skriver i sitt valmanifest: “Vi rödgröna vill att Landstinget Västmanland ska verka för att ett arkivcentrum kommer till stånd. Vi vill låta fler arkiv och samlingar digitaliseras och bli tillgängliga på Internet.”

VÄSTERÅS KOMMUN (Stad)

2006-2010 styrdes Västerås kommun (Stad) av moderaterna, centern, folkpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet. Opposionen har bestått av socialdemokraterna och vänsterpartiet.

Inför valet 2010 består Alliansen (borgarna) av moderaterna, centern, folkpartiet och kristdemokraterna. Det rödgröna blocket består av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Sedan återstår det att se om det kommer in några nya partier i kommunalfullmäktig.

KULTUREN I VÄSTERÅS

Folkpartiet och moderaterna vill inte ge några extra pengar till kulturen i Västerås. Kristdemokraterna vet inte. Centerpartiet vill kompensera för löneförhöjningar. (vlt 8 sept 2010).

De rödgröna vill behålla Västerås konstskola Övrigt se nedan:

MER PENGAR TILL FINKULTUREN (S, V och MP).

De som besöker konstmuseum, klassiska konserter och teater är främst från medelklassen, främst kvinnor. Arbetare, arbetslösa och pensionärer är större konsumenter av pop- och rockmusik, och utflyktsmål som inte kostar något, eller en mindre avgift. Män är i större grad intresserad av teknologi.

I Västerås vill borgarna (M, FP, C och Kd) vill slå ihop Teater Västmanland och Länsteatern i Örebro. (vlt 8 sept 2010). Se även “Kulturen i Västerås”

De rödgröna skriver i sitt valmanifest: “Vi säger nej förslaget om att slå ihop teatrarna i Örebro och Västerås till ett aktiebolag.” . . .”Ökade produkstionsmedel till Västmanlandsmusiken och Teater Västmanland”
De rödgröna skriver vidare: “Vi anser att Västerås Sinfonietta bör utvecklas mot en heltidsorkester. Finansieringen av detta bör var föremål för diskussioner med staten inom ramen för den så kallade kulturkofferten”

VÄSTERÅS KONSTMUSEUM

Inga nya pengar till Västerås konstmuseum

Tidigare låg konstmuseet och dess magasin avskilda, vilket ledde till en katastrof sommaren 2009 då åskan slog ut klimatanläggningen vid konstmuseets magasin vid Mariaberget. Då det inte fanns något daglig tillsyn och det var semestertider blev 4000 konstverk mögelskadade, lyckligtvis lyckades ett företag återställda alla konstverken.Från konstnärerna i Västerås är det delade meningar. Tapani Björkbacka menar att orsaken att konstmuseet flyttade till Karlsgatan att de var mer eller mindre tvungna för konstsamlingen behövde nya fövaringslokaler.

- Jag har fått intrycket att det nya konstmuseet i första hand byggs för att förvalta och visa samlingarna, sade konstnären Tapani Björkbacka till Vlt

De borgliga: Se ovan “Kulturen i Västerås”
De rödgröna skriver i sitt valmanifest: “Vi ser med spänning fram mot hur det nya länsmuseet/konstmuset kommer att utvecklas”

VÄSTMANLANDS LÄNS MUSEUM

Inga nya pengar till Västmanlands läns museum

Länsmuseet har inte fått några extra pengar från sin huvudman, Landstinget i Västmanland. Jag tror inte att vi ska ha några större förhoppningar till några större egenproducerade spännande utställningar. Utställningen AVTRYCK pågår till 2015. Utställningen Mimer pågår till 2012. Landstingspolitikern Torsten Källberg (KD) sade till Vlt:

- Som jag har sagt till musiechefen kan han inte vara hur yvig som helst med utställningar bara för att han har nya lokaler, utan det blir ett par år när man får hålla igen en aning.

De rödgröna skriver i sitt valmanifest: “Vi ser med spänning fram mot hur det nya länsmuseet/konstmuset kommer att utvecklas”

FRIA KULTURARBETARNA

Inga nya pengar till kultarbetarna utanför kulturinstutitionerna

De som producerar kulturen som till till exempel författare, konstnärer, dansare, pop- och rockmusiker ges det inga riktade pengar, eller specialprojekt från något parti. Möjligen hänger det ihop att man ger inga extra pengar till länsmuseet och konstmuset från något parti.

KULTURMILJÖ

Västerås Stad har under den borgliga, plus miljöpartiet, misskött förvaltande av Västerås skyltade fornlämningar.

Det tycker jounalisten Lasse Olsson på Västerås Tidningen efter ett besök ruinen efter Sankt Gerdruds kapell i Västerås. Han skriver: “Man kan ju undra om inte Västerås Stad värdesätter sina fornlämningar. Runt kapellet växer gräs, brännässlor och tistlar halvmeterhögt, vilket gör det omöjligt att ta sig runt byggnaden. På den minimala informationsskylten är texten försvunnen sedan länge. Hur ska folk som stannar här veta vad det är för fornlämning? En skärpning efterlyses!”
Själv är jag inte dugg förvånad. Så här ser det på så gott som samtliga skyltade fornlämningar i Västerås till exempel hällristngsskeppen vid Emausbäcken i Västerås. Ingen imålning och informationsskylten borta. Kanske lika bra, för det stod att det ska vara fem hällristningsskepp vid hällen. De är bara två. Även vid Anundshög är det inte speciellt bra skyltat, ytligt och en felaktig information.

Tidö turistväg - Turistsatsningen som försvann innan den startades.

En mycket märklig turistsatsning har gjorts i Hallstahammar och Västerås kommuner. Vägverket har skyltat Västmanlands första turistväg med en brun skylt, en raktangel med en blomma i mitten med namnet "Tidö turistväg". Syftet med vägen är att man ska kunna göra en avstickare från E18 och åka den vackra Rytternevägen via Sörstafors, Strömsholms slott, Hornåsens gravfält, Sorby fornborg, Stora och Lilla Rytterne kyrkoruiner, Tidö slott, Askö viken och till Vallby friluftsmuseum intill E18 i Västerås. Eller, vice versa från Stockholmshållet.
Det mest märkliga är att det inte finns någon information om besöktsplatserna i någon turistbroshyr.
I "Västerås Magasin 2010/2011" är det en stor artikel om Tidö slott i artikeln om "Tidö turistväg" och några bildtexter om de övriga platserna. Vem vill då besöka de övriga platserna?
I mina ögon verkar det som Västerås Stad mest glada för skylten till Tidö slott. Det verkar mest vara en förtäckt reklamskylt för Tidö slott, som vägverket har fått bekosta, och resten av de så kallade "turistmålen" skiter man i . Ta lärdom från Vallby friluftsmuseum!

Det enda stället som är mycket bra skyltat är Vallby friluftsmuseum, samtidigt finns det även brister där, bland annat om skarprättarens hus.

De borgliga: Se ovan “Kulturen i Västerås”
De rödgröna i Västerås och i landstingen skriver i sitt valamanifest: “Våra minnesmärken bör bli mer tillgängliga och synas genom skyltning och andra informationssatsningar"

ANUNDSHÖG

När moderaterna, centern, folkpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet tog över styret 2006 i Västerås kommun lovade de, enligt Västerås Tidning 23 september 2006:

“Utveckla Anundshögsområdet så att det blir ett rikskänt turistmål”

Mina tolkningar om ett rikskänt turistmål är att det ska finnas ett museum, alternativ ett besöktscentrum med utställningar, en eller flera populärhistoriska böcker om besöktsområdet (hit räknas inte avhandlingar) och att man ska kunna som turist åka kommunalt till platsen. Inga nya störande element ska byggas inom det riksintressanta område.

Lyckades man nå dessa mål. Nej, långt därfirån. På vissa punkter gick det framåt och på andra punkter bakåt.

Till det positiva är att Västerås har satsat ett sexsiffrig belopp på marknadsföring. Det har skett genom Badelunda hembygdsförening försorg, det vill pengarna har gått till hembygsföreningen som har skött guidningar och annonsering. Kommunen har även stått tryckkostnaderna för John Kraft informationshäfte om Anundshögområde. Västerås har även sponsrat arkeologen Alexandra Sanmark och hennes team med 20 000 kronor inför ett projekt augusti 2008. Kommunen gjorde ett försök med kulturbuss som gick mellan konstmuseet, Vallby friluftsmuseum och Anundshög, men underlaget var för dåligt och det blev ett fiasko. Kanske hade det varit bättre att låtit varannan buss 12 gå ut till Anundshög under sommarmånaderna. Idag stannar buss 12 vid Bjurhovda och där ifrån får man gå 1,5-2 kilometer till Anundshög. 2010 köpte koomunen in hörntomten vid östra vadet, Badeundavägen och Tortunavägen.

- Då är tanken att det ska finnas ett färdigt besökscentret eftersom det fortfarande håller på att utredas och vi har inte anslagit några pengar än, säger folkpartisten Göran Landerdahl, ordförande i fastighetsnämnden, till Vlt 2010.

Alliansen med vann stora delar av valet i Västerås på att man lovade riva upp beslutet om att bygga bostäder på Hamre fotbollsplaner. Hamre, Talltorp, Fågelvik, Framnäs och Berghamra är villaområden där de flesta röstar borgligt.
Istället ville Alliansen bygga bostäder på ett annat ställe på Hamre. Det “glömde” Alliansen berätta för väljarna inför valet 2006. Vad har det med Anundshögsområdet?

Hotade riksintresseområden: Anundshög med Badelundaåsen och Gamla Uppsala.

Hur stort värde och skydd har landets riksintresseområden? Två av Sveriges mest kända fornlämningsområden, Anundshögsområdet utanför Västerås och Gamla Uppsala, och är hotade.
Ser man på politikernas intresse för landets två viktigaste fornlämningsområdena verkar de inte stå högt i kurs. I Västerås styr Miljöpartiet tillsammans med de borgliga partierna. Här vill man flytta ridhuset från Hamre till att ligga intill Badelundaåsen och ridlederna ska gång igenom riksintressanta fornlämningsområdet vid Anundshögsområdet och Badelundaåsen.
Riksintresseområdet sträcker sig norr om E18 –Stockholmsvägen - Tortunavägen – upp mot Branthovda – Skälby - Anundshög – Närlunda. Orsaken är att vid Hamre ridcenter ska det byggas bostäder och politikerna har beslutat att det nya ridcentret ska ligga antingen mitt emot Brandthovda Idrottsplats eller vid hörnet Stockholmsvägen – Tortunavägen. Badelunda hembygdsförening vill att Hamre ridcenter placeras sin verksamhet vid Malma gård.

Länsstyrelsen i Västmanland är kritisk till ett ridhusbygge på riksintresseområdet kring Badelundaåsen och Anundshögsområdet.

-Hela området har en väldigt lång förhistoria. Hela åsen är full med gravar och gravfält, och i åkermarkerna runtomkring har boplatserna legat. Senare års undersökningar har också visat att det här går längre tillbaks i tiden än vi har vetat. Det spänner åtminstone från 1100 före Kristus till år 500 efter Kristus, sade Ulla Bergqvist, arkeolog på länsstyrelsen till Tvärsnytt-

-Det skulle vara önskvärt om kommunen kunde hitta en lokalisering utanför riksintresseområdet, sade Magnus Johansson, handläggare på länsstyrelsen till Tvärsnytt.

En fråga som journalisterna i medierna i Västerås inte vill eller törs skriva eller berätta om, är varför Alliansen vill bygga det nya ridhuset mitt emot Brandthovda Idrottsplats eller vid hörnet Stockholmsvägen – Tortunavägen. Det är för att det ligger närmare för medelklassens hem vid Hamre, Talltorp, Fågelvik, Framnäs och Berghamra. Det bästa läget är Malma gård. Hamre ridcenter går inte under, utan barn och ungdomar från villasamhällena Hökåsen och Tillberga, plus barn och ungdomar från villaområdena och lägenheter från norra Västerås kommer söka till ridcentret. Det blir ju naturligtvis jobbigare för medelklassbarnen och ungdomar (och föräldrar) från Hamre, Talltorp, Fågelvik, Framnäs och Berghamra. De måste antingen cykla, åka buss eller be någon föräldrer skjutsa barnen och ungdomarna till Malma.

2010-2014

Inga nya pengar till Anundshög.

De borgliga: Se ovan “Kulturen i Västerås”
Rödgröna: Inga besked

KULTURKORGEN

Den borgeliga regeringen införde “Kulturkorgen” där pengar ska delas ut till regioner. Den tycks bli kvar oavsett regering.
Huggsexan om dessa pengar sker efter valet. Här kommer det mer handla om en strid mellan kommuner och landstinget.

De borgeliga: Inga uppgifter
De rödgröna i Västerås och i landstingen skriver i sitt valamanifest:

“Vi anser att Västerås Sinfonietta bör utvecklas mot en heltidsorkester. Finansieringen av detta bör var föremål för diskussioner med staten inom ramen för den så kallade kulturkofferten”

Inga pengar till de övriga kommunerna i länet?

Läsa mer: Aziz, Linda 2010-03-18. Ridskola på förhistoriskt område? SVT Tvärsnytt.
http://svt.se/2.96110/1.1931882/ridskola_pa_forhistoriskt_omrade?lid=senasteNytt_1861886&lpos=rubrik_1931882
Bjerstedt, Staffan 2010-09-02. Fina lokaler - men sedan då? Vlt
Eriksson, Cecilia 2010-06-03. Kulturministern lärde sig om Strömsholms kanal. Västmanlands Nyheter.
Jensen, Ronnie 2009. Riksintresseområdet Badelunda U25. En kulturhistorisk fördjupningsstudie. Västerås Badelunda socken. Västerås kommun. Västmanlands länKulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:65
http://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Byggnadsnämnd/bilaga%205_kulturmiljörapporten.pdf
Johansson, Jan Å. 2010-04-22. Ett lyft för Strömsholms kanal. Västmanlands Nyheter.
Malin Krutmeijer bävar för att FP:s kulturprofil kommer till makten. Aftonbladet 2010-09-03
http://www.aftonbladet.se/kultur/article7719481.ab
Lindeborg, Åsa 2010-09-09. Ett kulturlyft för (S)verige. Aftonbladet
http://www.aftonbladet.se/kultur/article7754346.ab
Lif, Johan 2005-01-15. Här göms brukens historia. vlt.
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=122861
2005-11-28. Arkivarier rasar mot Västerås kulturpolitik. vlt.
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=171613
Lundström, Brage 2007-12-04.Gör kulturarvet åtkomligt
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=696365
Meh, Jackie 2010-05-26. Inga mer pengar till kanalen. Vlt
http://vlt.se/nyheter/hallstasura/1.841247-inga-mer-pengar-till-kanalen
M I L J Ö - O C H P R O J E K T E R I N G S B Y R Å N . 2009. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning Bevarande- och utvecklingsplan
http://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Byggnadsnämnd/Bilaga%204_MKB%20med%20bilagor.pdf
Obminska, Anna 2008-10-08. Upprop för arkivcentrum. vlt. http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=819550
Olsson, Lasse Alliansen är redo att över makten. Vlt2008. Pengakris för Strömsholms kanal. Driften hotad men Landstinget Västmanland nekar höjt bidrag. Västerås Tidning Nr 36 6-12 september 2008. (sidan 25)
Pergeman, Liza 2010-08-31. Här ska det bli besökscentrum. Vlt
Runesson, Carin & Thorell, Olle 2009.Motion till riksdagen om Strömsholms kanal
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=T487
2010-08-21 Vägfararkapell som skyddade Västeråsresenärer. Västerås Tidning 21-27 augusti 2010. sidan 19
Tervalampi, Jouni 2010. Anundshög och Gamla Uppsala
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/03/anundshog-och-gamla-uppsala.html
2010. KRSG2. http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/09/krlsg2.html
2010. Nyheter om Anundshög.
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/03/nyheter-om-anundshog-och-badelunda.html
2010. Nyheter om Västerås
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/03/nyheter-om-vasteras.html
2010. Strömholms kanal 2010.
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/06/stromsholms-kanal-2010.html
Sveriges Radio Västmanland. 2006-06-08. Arkiv Västmanland kräver mer resurser.
http://www.sr.se/cgi-bin/vastmanland/nyheter/artikel.asp?artikel=874737
Vlt. 2010-09-03. Premiäröppningen närmar sig.
Västerås Stad (kommun) 2009. Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, Öp 62
http://www.vasteras.se/bobygga/planerpagaende/Sidor/oversiktsplanforbadelundaasenochridanlaggningop62.aspx2009. Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning November 2009 Stadsbyggnadskontoret. ÖP 62 Dnr: 08:10186-BN 540
http://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Byggnadsnämnd/ÖP62_samrådsversion6_lågupplöst.pdf
Västerås Tidning Nr 38 2006-09-23 Exempel på vad Västeråsalliansen ska genomföra under mandatperioden. sidan 4.
Rödgröna (S, MP och V) 2010-09-09. En rapport om och för kulturen i Västerås av de rödgröna i Västerås & Västmanland.

KRLSG2

2010-09-04T20:10:00.033+02:00

Nyheter om kultur 2010-2011.
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/11/nyheter-om-kultur.html

KARLSG 2 -LÄNSMUSEET och VÄSTERÅS KONSTMUSEUM

Av Jouni Tervalampi, september 2010 ©

LÄGET OCH LOKALERNA

Positiva toner från personalen om de nya museerna Västmanlands Läns Museum och Västerås konstmuseum vid KRLSG2 i Västerås. (Det är inte en dyslektiker som har gjort skylten. Utan bokstäverna ska uttalas ”Karlsgatan 2”).
Karlsgatan 2 är det nya marknadsföringsnamnet för de två museerna Västmanlands Läns Museum och Västerås konstmuseum. När man rev det gamla järnvägsstationen och flyttade bussarna blev gångvägarna förskjutna. De gående passerade inte längre konstmuseet vid Fiskartorget på väg till järnvägsstationen. Länsmuseets lokaler inne i Västerås slott kändes att det låg på sidan om. Man besökte inte museet om man inte hade specifikt ärande till museet.
Karlsgatan ligger i gångstråket mellan de nya busshållplatserna och centrum vid Skrapan och förhoppningsvis får museerna fler spontanbesökare med ett nytt kafé.

- Vi kan göra ett samprojekt kring ett tema som ser ut på ett sätt på konstmuseet och ett annat sätt på länsmuseet, sade Eva Borgegård, utställningsintendent på Västerås konstmuseum till Sveriges Radio Västmanland

ARBETSMILJÖN

– Det känns helt fantastiskt att vara i de här lokalerna efter det här 40-åriga provisoriet i det gamla rådhuset, sade Eva Borgegård, utställningsintendent på Västerås konstmuseum till Sveriges Radio Västmanland

Där kan jag hålla med att arbetsmiljön blir mycket bättre, framför allt vid pedagogiska rummet där barn, ungdomar och vuxna får skapa egna konstverk. Den lokalen var under all kritik vid museets lokaler vid det gamla rådhuset vid Fiskartorget. Allt är inte positivt. Jag tycker att hela bygget av de två museerna ger ett intryck av ett lågbudgetbygge. Både länsmuseet och konstmuseet ska ha öppna kontorslandskap där alla ska sitta tillsammans. Telefoner som ringer i ett. Vem ska bestämma vilken radiokanal ska vara på?
På konstmuseet finns det fem tysta rum. Undrar hur länge det dröjer innan några tar dessa rum i besiktning och gör de till sina kontorsrum?

UTSTÄLLNINGSLOKAL FÖR NY KONST ELLER UTSTÄLLNINGSHALL FÖR MUSEETS SAMLING?

På den positiva sidan är att konstmuseets magasin ligger i samma hus som den övriga verksamheten. Tidigare låg konstmuseet och dess magasin avskilda, vilket ledde till en katastrof sommaren 2009 då åskan slog ut klimatanläggningen vid konstmuseets magasin vid Mariaberget. Då det inte fanns något daglig tillsyn och det var semestertider blev 4000 konstverk mögelskadade, lyckligtvis lyckades ett företag återställda alla konstverken.
Från konstnärerna i Västerås är det delade meningar. Tapani Björkbacka menar att orsaken att konstmuseet flyttade till Karlsgatan att de var mer eller mindre tvungna för konstsamlingen behövde nya fövaringslokaler.

- Jag har fått intrycket att det nya konstmuseet i första hand byggs för att förvalta och visa samlingarna, sade konstnären Tapani Björkbacka till Vlt

Samma oro har konstnären Anders Hultman och sade till Vlt:

- Lokal i all ära men det är verksamheten som räknas.

Flera konstnärer är positiva som till exempel Marie Hektor, Mikael Genberg och Georgianna Kralli.

- Det ser spännande ut. Det behövs en nytändning i den här staden, sade konstnären Mikael Genberg till Vlt.

Själv tycker jag att det känns som att gå in i en stor lagerlokal vid ingången till konstmuseet och längre in i lokalen finner man de egentliga utställningslokalerna.

LÄNSMUSEET

Ingången till museerna är lyckat då man kommer direkt till kafeet. Till höger ligger konstmuseet och till vänster länsmuseet. Inga stora skyltar vid ingångarna till respektive museum, vilket känns bra. De båda museerna känns som ett enda stort museum, "Västerås Stadsmuseum". Oh, förlåt! Länsmuseet utställningar har en för allt för tydligt prägel av Västerås. Jag kan förstå att man i Norberg vill ha ett eget medeltidsmuseum. Arboga och Köping har redan egna stadsmuseum.
Fyra utställningar visas på länsmuseet; en alllmän utställning från forntid till nutid utformad som en tidslinje, en om ASEA-Mimer och en utställning om kärnbränsle (producerad av Mälardalens högskola). I Västerås finns en fabrik som tillverkar kärnbränsle. Den sista utställningen är en fotouställning om syrianer i Örebro. I Västerås finns en stor grupp syrianer.
Var finns Tillberga, Sura, Köping, Arboga och hela Bergslagen? Här hade det varit bättre om man hade väntat med utställningen om kärnbränsle och fotouställning om syrianer och plockat in några andra utställningar med anknytning Västmanland, utanför Västerås. Att en första utställning om ASEA-Mimer kan jag förstå, då museerna är inrymda i den gamla ASEA-Mimer-lokalen. Annars är det inget fel på uställningarna. Det märktes på invigningsdagen den 4 september 2010.

INVIGNING

Så här mycket folk som det var på invigningsdagen (4 september 2010) lär det aldrig bli mer under en och samma dag. Det syntes att olika befolkningsgrupper posionerde sig ganska snabbt, vid ASEA-Mimer-utställningslokalen hängde mest äldre män som gärna berättade om sin tid på ASEA. I kärnbränsle utställningslokalen blev jag förvånat att det var en sådan blandning av barn, kvinnor och män i olika åldrar.
Jag hade tidigare läst om utställningen AVTRYCK som inte lät så spännade, men av besökarna visade sig att det var den mest populära uställningen, framför allt av barnfamiljer.
Ingången till utställning var som en stor konstinstallation med två stycken säkerhetsbågar, av den typen man ser på flygplatser, som skiftade i olika färger. Innanför var det olika fotomontage och tre installationer med rörliga hällristningsmotiv likt en tecknad film. Det var två tidlinjer med montrar som sträckte sig från stenåldern till nutid. Den ena tidlinjen var enbart föremål kring barn. Under montrarna fanns olika skåp och pussel som barnen kunde titt in. Den andra tidslinjen var mer präglad för vuxna, fast barnen var lika förtjusta. Mest spännande för barnen och ungdomarna var ett äkta kranium.

GULDKORN FRÅN FORNTIDEN

Jag tror jag var en av de få besökarna under invigningsdagen som såg att det fanns en hel del guldkorn från forntiden. I monteruställningen Avtryck finns en del ögongodis; dels ansiktspärlan från Kolbäck, två deglar och en gjutform från Bäckby i Västerås, glasögonspännet från Hökåsen, bronsspiralen från Stockkumla i Dingtuna, arabiska mynt från Bjurhovda och en bengravurna från samma gravfält.
Länsmuseet har inte fått några extra pengar från sin huvudman, Landstinget i Västmanland. Jag tror inte att vi ska ha några större förhoppningar till några större egenproducerade spännande utställningar. Utställningen AVTRYCK pågår till 2015. Utställningen Mimer pågår till 2012. Landstingspolitikern Torsten Källberg (KD) sade till Vlt:

- Som jag har sagt till musiechefen kan han inte vara hur yvig som helst med utställningar bara för att han har nya lokaler, utan det blir ett par år när man får hålla igen en aning.

Själv upplever jag att länsmuseet fått hålla igen ekonomin de senaste tjugo åren. Det känns om hela Västmanland går på sparlåga när det gäller kultur och kulturmiljö. Fortfarande har till exempel inte det gamla arkivet från Surahammars Bruk AB någon ägare.
En nödvändig flytt för båda museerna var det nog. Sedan är det upp till politikerna att skjuta till mer pengar, så vi får levande museer, inte bara ett tomt skal.

Läsa mer: Bergold, Kersti 2010-08-31. Stormuseet i centrum. Vlt
2010-08-31. Välkomna till konsten. Vlt
2010-09-01. I hjärtat av historien. Vlt Del 2, sidorna 12-13.
Bjerstedt, Staffan 2010-09-02. Fina lokaler - men sedan då? Vlt
2010-09-03 Länsmuseet vill sätta avtryck. Vlt
2010-09-03 Gammalt möter modernt. Vlt
http://vlt.se/kulturnoje/1.937476-nytt-och-gammalt-blandas-pa-museerna
Lindeqvist, Christina 2010-12-07. Nya länsmuseet en hit. Ekomuseums blogg,
http://ekomuseumbergslagen.wordpress.com/2010/11/23/nya-lansmuseet-en-hit/
Mezzei, Kristina 2010-09-03. Inget som väcker min nyfikenhet.
Olsson, Lasse 2010-09-04 Nu har KRLSG2 öppnat, Västerås Tidning 4-10 september
Sveriges Radio Västmanland 2010-09-01. Två muséer under ett tak.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=3972089
Tervalampi, Jouni 2010. Tervalampi, Jouni Året 2010
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/12/aret-2010.html
Vlt. 2010-09-03. Premiäröppningen närmar sig.
Västmanlands läns museum
http://www.vastmanlandslansmuseum.se/
Västerås konstmuseum
http://www.vasteraskonstmuseum.se/

Bloggar och hemsidor

2010-08-27T21:28:00.023+02:00

ARKEOLOGI och historia

Arkeologiforum: http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php
Arkeologiforums bloggar http://www.arkeologiforum.se/bloggar
Arkeologiforum Norge http://www.arkeologiforum.no/forum
Arkeologicentrum: http://www.arkeologicentrum.se/
Arkeologgruppen Örebro http://www.arkeologgruppen.se/
Arkeologikonsult: http://www.arkeologikonsult.se/
Dalarnas Museum: http://www.dalarnasmuseum.se/
Fornvännen: http://www.fornvannen.se/fornvannen.html
infoArtefact - arkeologiska nyheter på Internet.
Frans-Arne Stylegars blogg: Arkeologi i nord http://arkeologi.blogspot.com/
Populär Arkeologi
SAU http://www.sau.se/
Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen
Sörmlands museum - arkelogernas dagbok
http://www.sormlandsmuseum.se/Sormlandsmuseum/Arkeologi/Arkeologerna-dagbok
Västmanlands läns museums hemsida
Archnews http://www.archnews.eu/
http://ekomuseumbergslagen.wordpress.com/

Blogg om förhistoriskt DNA:http://dienekes.blogspot.com/
Förhistoriskt DNA Tabell http://www.buildinghistory.org/distantpast/ancientdna.shtml
Blogg om klimat och väderkatastrofer
http://enhistorikersbetraktelser.wordpress.com/

FINLAND

Finskt Arkeologiforum
http://www.hermeetikko.com/15/foorumi/6-arkeologit.html
Finsk kulturminnessök
http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/portti
Kartplatsen Finland http://kansalaisen.karttapaikka.fi/kartanhaku/osoitehaku.html?lang=sv-FI
Finlands släktforsknings databas HisKi: http://hiski.genealogia.fi/hiski?se
Genealogiska Samfundet i Finland (På svenska)http://www.genealogia.fi/index.php?option=com_content&view=article&id=123&Itemid=84&lang=sv
Finland Suku Forum på svenska: http://suku.genealogia.fi/forumdisplay.php?s=417700ee1b2a302fe06502e6dc6d3fda&f=55
Fler länkar till släktforskning i Finland på svenska:
http://www.digiarkisto.org/sshy/sivut_sve/linkit.htm

HISTORIA och HEMBYGD

Anders Lif http://www.anderslif.se/
Anundshög. Sveriges största forntida gravhög Officiell hemsida
http://www.anundshog.se/
BADELUNDA-bygden Badelunda hembygdsförening
Dagsverket (Dalarna)
http://www.dalarnasmuseum.se/index.php/dalarnas-hembygdsfoerbund/publikationer
Dansk historisk nättidning http://historie-online.dk/
Nättidningen Svensk Historia
Historiska museets Sök i samlingar http://mis.historiska.se/mis/sok/sok.asp
Riksantikvarieämbetets Fornsök: http://www.kms.raa.se/cocoon/fmis-public/search.html
Spaning (Västmanlands )
http://www.vastmanlandslansmuseum.se/pages.asp?PageID=222&MenuID=211
Upptäckt Sveriges Historia
http://www.upptacksverigeshistoria.se/
Västerbotten http://www.vbm.se/tidskriften.html
I Kringla kan du söka i flera av Sveriges museers och arkivs samlingar. Här hittar du information om fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkor, föremål och fotografier.
http://www.kringla.nu/kringla
Eddan http://runeberg.org/eddan/

SAMER

Forska om samer http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2009/10/forska-om-samer.html
Föreningen Sökarna - Ohtsedäjjah http://www.oloft.com/sokarna.htm
Nyheter om Samisk Historie
http://samenes-historie.origo.no/-/forum/show/338119_nyheter-om-samisk-historie
Samefynd i Rötter Klicka på "Samefynd"
Samer i Anbytarforum
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83800/84783.html?1274813360
Samemuseet Ajtte - Sapmi omlandet och folket
Sámi Radio - Sameradion http://www.sr.se/sameradion/
Sydsamiskt kulturcenter i Östersund http://www.gaaltije.se/
Samiskt Informationscentrum, Sametinget http://www.samer.se/
Silvermuseet Arjeplog http://www.silvermuseet.arjeplog.se/silver/index.php
"The Saami - Det samiska bloggen - Sámi" http://saamiblog.blogspot.com/
Tidskriften Samefolket

Hällristningar och Hällmålningar

Adoranten http://www.rockartscandinavia.se/se/artiklar2008.html
Rockart Nämforsen http://www.namforsen.com/default.asp?path=22557&pageid=32471
Rockart Scandianavia http://www.rockartscandinavia.se/
Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns Hällristningar
http://www.facebook.com/pages/Stiftelsen-for-dokumentation-av-Bohuslans-Hallristningar/255501968109
Svenskt HällristningsForskningsArkiv, SHFA http://www.shfa.se/

KULTUR och Övriga

Anbytarforum http://aforum.genealogi.se/discus
Historiska tidningsbiblioteket:
http://www.digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/secure/main.html
KUNGLIGA BIBLIOTEKET tidningsarkivet
http://magasin.kb.se:8080/searchinterface
Lantmäteriets Kartsök och historiska kartor: http://www.lantmateriet.se/
Riksarkivet SVAR
SOFI:s (Institutet för språk och folkminnen) ortnamn. Ortnamn i Västmanland. http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/socken/vml1.htm
Sveriges länskartor http://www.gis.lst.se/lanskartor/
Tervalampis länksida http://medlem.spray.se/jaaaaa/Lankar.html
Tervalampi Kultur & Turism blogg http://tervalampi.wordpress.com/
Västerås konstmuseum
http://www.konstivasteras.se/
Västerås stadsbibliotek

Beowulf http://cornelius.tacitus.nu/beowulf/index.htm
Isländska sagor (berättelser) http://cornelius.tacitus.nu/sagor/
Tacitus Germania http://cornelius.tacitus.nu/germania/inledning.htm
Widsith http://cornelius.tacitus.nu/beowulf/widsith.htm

FOTOGRAFI

ETC http://www.etc.se/
Fotosidan http://www.fotosidan.se/
Tervalampi fotoblogg http://tervalampi-fotobloggen.blogspot.com/
Tervalampi fotosajt http://medlem.spray.se/jaaaaa/Photo.html
Svenska fotografers Förbund: Nyheter
http://www.sfoto.se/f/artiklar/Nyheter
Fotografisk Tidskrift Online
http://issuu.com/fotografisktidskrift
Fotoböcker
http://www.sfoto.se/fotobocker/om-fotoboken
Gamla vykort: http://www.tradera.com/vykort-bilder-27

Arkeologiska rapporter, skrifter och artiklar

Ájtte: arkeologisk rapport
http://www.ajtte.com/fler-verksamheter/publikationer/rapporter-m-m/arkeologisk-rapport/
rapporter m.m.http://www.ajtte.com/fler-verksamheter/publikationer/rapporter-m-m/

Arkeologgruppen Örebro
http://www.arkeologgruppen.se/rapport.htm

Arkeologikonsult:
http://www.arkeologikonsult.se/rapporter/cat_view/61-rapporter.html

Arkeologicentrum:
http://www.arkeologicentrum.se/bib_rapportac.htm

Dalarnas museum:http://www.dalarnasmuseum.se/arkeologi/arkrapp10.html

KMMD: http://www.kmmd.se/Rapporter/

Riksantikvarieämbetet UV: http://www.arkeologiuv.se/cms/arkeologiuv/publikationer.html

Murberget http://www.ylm.se/om-museet/publikationer/rapporter

SAU:http://www.sau.se/publikationer_s8.html

Silvermuseet:http://silvermuseet.arjeplog.se/silver/index.php?option=com_content&task=view&id=35&Itemid=62

Stockholms läns museer: http://www.stockholmslansmuseum.se/projekt/rapporter/

Stockholms universitet: http://www.archaeology.su.se/publikationer/rapporter

Universitetet i Tromsø

Vottovaara hotad

2010-07-17T20:59:00.018+02:00

En arkeologsk expertutlåtande kan göra ett heligt samiskt berg till ett stort stenbrott.

Av Jouni Tervalampi juli 2010

Anundshög är ett tillhåll för många olika människor, folk som har uppfattat att Anundshögen skulle dölja ett raketbas för UFO:n, slagrutare som har målat röda streck på stenar till ett av skeppsättningarna för visa olika nivåer av energi och människor som tror att högen uppfördes på 500-talet, eller på 900-talet. Anundshögsområdet är alltså ett turistmål för alla olika typer av besökare. Ett välbesökt sådant. Det höll på bli ett katastrofområde där det skulle brytas stenar och krossade grus intill Anundshögsområde. Företaget NCC ville anlägga en bergtäckt intill Anundshögsområdet i början av 2000-talet. NCC tog sitt förnuft och skrinlade planerna för de insåg vilken dålig "badwill" det skulle ge företaget. Det skulle förevigt bli förknippat med företaget som förstörde Anundshögsområdet. Nu pågår en liknande händelse i ryska Karelen. Dennna gång handlar det om ett samiskt heligt berg.

Det heliga samiska berget Vottovaara i ryska Karelen är hotad

Det samiska heliga berget Vottovaara i ryska Karelen är hotad av stenbrytning. Berget intill Vottovaara heter "det döda berget" och snart kan Vottovaara vara ännu dödare, eller som upptäckaren av Vottovaara Sergei Simonjan säger till aif.ru: "berget kommer förvandlas till en stor tratt".
Sergei Simonjan sade till aif.ru 2007:

- Arbeten som skall utföras vid 6 km från Vottovaara och hotar att förstöra den unika monumentet kan börja så tidigt som denna månad. . .Så vitt jag vet, nu planer på att utveckla en annan karriär ca 7-10 km norr om Vottovaara. Vottovaara är omgiven på alla sidor, men för henne innebär det en säker död.

Redan nu bryter företaget PromQuartz kvarts vid två stenbrott kring Vottovaara. Redan 1996 skyddsklassade berget Vottovaara av ryska republiken Karelen. När "money talks" betyder skyddet ingenting. Initiativtagaren till uppropet Nikolay Fyodorov och Maria Fjodorova för Vottovaaras bevarande anklagar experterna i GAP:s, som består av geologer, biologer och två arkeologer, för att gå i ryska republiken Karelens ledband. Där de menar:

Det ryska samhället misstänker starkt att karelska tjänstemän till stöd med utvalda karelska forskare, göra allt för att förhindra att staten bevarandet av Vottovaara berget.

Kanske är det sant. Det kan också vara att den anlitade arkeologen har stora bristfälliga kunskaper om samer och samiska seiter. Vidare skriver Nikolay Fyodorov och Maria Fjodorova på sin sajt:

Om GAP analysrapport godkänds av högre myndighet, kommer nästa steg att upphävandet av det dekret som utfärdades år 1996 om bevarande av helgedom på toppen av kullen.

Vottovaara

Vottovaara (fi. Vuottovaara) är berget där en massa märkliga stenformationer finns; flertal med ansikts-, fågel- och djurliknade stenformationer. Det är två berg som ligger intill varandra, Vottovaara (Bottenberget) med sina 417 meter över havet och "Döda berget" med sina 265 meter över havet, som ligger fem kilometer sydost om Vottovaara. Namnet "det döda berget" och har inget med med berget med stenarna. Namnet uppstod under finska Fortsättningskriget, som ryssarna benämner som det De stora fosterländska kriget under Andra världskriget. Det var den ryske partisan brigadgeneralen IA Grigoriev som med sina mannar kämpade skogarna kring det 265 meter höga berget mot finnarna i slutet av juli 1942. De ryska partisanerna förlorade över hundra man och även brigadgeneralen IA Grigoriev stupade när de försvarade berget.

Arkeolog dömer ut Vottovaara som ett heligt samiskt berg

I GAP:s expertgrupp ingick arkeologerna Nadežda Lobanova och Mark Kosmenko från Karelska Research Centret vid Petrozavodsk i ryska republiken Karelen. Nadežda Lobanova har redan dömt ut Vottovaara som ett heligt samiskt berg. I artikel "Sten på sten. Seiterna på Vottovaara skapades inte av människor" (12 januari 2009) för en ryskkarelskt media har hon dömt ut Vottovaaras stenformationer. Det hon bygger på var att en grupp geologer från Sankt Petersburg fick i uppdrag att leta efter fornminnen cirka 15 kilometer kring berget Vottovaara. (Vore det inte bättre att ha anlitat en arkeolog som var specialist på samisk kulturmiljö att inventera området?). Lebonova skriver: "Geologens har dragit slutsatsen att det är fysiska objekt. Sådana stenar finns överallt i de artiska områdena, där glaciären har passerat."
Jag tror också att de flesta jordfasta stenblocken är ett arv från inlandsisen, bland annat fig. 24, 25, 26 och 36 i arkeologernas rapport. Däremot anser jag att de små uppallade stenar fig 28, 29 och 32 är skapade av mänskliga händer, då av samiska händer med hjälp av hävstänger (med tillägg att någon kan vara nutida copycats. Det bör jämföras med de äldsta fotografier som är tagna av arkeologen Mark Shahnovich och lokalbor innan den stora turistvågen började efter 1993).Vottovaara ligger långt över Högsta kusten dit inga havsvågor kunde spola bort leran och smågruset under stora stenen och då kom att ligga på mindre stenar. Vinden kan knappast ha blåst bort grus och lera. Uppallade stenar är snarare ett mycket ovanligt fenomen i ryska Karelen. Mindre än tio stenar är funna i ryska Karelen, förutom Vottovaara. Arkeologen Nadežda Lobanova främsta argument är att hon menar det finns inga skriftliga källor i varken Sverige, Norge eller Finland som berättar att samerna offrade vid uppallade stenar. Hon tar upp att varken den finske sameforskaren Itkonen eller den svenske sameforskaren Ernst Manker skriver om det. Jag kan förstå att Lobanova (som jag tror inte kan svenska) inte hittad uppgifter om samiska kultplatser i form av uppallade stenar på tre eller fler mindre stenar. Förmodligen har hon bara tittat på fotografierna på berg, offerplatser i Mankers bok Lapparnas heliga ställen (1957). Där finns inga tydliga bilder på uppallade stenar. Lobanovas påstående är inte sant. Det finns ett flertal uppallade stenar som är samiska seiter i Mankers bok.

Manker 1957.No 412. VUOGGENASSE, SYSTERSKALET, »en stor offersten upplyft på tre mindre»: »Lappmannen Sjul Nilsson, född 1815, död 1894, berättade att offerstenen var ett större klippblock, som stod på tre pelare, och under detta block var det renhorn och mässingsringar.» Offren gällde isynnerhet renarna, till skydd mot rensjukdom.'
No 468.SPIRBERGET: "en större skifferhäll,liggande på tre mindre, som i traditionen omtalas
såsom en lapsk offersten.'" Foto: Se Fig 72 (sidan 82). Westerdahl 2008.
Manker nämner ytterligare några uppallade stenar. Även två finska författare har uppgifter om förstörelser två uppallade stenar. Till Kitka sameby tillhörde ett heligt berg Pyhävaara (Heligtberg). Längst uppe på Pyhävaara låg en uppallad kubformad sten. Den har beskrivits av Jacob Fellman:

Omkring år 1830 hafva stått en väldig sten, som haft formen af en kub, med omkring 6 alnars sidolinjer, och hvilat på 4 mindre stenar af fyrkantig form och en half alns höjd. Denna sten , som antagligen varit af Lapparne antingen tillbedd eller nyttjad såsom altare, hade emedlertid vid nyssnämnda tid blifvit af en fältväbel Planting, med tillhjelp af talrika biträden och begagnande af häfstänger, vältrad utför berget i nedanför detsamma befintlig sjö, dit den, under fallet söndersplittrad i mindre stycken, sjunkit.

Även samebyn Enontekiö hade en uppallad offersten på kullen Jyppyrä. Samuli Paulaherju skriver (Paulaharju 1932:43-44):

Jyppyrä trollsten ligger norr om Enontekiö (Heta) på en skogsklädd kulle som är kal allra högst upp. På kullen, inte helt på toppen, har det förr funnits en låg sten uppallad på fyra mindre stenar. Folk har offrat djurhorn och mässingsspännen till denna sten.

Även den ryske arkeologen JS Manyuhin skriver i artikeln "Samiska gudstjänstlokaler i Karelen" om uppallade stenar i boken Baltisk-finska folken i Ryssland (2003):

ACK Bryusov 1933, besökte den så kallade peststenen - pentagonal stenblock på tre små block, som ligger på 20-25 km väster om sjön. Evzhezero. Foto bekräftar (Bruce, 1940. Pp 219-220). I likhet med beskrivningen av ett stenblock på tre småstenarna på toppen av en klippa nära byn High Niva Zaonezhie.

Speciellt viktiga heliga samiska berg.

Det är märkligt att arkeologen Nadežda Lobanova inte har insett att Vottovaara kan vara ett speciellt viktigt samisk berg. Skriftliga källor från 1600-talet från Sverige berättar att vissa samiska heliga berg var viktigare än andra berg. Prästen Olaus Graan skrev om berget Skerfe år 1672 :

Skerfe var ett över måttan högt fjäll, den är den rikaste Stor Junkare, där skäller Stor Junker Hund dagligen, som alla lapparna säga: omkring den ligga de rikaste Lappar, och söka dem bägge, allra mest.

Det är förmodligen inte den stentrappa som har bildats av jordbävningar som är det intressanta, utan först och främst den ansiktsformade klippan som kan vara ursprunget till att samerna började uppföra seiter i form av uppallade björnliknande stenar, eller lade på stenar för att markera att det var en viktig ansiktsformad sejte, eller att större stenen bildade en fågelkropp och den lilla stenen fågelns huvud. Eller, uppförde altarbord för samiska trägudar i sten istället i trä som man kan se på äldre teckningar.
Sverige hade lyckan att det fanns nitiska präster som gjorde anteckningar om samerna på 1600-1700-talet. Det olyckliga är att samerna inte själva gjorde nedteckningar från 1000-talet och framåt, då de inte hade något eget skriftspråk. Samerna i avlägsna ryska Karelen hade oturen att det inte var några nitiska präster verksamma och resenärer som vistades i området mellan 1200-1700-talet. Då kanske Vottovaara fått en helt annan respekt och status idag. Nu fick de en okunnig arkeolog som riskerar att göra ett heligt samiskt berg till ett stenbrott. Kanske hade det varit bättre att GAP hade anlitat en historiker som grävde i de ryska arkiven för att söka uppgifter om samer.

GAP rapporten blev klar juli 2009. Idag har Vottovaara ingen skyddsstatus, men möjligen kan berget få det 2015. Det kan lika gärna bli skyddslöst.

Fotnot: Prosten Jacob Fellman gjorde resor när han var tjänstgjorde i Kemi lappmark mellan åren 1821-32. Första manuset var klart 1839, men bearbetades i flera omgångar fram till 1848, då materialet refuserades. Därefter blev materialet liggande. Jacob Fellman dog den 8 mars 1875. 1906 kom hans verk ut i fyra delar. Avsnittet "Ur Lappsk Mytologi och Lappländsk sägen" ingår i hans andra bok.

Tack till Sven Hallerdal som tipsade om protesterna kring Vottovaara.

Läsa mer:
Fedarov, Nikolaj. Fråga om berget Vottovaara?Video om Vottovaara (på ryska)
http://video.mail.ru/mail/moomin-papa/slet2007/5.html
Fyodorov, Nikolay och Fyodorova, Maria 2010. Intiativtagare för skyddande av Vottovaara.
http://www.moominclub.ru/safevotto.htm
Lobanova, Nadezhda 2009-02-12. Sten på sten: Seiterna på Vottovaara skapadea inte av människor.
http://stolica.onego.ru/rubric_folder.php?article=118120
Lobanova, N. & Kosmenko, M. 2009
Regarding archaeological monuments on Mt. Vottovaara. Nature of Mount Vottovaara: characteristics, condition, conservation. Petrozavodsk: KarRC RAS, 2009. Pp. 119-134
http://www.krc.karelia.ru/publ.php?plang=e&id=4941
Manker, Ernst 1957. Lapparnas heliga ställen, Acta Lapponica XII, Uppsala.
Manyuhin, JS 2003. Samiska gudstjänstlokaler i Karelen. Baltisk-finska folken i Ryssland
http://www.moominclub.ru/pismavotto/saam.htm
Panasyuk, Lydia 2007. Karelska "Stonehenge" i fara. Publicerad online förlag "argument och fakta» (http://www.aif.ru) AIF Karelen, utgåva 20 (1385) den 16 maj 2007 http://karelia.aif.ru/issues/1385/01_01?print
Paulaharju Samuli 1932. Trollstenar och dyrkande av dem. Finska litteratursällskapet. Helsinki
Shahnovich, Mark.1993. Cult komplex på Mount Vottovaara
http://www.vottovaara.ru/karelia/drevnije/cultsaam/shahnovich.html
1995. Cult Complex on the Mountain Vottovaara. Fennoskandia archaeologica 1995
Simonian, Sergev 2001. Myter och verklighet av berget Votto och Vaara
http://www.lah.ru/text/simonyan/voto.htm
Westerdahl, Christer 2008. Sydsamer - Från Bottenhavet till Atlanten. Båtdokgruppen.

GAP-Rapport 2009. "Natural complexes of Vottovaara mountain" is published by Karelian research Center of the Academy of science.

http://www.krc.karelia.ru/publ.php?id=4776&plang=e

Vottovaara foton:

Ansiktsformade klippan och den uppallade björnformade stenen Ur videon om Vottovaara:
http://video.mail.ru/mail/moomin-papa/slet2007/5.html

Uppallad stenaltare för samiska trägudar? Ur Shahnovich, Mark.1993
http://www.vottovaara.ru/karelia/drevnije/cultsaam/7.html

Större stenen bildade en fågelkropp och den lilla stenen fågelns huvud
Teckning: Shahnovich, Mark.1993
http://www.vottovaara.ru/karelia/drevnije/cultsaam/8.html
Foto: Shahnovich, Mark.1995
En liten uppallad sten som omges av en cirkel av stenar. Eller är det inlandsisen som har skapat cirkeln av stenar?
http://www.perpettum.narod.ru/arcticmegalith.htm
Sten ovanpå ansiktsformad sten. Eller är det inlandsisen som har smält och råkat lägga stenen ovanpå det ansiktsformade stenen?
http://www.perpettum.narod.ru/vottovaara04.htm

Strömsholms kanal 2010

2010-06-04T14:29:00.012+02:00

Av Jouni Tervalampi juni 2010

Del 1. Striden om Strömholms kanal.
Del 2. Strömsholms kanal som turistled. Fagersta-Surahammar (se nedan)

STRIDEN OM STRÖMSHOLM KANAL

"Strömsholms kanal förklarades 1990 som byggnadsminne, vilket medför särskilda förpliktelser för de fyra delägarkommunerna Smedjebacken, Fagersta, Surahammar och Hallstahammar, att vårda kanalverk, bankar och byggnader. Längs hela kanalen har, trots ombyggnader och tekniska problem, trafiken pågått sedan 1795 och därmed varit en betydelsefull tillgång för många människors arbets- och livsmiljö." , skrev den socialdemokratiska riksdagsmannen Olle Thorell från Surahammar och hans kollega Carin Runesson i en motion 2008 och 2009.
2007 togs EU-stödet bort för Strömsholms kanals underhåll. 2008 fattade det borgligt styrda landstinget, tillsammans med Sjukvårdspartiet och Miljöpartiet, i Västmanland att inte höja bidraget från 150 000 kronor till 400 000 till Strömsholms kanals AB för driftkostkostnader, medan de små röda kommunerna längs efter kanalen Surahammar, Hallstahammar, Fagersta och Smedjebacken gick med på en höjning för varje kommun från 325 000 till 425 000 kronor.
Både 2008 och 2009 lämnade den socialdemokratiska riksdagsmannen Olle Thorell och hans kollega Carin Runesson en motion om mer pengar till att rädda underhållet för Strömsholms kanal. I maj 2010 ger den moderate stockholmspolitikern Lena Liljeroth Adelsohn, tillika kulturminister, beskedet att inte en krona ges till underhåll för Strömsholms kanal i Västmanland och Dalarna.

- Regeringen satsar en kvarts miljard på kulturhistoriska minnen. Mer än så lär det inte bli i nuläget, sade Lena Liljeroth Adelsohn till Vlt.se.

Besvikelsen var stor hos Kanalbolagets vd Hans Pettersson, som sade till Vlt.se

- Mellan 2000 och 2006 fick vi Ams-bidrag, EU-bidrag och Antikvariska medel.

Arbetsledaren Rolf Mylläri på Strömsholms kanalbolag sade till Västmanlands Nyheter:

- Tänk, vilket arbete man gjorde när kanalen byggdes. Vi kan inte låta den förfalla.

Den naiva moderate kulturminister förslag att rädda underhållet av Strömsholms kanal var att privatpersoner skulle adoptera delar av kanalen till exempel en slussport och anlita volontärer (gratis arbetskraft).

- Privatpersoner skulle nog inte ha råd att reparera en sluss, bara frakten av en port kostar 100 000 kronor, sade Kanalbolagets vd Hans Pettersson till Västmanlands Nyheter.

Att renovera en slussport kräver specialistkompetens och slussvakter kräver säkerhetsutblidning. Hans Pettersson säger till Västmanlands Nyheter:

- Vi utbildar alla ungdomar i säkerhetsfrågor och arbetsmiljöverket kontrollerar oss noga.

EN LJUS FRAMTID KRING STRÖMSHOLMS KANAL

Trots svårigheter med det borgligt styrda landstinget och den borgliga regeringen ser framtiden ljus ut och det kokar av aktiviteter kring orterna efter Strömsholms kanal. Turismen kring Strömsholms kanal håller på att utvecklas åt två håll: kulturturism och aktiv fritid med att åka båt, paddla kanot, cykla och gå.

Kulturturism

Ängelsberg vid östra stranden av sjön Åmänningen är förmodligen det vackraste samhället efter Kolbäcksån vattensystem och som är en del av Strömsholms kanal. I över trettio år, i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet, var samhället en konstnärskoloni för kända svenska konstnärer med bland annat Olof Arborelius (1842-1915) och Mauritz Lindström (1849-1923). Sedan tidigare finns utställningslokalen Stenhuset i Surahammar och Ramnäs hantverksby med glashyttan. Nu planerar föreningen Framtid för Virsbo att bygga om den gamla smedjan i Virsbo och göra om det till ett vandrarhem med tjugofyra platser och tolv konstnärsateljéer. Sedan tidigare finns en konsthall i Virsbo.

- Tillsammans med länets konstkonsult har vi undersökt efterfrågan och tydligen är det en brist i hela landet på platser för konstnärer där de kan både bo och arbeta, sade projektledaren Inge Larsson på Framtid för Virsbo till Västmanlands Nyheter.

Åmänningen runt

Om några år kan det finnas turistboende på alla små orter efter Strömholms kanal. En viktig pusselbit skulle vara vandrarhemmet vid Virsbo. Då skulle man skapa en turistled runt sjöarna Åmänningen och Stora Aspen mellan Fagersta och Virsbo.
På västra sidan av sjöarna finns vandringsleden Bruksleden med Landsberget. På toppen av berget finns även ett vindskydd och ett utsiktstorn med enorm utsikt över Åmänningen.
Vid Västanfors i Fagersta finns slussar och hembygdsgården. På den östra sidan av Aspen och Åmänningen finns en vacker bil-, motorcykel- och cykelled som går från Fagersta via Ängelsberg till Virsbo.
Vid det vackra Ängelsberg finns ett vandrarhem, Oljeön, världsarvet Engelsbergs bruk med sin konstpark. Vid samhället finns även en badstrand och en tågstation.

Ramnäs

Från Virsbo går en vacker väg efter Strömsholmsåsen på östra sidan av Kolbäcksån/Strömsholms kanal. Vid Brattheden ligger ett sommarstugområde med en badplats. Strax söder om Brattheden ligger Ramnäs konferens. Ett hotell som lanserar sig mot svenska, tyska och holländska turister.

- Vi tror på den typen av turistattraktion. Jag tror att turister vill se mer av landet och här i Ramnäs och runtomkring finns mycket att se. Vi har den vackra ån, lanchahiresmedjan och glashyttan, säger Lena Oderstad-Andersson, ägaren till Ramnäs konferens, till Västmanlands Nyheter.

Söder om Ramnäs konferens kan man säga att den flera kilometer långsmala samhället Ramnäs börjar och sträcker sig ända ned till Ramnäs kyrka. En vacker väg på Strömholmsåsen. Ytterligare ett hotell finns i Ramnäs inrymt i Schenströmska herrgården. Här utgår kanalbåten M/S Strömsholm, till exempel på fredag förmiddag kan man under sommaren åka mellan Ramnäs ned till Surahammar efter Strömsholms kanal. Ett tips är att man ställer bilen vid Surahammar och tar tåget till Ramnäs. Eller, om man kommer från Stockholmshållet via Västerås tar tåget eller bilen direkt till Ramnäs och sedan båten ned till Surahammar. Kan du vista eftermiddagen i Surahammar. Eller, övernattar i på vandrarhemmet i Surahammar. På lördagen går man Bruksleden från Surahammar tillbaka till Ramnäs.

Surahammar

Tar man motorcykeln från Ramnäs rekommenderar jag väg 252 efter Strömholmsåsen än den stora riksväg 66 mellan Ramnäs och Surahammar. Vägen uppe åsen passerar det vackra mötet mellan Kolbäcksån och Strömholmsåsen vid Hedvallsbron.
Strax utanför Surahammar, på väg mot Hallstahammar, ligger Suraborgen vid Östersjön, med en vacker utsikt över Väster- och Östersjön. I Surahammar finns det välkända MC-museet och Stenhuset där det ställs ut konst och fotografier. I Surahammar finns även golfbana, ridhus, simhall, pizzeria, kinarestaurang och ett vandrarhem.

Långsjön runt, eller Långsjön-Ramnäs

Henrik Wester på Västmanlands Kommuner och Landsting står bakom länets turistbroschyr Visit Västmanland 2010/2011. Där skriver han om vandringsleden Bruksleden från Surahammar upp till Fagersta. Han vill att man utgår från Långsjön vid riksväg 66, tre kilometer söder om Surahammar, och vandrar efter Långsjöns västra sida, förbi Toftsjön och det höga berget Stingsberget, med en vacker utsikt, och vidare mot Ramnäs.
Jag som är uppväxt i Surahammar vet att det finns en annan vandringsled om man vill imponera på sina barn eller kompisar. Vad sägs om att övernatta i en grotta. Att vandra runt Långsjön tar ett par timmar om man går sakta. Man kan även göra en vandring med två övernattningar. En övernattning vid grottan (eller vindskyddet) vid Toftsjön och vid vindskyddet vid Långsjöns västra strand.
Man kan även gå vägen över Surahammars golfbana (det finns även en genväg tunneln under riksväg 66 stigen vid Sagavägen i Surahammar) och där vandra till Toftsjön, där en blockgrotta finns och ett vindskydd en liten bit bort. Vid udden kan man bada.
1. Övernattning. Rövarkulan är en rätt så stor grotta med två stenblock lutande mot varandra och rymmer 5-6 personer vid sjön Toftsjöns nordöstra strand. Det är egentligen två blockgrottor intill varandra. Toftsjön ligger mellan Sura och Skultuna socknar. När jag var tio-tolv års åldern var vi några kompisar som besökte de stora flyttblocken vid Toftsjön. I augusti 2008 gjorde jag ett nytt besök vid blockgrottorna intill vandringleden Bruksleden och då fanns en eldstad inne i den ena blockgrottan. Det sägs att en hembrännare bodde här i början av 1900-talet. Dagen efter vandrar man tillbaka mot norra änden av Långsjön och tar grusvägen till Billsbo forna torp och därefter Björsbsbostigen ned till badstranden vid Långsjön. Här kan man bada.
Därefter går man vidare ned till Björsbo, och vidare till Industrileden, riksväg 66. Går över bron och följer vandringsleden Bruksleden på Långsjön västra sida tills man kommer till ett vindskydd. Här kan man göra sin andra övernattning. Eller, fortsätta direkt vidare norrut och ta av till väster mot golfbanan där Bruksledens delar sig. Skyltat.

Enbart Långsjön runt, cirka åtta kilometer. Lättvandrat.

Utgår från mobiltelemasten vid Industrileden, riksväg 66, och därefter finns vandringsleden Bruksleden på västra och norra sidan av Långsjön, vidare grusvägen till Billsbo forna torp och därefter Björsbsbostigen ned till badstranden vid Långsjön. Därefter går man vidare ned till Björsbo, och till Industrileden över bron och tillbaka till bilen vid mobiltelemasten.

Läsa mer:
Bruksleden Långsjön-Ramnäs. http://www.traneving.se/pdf/bruksleden_etappbeskrivning_etapp8.pdf
Bruksleden kartor.
http://www.bruksleden.se/kartor.htm
Eriksson, Cecilia 2010-05-06. Service viktig för de nya ägarna på Ramnäs konferans. Västmanlands Nyheter
2010-06-03. Kulturministern lärde sig om Strömsholms kanal. Västmanlands Nyheter.Johansson, Jan Å. 2010-04-22. Ett lyft för Strömsholms kanal. Västmanlands Nyheter.
Meh, Jackie 2010-05-26. Inga mer pengar till kanalen. http://vlt.se/nyheter/hallstasura/1.841247-inga-mer-pengar-till-kanalen
Kanalbåten M/S Strömsholm
http://www.schenstromska.se/TurlistaMSStromsholm1.htm
Olsson, Lasse 2008. Pengakris för Strömsholms kanal. Driften hotad men Landstinget Västmanland nekar höjt bidrag. Västerås Tidning Nr 36 6-12 september 2008. (sidan 25)
Rinderud, Freddie 2010-05-27. Virsbo satsar på att bli kulturcentrum. Västmanlands Nyheter.
Runesson, Carin & Thorell, Olle 2009.Motion till riksdagen om Strömsholms kanal
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=T487
Strömsholms kanal. Cykelkarta
http://www.stromsholmskanal.se/cykel.html
Strömsholms kanal. Kanotuthyrning
http://www.surahammar.se/kulturfritidturism/sevardheter/stromsholmskanal.4.7d9f35391181509ed33800045094.html
Surahammar, Ramnäs, och Virsbo. Kartor
http://www.surahammar.se/omkommunen/kartor.4.6d9288f9115c674c6c080003004.html
SVT Västmanlandsnytt 2010-05-21 Så ska kulturlivet växa.
http://svt.se/2.126650/1.2022694/sa_ska_kulturlivet_vaxa
Tervalampi, Jouni 2010. Nyheter om Kolbäcksdalen.
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/03/nyheter-om-kolbacksdalen.html

NYHETER OM RUNSTENAR

2010-05-04T16:18:00.007+02:00

HOGGANVIKSSTENEN

Läsa mer: Stylegar, Frans-Arne 2011-12-28 Jag, Jerven. Bloggen Arkeologi i Nord.
http://arkeologi.blogspot.com/2011/12/jeg-jerven.html

RUNSTENSFYND I NORRKÖPING

Under den gamla rådstugan har arkeologer från Arkeologikonsult funnit runstensfragment från så kallad Eskilstunakista. Runstenskorset är en typ som var modernt på 1050-talet.

Läsa mer: Sensationellt fynd vid förundersökning i kvarteret Gamla Rådstugan i Norrköping
http://www.arkeologikonsult.se/aktuellauppdrag/gamla-radstugan/220-sensationellt-fynd-vid-foerundersoekning-i-kvarteret-gamla-radstugan-i-norrkoeping.html

RUNSTEN UPPTÄCKT I ÖSTERHANINGE

En runsten vid Småhamra gård i Österhaninge socken söder om Stockholm har upptäckts. Runstenen har förmodligen utgjort en del i ett så kallat runstenspar.
Runtexten lyder: ”Gunnar och Ulf och Sighjälm lät resa stenen efter Halvdan, sin fader. Gud hjälpe hans ande.”
Läsa mer: Snædal, Thorgunn 2011-11-11. Eunsten funnen vid Småhamra gård i Österhaninge. UV-Blogg.
http://www.k-blogg.se/2011/11/11/runsten-funnen-vid-smahamra-gard-i-osterhaninge

TECKNINGAR PÅ DEN FÖRSVUNNA RUNSTEN FRÅN LJUSDAL I HÄLSINGLAND ÅTERFUNNA

Nu har de försvunna teckningar på runstenen i Ljusdal återupptäckte. På Ljusdals museum ska man försöka finna runstensfragmenten som även de är försvunna.
Läsa mer: Källström, Magnus 2011-10-28. Sveriges okändaste runsten. Riksantikvarieämbetets K-blog.
http://www.k-blogg.se/2011/10/28/sveriges-okandaste-runsten/
Åhlén, Marit 1994. ”Runinskrifter i Hälsingland” ur Bebyggelsehistorisk tidskrift 27 (1994).

BOKSERIEN ”SVERIGES RUNINSKRIFTER”

Riksantikvarieämbetet har fått 500 000 kronor från Riksbankens Jubileumsfond till att digitalisera bokverket ”Sveriges runinskrifter”.
Läsa mer: Lundkvist, Lars 2010-10-25. En halv miljon till världens runforskning.Riksantikvarieämbetets K-blogg.http://www.k-blogg.se/2010/10/25/en-halv-miljon-till-varldens-runforskning/

BILDSTEN FUNNEN I GRAVFÄLT I TÄBY, utanför Stockholm

Fragment av en bildsten av röd sandsten har upptäckts av arkeologer från Riksantikvarieämbetet vid Täby, utanför Stockholm. Bildstenstraditionen i östra Mälardalen är påverkad av de gotländska bildstenarna.
Inga bildstenar från 400-500-talet är funna i Västmanland. Där fanns stenklotastraditionen. Det ovanliga är figurristningar som föreställer djur och människor.
” Vårt exemplar har djupt huggna parallella linjer och något som liknar ett djur. Vi vet inte om det är framändan på en fågel eller bakändan på en häst.”, skriver arkeologen Åsa B. på UV-blogg.

Riksantikvarieämbetet UV-blogg. 2010-09-09. Den första bildstenen i Täby på 80 år.
http://www.uvblogg.se/wordpress/arninge-taby/den-forsta-bildstenen-i-taby-pa-80-ar/2010/09/09/

RUNSTEN FUNNEN PÅ KYRKOGÅRDSMUR I UPPLAND

Många runstenar och fragment av runstenar har hittats inmurade kyrkoväggar eller i kyrkogårdsmurar. Nu har ett runstensfragment blivit funnet ovanpå kyrkogårdsmuren vid Giresta i Uppland. Den upptäcktes av runstensforskaren Magnus Källström vid Riksantikvarieämbetet. Han skriver på Riksantikvarieämbetets K-blogg:

När jag i juni i år besökte Giresta kyrka för att undersöka den mystiska gravhällen, som jag hade fått tips om, råkade jag komma lite för tidigt och fick därför vänta på att bli insläppt i kyrkan. För att fördriva tiden tog jag en promenad på kyrkogården och av en tillfällighet fick jag syn på ett sandstensstycke i toppen av kyrkogårdsmuren. När jag vände på det uppenbarade sig en runslinga med fyra runor av vikingatida typ.

Läsa mer: Källström, Magnus 2010-09-30. Dubbelt upp i Giresta. Riksantikvarieämbetets K-blogg.http://www.k-blogg.se/2010/09/30/dubbelt-upp-i-giresta/

VAD STÅR DET PÅ RUNSTEN VID VALBO (Gs 13) I GÄSTRIKLAND?

Står det ”Och han dog i Tavastland när Bruse ledde landets ledung efter sin broder.” eller
”Och han dog i Tavastland när Bruse förde långspjut efter sin broder.”
Om det skriver Bert Åkesson i artikeln ”Att föra långspjut och bära kremasmata – ett östligt perspektiv på två runstenar från Gästrikland” i Infoartefact september 2010.
Läsa mer: http://www.infoartefact.se/fastaknappar/artiklar/artiklar62.html

RUNSTEN FUNNEN I NORGE

En grävmaskinist fann runtext på undersidan av en 1,3 x 1,3 m stor sten vid Möndal i Vestagder i Norge.- Dette tyder på at det kan være en ekte stein. Steinen er stor, tung og vanskelig å flytte på. Eiketrærne den ble funnet under er 70-80 år gamle, så den har uansett ligget der en stund. Derfor føler jeg meg trygg på at dette ikke er en moderne forfalskning, säger arkeologen Frands-Arne Stylgar til Verdens Gang.Läsa mer: Kippernes, Gier Arne. 2009-09-28. Kan ha funnet til nå ukjent runestein . VGhttp://www.vg.no/nyheter/innenriks/artikkel.php?artid=573971
Nilsen, Anne Torhild 2009-09-29.Kan gi ny kunnskap. NRK.http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/sorlandet/1.6796843
Sellevold, Terje 2009-09-29.Ekteparet Henriksen på Hogganvik i Mandal fant en runestein i hagen da de skulle klippe plenen. NRKhttp://www.nrk.no/nyheter/distrikt/sorlandet/1.6796205
Gimse, Lars Martin 2009-09-29 Sjelden runestein funnet i Mandal. Fædrelandsvennen.http://www.fvn.no/lokalt/mandal/article704823.ece
Frans-Arne Stylegars blogg: Arkeologi i nord http://arkeologi.blogspot.com/

RUSERKUNG AVBILDAD PÅ RUNSTEN FRÅN SKÅNE?

Är det rusernas furste Vladimir den Store från Kiev som är avbildad på bildstenen vid Krageholms slottspark i sydöstra Skåne? Det menar i alla fall Bert Åkesson.

- Plötslig föll alla bitar på plats. Furst Vladimir I var en hedning som tog dopet 988 i utbyte mot ett giftermål med den bysantinska kejsaren Basileios II syster Anna. När jag sedan jämförde de få beskrivningar av Vladimir och den klädsel han förmodligen skulle ha burit, så var det som om jag såg mannen på bildstenen framför mig. Till och med ett underligt streck vid huvudet visar sig vara en hårlock som Vladimir med all säkerhet bar. En viking från Skåne bevittnade allt detta och reste en minnessten när han kom hem, säger Bert Åkesson till Hällekis-Kuriren
Åkesson, Bert 2009-10-01. Kievfurste på vikingatida bildsten från Skåne. http://www.infoartefact.se/fastaknappar/artiklar/artiklar46.html

Hällekis-Kuriren 2009-10-01. Kievfurste på vikingatida bildsten från Skåne.
http://www.hallekis.com/xx091001g.htm

NONSENRUNOR

I sin avhandlingen RUNOR SOM RESURS- Vikingatida skriftkultur i Uppland och Södermanland (2010) ställer sig Marco Bianchi frågan om att folket var så runkunninga än vad runstensforskarna tidigare trott. Han menar att icke-runkunniga personer förstod nonsensrunorna - de så kallade svårbergripliga runor - tack vare bildmotivet.

- På många runstenar är samspelet mellan ornamentiken och runorna påtagligt. För den vikingatida människan var runorna endast en del av runstenens budskap, säger Marco Bianchi i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

Han menar att innehållslösa runorna skedde i en brytningtid mellan asatron och kristendomen.

– I kristendomen var det skrivna viktigt. Att kunna skriva var modernt, därför skrev man hellre något utan betydelse än inte alls, säger Marco Bianchi till SvD.

Marco Bianchi har funnit cirka tjugo runstenar med nonsensrunor, bland annat runstenen vid Vittinge kyrka (U 1170), Stora Ramsjöstenen (U 1175) och runstenen vid Nysätra prästgård (U 835) i västra Uppland. Stora Ramsjöstenen (U 1175) bildmotiv är ett kors och en scen med Sigurd Fafnesbane. Det visar sig att det har funnits minst tre olika typer av runstensristare: de profisionella som ristade på beställning, den runkunniga gårdsägaren och den icke-runkunniga gårdsägaren. Det visar att samhället var skicktad. Där det kanske var en skillnad mellan icke-runkunniga och runkunniga gårdsägare.

Ejsing, Jens 2010-06-07. Vikinger ristede runer i blinde Berlingske.dk
http://www.berlingske.dk/danmark/vikinger-ristede-runer-i-blinde
Jelmini Sundén, Maria 2010-06-07.Runskrift kan vara ren rappakalja. SvD.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/runskrift-kan-vara-ren-rappakalja_4832517.svd
Pressmeddelande från Uppsala universitet 2010-05-25 En sten säger mer än tusen runor
http://forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/enstensagermerantusenrunor.5.25381304128c8ef224c8000421.html

SAMNORDISK RUNTEXTDATABAS UPPDATERAD

http://www.nordiska.uu.se/forskning/projekt/rundata#id14604088

ÅTTA OLIKA TOLKNINGAR AV JELLINGESTENEN

I Rune Petterssons artikel ” Resta stenar med text och bilder” (InfoArtefact) finns det åtta olika versioner av runtexten på stora Jellingestenen. Vilken version är mest trovärdig?
Rune Pettersson har tittat närmare på en bildsten, Tjängvidestenen, och tre bildrunstenar; Spångastenen, Sparlösastenen och stora Jellingestenen.

Pettersson, Rune 2010-05-01. Resta stenar med text och bilder. Infoartefact nr 5-8 2010
http://www.infoartefact.se/fastaknappar/artiklar/artiklar58.html

SCENER UR EDDAN PÅ BILDRUNSTENSMONUMENT I SKÅNE?

Bert Åkesson forstsätter att analysera bildrunstensmonumentet vid Hunnestad i Skåne.

Läsa mer: Åkesson, Bert 2010-05-01. HUNNESTADSMONUMENTETBråd död och gudomlig vedergällning. Infoartefact nr 5-8 2010

http://www.infoartefact.se/fastaknappar/artiklar/artiklar56.html

GRÄVNINGAR VID EN ROMARTIDA RUNSTEN

Under 2010 kommer arkeologer gräva vid runstenen vid Hogganvik i Norge.
Läsa mer: Stylegar, Frands-Arne 2010. Utgravning vid Hogganvik. Bloggen: Arkeologi i Nord.
http://arkeologi.blogspot.com/2010/05/utgravningen-pa-hogganvik.html

Titta mer: http://networkedblogs.com/3n3kv

FORNBORGAR

2010-04-17T19:18:00.011+02:00

FEGA VÄSTMÄN OCH ORÄDDA REKERNEBOR

Av Jouni Tervalampi april 2010

Fega västmän och orädda rekarnebor skulle man kunna sammanfatta olika tolkningar om fornborgar, min, David Damell och Olle Lorin. Arkeologerna David Damell och Olle Lorin har under trettio år undersökt fornborgar i Eskilstuna och Strängsnäs kommuner. Av de åttio registrerade fornborgarna inom Eskilstuna och Strängnäs kommuner uteslöts sju "fornborgar". Två visade sig vara från medeltida och fem stycken "fyller inte kritierierna som försvaranläggningar." Damell och Lorin menar att inga fornborgar i undersökningsområdet har varit bygdeborgar så kallade "tillflyktsborgar" dit bygdens människor flydde till för att ta skydd.

Olle Lorin skriver i Sörmlandsbygden 2010:

Borgarna kan alltså därför knappast betraktas som fria mäns försvar för den egna bygden och inte heller som "tillflyktsborgar" för människor i den kringliggande bygden.

Lorin slutsats om fornborgar i Eskilstuna och Strängnäs kommuner är:

. . .att det primära ändamålet med uppförande bör ha varit försvar och kontroll av handelsvägar, kanske med tulluppbörd, och att man spåra ett maktpolitsikt syfte bakom.

Damell och Lorin ser främst att de forna borgarna uppfördes efter fyra vattenleder, två vattenleder mellan Hjälmaren och Mälaren där den efter Eskilstunaån var den främsta. Vid flera fornborgar har de funnit höga fosfater som de kopplar till "spår efter vaktmanskapets vistelse i borgarna."
De menar att visa borgar med husgrunder var huvudborgar och andra befästa övervakningsplatser. Vid de huvudborgar skulle en fast garnision varit bofast. Fornborgen Hultberget med flera terasseringar menar Damell och Lorin och där de funnit spår efter hantverk, smide och vävning, att borgen kan ha fungerat som en handelsstation.

TILLFLYKTSBORGAR I VÄSTMANLAND

Fyrtioåtta fornborgar finns registerade i Riksantikvarieämbetets Fornsök i mellan Arbogaån och Sagån i Västmanland. Min egen besiktning av fornborgarna mellan Arbogaån och Sagån så finns det trettiotvå fornborgar som har haft en tydlig försvarsfunktion. De övriga "fornborgarna" har haft en religiös eller kultisk funktion. De kan benämnas vallanläggningar eller hägnade berg. Tjugotvå stycken anser jag är "tillflyktsborgar", fyra stycken skulle kunna benämnas "försvarborg med bevakningsfunktion" och sex stycken är rena "bevakningsborgar". Arkeologen Lotta Fernstål tar upp i sin avhandling Delar av en grav och glimtar av en tid. Om yngre romersk järnålder, Tuna i Badelunda i Västmanland och personen i grav X (2004) tio fornborgar med dubbla murar som jag anser är bygdeborgar dit bygdens folk flydde till vid krig. Man kan se ett tydligt mönster att dessa bygder är embryot till vikingatidens hundare.
Jag tolkar Eskilstunas och Strängnäs fornborgar annorlunda, där jag menar att det även finns tillflyktsborger i fornborgsmaterialet, inte bara fasta garnisioner och övervakningsborgar.

Läsa mer: Brorsson, Christine 2004.Betydande borgar med olösta gåtor (informationsbrochyr om några av Eskilstunas fornborgar)
http://www.skrivbrorsson.se/pdf/e9a1e917eb7ed7c287a7d4a622cbfcc9fornborgar_resize.pdf
Damell, David och Lorin, Olle 200?. Final för ett fornborgsprojekt i norra Södermanland. Infoartefact.
http://www.infoartefact.se/fastaknappar/artiklar/artiklar42.html
Lorin, Olle 2010. Final för 30-årigt fornborgsprojekt. Sörmlandsbygden 2010. sid 157-167

Utflyktstips om vallanläggningar, hägnade berg och fornborgar i Västmanland
Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html

Vallanläggningar av Odensalatyp

Ingelsta, Västers raä 278

Läsa mer: Tervalampi, Jouni Augusti 2006. Anmälan till länsstyrelsen i Västmanland om ändring i fornlämningsregistret. Från kvadratisk stensättning till vallanläggning av Odensalatyp.

Halvcirkelformad vallanläggning av Odensalatyp

Kusta, Irsta socken raä 191.

Vallanläggning cirkelformad typ

Lärkkärret, Kärrbo socken

Läsa mer: Olausson, Michael 1995. Det inneslutna rummet - om kultiska hägnader, fornborgar och befästa gårdar i Uppland från 1300 f. Kr. till Kristi födelse. Studier från UV Stockholm, Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter, nr 9, Stockholm.

Hästskoformade vallanläggningar

Bruksleden, Vångsta, Dingtuna (oregistrerad)
Tallbo, Svedvi socken, (oregistrerad)

Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2004. Förhistorisk vallanläggning i Västerås. Växpressen - Informationsblad för Växhuset i Västerås. Nr 1 Årg. 8 Januari 2004. sid 11, http://medlem.spray.se/jaaaaa/Vexpressen2004Nr1.html

Hägnade berg

Berghagen, V Skälby, Västerås raä 262
Stålberget, Odensvi raä 70

Läsa mer: Wall, Åsa 2003. Det hägnade landskapet: om den äldre järnåldern på Södertörn. Stockholm studies in archeology, 27. Diss. Stockholm.

Övervakningsborgar

Solviksborg, Kärrbo sn raä 1. Utsikt över Mälaren
Näs borg, Björksta sn raä 31. Utsikt över Sagån.

Tillflyktsborgar

Sura borg, väg 252 från Surahammar mot Hallstahammar. Utsikt över Öster- och Västersjön.
Nogsta skans, Odensvi sn raä . Västmanlands bäst bevarade. Hela murar.
Skovsta skans, Rastplats vid E18 väster om Köping, med en husgrund i borgen som upptäcktes av arkeologen Lotta Fernstål.
Sorby borg, Rytterne raä 23, med två husgrund utanför borgen som upptäcktes av arkeologen Lotta Fernstål.
Borgby skans, öster om Kolbäck, Säby socken raä 81.

Läsa mer: Boman, Åke 1982. Fornborgarna i Västmanlands län. Västmanlands fornminnesförenings och Västmanlands läns museum årsskrift 1982. sid 98-120.
Fernstål, Lotta 2004. Delar av en grav och glimtar av en tid. Om yngre romersk järnålder, Tuna i Badelunda i Västmanland och personen i grav X. Stockholm Studies in Archaelogy 32. Stockholms universitet

Husgrund med omgivande mur

Lindö, Kärrbo sn raä 42
Näsby berg, Dingtuna socken raä 307 & 424

Läsa mer: Olausson Michael 2008. När aristokratin flyttade upp på höjderna.Om folkvandringstidens befästa gårdar och andra borgar. Bebyggelsehistorisk tidskrift Nummer 56 - Nya perspektiv på borgar och befästningar

ARKEOLOGISKA FÖRELÄSNINGAR PÅ INTERNET

2010-04-13T12:40:00.002+02:00

Det har blivit allt populärare att videofilma arkeologiska föreläsningar och sedan lägga ut videoföreläsningen på Internet. Mycket bra initiativ tycker jag! Dels för att det kan vara svårt att ta sig till platsen för föreläsningen beroende på tid och boendeort. En annan fördel ur föreläsarens synpunkt är att man når till en större publik över hela världen. En nackdel ur föreläsarens och arrangörens synvinkel är om man turnerar med sin tema-föreläsning (kanske inte så mycket med arkeologiska föreläsningar) är att publiken sviker för att de redan har sett föreläsningen på nätet. Eller, också lockar det folk till föreläsningar för besökare som vill ställa frågar som har väckts i samband med att man tittade på föreläsningen på nätet.

Stockholms läns museum anordnade ett seminarium om ”Kultplatser” den 9 mars 2010. Nu finns de utlagda på Internet:

Vad är en kultplats? Andreas Nordberg, religionshistoriker & arkeolog, Stockholms läns museum.
http://www.stockholmslansmuseum.se/kulturhistoria/youtube-vad-ar-en-kultplats/
Spår av förhistorisk kult vid Estuna kyrka. Torun Zachrisson, arkeolog vid Stockholms universitet
http://www.stockholmslansmuseum.se/kulturhistoria/youtube-spar-av-forhistorisk-kult/
Helgö - mer än ett vi. Torun Zachrisson, arkeolog från Stockholms universitet.
http://www.stockholmslansmuseum.se/kulturhistoria/youtube-helgo/
Vi-platsernas väktare. Religionshistoriker Olof Sundqvist från Högskolan i Gävle föreläser.
http://www.stockholmslansmuseum.se/kulturhistoria/youtube-vi-platsens-vaktare/
Ortnamnen Götavi och Ullevi. Språkforskare Per Vikstrand från SOFI.
http://www.stockholmslansmuseum.se/kulturhistoria/youtube_gotavi-o-ullevi/
Lilla Ullevi. Ann-Mari Hållans, arkeolog från RAÄ UV Mitt.
http://www.stockholmslansmuseum.se/kulturhistoria/youtube-lilla-ullevi/
Götavi. Kenneth Svensson, arkeolog, Arkeologikonsult AB.
http://www.stockholmslansmuseum.se/kulturhistoria/youtube-gotavi-och-ullevi/

POPULÄR ARKEOLOGI HAR EN LÄNKSAMLING OM VIDEOR KNUTNA TILLARKEOLOGI OCH HISTORIA.

http://www.popark.nu/video/tips.html

STONEHENGE PÅ VIDEON PÅ NÄTET

Stonehenge-föreläsningen av den engelske arkeologen Mike Parker Pearson på Göteborgs universitet 2009 finns utlagt på internet med svensk text. Där han tar upp en arkeoastronomisk tolkning. Området där Stonehenge ligger finns det spår efter ytterligare flera hägnader av sten och trä. Bland annat den jättestora Woodhenge vid Durrington Wells. Sarsstensmunumentet vid Stonghenge och Woodhenge uppfördes samtidigt cirka 2500-2400 f. Kr. I Woodhenge tror man att de som uppfördes Stonehenge bodde. Spår efter hus har arkeologer funnit, 5 x 3 meter stora. Det kan vara uppemot 1000 hus innanför Woodhenge. Ingången i sydöst till Wooodhenge är den samme där solens första strålar for in vid vintersolståndet. Medan begravningsmonumentet Stonehenge for solens första solstrålar in vid vallens ingång i nordost vid midsommarsolståndet.
I Sverige är arkeologernas intresse för arkeoastronomi så gott som obefintlig. I Sverige finns hundratalet vallanläggningar från bronsåldern med tydliga markerade ingångar. Hittills har ingen arkeolog satt i samband att de kan ha ett samband med olika solstånd. Den bortgrävda vallanläggningen vid Odensala i Uppland hade två stora ingångar, en i sydöst och en i nordväst. Vilket kan ha haft ett samband med solens uppgång vid vintersolståndet. Vid vintersolståndet föddes solen på nytt, vilket kan ha ett samband med de döda som begravdes innanför vallen.
Stonehenge föreläsning av Mike Parker Pearson på Göteborgs universitet 2009:
http://www.gu.se/forskning/popularvetenskap/Tv__tidning__radio/Stonehenge/?mpOpts=00001

NYHETER OM VÄSTERÅS

2010-03-30T23:29:00.013+02:00

JOUNI TERVALAMPI OCH GAMLA VÄSTERÅSBILDER

Journalisten Anders Lif var och besökte mig i början december 2011 och var nyfiken vad jag håll på med. Det kan du läsa i mitten på hans blogginlägg den 8 december 2011.

Lif, Anders 2011-12-09. Minnet av en ryggsäck.

http://anderslif.wordpress.com/2011/12/08/minnet-av-en-ryggsack/

Tervalampi, Jouni 2011-11-29. Fotografiet över Lillån i VLT 28 november 2011.
http://tervalampi.wordpress.com/2011/11/29/fotografiet-over-lillan-i-vlt-28-november-2011/

BOK OM VÄSTERÅS

Karl-Axel Jakobsson har gjort en bok på över 300 sidor; en sammanfattning om Västerås historia, enligt honom själv.

En titt i backspegeln : Västerås historia sett genom kartor, VLT-notiser och foton : en historisk vandring sammanställd av Karl Axel Jacobsson (2011)

- Jonas Carlstens karta över kyrkan från 1688 är den allra äldsta. Där kan man bland annat se att en kyrkogård omgärdade kyrkan. På något senare tiders kartor kan man till och med se vilken typ av tak byggnaderna i centrala staden hade, sade Karl Axel Jacobsson till VLT.

Boken är ett frosseri i gamla kartor och fotografier från Västerås. En bra källförteckning när det gäller kartor och ganska bra källhänvisning när det gäller de äldre fotografierna från 1800-talets sista kvartal och i början av 1900-talet. Jacobsson skriver: ”Ernst Blom är Västerås ende fotograf”. Fast många bilder är tagna av Olof Wiklund har blivit Ernst Blom bilder i boken.
Riktigt dåligt är källförteckningen när det gäller text. Det finns ingen. Det gör det svårt att kontrollera källorna för de som inte är hemma i Västerås historia, dåtida och nutida.

Boken går att köpa på KRLGS 2 (Karlsgatan 2, Västerås) i museibutiken och kostar cirka 350 kronor.
För er som bor utanför så finns mejladress och telefonnummer till Karl Axel Jacobsson här:
http://www.angkraftverket.se/documents/InfoomKarlAxelsbok.htm

Läsa mer: Bergold. Kerstin 2011-07-21 Västerås genom seklerna. VLT del 2 sidorna 8-9Cavallini, Birgitta 2011-01-16. På spaning efter det Västerås som flytt. Vlt. Del 2. Sidorna 1-3

BOK OM RYTTERNE SOCKEN I VÄSTMANLAND

Rytterne socken 1886-2005 : en resa i bygden (2011)/ delvis författande redaktör Katarina Curman ; fotograf Melker Blomberg

-Det är historien av vad som har skett i en landsbygdssocken under de här 100 åren. Det finns till exempel en bra bit om kommunalhistorien, om när man gick från det gamla systemet in i det nya. Där finns skolorna, hur de har utvecklats. Vad har hänt med kyrkan,vad har hänt med hembygdsföreningen, sade Katarina Curman till SVT.

Läsa mer: SVT. 2011-06-17. Ny bok om Rytterne
http://www.playrapport.svt.se/2.96110/1.2458401/ny_bok_om_rytterne

BOK OM ENGSÖ SLOTT I VÄSTMANLAND

Läsa mer: Nättidningen svensk Historia. 2011.Engsö slott
http://www.svenskhistoria.se/bocker.aspx?newsid=3281

UNIKT ROMARTIDA FYND UTANFÖR VÄSTERÅS

Sundqvist, Anneli 2011-06-13. Så fick jag se en blekgul hästtand. SAUblogg.
http://www.saublogg.se/2011/06/sa-fick-jag-se-en-blekgul-hasttand/

DEN FORNA BORGEN ÖSTENBORG UTANFÖR VÄSTERÅS ÄR MEDELTIDA

Den forna borgen Östenborg utanför Västerås är medeltida. Det påstår Västerås Stad i broschyren ”Jätteträd & Småvatten. Sammanfattning av Handlingsplan för natur- och kulturmiljön i Västerås ” (2011):

”Söder om Johannisbergs flygfält, på en kulle, liogger den medeltida borgen Önstensborg. Här höll kungamakten uppsikt över Västeråsfjärden under 1100-1200-talet.”

Själv delar jag inte den åsikten.

Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2010. Fornborgar
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/search/label/Fornborgar%20och%20vallanl%C3%A4ggningar

EN SKÅLGROPSTEN UPPTÄCKT VID KANTEN AV EN STORHÖG I VÄSTMANLAND

En skålgropssten funnen vid en storhög kallad ”Jämmerlunga” tillhörande Vadby gård på järnåldern, numera inne i Vallby friluftsmuseum i Västerås. Det är kulturarbetaren och fotografen Kjell-Åke Jansson som redan år 2010 fann en sten, ca 60 x 30 cm, av glimmerskiffer och en kvartsådra med tre skålgropar. Det är det första fyndet i Västmanland där man funnit en skålgropssten i kanten av en storhög större 17 meter i diameter. Gravfältet är vanvårdat då det växer buskar och högt gräs på gravfältet och ovanpå högen. På gravfältet (Västerås RAÄ 55) syns det en spetsig tresidig stensättning, en skeppsformig stensättning, en rest sten och fyra runda stensättningar. (1961 sågs det 16 runda stensättningar och 1988 sågs 12 runda stensättningar).

FISKARFAMILJ DREV DEN FÖRSTA RESTAURANGEN PÅ ÖN ELBA I MÄLAREN

I Badelunda-Bygden september 2011 skriver Bengt Wallén om den tiden då nöjesön Elba utanför Västerås tillhörde till Badelunda socken och fiskarfamiljen på ön som bedrev den första krogen på ön.

OKÄNDA SOLDATTORP FUNNA I VÄSTERÅS

Arkeologer från Stiftelsen Kulturmiljö Mälardalen har lokaliserat flera torp i Dingtuna och Lundby socknar.

http://www.kmmd.se/PageFiles/332/KM%20Rapport%202011_13.pdf

RAPPORT OM 1600-tals TORP I VÄSTERÅS KLAR

Nu är rapporten om 1600-tals torpet Tågen klar.

http://www.arkeologikonsult.se/rapporter/doc_details/302-20112351-tagens-torp-suscreen.html

PORTRÄTT AV ÄLDRE VÄSTERÅSARE

Var det bättre förr? (2011) heter en bok från Vallbyprojektet i Västerås.

Läsa mer: Lindqvist, Christina 2011-10-11. Var det bättre förr?Bloggen: Ekomuseum Bergslagen
http://ekomuseumbergslagen.wordpress.com/2011/10/11/var-det-battre-forr/

VLT GJORDE EN SNYGG GRAFIK PÅ VÄSTERÅS PÅ 1800-talet

VLT, lokaltidningen för Surahammar, Hallstahammar och Västerås, publicerade artikeln ”En 180-årig stadsvandring” med en snygg grafikkarta över Västerås på 1800-talet den 5 oktober 2011.
Där frågade de vem Johan Vilhelms torg var döpt efter. Torget låg mellan Fiskartorget och Stora gatan. Tidigare hette gatan Klostergatan och fortsatte efter hela Köpmangatan till Stora torget. Så ändrades en del av gatan bytte namn. Vem var då Johan Vilhelm?
Torget döptes om någon gång mellan 1816-1831. Det bör finnas ett beslut i dåtida stadsfullmäktige för staden. De bör finnas i Västerås Stadsarkiv. Johan Wilhelm Liljenkrantz (1768-1816) var landshövding i Västmanlands län 1811-1816.
Läsa mer: Fredriksson, Yngve 2011-10-05. En 180-årig stadsvandring. VLT
2011-10-12 Landshövding gav namnet till torget. VLT
Länsstyrelsen i Västmanland: 2011. Tidigare landshövdingar.
http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/Sv/om-lansstyrelsen/landshovding-och-lansledning/landshovding-ingemar-skogo/Pages/Tidigare_Landshovdingar.aspx

POPULÄRHISTORISK BOK OM UTGRÄVNINGAR I SKÄLBY I VÄSTERÅS

På västra Skälby i Västerås har det grävts ut i omgångar sedan 1990-talet och nu har en populär historisk bok släpps på 165 sidor och med hård pärm. Den är skriven av Jonas Wikborg, Susanna Eklund och Ola Korpås med illustrationer av Göte Göransson.
Läsa mer: Larsson, Åsa M 2011-12-07. Boken om Skälby under järnåldern.
http://www.saublogg.se/2011/12/boken-om-skalby-under-jarnaldern/

MEDICINHISTORISKT MUSEUM I VÄSTERÅS 2012

Västerås får ett nytt museum hösten 2012.

Läsa mer: Forsman, Åza 2011-11-16. Klart för ett nytt museum- VLT
http://vlt.se/kulturnoje/1.1438135-klart-for-nytt-museum

UNIK BILD PÅ HJALMAR BRANTING

En unik bild på Hjalmar Branting när han talar på 1 maj 1918 i Västerås folkets park som är tagen av Erik Sigroth.
Läsa mer: Lif, Anders 2011-11-30. Oväntade bilder.http://anderslif.wordpress.com/2011/11/30/ovantade-bilder/

ARKEOLOG SKRIVER OM AROS HISTORIA - VÄSTERÅS HÖGST 800 ÅR

I slutet på 1980-talet bestämde politikerna att Västerås bildades år 990. De ville lyfta fram Västerås i Sverige. När arkeologiska rapporten från utgrävningarna vid VLT-huset skrev lokaltidningen VLT ( 5/8 1997) att: ”Västerås är ”bara” 900 år”.Vid en föreläsning på KRLGS2 i april 2011 om ”Från Anund till Aros” berättade arkeologen Eva Bergqvist att arkeologer har funnit vikingatida dateringar även på västra sidan av Svartån med påföljande lager fram till 1200-talet. Inga arkeologiska spår visar på att Aros var en vikingatida stad, eller en tidig medeltida stad. Utan att Aros/Västerås stadsbildningen uppstod på 1200-talet.

HISTORISKT BILDSPEL OM VÄSTERÅS PÅ WEBBEN”

1956 - kvarteret Kol – den nya filmstaden i Västerås” av Anders Lif 2011

http://nyafilmstaden.se/wp-content/themes/nyafilmstaden/moleskine/index.html

VLT SAMARBETADE MED EN KÄND RASBIOLOG

Den stora tidningen Vestmanlands Läns Tidning (VLT) samarbetade med rasbiologen Bertil Lundman (1889-1993), avslöjar tidskriften Spaning. År 1930 kontaktade rasbiologen Bertil Lundman tidningsägaren och huvudredaktören Anders Pers (1860-1951) på VLT. Pers och Lundmans samarbete om folktypsundersökningar i Västmanland, vars resultat slogs upp stort i VLT:s Julnummer 1931 i artikeln: ”Folktyper i mellersta och östra Västmanland”.Därefter föreslog Pers Lundman folktypsundersökningar i Dalarna där 11 000 män och kvinnor undersöktes åren 1932-1938 av Bertil Lundman.

Läsa mer: Spaning 16-17/2011
http://www.vastmanlandslansmuseum.se/pages.asp?PageID=222&MenuID=211

NYTT AVSLÖJANDE: SVENSKAR SPIONERADE PÅ NAZI-TYSKLAND

Under Andra världskriget fotograferades ett tyskt flygplan i detalj där man senare kunde känna igen detaljerna på det svensktillverkade flygplanet SAAB B 18A.Det är den förre flygteknikern Folke Axelsson på F1 på Hässlö i Västerås som avslöjar hemligheten i sin bok En flygteknikers levnadshistoria (2011).Under Andra världskriget tjänstgjorde Folke Axelsson på F1 och hösten 1941 nödlandade ett tyskt Junker 88 utanför Kalmar i Småland. Flygtekniker från F1 i Västerås flögs ned till Kalmar för att montera ned planet i en lagerlokal i Kalmar. Allt under den tyska flygbesättningens överseende. Då när tyskarna tog matrast, strömmade de svenska spionerna in i lokalen och flygteknikerna blev beordrade att sluta att arbeta. Det tyska flygplanet fotograferades i detalj. ”Nog tyckte jag mig känna igen en del av konstruktionen i vår egen SAAB tillverkade B 18A när den några är senare kom till F1”, skriver Folke Axelsson i boken En flygteknikers levnadshistoria (2011).

GILLTUNA – FINN STOLPHÅL EFTER HUS

”Men hur är Gilltuna speciellt? Vad var det för gård egentligen? Ja, det vet vi inte säkert ännu och en del av den uppgift vi nu har framför oss går ut på att försöka ta reda på det. Men vi har en idé, en hypotes som vi arbetar efter. Nyckeln finns i platsens namn…”, skrev Anneli Sundqvist på SAU:s blogg.
Nu är det arkeologiskt bevisat att Tunagårdsortnamn syftar på ordet tun betyder ”inhägnad plats” åtminstone när det gäller Gilltuna i Västmanland. Vid en presentation vid KRLSG 2 i Västerås berättade boplatsarkeologen Anneli Sundkvist och arkeologen Tony Engström från SAU att de har funnit en kvadratisk inhägnad, cirka 46 x 46 meter, som inneslöt ett stort antal husgrunder vid Gilltuna sydöst om Västerås i Västmanland. Kring centralgården fanns det ytterligare gårdslägen norr, öster och söder om den inhägnade centralgården.
På SAU:s blogg har arkeologen Tony Engström lagt ut en bild över alla stolphål vid den inhägnade centralgården vid Gilltuna. Nu kan du själv se om du finner fler hus än Tony Engströms 15 hus.

Engström, Tony 2011-02-28. Bilden av (Gill)tunet. SAU-blogg.
http://www.saublogg.se/2011/03/bilden-av-gilltunet/
Sundqvist, Anneli 2011. Tillbaka till Gilltuna. SAU-blogg.
http://www.saublogg.se/2011/02/tillbaka-till-gilltuna-2

FLER FORNLÄMNINGAR VID ERIKLUND I VÄSTERÅS?

- Vi ska komplettera en undersökning från 1999 för att få underlag till en stor arkeologisk undersökning. Vi ska undersöka en del av området mellan det tidigare handelsområdet och IKEA för att se om det finns gravar och i vilken omfattning, sade arkeolog Jan Ählström vid Stiftelsen Kulturmiljövård till VLT.
Läsa mer: Widell, Carina 2011-03-30. Arkeologer ska leta efter gravar på Erikslund. VLT

ARKEOLOGISK RAPPORT KLAR EFTER 15 ÅR

Nu är den arkeologiska rapporten klar om järnåldersgårdarna Fågelbacken i Hubbo socken, Uppsala i Tillberga socken och Kärsta i Björksta socken i Västmanland, plus Lundbacken i Tillinge socken i Uppland.

Läsa mer: Arkeologikonsult
http://www.arkeologikonsult.se/rapporter/cat_view/61-rapporter/54-1999-och-tidigare/55-slutundersoekningar-1999-och-tidigare.html?orderby=dmdate_published

RIKSETTAN - Pilgatan i Västerås

http://www.riksettan.net/blogg/pilgatan-i-vasteras-120

SENSATIONELL UPPTÄCKT – TUNAGÅRD VAR INHÄGNAD

Nu är det arkeologiskt bevisat att Tunagårdsortnamn syftar på ordet tun betyder ”inhägnad plats” åtminstone när det gäller Gilltuna i Västmanland.
Vid en presentation vid KRLSG 2 i Västerås berättade boplatsarkeologen Anneli Sundkvist från SAU att de har funnit en kvadratisk inhägnad, cirka 46 x 46 meter, som inneslöt tre husgrunder vid Gilltuna sydöst om Västerås i Västmanland. Vilket av huset som blev inhägnad av en palissad av pålar (eller, möjligen en lägre inhägnad) är oklart. Inga dateringar av huset var klara vid föreläsningen. Palissader som har inhägnat gårdar (dock ej kvadratiska) har arkeologer tidigare funnit på högstatusgårdar som Tissö och Jelling i Danmark som är från vikingatiden.
Källa: Anneli Sundkvists föreläsning i Västerås 2011-02-26.
Läsa mer: Sundkvist, Anneli 2011. Tillbaka till Gilltuna. SUA-blogg.http://www.saublogg.se/category/gilltuna

BOK OM ABRAHAM HÜLPHERS

Gotland University Press 7: Abraham Abrahamsson Hülphers och 1700-talets ortsbeskrivningar
Mattias Legnér
Abraham Abrahamsson Hülphers var köpman och borgare, men han var också verksam som samlare och skriftställare i Västerås under hela 1700-talets andra hälft. I sin ungdom genomförde han flera bildningsresor i Norden och antecknade flitigt sina observationer i dagboksform. Till skillnad från de allra flesta andra resenärer lät han inte anteckningarna stanna där, utan omarbetade och kompletterade dem efter resorna genom att brevväxla med präster, borgare och andra som bodde på orterna. Ett antal av manuskripten gavs ut i form av beskrivningar av landskap och städer, andra ligger kvar i hans samlingar i Västerås stads- och länsbibliotek. I böckerna kan vi läsa om platsernas historia, deras invånare och seder. Detta arbete handlar om Hülphers och andra samtida författare som tillsammans skrev och gav ut 1700-talets ortsbeskrivande litteratur. Litteraturen speglade dåtida föreställningar om hembygd, gemenskap och kulturens ursprung, men var också ett uttryck för de maktägande samhällsskiktens syn på landskapet.Mattias Legnér är verksam som historiker och lektor i kulturvård vid Högskolan på Gotland.

http://booksondemand.e-butik.se/?artnr=2090

DEN FÖRSVUNNA LILLÅN I VÄSTERÅS

Det försvunna Västerås är alltid lika intressant. Västeråsare har alltid en längtan till den vackra småstaden Västerås, som det såg ut i början av 1900-talet.
Journalisten Anders Lif har återigen skrivet en artikel om ”Varför försvann Lillån” i Vlt (Måndag 17 januari 2011. Del 2, sid 4),

Äldre artikel av Anders Lif. Lillån lever under jorden. Vlt
http://www.anderslif.se/index.html-lillan.html
Lif, Anders 2010. Minnen av en stad. (Se kommentar 29 dec 2010)http://anderslif.wordpress.com/minnen-av-en-stad/

STADSDELEN RÅBYS HISTORIA

Lokalhistorikern Irma Sohlman håller på att skriva ett häfte/bok om stadsdelen Råby i Västerås från stenåldern till nutid. Den riktar till skolbarn på Råby och boende i Västerås.
Samtidigt saknas det pengar till Råbys historia som ska presenteras bakom en sex meter inglasad vägg.
”Den historiska väggens tidslinje är tänkt att starta 1000 år före Kristus och arbeta sig framåt. Det ska berätta om bondbyar och torp som fanns innan miljonprogrammen byggdes. Den sista delen skulle handla om framtiden och skapas av skolbarn”, skriver lokaltidningen Vlt.

Läsa mer: Östin, Magnus 2010-12-29. Det fattas pengar till Råbysatsning. Vlt. Sid 11

Sohlman, Irma och Bengtsson, Arvid 2011. Alla tiders Råby
http://www.aktivitetochkonferens.nu/system/visa.asp?HID=47&FID=42&HSID=442&ActMenu=4323

TAVLAN: GUSTAV VASA SLÅR SÖNDER VINKÄRL I VÄSTERÅS 1521

Journalisten Sylvia Kardi skriver om Geskel Salomans tolkning om vad som hände en aprildag 1521 vid Rådhuskällaren i Västerås. Tavlan hänger vid Stadshusets trapphall, tre halvtrappor upp. Vilket alla har möjlighet att titta på. På en annan halvtrappa finns en modell över Västerås. Ett litet annorlunda turisttips för västeråsaren och alla andra turister.
Läsa mer: Kardi, Sylvia 2011-01-08. LATTE (Vlt-bilaga). Sidorna 6-7.

PLANERAD BOK OM VÄSTERÅS

Lokalhistorikern Karl Axel Jakobsson håller på med en bok om Västerås från 1100-talet till tills idag. Tvåhundra kartor över Västerås har han studerat.
- Jonas Carlstens karta över kyrkan från 1688 är den allra äldsta. Där kan man bland annat se att en kyrkogård omgärdade kyrkan. På något senare tiders kartor kan man till och med se vilken typ av tak byggnaderna i centrala staden hade.
Läsa mer: Cavallini, Birgitta 2011-01-16. På spaning efter det Västerås som flytt. Vlt. Del 2. Sidorna 1-3.

HAMNGATAN VÄSTERÅS PINGST 1924

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/11906/314269.html?1293742250#POST1051436

VÄSTERÅS PÅ 1970-talet

På Västerås Stadsbibliotek kan du läsa, och lägga till själv, om berättelser och favoritplatser från Västerås. Det finns även en klickbar karta över Västerås.
Västerås Stadsbibliotek
http://www.bibliotek.vasteras.se/70-tal.htm
Karta över 1970-talet
http://maps.google.se/maps/ms?ie=UTF8&hl=sv&msa=0&msid=113570584258585028557.000474517167e1280562b&ll=59.623132,16.520214&spn=0.047839,0.104133&source=embed

NYTT KULTURRADIOPROGRAM I VÄSTERÅS

”Kultur 93,7” heter det nya kulturprogrammet som sänds direkt varannan fredag. Det går även att lyssna efteråt på intenet.
http://www.fmiv.nu/

VÄSTERÅS (AROS) ÄLDSTA TRÄKYRKA UPPTÄCKT?

I Sigtuna har arkeologer hittills inte funnit några kyrkor före 1050. Utan endast kristna gravgårdar. De kristna gudstjänsterna skedde i Kungens hall och möjligen i andra storhallar.
Liknande förhållande har det varit i Västmanland. Nu har Västerås äldsta träkyrka hittats i äldre utgrävningsrapporter. Var det stormannen Holmbjörn och hustrun Gudfrids barn, eller barnbarn som anlade den första träkyrkan i Aros?

Läsa mer: Hartzell, Lisa 2010. LIV OCH DÖD i det tidigmedeltida Västerås
En osteologisk analys av skelett från kvarteret Johannes. Statens historiska museer. Fou rapport 8.

http://www.shmm.se/Documents/forskning/Rapport%20-%20small.pdf

BOK OM DET GAMLA VÄSTERÅS

Minnen av en stad - Om gamla Västerås heter journalisten Anders Lifs nya bok.

- Ju äldre jag blir, desto mer intresserad blir jag av det som hände förr. Jag älskar att titta på gamla kartor, gärna över mina barndomskvarter, sade Anders Lif till Vlt.

Anders Lif växte upp på Repslagargatan i Västerås. Vid Repslagargatan fanns det tidigare ett repslageri, där av namnet på gatan. Boken Minnen av en stad - Om gamla Västerås handlar om det gamla Västerås från slutet av 1800 och stora delar av 1900-talet. Det är hans, hans pappas och farfars Västerås som han skriver, men inte just om hans släkt. Boken innehåller massor av äldre svartvita fotografier. Boken blir ett ytterligare en pusselbit av stadens Västerås historia.

Läsa mer: Andersson, Staffan 2010-10-26. Historier om Västerås – nu samlade i bokform. Vlt Del2. sid 9
Läsa mer och beställa boken:http://anderslif.wordpress.com/2010/10/06/boken-ar-klar/

ETT HUS FRÅN 300-400-talet UPPTÄCKT I VÄSTERÅS

Stolhål och härdar från ett hus från ca 300-400-talet har upptäckts på östra sidan av Industrileden/Riksväg 66, mitt emot köptcentrat Erikslund, i Västerås av arkeologer från KMMD.

Läsa mer: Ählström, Jan 2009. Norra Erikslund. Ett romartida stolphus. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:72http://www.kmmd.se/PageFiles/332/KM%20rapport%202009_72.pdf

NYTT PROMENADSTRÅK FRÅN DOMKYRKAN TILL SVARTÅN ?

På en målning från 1700-talet ser vi hur en väg gick från Västerås Domkyrkans ingång rakt ned mot Svartån. Nu vill den opolitiska intressegruppen Arosbesjälarna öppna en gångväg åter ned till Svartån och som i förslaget avslutas med en brygga.

Läsa mer: Fredriksson, Yngve 2010-09-01. Så kan Domkyrkans torg få ett lyft. Vlt, sidorna 10-11

MUNKAR, GUSTAF VASA och INDUSTRIHISTORIA

Det är Västerås kommuns (Stad) nya satsning på Internet. Tre promenader går det att läsa om; I Svartbrödernas tid, I Gustav Vasas fotspår och Industristaden

Läsa mer: Sveriges Radio Västmanland. 2010-09-24. Historiska promenader i Västerås på nätet.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=4041519
Västerås Stad 2010. Västerås historia. Från kloster till industri.
http://vasterashistoria.kund.leanback.se/sv/Tour/2348/Promenader

ELVIS FRÅN VÄSTERÅS

Den förre Expressen journalisten Sten Berglind växte upp i Västerås. Nu har han skrivit boken Uppväxt med Elvis (2010).

Lif, Anders 2010-09-07. Arkitekten i Sura och rockaren från Ängsgärdet.
http://anderslif.wordpress.com/2010/09/07/arkitekten-i-sura-och-rockaren-fran-angsgardet/

DEN GAMLA MILJÖN EFTER SVARTÅN I VÄSTERÅS

Under sommaren 2010 har Västerås kommun underhållit muren vid Svartån som var på väg att rasa ned i ån. I samband med att förstärka muren så var kommunen tvungen att sänka vattennivån i Svartån. Det man tänker sig att det här skulle vara den onormala vattennivån, men det här var den normala vattennivån på 1800-talet och tidigare.
Bankdirektören och konstnären Rudolf Gagge (1834-1912) gjorde ett flertal målningar med motiv från Svartån i Västerås. Han målade bland annat en tavla från Skerikebron mot Domkyrkan. På tavlan syns det låga vattennivån i Svartån.
Även det gamla vikingatida vadet vid Smäcken var synligt. På östra sidan fanns en runsten som idag är försvunnet.
Ned mot slottet, vid dagens Turbinbro, fanns tidigare en kvarn. Kvarndammen syntes tydligt under ett par dagar i slutet på augusti 2010. Om den har journalisten Anders Lif skrivit om och lagt ut ett foto från slutet av 1800-talet på sin blogg. Jämför gärna med Rudolf Gagges bild i häftet ”Svartån vid Västerås” på sidan 15.

Läsa mer: Västerås kommun. 2007. Svartån i Västerås.
http://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Teknisk%20nämnd/Gestaltningsprogram%20Svartån.pdf
Lif, Anders 2010-08-31. Fossiler och hål i muren.http://anderslif.wordpress.com/2010/08/31/fossiler-och-hal-i-muren/

ASEA-MIMER I VÄSTERÅS

De nya museerna Västmanlands läns museum och Västerås konstmuseum ligger vid Karlsgatan 2 i Västerås. Kvarteret heter Mimer. Om ASEA-Mimer har Kersti Bergold skrivit en artikel i Vlt med många gamla fotografier i samband med invigningen av de nya museerna.

Läsa mer: Bergold, Kersti 2010-09-01. I hjärtat av historien. Vlt Del 2, sidorna 12-13.

DVD OM ASEAS HISTORIA

Jan-Åke Alkeblad har gjort en dvd om ASEA:s historia med titeln: ASEA i Västerås.

Läsa mer: Lif, Anders 2010-09-03. Ett ideellt arbete för lokalhistorien.http://anderslif.wordpress.com/2010/09/02/ett-ideellt-arbete-for-lokalhistorien

KRLSG2.LÄNSMUSEET och VÄSTERÅS KONSTMUSEUM

Av Jouni Tervalampi, september 2010

http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/09/krlsg2.html

NY BLOGG OM HISTORISKA VÄSTERÅS

Journalisten Anders Lif har bloggen ”En blogg om förr och nu” som handlar mest om det gamla Västerås, även nutid..
http://anderslif.wordpress.com/

USEL SKÖTSEL AV FORNLÄMNINGAR I VÄSTERÅS

Det tycker jounalisten Lasse Olsson på Västerås Tidningen efter ett besök ruinen efter Sankt Gerdruds kapell i Västerås. Han skriver:“Man kan ju undra om inte Västerås Stad värdesätter sina fornlämningar. Runt kapellet växer gräs, brännässlor och tistlar halvmeterhögt, vilket gör det omöjligt att ta sig runt byggnaden. På den minimala informationsskylten är texten försvunnen sedan länge. Hur ska folk som stannar här veta vad det är för fornlämning? En skärpning efterlyses!”

Själv är jag inte dugg förvånad. Så här ser det på så gott som samtliga skyltade fornlämningar i Västerås till exempel hällristngsskeppen vid Emausbäcken i Västerås. Ingen imålning och informationsskylten borta. Kanske lika bra, för det stod att det ska vara fem hällristningsskepp vid hällen. De är bara två.

Läsa mer: Olsson, Lasse 2010-08-21 Vägfararkapell som skyddade Västeråsresenärer. Västerås Tidning 21-27 augusti 2010. sidan 19

VÄGFARARNAS KAPELL I VÄSTERÅS

I Västerås har det funnits minst tre vägkappell vid de stora infartsvägarna, Sankt Olofs kapell efter den stora Bergslagsleden, Sankt Ursulas kapell på åsvägen från Skultuna och i väster efter den gamla Erikgatan Sankt Gertruds kapell och som var även vägfararnas helgon. Det bäst bevarande ruinen efter ett vägkapell i Västerås.

- Att stå här vid kapellet ger en känsla av att det här kan ha varit en betydelsefull plats. Man kan tänka sig de resande som äntligen nått fram då de såg ljuset skymta från kapellet. Inne i kapellet tackade de kanske S:ta Gerdrud för att de nått fram och bad om hjälp på den fortsatta resan, säger Rebecca Svensson, fil dr i ekonomisk historia, till Västerås Tidning.

Läsa mer: Olsson, Lasse 2010-08-21 Vägfararkapell som skyddade Västeråsresenärer. Västerås Tidning 21-27 augusti 2010. sidan 19

SILVER FUNNET VID TUNAGÅRD

Två halva arabiska silvermynt har arkeologer från SAU funnit vid utgrävningar Gilltuna utanför Västerås
Det är ovanligt med så fina fynd när det gäller en boplats från järnåldern. Mynten hade längre tillbaka inget värde i sig. I stället kunde man ta bort en bit silver och använda sig i byteshandel för att få andra varor, säger arkeolog Tony Engström från SAU till Vlt.
Gilltuna är en så kallad tuna-gård, vilket brukas kopplas till högstatusgårdar. Tunagårdarna placering i Västmanland är det bästa exemplen på hur små bygder växte fram. Det ska bli intressant att se om gårdarna Skälby, Hacksta och Gilltuna skiljer sig åt. Och när det i så fall sker?
Läsa mer: Widell, Carina 2010-08-11. Arabiska mynt funna i Gilltuna
http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.917612-arabiska-mynt-funna-i-gilltuna
Wallin, Per 2010-07-20. Gräver efter ledtrådar om forntida grannsämja.Vlt, sidan7
SAU. Utgrävningar vid Gilltuna. http://www.sau.se/gilltuna__vastmanland_s176.html

ARKEOLOG FICK UTMÄRKELSE

Arkeologen Christina Svensson på stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen har fått 20 000 kronor ur Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond.
Läsa mer: Widell, Carina 2010-08-11. Stipendium för undervisning på Anundshög, Vlt. sidan 4

ARKEOLOG INTERVJUAD

I Vlt:s bilaga ”Latte” intervjuas arkeologen Stefan Elgh på Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen i Västerås.
- Drömmen vore att hitta en runsten, här i länet finns bara ett 30-tal, och då helst en sten med ett långt meddelande, säger arkeologen Stefan Elgh till Latte.
Läsa mer: Backlund, Ingegerd 2010-05-15. Stefan drömmer om den stora runstenen. Vlt Latte. lördag 15 maj 2010, sid 4-5

HAR VÄSTERÅS SVERIGES FULASTE NYBYGGEN?

I kommentarer till “Tillbyggnaden är svartbygge” i lokaltidningen Vlt kommenterades om alla de nybyggda fula byggnader som har byggts senaste tjugo åren.
Signaturen “Lilla My” skriver:
“Jag tror att de flesta arkitekter tystnade i samma stund de fick se takets påbyggnad på Punkt huset.”
Signaturen Mozartkulan skriver:
“Spelar väl ingen roll vem som har majoriteten i byggnadsnämnden, den har ju varit en skandal genom åren likafullt. . . Jag tänker på akvariet man byggt framför vackra Korsängsskolan, Fryx omtalade jympasal och inte minst bygget på gården vid Biskopsgatan.”
Läsa mer: Ernhiemer, Jan 2010-05-03. Tillbyggnaden är svartbygge. Vlt
http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.820208-tillbyggnaden-ar-svartbygge

MUSEER FLYTTAR IHOP

Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum flyttar ihop i höst 2010 till nya lokaler vid gamla Mimerverkstaden vid Karlsgatan i Västerås.

Läsa mer: Konstmuseet flyttar till Karlsgatan
http://www.vasteraskonstmuseum.se/start.asp?kat=8&notisid=902&meny_val=Ommuseet_&merinfo=ja

NYTT VASAMUSEUM VID SLOTTET?

Nej, det handlar inte om Vasa-museet i Stockholm, utan om ett Vasa-museum knuten till kungen Gustav Vasa och hans ätt i Västerås. Det är en tjugo år gammal idé som har dammats av när Västmanlands läns museum flyttar ur Västerås slott hösten 2010.

– Det här slottet har verkligen varit i händelsernas centrum. Det finns väldigt mycket att berätta som är centralt för Sveriges framväxt, säger museichef Carl-Magnus Gagge på Västmanlands läns museum till VLT.

Läsa mer: Bjerstedt, Staffan 2010-03-29. Vasa-museum i Slottet lanseras.VLT
http://vlt.se/kulturnoje/1.777250-vasa-museum-i-slottet-lanseras
Vasatidens samhälle. En vägledning till arkiven 1520-1620 i Riksarkivet
http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=21625

FÅGELPERSPEKTIVFOTGRAFIER FRÅN VÄSTERÅS

Fotografen Kenneth Hudd på VLT har en intressant fotoserie som heter "Västerås från ovan". Han har tagit fotografier från flygplan eller höga byggnader i Västerås, till exempel från Domkyrkotornet. Till varje bild har Hudd skrivit historiska texter om området. Det fungerar väldigt bra med text och bild.
Läsa och titta mer: Hudd, Kenneth "Bilder från ovan"2010-03-13 (Stora torget) På Stora torget har kommersen blivit lite mindre. VLT2010-03-16. (Vallby) Här har bott folk i flera tusen år. VLT2010-03-17 (Järnvägsstationen) Ett stationshus med gamla anor. VLT 2010-03-23 (Rudbeckianska skolan) En klassiker i utbildningsbranschen. VLT2010-03-27 (Branthovda & Bjurhovda) Modernt boende i bävervatten. VLT

EN FOTOGRAF I 1920-TALETS VÄSTERÅS

En annan VLT-fotograf har journalisten Anders Lif skrivit om i VLT i artikeln "Fotografen som älskade staden" (15 mars 2010). Det handlar om fotografen E.W. Krassing som var verksam på 1920-1930-talet.

ANUNDSHÖG OCH GAMLA UPPSALA

2010-03-19T17:17:00.009+01:00

Hotade riksintresseområden: Anundshög med Badelundaåsen och Gamla Uppsala.

Hur stort värde och skydd har landets riksintresseområden? Två av Sveriges mest kända fornlämningsområden, Anundshögsområdet utanför Västerås och Gamla Uppsala, är hotade.
Ser man på politikernas intresse för två av landets viktigaste fornlämningsområdena verkar de inte stå högt i kurs. I Västerås styr Miljöpartiet tillsammans med de borgliga partierna. Här vill man flytta ridhuset från Hamre till att ligga intill Badelundaåsen och ridlederna ska gång igenom riksintressanta fornlämningsområdet vid Anundshögsområdet och Badelundaåsen.

LÄNSSTYRELSEN KRITISK TILL BYGGE PÅ RIKSINTRESSEOMRÅDE

Länsstyrelsen i Västmanland är kritisk till ett ridhusbygge på riksintresseområdet kring Badelundaåsen och Anundshögsområdet.

-Hela området har en väldigt lång förhistoria. Hela åsen är full med gravar och gravfält, och i åkermarkerna runtomkring har boplatserna legat. Senare års undersökningar har också visat att det här går längre tillbaks i tiden än vi har vetat. Det spänner åtminstone från 1100 före Kristus till år 500 efter Kristus, säger Ulla Bergqvist, arkeolog på länsstyrelsen till Tvärsnytt-

-Det skulle vara önskvärt om kommunen kunde hitta en lokalisering utanför riksintresseområdet, säger Magnus Johansson, handläggare på länsstyrelsen till Tvärsnytt.

GAMLA UPPSALA

I Uppsala vill man bygga ut Ärna flygplats för civilflyget, vilket kommer leda till ökat buller vid Gamla Uppsala. Arkeologen Magnus Alkarp är kritisk till Uppsala Airport AB:s planer på utbyggnad vid Ärna. Han skriver i en debattartikel i UNT:

”Nyare forskning indikerar att just det område där Uppsala Airport AB vill bygga sina terminaler och sina parkeringsplatser är en synnerligen högintressant del av komplexet Gamla Uppsala.”

Och fortsätter:

”När jag visar planerna för utländska arkeologer och historiker tappar de hakan. Ingen annanstans i världen hade detta förslag tagits på allvar.”

Läsa mer: Alkarp, Magnus 2010-03-18. Ärna ett hot mot Gamla Uppsala. UNT
http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=2-AV_ID=1027211,00.html
Nilsson, Mårten & Helgesson, Lisa 2010-03-19. Ja till civilt flyg. SR P4 Uppland
http://www.sr.se/uppland/nyheter/artikel.asp?artikel=3568541
Aziz, Linda 2010-03-18. Ridskola på förhistoriskt område? SVT Tvärsnytt.
http://svt.se/2.96110/1.1931882/ridskola_pa_forhistoriskt_omrade?lid=senasteNytt_1861886&lpos=rubrik_1931882
Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, Öp 62
http://www.vasteras.se/bobygga/planerpagaende/Sidor/oversiktsplanforbadelundaasenochridanlaggningop62.aspx
Västerås Stad. Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning November 2009 Stadsbyggnadskontoret. ÖP 62 Dnr: 08:10186-BN 540
http://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Byggnadsnämnd/ÖP62_samrådsversion6_lågupplöst.pdf
Läsa mer: Jensen, Ronnie 2009. Riksintresseområdet Badelunda U25. En kulturhistorisk fördjupningsstudie. Västerås Badelunda socken. Västerås kommun. Västmanlands länKulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:65
http://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Byggnadsnämnd/bilaga%205_kulturmiljörapporten.pdf
M I L J Ö - O C H P R O J E K T E R I N G S B Y R Å N . 2009. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning Bevarande- och utvecklingsplan
http://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Byggnadsnämnd/Bilaga%204_MKB%20med%20bilagor.pdf

Tervalampi berättar om historiska fynd

2010-03-10T20:34:00.007+01:00

TERVALAMPI BERÄTTAR

1. STENKLOT PÅ GRAVAR. ELLER, HADE DE EN HELT ANNAN FUNKTION?

2. Det ”äkta” Västmanland

Det finns bara ett område i Västmanland som är genuint västmanländskt. Det är Surahammars kommuns del av Kolbäcksdalen, det vill säga Sura och Ramnäs socknar. Det är den enda delen av Västmanland som har en unik prägel. De övriga delarna har inflytande från andra bygder och landskap.
3. Fornborgar
4. Strömsholms kanal 2010
5. Vottovaara hotad
6. KRLGS2 LÄNSMUSEET och VÄSTERÅS KONSTMUSEUM
7. Dystert om kultur och kulturmiljön i Västmanland

NYHETER OM ANUNDSHÖG OCH BADELUNDA

2010-03-10T20:30:00.007+01:00

Arkiv 2003-2009

ANUNDSHÖGSRUNSTENEN PÅ BOKOMSLAG

Fotografen Anders Giedemarks foto på runstenen vid Anundshög, utanför Västerås, pryder framsidan av boken Språken i Sverige(2010).
Läsa mer: http://www.sna.se

RUNSTENEN VID ANUNDSHÖG

I Språktidningen oktober 2010 skriver runforskaren Marit Åhlén om runsten vid Anundshög, utanför Västerås, i artikeln ” Anunds bror vilar vid mäktig hög” (sidorna 60-61).

TUNABÅTEN STYCKAD

Båten från grav 75 från Tuna i Badelunda har styckats i sex delar, en del ska till Göteborg och fem delar ska till Hallstahammar. Det handlar om en ny konservering av båten, var av en del ska till Västsvensk konservering för tester innan resten av båten ska konserveras. Resten av båten förvaras vid länsmuseets magasin i Hallstahammar.

- Målet är att ställa ut Tunabåten igen, gärna i ett nytt regionalt sammanhang, sade Carl-Magnus Gagge, länsmusiechef på Västmanlands läns musuem, till Vlt.

Läsa mer: Linder, Dan 2010-10-01. De packar ner Tunabåten. Vlt Del1. sid 28.

HÄFTE OM ANUNDSHÖG

På midsommarafton 2010 var det världspremiär ute vid Anundshög, nordost om Västerås.
Ett välbehövligt informationshäfte (28 sidor) om Anundshög och dess närområde presenterades av Badelunda Hembygdsförening. Den är skriven av John Kraft, tidigare journalist och redaktör på lokaltidningen VLT. Fotografierna i häftet har tagits av fotografen Kjell-Åke Jansson och Västmanlands läns museum. Det är den första samlade informationshäftet som behandlar de viktigaste fynden och upptäckter i Badelunda socken som Anundshögen, skeppssättningarna, storhögar, tingsplatsen, runstenen, gravfältet vid Tuna, labyrinten vid Tibble och de senaste tjugo årens utgrävningar och upptäckter, dock ej utgrävningarna vid Jutekärret.
Häftet riktar sig först och främst till besökare och läsare som inte har någon, eller liten kunskap om Anundshögsområdet. Fast bilden på omslaget - en skeppssättning och Anundshögen - och häftets titel Folkvid reste alla dessa stenar blir missledande. Den som inte känner till Anundshögsområdet får ju accissioner till att det var Folkvid som reste en skeppssättning vid Anundshög. Sedan finns det påstående som jag inte håller med författaren John Kraft om:
"Hednatidens Västmanland var ett glasbefolkat land där alla livnärde sig som bönder." och "Både Anundshögen och Gryta hög är så stora att man kan förmoda att de är gravmonument över kungar som har härskat över hela Mälardalen och kanske ännu större område"
John Kraft avviker från arkeologen Alexander Sanmarks utpekade tingshög, den cirka 30 meter i diameter och cirka 2-3 meter höga gravhögen norr om de stora skeppssättningarna. Han menar efter att Anundhögen uppförts utspelades tingsförhandlingar på högens topp. Det finns en tingsförordning från 1417 från Isle of Man som beskriver tingsförhandlingen skedde ovanpå tingshögen. Johan Kraft skriver: "Snorre Sturlason har också en berättelse om en tingshög i Namsotrakten i Norge på 800-talet. Han beskriver hur den lokale småkungen ordnade sitt högsäte uppe på högen. Med lite fantasi kan man föreställa sig att Anundshögen använts på samma sätt i förhistorisk tid."
En rolig anekdot är hur John Kraft gjorde den mycket detaljrika uppteckningen av labyrinten i Tibble med över hundra stenar avbildade: "Första sommaren i Västerås brukade jag gå upp tidigt, cyklade ut till Tibble och ritade av labyrinten, ett par kvadratmeter stenrader varje morgon, innan jag gick till tidningen."
Teckningen är daterad den 20 augusti 1980. Själv har jag aldrig varit någon morgonmänniska.

GENVÄG TILL SALA. ELLER, AVFARTSLED TILL ANUNDSHÖG?

Västerås kommun vill bygga trafikplats Närlunda vid E18, öster om Västerås, så fort som möjligt. Trafikplatsen läge är nuvarande tunnel under E18 vägen mellan Anundshög och Irsta.
– En bra möjlighet att visa Anundshög, som är ett riksintresse och ett unikt monument, säger Håkan Johansson, strateg på stadsledningskontoret i Västerås till Vlt.
En dröm för turismen till Kafé Anund och Anundshög kan tyckas, men Badelunda hembygdsförening är kritisk till förslaget. De menar att avfartsvägen mer blir en genväg för bilister och långtradare som skall Sala, via Anundshög och Hökåsen, och andra som ska till Finnslätten och Tunbytorp i Västerås, och till Hökåsen och Tillberga.

Läsa mer: Bergström, Britt-Louise 2010-05-07 Ny väg lyfter gammal hög.http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.800713-ny-vag-lyfter-gammal-hog
Wässman, Ola 2010-05-07. Inget lyft för Anundshög. Vlt Del2, sidan 7http://vlt.se/asikter/debatt/1.823956-hembygdsforening-inget-lyft-for-anundshog
Fredriksson, Yngve 2010-05-07. Staden vill snabba bygget. Vlt.http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.824208-staden-vill-snabba-bygget

OKÄND NEDTECKNING OM ETT GRAVFYND FRÅN BADELUNDA SOCKEN

Jag fann en tidigare okänd nedteckning av en slump då jag höll på att släktforska. I "Statestik" G:1 för Badelunda socken för år 1799 står det:

Under grushämtning fanns en Urna, förmodligen från Brännåldern, . . .kring en alns djup under jordytan, gjord af jord bruk började den förvittra i fria luften. Fyld med aska och ben desutom kring Urnan ännu Kol och brandsot. Sådane fynd, icke ovanliga i Balunda ås, vore det lilla djupet under jordytan ovanligt; om man icke på stället kunde skönja, at en Sednare tiders Kitsligtut hade förstört högen.

NYHETER OM HÄLLRISTNINGAR

2010-03-09T17:37:00.016+01:00

Ormberget, Västerås
Foto: Jouni Tervalampi 2010©

HÄLLMÅLNINGAR OCH HÄLLRISTNINGAR

Arkiv 2003-2009

Arkiv 2009-

NYA HÄLLRISTNINGAR VID FISKEBY, NORRKÖPING

http://www.folkbladet.se/kulturnoje/default.aspx?articleid=5677559

HÄLLMÅLNING UPPTÄCKT UTANFÖR JUNSELE

Östholm, Katarina 2011-04-22.Stenåldersfynd i Junsele. Allehanda.se
http://allehanda.se/start/solleftea/1.2914132-stenaldersfynd-i-junsele

BOK OM HÄLLMÅLNINGAR OCH HÄLLRISTNINGAR

Rödockrarummet (2010) heter en bok om hällmålningar och hällristningar som har gett ut av Norrlands Hällbildningssällskap. Sidor: 190 s Format: Pocket

Namnet rödockra i titeln är det stenåldersfolket målade på stenblock och klippor . Elva av nordens främsta arkeologer och hällbildningsforskare har skrivet ett varsitt kapitel. Bland annat skriver Helena Günther om ”Älgkon i hällbildsforskningen - en förbigången historia”, Pekka Kivikäs om ”Hällmålningar i Finland”, Ylva Sjöstrand om ”Symbolteoretiska reflektioner kring älgmotivet i den Ångermanländska hällkonsten” och Einar Myrholt om ”Et bergkunstmotiv - kort om forskningshistoriken rundt samisk historie i Tröndelag”.

Boken går att köpa genom Vulkan.
https://www.vulkan.se/Books.aspx?Category=13&Sortby=2

NORGES HELIGA HÄLLRISTNINGAR

Läsa mer: Past Horizons adventures in archaeology 2011-02-01. Norway´s secret petroglyphs.
http://www.pasthorizons.com/index.php/archives/02/2011/norways-secret-petroglyphs

HÄLLRISTNINGSSKEPP FRÅN JÄRNÅLDERN

Är många hällristningsskepp från 300-talet?

Läsa mer: Bengtsson, Lasse 2011. HÄLLRISTNINGSSKEPP SOM DATERINGSMETOD
Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar
http://www.hallristning.se/hallristningsskepp.htm

NYA TOLKNINGAR AV LÖKEBERGSRISTNINGEN

På Lökebergsristningen från Bohuslän finns en (jul)gran eller snarare en avbild av världsträdet. 2010 har bildarkeologer tagit en ny titt på hällristningslokalen och nya detaljer har kommit fram. Bland annat en möjlig schaman i tjurhuvudmask (?) och som håller ett rep i sin högra upplyfta hand.

Läsa mer: Svenskt HällristningsForskningsArkiv 2010. Ny spännande dokumentation av den kända hällristningen vid Lökeberg i Foss sn i Bohuslän. http://www.shfa.se/

TJUST HÄLLRISTNINGAR

Hällristningar från Tjust i Småland presenteras i Populär Arkeologi 4/2010

HÄLLRISTNINGAR UNDER GRAVHÖG

Haug finner spännande fynd vid Berg.

Under en gravhög i Berg i Stjørdal.i Tröndelag i Norge på en berghäll fann arkeologer fyra figurristningar i form av fyra fotsulor och fem skålgropar

– Det är första gången i Trøndelag att det har gjorts fynd med den här kontexten. Vi känner till liknande fynd i Sverige och på Lista. Men i Trøndelag ser det ut som det er första gång detta dyker upp, säger arkeologen Anne Haug till NRK.

Ness, Kaja Kristin 2010-10-20. Dette skjulte seg under askelaget. NRK
http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/nrk_trondelag/1.7344511

HÄLLRISTNINGAR VID NÄMNFORSEN UPPFÖRDES DÄR DET VAR BRA EKO-akustik

Tidigare har forskare upptäckt att i grottan med målningar vid Rouffignac i Frankrike har speciella ljud och att det är bättre akustik inne i Stonehenge än utanför.
Nu har den svenska arkeologen Annika Söderlind upptäckt att vid hällristningarna vid Nämforsen i Ångermanland har ett speciellt eko.

– Ungefär som att prata i en bubbla, säger hon till Allehanda.se

Läsa mer: InfoArtefact. 2010-10-01. Förhistorisk akustik medvetet valhttp://www.infoartefact.se/
Sundin, Jörgen 2010-10-01 Hällristningar som talar. Tidningen Ångermanland/Allehanda.se
http://allehanda.se/start/solleftea/1.2378457-hallristningarna-som-talar-
Cox, Trevor 2010-08-27 Acoustic archaeology: The secret sounds of Stonehenge. NewScientist
http://www.newscientist.com/article/dn19276-acoustic-archaeology-the-secret-sounds-of-stonehenge.html

ÖSTERBOTTENS FÖRSTA HÄLLMÅLNING UPPTÄCKT

Det samiska vistet vid Lappajärvi (LapparnasSjö) hade sitt heliga berg Pyhävuri (HeligtBerg) söder om sjön Lappajärvi). På det 148 meter höga berget finns två stycken samiska seiter vid namn Piekkolaola (Trollgrottan) och Sienkärsäkivi (Gristrynestenen). Redan 2008 anmälde arkeologientusiasten Kari Väisänen att han sett rödfärg på stenen Sienkärsäkivi. Arkeologen Kari Kinnunen från GTK var ute och titta på rödfärgningen och bedömde rödfärgningen som naturlig. På många stenblock kan man se rödbrunt färgskick och brukar vara järnoxid som tränger ut ur stenen, det vill säga järn som oxiderar. Mer känt som rost.
Utan att känna till anmälan om rödfärgningen besökte arkeologen Peter Holmblad och fotografen Mikael Herrgård berget Pyhävuori juli 2009 och fann på bergväggen vid Piekkolaola en svagt, svagt synlig målad älgfigur. De hade sett något som liknande ett älghuvud med en kropp, 17 x 13 cm. När de förstärkt det röda i bilden i Photoshop framträdde en tydlig älg, utan horn. Målningen har anpassats efter en kvartslinje i berget. Både benen står ovanpå kvartsådran. Det fann ytterligare några röda figurliknande målningar på samma ställe.
Den andra hällmålningslokalen var på den samiska stensejten Sienkärsäkivi. Arkeologen Peter Holmblad och fotografen Mikael Herrgård ser stenseiten som ett ansikte med en stor huvudbonad. Själv tycker när jag ser på fotografiet på stenen i deras artikel "Alajärven Pyhävuoren värikuvioista ja uhrikivestä" i tidskriften Eteläpohjalaiset Juuret 2/2010 att det mer liknar en liten stenpelare där en björn ligger och vilar med huvudet till vänster på bilden. Den utbucktade stenpartiet bildar björnens öga. Det enda fotografiet på en av hällmålningsfigurerna på Sienkärsäkivi visar en rombisk figur med två streck under och färgklick ovanåt till vänster. Den rombiska figuren har ett litet streckförläng i rombens högra udde. Jag tolkar som att det är stjärten på en andfågel/ripa/orre, där romben är själva kroppen och strecken nedanför är benen och färgklick ovanåt till vänster är fågelns huvud. Det ser ut som att figuren föreställer en gående fågel.

Tack till Leif Paulin från Vasa som har skickat artikeln till mig.

Läsa mer: Vasabladet 2010-10-15. Österbottens första hällmålningar upptäckta
http://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=129502

MORD AVBILDAT PÅ HÄLLRISTNING?

På en nyupptäckt hällristningsfält vid Hollendaröd, utanför Brastad, i Bohuslän har en mordscen huggits in. En figur med en höjd klubba blir nedstucken av en person som stöter in ett spjut i klubbmannens bröst. Ett vittne ser händelsen; en mansfigur som rastar sin hund.
Läsa mer om bronsåldersmord:

Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns Hällristningar
http://www.hallristning.se/faltrapport_2010.htm
Annebäck, Karin 2010-05-15. Unika hällristningar hittade utanför Brastad. Bohuslänningen.
http://bohuslaningen.se/nyheter/lysekil/1.822563-unika-hallristningar-hittade-utanfor-brastad
Goldhahn, Joakim 2009. Om krigens minne och att minnas krig – Hvidegårdsgraven revisited #2. Kalmar: Kalmar Studies in Archaeology V
Lindström, Jonathan. 2009. Bronsåldersmordet.http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2009/Host/lindstrom_jonathan-bronsaldersmordet-inbunden/

KONTAKTER MELLAN SYDEUROPÉER OCH BOHUSLÄNNINGAR

I SVT Vetenskapens värld (del 17) berättar arkeologerna Lasse Bengtsson, Li Vinter och Åsa Fredell om möjliga direkta eller indirekta kontakter med sydeuropéer och bohuslänningar.

Titta mer till och med 17 juni 2010 på SVT play. Cirka 24 minuter in i programmet.
http://svtplay.se/v/2003145/vetenskapens_varld/del_17_av_18__manniskans_proteiner?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,2003145/sb,p102815,1,f,-1
Läsa mer om kontakter med sydeuropéer och bohuslänningar:
Bertilsson, Ulf 1995. Handeln med metaller tar fart. Populär arkeologi Nr 4 1995
Fredell, Åsa 2003. Bildbroar.
Larsson, Tomas B. 1997. Materiell kultur och religiösa symboler
Olsson, Li 1996. Skeppets väg till Hälleberget: En komparativ bildanalys av hällristningsskepp i Sverige och skeppsbilder från medelhavsområdet. Stockholms universitet

HÄLLRISTNINGAR PÅ FACEBOOK

Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns Hällristningar
http://www.facebook.com/pages/Stiftelsen-for-dokumentation-av-Bohuslans-Hallristningar/255501968109
P.S: Du behöver inte vara medlem i Facebook för att se fotografierna på hällristningarna.

HÄLLRISTNINGSFIGURER FUNNA I SMÅLAND

Cirka hundra skepp och en solvagn har hällristningsexperterna Roger Wikell, Sven Gunnar Broström, Joakim Goldhahn and Kenneth Ihrestam funnit vid Casimirsborg utanför Gamleby i Västerviks kommun i Småland.

- Det är unikt i det här området. I hela Sverige finns bara ytterligare fyra eller fem hällristningar med liknande motiv, säger Joakim Goldhahn om solvagnen till TT

TT 2010-04-30. Hällristningsjubel i Småland. Svdhttp://www.svd.se/nyheter/inrikes/hallristningsjubel-i-smaland_4645363.svd
Dahlin, Michael 2010-04-30. På tur i Tjust. bloggen Misterhultaren.http://misterhultaren.blogspot.com/2010/04/pa-tur-i-tjust.html
Goldhahn, Joakim 2010-04-20. Mem rockar på. . .http://goldhahn.se/Bloog/Entries/2010/4/20_Mem_rockar_på....html
Rundkvist, Martin 2010-05-10. The Wee Folk Under the Cairn.http://scienceblogs.com/aardvarchaeology/2010/05/the_wee_folk_under_the_cairn.php

OSTKUSTENS HÄLLRISTNINGAR

Är en artikel om nyupptäckta hällristningar från "Simris till Fyris" skriven av Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam i boken ”Forntiden längs ostkusten 1”.

Läsa mer: Läsa mer: Papmehl-Dufay, Ludvig 2010-02-23. Forntiden längs ostkusten bok och seminarium. Bloggen: Arkeologi i Kalmar län.http://arkeologiikalmar.blogspot.com/2010/02/forntid-langs-ostkusten-bok-och.html
Arkeologi & Historia: http://booksondemand.e-butik.se/?cat_id=730&head_id=0

KVINNOFOTAVTRYCK MED SKÅLGROP?

Foten på hälleberget – en ristning på Stenshuvud

Läsa mer: Karin Rogius 2009-11-01 Foten på hälleberget – en ristning på Stenshuvud. InfoArtefact 2009.http://www.infoartefact.se/fastaknappar/artiklar/artiklar48.html

SKÅLGROP ELLER NATURBILDNING?

Hur ser en skålgrop ut? Den frågan kommer upp då den arkeologutbildade stadsantikvarien i Västerås rapporterade en förmodat skålgrop på Djäkneberget i Västerås. Den av Länsstyrelsen i Västmanland inhyrda arkeolog bedömde att den förmodade skålgropen inte var en skålgrop och blev därför inte registrerad som skålgrop i fornminnesregistret. Här är det två olika arkeologer som har två olika tolkningar om det är en skålgrop på Djäkneberget i Västerås. Vem ska man lita på?
Läsa mer: Jensen, Ronnie. 2009. Bronsålder på Djäkneberget ? En inventering utifrån en förmodad skålgrop. Fördjupad studie kring eventuella bronsålderslämningar. RAÄ 246, Djäkneberget, Västerås stad, Västmanlands län. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:08

http://www.kmmd.se/filearchive/9/983/KM%20Rapport%202009_08.pdf

FIGURRISTNINGAR FUNNA I KUNGSÅRA SOCKEN I VÄSTMANLAND

Vid Fridhem i Kungsåra socken fann Sven Gunnar Broström redan 2006 figurristningar i samband med att den nya E18 skulle byggas. Figurerna är två skepp. Om hällristningsplatsen finns kvar idag vet jag inte. Den kan ha sprängts bort i samband med bygget av E18.
Läsa mer: UV Bergslagen Rapport 2008:6 http://www.arkeologiuv.se/publikationer/rapporter/bergslagen/2008/rb2008_06.pdf

HÄLLRISTNINGSLOKAL FUNNEN I SKÅNE

En ny hällristningslokal har hittats vid Brantevik i sydöstra Skåne med bland annat tio skepp, tre fotsulor, en dansande person och en hand är inknackad i berget.
Läsa mer: Lawesson, Emma 2009-09-03 Ny unik hällristning upptäckt. http://www.ystadsallehanda.se/article/20090904/SIMRISHAMN/477347197/1365

2009-09-04 Grävare upprörd över att nytt fynd blev offentligt. Ystads Allehanda.
http://www.ystadsallehanda.se/article/20090904/SIMRISHAMN/869458487/1365/&/Gravare-upprord-over-att-nytt-fynd-blev-offentligt

HÄLLRISTNINGAR EFTER SMÅLANDSKUSTEN

Nitton hällristningslokaler i Västerviks, Oskarshamns, Mönsterås och Kalmar kommuner har under 2007 och 2008 rengjorts och dokumenterats.Nu är rapporten klar. I den finns massor av fotografier på målade hällristningslokalerKalmar läns museum rapport 2009:1 Hällristningar vid Smålandskusten.http://www.kalmarlansmuseum.se/site/hem/pub/pub_arkeologi/pub_ark_vastervik/hallristningar.pdf

LÄNKAR TILL HÄLLRISTNINGAR

Rockart Scandianavia http://www.rockartscandinavia.se/

Adoranten http://www.rockartscandinavia.se/se/artiklar2008.html

Svenskt HällristningsForskningsArkiv, SHFA http://www.shfa.se/

NYHETER OM SOCKENLAPPAR

2010-03-09T17:16:00.008+01:00

Motiv från en medeltida ullkorg från Dalarna (spegelvänd)

Sockenlappar av Jouni Tervalampi

Arkiv 2009-

Artiklar om sockenlappar i Sverige

Brändström, Fredrik 2004. "Sockenlappar". Populär Historia 1/2004.
Eriksson, Ulla.2002. Sockenlappar, Alir-anor nr 1 2002.2003. Söderala sockenlappar och vintersamer, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Hallerdal, Sven. 1998. Lappstuga minner om forna tider, Falu Kuriren, 3 september 1998.

http://arkiv.daltid.se/1998/09/19980903/FK-19980903-50.pdf
Larsson, Lars-Gunnar 2000. Sockenlapparnas språk. Saga och sed. Uppsala. sidorna 62-69
Roempke, Ville 2000. Vita Lopponica - okända sockenlappar i Lapp-Nils släkt (sidorna 81-92). HUR nr 6..Tema: Samer. Skiftserie utgiven av Landsarkivet i Östersund och föreningsarkivet i Jämtlands län.
Sandin, John-Erik..2003. "Sockenlappen" 1927. (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?. Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg
Svanberg, Ingvar 1976a. En samisk befolkning i Dalarna 1640-1850. C-Uppsats i etnologi, Uppsala universitet, HT (Stencil)

1976b. På den tiden det fanns vandrande samer i Baggbo. Borlänge Tidning, 8 oktober1976. sidan 5

1976c. Sockenlappar i Folkarebygden. Folkarebygden 1976, sidorna 41-45 1977. Samer i södra Dalarna. Tunum - Tunabygdens fornminnes- och hembygsförenings årsskrift 197., sidorna 51-57

1978. Bofasta samer fanns i Uppland på 1800-talet, Samefolket nr 9 1978, sidorna 7 & 29

1980a. Sockenlappar i nordvästra Uppland, Vår hembygd 4, Skriftserie utgiven av Hembygdens förlag, Östervåla, sidorna 310-312

1980b. Sockenlapparna i Jämtland. Jämten 1981. sid 115-126

1980c. Sockenlappar. En etnologisk studie av bofasta samer och deras nomadiska förfäder .i Mellansverige. Etnologiska institutionen. Uppsala.

1986. Sockenlappar. Rig 1986. häfte 4. sida 97-116

1999. Hästslaktare och korgmakare: resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar. Johan Nordlander-sällskapet. Skrifter 21. Umeå.
Tervalampi, Jouni 2005. Internet. Hästslakt. Från hednisk festmat till sockenlappar..http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerSockenlappar.html
Welinder, Stig ???? Samer och sockenlappar i Stora Skedvi, Skedviplogen ????, sidorna 20-22
Westerlund, Staffan 2003a. I Lapp-Britas spår vid Ingboviken (sidorna 6-7), Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..

2003b. De uppländska samernas bortglömda historia (sidorna 6-7), Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid? (Sidorna 44-49). Björklinge förr och nu 2006. Utgiven av Björklinge hembygdsförening

NYHETER OM KOLBÄCKSDALEN

2010-03-09T17:04:00.019+01:00

Sura, Ramnäs, Virsbo, Åmänningen, Hallsta, Kolbäck, Strömsholm m.fl.

Arkiv 2003-2008
Arkiv 2009-

HALLSTA- FÖREMÅL VANN KLENOD 2011

Carl Johan Perssons världsur Svedvi-Berg Hembygdsförening, Västmanland”Klocka av trä och metall som tillverkades av Carl Johan Persson i Hallstahammar på 1910-talet. Persson arbetade som kraftstationsmaskinist vid Bultfabriks AB och var mycket intresserad av astronomi och litteratur. På Bultens arbetarförenings basar 1915 kunde man, för priset av 10 öre, beskåda Perssons egenhändigt tillverkade ”världsur”. Det visade förutom tiden även vad klockan var i olika länder, datum, veckodag och år. Överst på uret finns en jordglob med vidhängande måne som på ett år rör sig ett varv runt en stålkula föreställande solen, sålunda kan även månens faser utläsas. Den visar även zodiaken och i vilket stjärntecken jorden befinner sig.”

Nättidningen svensk Historia 2011. 10 föremål till final i Klenod 2011
http://www.svenskhistoria.se/default.aspx?newsid=3318
Nergiz Ackblad, Nora 2011-10-19. Världsuret från Västmanland blev årets klenod. VLT

VÄSTMANLANDS MITTPUNKT LIGGER I SURA

Tidningen Västmanlands Nyheter har lokaliserat Västmanlands läns mitt punkt till Sura socken. Någonstans mellan gårdarna Skomakartorp och Rönningstorp väster om Västersjön och sydväst om samhället Surahammar.

Läsa mer: Johansson, Jan Å. 2011-10-13. Från Österrike till mittens rike. Västmanlands Nyheter (sidorna 24-25.
Tervalampi, Jouni 2011. Vykort Västmanland: Västmanlands läns falska mittpunkt
http://tervalampi.wordpress.com/2011/07/24/vykort-vastmanland-vastmanlands-lans-falska-mittpunkt/

BOK OM OLJEÖN, ÄNGELSBERG, VÄSTMANLAND

”Oljeön – Ett industriminne i Engelsberg” av Kersti Kollberg och Björn Ullhagen.

Läsa mer: Ekomuseum Bergslagens blogg 2011-06-16. Boken om Oljeön
http://ekomuseumbergslagen.wordpress.com/2011/06/16/boken-om-oljeon/

FLYGFOTON ÖVER SURAHAMMAR 2005

http://www.flygvapnet.com/sura%20fran%20luften2/index.htm

FILM OM STRÖMSHOLMS KANAL 1959
http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=272&returnurl=http://www.filmarkivet.se/sv/Sok/?quicksearch%3Dsorted%26filtercity%3DFagersta%26j%3Dj

INTRESSERAD AV LOKALHISTORIA KRING VÄSTANFORS/FAGERSTA I VÄSTMANLAND

Sällskapet Släktforskarnes organ Bruksanor från Fagersta har gjort pdf-filer av gamla nummer av Bruksanor.
Här kan du ladda ner gamla nummer av Sällskapet Släktforskarnes organ Bruksanor.

http://sallskapetslaktforskarnefagersta.dinstudio.se/empty_75.html

ORTNAMN I FAGERSTA

Ramström, Kent 2011. Uppkomna ortnamn i Västanfors församling. ( Norbergs församling och Västervålas församling ) https://sites.google.com/site/ortnamnivastanforsforsamling/

EKOBLADET BLIR ENBART DIGITALT

Ekomuseum Bergslagens tryckta informationsblad Ekobladet försvinner från och med december 2011. Därefter går det att ladda ned informationsbladet på Ekomuseum Bergslagens hemsida, även äldre nummer.

Läsa mer: Ekomuseum Bergslagens blogg
http://ekomuseumbergslagen.wordpress.com/2011/11/11/ekobladets-olika-faser/
Hemsida: http://www.ekomuseum.se

EN AV SVERIGES EGENTILLVERAKDE BILMOTOR RENOVERAD

En Sveriges första bilmotorer Vabis 1903, tillverkad i Surahammar, har blivit renoverad av medlemmar från Aros Motorveteraner och fungerar.- Det är en encylindrig motor som konstruerats av Gustaf Eriksson år 1901. Föreningen btev inbjuden att köpa in den i mitten av1990-talet och några av våra pensionerade medlemmar började titta på den. Det slutademed att den renoverades till funktionsdugligt skick, säger Gunnar Sjölin, ordförandeför Aros Motorveteraner, till VLT

Läsa mer: Ernhiemer, Jan 2011-04-15- hallå där! Gunnar Sjölin. VLT. Sidan 5Lyssna på motorn: http://www.arosmotorveteraner.se/

SURABOR AVBILDADE I SURA KYRKA

Lisbeth Wehl intervjuas i VLT. Hon var14 år när hon stod model till Nils Aaron Berges
berömda kormålningar i Sura kyrka.
Läsa mer: Haraldsson. Lillian 2011-02-19. Många Surabor stod modell när Nils
Aaron Berge målade koret i Sura kyrka. VLT

EN AV SVERIGES ÄLDSTA ARMPROTES TILLVERKADES PÅ SURA BRUK

När en 13-årig bruksarbetare förlorade sin vänster arm och höger hand på Sura bruk 1868 tillverkades proteser åt honom.
Läsa mer: SVAR 2010. En olycka på Surahammars Bruk 1868

http://www.svar.ra.se/web/svarfolder/forska/dokument/En_olycka_på_Surahammars_Bruk_1868.pdf

PENGAR TILL BOK OM OLJEÖN, ÄNGELSBERG, VÄSTMANLAND

Kersti Kollberg, Uppsala, och Björn Ullhagen, Tierp, har erhållit 150 000 kronor i anslag för att skriva om Oljeön i Engelsberg, Västmanland från Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse.
Kersti Kollberg var barnbarn till oljeraffinaderiets sista chef Werner Larsson.

- Oljans historia är jättespännande. Min ambition är att levandegöra den. Det blir en beskrivning av processen med bilder av oljekar och oljefat. Jag skriver mycket om hur livet på ön var de sista decennierna av 1800-talet, sade Kersti Kollberg till Fagersta-Posten.

Läsa mer: Pressmeddelande Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse 2011
http://www.cisionwire.se/ax-son-johnsons-stiftelse/pressmeddelande-axel-och-margaret-ax-son-johnsons-stiftelse85825
UNT 2011-02-14. Stipendiepengar till UNT-medarbetare
http://www.unt.se/kultur/stipendiepengar-till-unt-medarbetare-1247580.aspx
Svalbo, Lina 2011. Tilldelas 150 000 för bok om Oljeön. Fagersta-Posten

THORE SKOGMAN

Sångaren och artisten Thore Skogman får en plats uppkallad i sin hemort Hallstahammar.

Läsa mer: Meh. Jackie 2011. Detta är Skogmans plats . VLT
http://vlt.se/nyheter/hallstasura/1.1111069-detta-ar-skogmans-plats

BRÖD I BERGSLAGEN

ABF i Smedjebacken och Ekomuseum Bergslagen bedriver leaderprojektet ”Bröd i Bergslagen”

”Nu börjar vi att på plats inventera bakugnarna i Ekomuseum för vårt stora gemensamma Leaderprojekt ”Bröd i Bergslagen”. Vi ska även undersöka intresset på våra besöksmål att delta i brödprojektet. Det ska ju inte upplevas som något tvång utan det ska ju vara något som inspirerar och utvecklar. På Västanfors finns en ganska ny och underbart fin bakstuga och den fanns förstås i våra tankar. Västanfors är centralt beläget i Ekomuseum och dessutom är hembygdsgården alltid öppen.”, skriver Christina Lindeqvist på Ekomuseum Bergslagens blogg

Läsa mer: Ekomuseums Bergslagen blogg om ”Bröd i Bergslagen”

http://sv.wordpress.com/tag/brod-i-bergslagen/

SURAHAMMARS BRUKS ARKIV

Fortfarande är Surahammars bruks arkiv ägarlöst i mitten av januari 2011, enligt uppgifter ur Arkiv Västmanland Facebook.
Läsa mer: Arkiv Västmanland Facebook.
http://www.facebook.com/pages/Arkiv-Vastmanland/368169918842

FORTSATT UPPRUSTNING AV HANTVERKSBYN I RAMNÄS

Den gamla lancashiresmedjan i Ramnäs, som idag har förvandlats till Ramnäs Hanverksby, intill Strömsholms kanal får 40 000 kronor från Sparbankstiftelsen. Det är den gamla smedjan som tillverkade verktyg åt lancashiresmedjan som ska rustas upp.

Läsa mer: Haraldsson, Lillian 2010-12-21. Historiskt arv bevaras i Ramnäs. Vlt sid 16

HUR VAR DET ATT ARBETA PÅ SURA BRUK PÅ 1800-talet?

Mats Carlsson-Lénart har grävt i Sveriges Radios arkiv efter inslag från Västmanland. Där fann han en intervju med 87-årige bruksarbetaren Karl-Gustav Dahl (f. 1857-?) från Surahammar. Det var producenten Manne Berggren som gjorde en radioserie 1944 med arbetsnamnet: ”Ett tvärsnitt genom brukets historia och liv av idag”. Den radioserien skulle vara intressant att lyssna på. . .

Läsa mer: Carlsson-Lénart, Mats 2010-12-23. Smed från Färna äldsta bevarade rösten. Vlt, sidan 8

EKOMUSEUM BERGSLAGENS BLOGG

http://ekomuseumbergslagen.wordpress.com/

1500-tals SMEDJA I VÄSTMANLAND FÖRSTÖRD

Englikebennings smedja (Sågholmssmedjan) från 1597 vid Ängelsberg i Västmanland ramlade ihop på grund av bristande underhåll och snön i december 2010.

Mellander, Helena 2010-12-17. Smedja rasade i Ängelsberg, Sveriges Radio Västmanland P4.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=4246211Andersson, Malin 2010-12-17. Gamla smedjan i Ängelsberg har rasat. PriMAleve! Kulturtjänst.
http://www.primaleve.se/allmant/gamla-smedjan-i-angelsberg-har-rasat

KOLBÄCKFOTOGRAF SAMLING SKÄNKT TILL LÄNSMUSEUM

17 000 glasplåtar av fotografen Gustaf Åhman (1885-1969) från Kolbäck har skänkts av Hallstahammars kommun till Västmanlands läns museum. Åhman var verksam från 1917 till 1969.

Läsa mer: Jägeberg, Anders 2010a. Gustaf Åhman förevigade Kolbäck. Västmanlands Nyheter 9 december 2010. Sidan 12
2010b. Byggde första kameran själv. Västmanlands Nyheter 9 december 2010. Sidan 13

SKELETTUNDERSÖKNINGAR FRÅN SURA GAMLA KYRKA

Caroline Groth har skrivit en kandidatuppsats i osteologi om skeletten från Sura Gamla kyrka vid Högskolan på Gotland.
Läsa mer: http://hgo.diva-portal.org/smash/get/diva2:352403/FULLTEXT01

BOK OM AFFÄRER I SURAHAMMAR

En ny bok om Surahammars affärsliv från 1850-2000 har gjorts av Anders Lindberg och Lars Erik Lundberg letat fram uppgifter om 140 affärer. Det är Surahammars hembygdsförening som ger ut boken.

Läsa mer: Patring, Ingrid 2010-11-09. Gamla Suraaffärer i ny bok. Vlt Del 1, sidan 15

DRÖMMEN OM EN SEGELLED MELLAN SVARTÅN OCH STRÖMSHOLMS KANAL

På 1830-taldet fanns det planer på att med en kanal mellan Svartån och Strömsholms kanal. Om det kan du läsa i Bergslagsrötter på Internet.

Segelleden Svanå – Fors samt förslag till kanal Västerås - Karbenning vidare till Strömsholms kanal.
http://www.genealogi.se/bergslagen/pdf/Svanasegelled.pdf

RAMNÄS OCH SKOGEN

Nu finns Tina Sundqvist artikel “Ramnäs bruk och dess skogshistoria” (1995) på Internet.

http://pub-epsilon.slu.se:8080/1219/01/Sundkvist_T_1995.pdf

STRÖMSHOLMS KANAL 2010

http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/06/stromsholms-kanal-2010.html

STÖRSTA HAGLET FÖLL I RAMNÄS

Det största hagelnedfallet i Sverige skedde den 4 juli 1953 i Ramnäs i Västmanland. De uppmättes som äggstora och vägde cirka 200 gram.
läsa mer: Eggertsson Karlström, Carla 2010. Största haglet i Sverige. SMHI-Väder och Vatten Nr 4 2010. sidan 23

VIRSBO, RAMNÄS OCH HALLSTA I FOTOBOK

Nordiska museets årsbok Fataburen 2009 handlar om "Amatörfotografernas värld". Anette Rosengren skriver om två artiklar med anknytning med Västmanland. Artikeln "På cykel i Bergslagen" handlar om ett litet fotoalbum med tjugo fotografier från en cykeltur som två yngre kvinnor gjorde på 1920-talet. En bild i artikeln är från Ramnäs där den ena kvinnan ligger på rygg på en filt (?) och röker. Titeln heter "Siesta i Ramnäs" och under fotografiet står det: "Från Skinnskatteberg foro vi en skogig väg till Ramnäs".
Den andra artikel handlar om fotografen Nils Peter Blix från Hallstahammar och ett av hans fotografier i artikeln är taget i Virsbo.

ÄNGELSBERG ANNO 1895 & 2009

Ängelsberg vid östra stranden av sjön Åmänningen är förmodligen det vackraste samhället efter Kolbäcksån vattensystem och som är en del av Strömsholms kanal. 1895 var samhället en konstnärskoloni för kända svenska konstnärer. 2009 besökte journalisten Åsa Ottosson och konstnären Mats Olofsson Ängelsberg, som har illustrerat artikeln "bruksort i världsklass" i Turist #1 2010. De har jämfört dåtidens turistparadis med dagens Ängelsberg som turistort och intervjuat den 92-årige guiden Lars M. Larsson som fortfarande guidar turister vid Engelsberg bruk och vid Oljeön.

SURAHAMMARS STÖRSTE ISHOCKEYSPELARE DÖD

Suras störste ishockeyspelare Ronald "Collman" Pettersson är död. Det var så kallades i Surahammar när han spelade i Surahammars IF mellan 1953-1955. Det var efter flytten från Surahammar som han blev "Sura-Pelle" med hela svenska folket.

Läsa mer: Jangerdahl, Bernt 2010-03-08. Sura-Pelle död. VLT Del2, sidan 5.
http://vlt.se/helalivet/1.756582-sura-pelle-ar-dod
Dahllöv, Anna 2010-03-09. Sura-Pelles minne ska hedras. VLT
http://vlt.se/nyheter/hallstasura/1.758111-sura-pelles-minne-ska-hedras

DET "ÄKTA" VÄSTMANLAND

Det ”äkta” Västmanland

Det finns bara ett område i Västmanland som är genuint västmanländskt. Det är Surahammars kommuns del av Kolbäcksdalen, det vill säga Sura och Ramnäs socknar. Det är den enda delen av Västmanland som har en unik prägel. De övriga delarna har inflytande från andra bygder och landskap.

KANALBÅTAR VID ÅMÄNNINGEN

Vad var det för jaktsskepp och ångbåtskaptener som huserade kring Åmänningen och Strömsholms kanal? Det har Nils Olof Wall i “Projektet Wålabor Förr” hos Västervåla Hembygdsförening studerat. Han har skrivit artikeln “ SKEPPARE FRÅN VÄSTERVÅLA OCH DERAS BÅTAR” och en förteckningar över ångbåtskaptener. jakt- och pråmskeppare.

Läsa mer: Nils Olof Wall “Projektet Wålabor Förr” , Västervåla Hembygdsförening: “ SKEPPARE FRÅN VÄSTERVÅLA OCH DERAS BÅTAR” och en förteckningar över ångbåtskaptener, jakt- och pråmskeppare.
http://www.vastervala.nu/projekt/walaforr/SkeppareText.pdf
http://www.vastervala.nu/projekt/walaforr/SkeppareLista.pdf

BOK OM VIRSBOS HISTORIA

Det är den före detta brukskamrern Bengt Antonsson som har skrivet boken om Virsbo med titeln
”Brukskamrerns Virsbo”
- Det började med att jag blev guide på Ekomuseum Bergslagen, då var jag tvungen att vara påläst. Jag fick rådet, att den som guidar måste veta mer än de som lyssnar och det tog jag till mig, säger Bengt Antonsson till VLT.

Läsa mer: Cavallini, Birgitta 2009-11-29. Virsbos historia. VLT
Bengt Antonsson 2009. Utdrag ur boken. http://www.gammelbo.se/Bygden/Kolandet.htm
Innehåll: http://www.wirsboarkiv.se/butik.htm

KOLBÄCKSÅNS KÄLLOR

Eller, som hallstingen (dialektalt för hallstahammarsbor) Per Wernberg kallar för "Källandet". Han säger till VLT:
- Den känsla jag har fått både i Dalarna och Västmanland är att många kanske inte förstår att dessa alla dessa flöden rinner ihop till en står å.
Den å Wernberg menar är Kolbäcksån och dess alla källor och bäckar som rinner ut i ån.
- Jag har valt att kalla området för Källandet, ett land med många källor och källflöden, säger Per Wernberg till Gröna Draken.
Den som vill veta var alla källor och flöden till Kolbäcksån finns i Dalarna och Västmanland kan gå in på Per Wernbergs hemsida "Källandet": http://www.kallandet.se/

Läsa mer: Ängfors, Sara 2009-11-21. Han vill lära oss mer om Kolbäcksån. VLT, sidan 17
Gröna Draken 4-09. Han kartlägger Kolbäcksåns källor, sidan 22.

NYHETER OM SAMER I SVEALAND

2010-03-09T16:45:00.011+01:00

Arkiv
Arkiv 2009-

SAMER I BERGSLAGEN?

På webbsidan ”Samiska rummet” skriver arkeologen Ewa Ljungdahl i artikeln ” Finns det spår efter skogssamer i Bergslagen?”, om ett besök i Norbergsskogarna.

Läsa mer: Ljungdahl, Ewa 2010. ”Finns det spår efter skogssamer i Bergslagen?”. Samiska rummet.
http://www.samiskarummet.se/aktuellt/finns-det-spar-efter-skogssamer-i-bergslagen.html

BRONSMYNT VISAR PÅ KONTAKTER MELLAN SAMER OCH SKANDINAVER

Bronsmynt visar på kontakter mellan samer och bondeskandinaver. Det menar arkeologen Inger Zachrisson i Fornvännen 2010/3.
Nästan 50 stycken äldre bronsmynt är funna i Dalarna. De är funna kring Dalälven, Siljan, Enån och Runns vattensystem. Det är i samma område vi finner många av Dalarnas samiska fångstmarksgravar.Flera av fyndet har en offerkaraktär i källor, intill bäckar och vid myrar. Hos både bönder och samer har man haft en tradition att offra vid bäckar och mossor under järnåldern. Hos samerna levde traditionen att offra vid bäckarna till slutet av 1600-talet i Härjedalen. År 1699 stod samerna Jonas Torkelsson och hustrun Gunilla vid Funäsdalsfjällen åtalade för avgudadyrkan. De ska dyrkat vid ”avgudalunden vid Mito Kläpp” och ”kastat flinta och stål uti en källa och rinnande vatten.”

I en källa vid Kärvåsens by i Boda socken i Dalarna fann lokalbor 11 stycken bronsmynt från järnåldern. Intill Kvarnbäcken vid Korsgården i Falun fann en person ett bronsmynt från 300-talet, präglat i det romerska riket. Vid en myr nedanför ”herrgården” vid Sörbo i Svärdsjö socken i Dalarna har man vid två tillfällen funnit ett romerskt silvermynt, ett romerskt bronsmynt och en fingerring av guld.

Zachrisson har pekat ut en plats där pälshandlare och samerna från Dalarna kan ha mötts. Näset mellan Öster- och Västerdalsälven. Där har man vid tre tillfällen funnit tre romerska bronsmynt. Möjligen är de romerska mynten offrade. Två av lösfynden nämns fyndplatsen som ”vid en större bäck, Humlebäcken”.Även udden ”De öste” vid Storsjön i Härjedalen skulle kunna varit en mötesplats, där pälshandlare och samer möttes. På udden har arkeologer funnit 12 bronsmynt från cirka 210 f. Kr till cirka 1610 e. Kr.

Läsa mer: Zachrisson, Inger 2010. Vittnesbörd om pälshandel? Fornvännen 2010/3. Sidorna 187-201.

LAPP-ANDERS I BAGGBO

Om Lapp-Anders i Baggbo i Dalarna kan du läsa i Vägverkets broschyr "Närsamhället" (1998)
Läsa mer: Vägverket. 1998. Närsamhället
http://publikationswebbutik.vv.se/upload/1824/88184_narsamhallet.pdf

TVÅ UNIKA SAMISKA ACKJOR FUNNA I DALARNA (20 juli 2007)

Två unika samiska slädar - ackjor - har blivit återfunna i Äppelbo socken. Den ena ackjan ställs ut i Äppelbo hembygdsgård tillsammans med information om skogssamerna som vistades i Äppelbo på 1700-talet. Det är Mattias Lundell och Rut Nilsson har gjort utställningen. Vid hembygdsgården ställs även fotografier och andra saker knutna till Äppelbo socken.Ackjornas ursprung är ännu oklart. Om de tillhört skogssamerna från Dalarna eller andra samer är ännu oklart. Carl Linneus, sedermera Carl von Linné, besökte Äppelbo socken den 9 augusti 1734 och där mötte han samer: Den 9 augusti. Bröt man upp om morgonen ifrån Äppelbo. . . När man rest 3/4 mil från Äppelbo, låg nere i en myra 3:e lappkojor, som där av gållapparna blivit uppbygda; ty här i församlingen eller pastorat är lapphushåll indelta, vars flit i sina kristendoms stycken av prästerna berömdes. På onsdagar under juli är det visningar, klockan 14-18.

Källor och läsa mer: Meddelande och fotografier från Mattias Lundell
Högkvist, Eva 2007. Om Äppelbo sockens historia, Dala-Demokraten, 5 juli 2007
Olin, Lisa 2007. Linné-inspirerad utställning i Äppelbo, Dalarnas Tidningar, torsdag 12 juli, sidan 17

SAMER I VÄSTMANLAND (2 april 2006)

Jag (Jouni Tervalampi) blev jag intervjuad av lokaltidningen vlt i tisdag om samer i Västmanland. Det är ett material som kan komma in dagen efter eller om 3 månader. Redan efter intervjun tänkte jag: "Bara det inte kommer in på lördag. Den 1 april". För den som inte känner till att fanns samer i Västmanland. Vem tror då att samer finns i Västmanland när artikeln kommer in just 1 april. Då alla vet att lokaltidningen brukar ha en bluffartikel just den dagen. Fast nu gör det ingenting. Det blev en riktigt bra artikel.

Läsa mer: Bergold, Kersti 2006. Lappläger i Dingtuna, vlt, Lördag 1 april 2006, sidorna 60-61

SAMER I UPPLAND? ( 2 mars 2006)

I Björklinge hembygdsförening årskrift "Björklinge förr och nu 2006" skriver Inger Zachrisson om: "Fanns det samer i Uppland i gången tid?" Där skriver Inger Zachrisson i artikeln " Fanns det samer i Uppland i gången tid? " om sockenlappar, skogssamer och samer knutna till högstatusplatser: samekvinnor som gifter sig med sveakungar, båtgravfälten Vendel, Valsgärde och Tuna i Alsike, samer på Birka, i Sigtuna och Uppsala. Hon skriver bl.a. : "Det mytiska släktträd som nordiska kungadynastier konstruerade kunde ha en samisk anmoder eller -fader."
Hon är arkeolog och var redaktör och skrev stora delar av boken " Möten i .gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien". Monographs 4, Statens Historiska.Museum, Stockholm,1997

Källa: Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid?, Björklinge förr och nu 2006, Utgiven av Björklinge hembygdsförening, sidorna 44-49

SAMER I DALARNA (2 november 2005)

I Dagsverkets Nr 3 - 2005 skriver Björn Engström om "Lappar i Svärdsjö". Den finns som pdf-format på Internet.
I samma nummer skrivs om en okänd försvarsmur som användes vid slaget vid Brunnbäck april 1521, innan slaget vid Badelunda, utanför Västerås. http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv32005.pdf

Artiklar om skogssamer och sockenlappar i Svealand

Dalarna

Ahlberg, Hakon .2000. Samer fanns fordom över hela landskapet. Dalarna genom 2000 år. AB Dala-Demokraten. Falun
Bennström, Greger 2006. Ett samiskt offerfynd i Falun?, Dalarna 2006
Dalarnas museum 2006. "Lappgubbens grav", Dalarna 2006, sidan 330
Einarsson, Leo 1995. Arkeologen Maria Lannerbro Norell hade mycket intressant att visa och berätta då.hon gästade skogsmuseets årsmöte. Mora Tidning, 17 mars 1995.
Engström, Björn 2005. Lappar i Svärdsjö, Dagsverket nr 3 2005, utgiven av Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund och Dalarnas museum (sidan 10), http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv32005.pdf
Hallerdal, Sven. 1993. Liggande hönor offerplats för forntida samer?, Falu Kuriren, 28 augusti 1993.
1995a. Det har funnits både renskötande och andra samer i Rättvik. Falu Kuriren, 12 januari 1995..
1995b. Hästslakt. En intressanta bild på Ullkorgen. Frågan är om det är en same som slaktar hästen eller om det vittnar om en förkristen rit. Falu Kuriren, 12 januari 1995.
1998. Samer Dalarnas urinvånare.Ny bok lyfter fram eftersatt folkgrupp ur historiens glömska, Falu Kuriren, 9 juni 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/06/19980609/FK-19980609-17.pdf
1998b. Samer i Dalarna. Kåtornas folk Falu Kuriren, 29 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980729/FK-19980729-38.pdf
1998c. Samer har funnits i hela Dalarna, Falu Kuriren, 29 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980729/FK-19980729-38.pdf
1998d. I spåren efter K E Forsslund, Falu Kuriren, 31 juli 1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980731/FK-19980731-15.pdf
1998e. Etnisk rensning av samer i Dalarna, Falu Kuriren, 31 juli 1998
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980731/FK-19980731-15.pdf
1998f. Kyrkoböckerna berättar, Falu Kuriren, 31 juli 1998
1998g. Mystiska hönor ruvar på hemligheter, Falu Kuriren, 4 augusti1998.
1998h. Lappstuga minner om forna tider, Falu Kuriren, 3 september 1998
.http://arkiv.daltid.se/1998/09/19980903/FK-19980903-50.pdf
1999. Dalagåta i Trysil, Falu Kuriren, 7 maj 1999.
http://arkiv.daltid.se/1999/05/19990507/FK-19990507-27.pdf
2000. Klotter i Haraldsbo (samisk ristning), Falu Kuriren, 17 januari 2000.
2000b. Siljansbygdens offerstenar lever farligt. Det visar historien, Falu Kuriren, 28 april 2000.
2001a. Gränserna kring Bjursås, Falu Kuriren, 11 juli 2001.
2001b. Forskargrupp jagar sponsor (Haraldsboristningen), Falu Kuriren, 28 september 2001.
2002a. Falun. Gudagubbe blev hundratals år yngre, Falu Kuriren, 15 april 2002
http://arkiv.daltid.se/2002/04/20020415/FK-20020415-FK-32.pdf
2002b. I samernas spår, Falu Kuriren, 11 maj 2002., http://arkiv.daltid.se/2002/05/20020511/FK-20020511-FK-40.pdf
2006. Nya fynd av mystiska stenar Ingen vet varför folk pallade upp de stora stenarna, Dalarnas Tidningar, 6 september 2006
http://arkiv.daltid.se/2006/01/20060104/FBN-20060104-DT-05.pdf2006b. Linné startade hönsjakten i Tandövardens naturreservat, Dalarnas Tidningar, 6 september 2006 http://arkiv.daltid.se/2006/01/20060104/FBN-20060104-DT-05.pdf
Klockar, Lars-Eric 2000. Krukskärva ännu en bit i samepusslet, Falu Kuriren, 21 januari 2000.
Rostvik, Allan 2004. Samiska kulturminnen i Dalarna. Kyrkböcker och ortnamn berättar, Dagsverket nr 4 2004 - Årgång 24, http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv42004.pdf
Svanberg, Ingvar 1976a. En samisk befolkning i Dalarna 1640-1850. C-Uppsats i etnologi, Uppsala universitet, HT (Stencil)
1976b. På den tiden det fanns vandrande samer i Baggbo, Borlänge Tidning, 8 oktober1976, sidan 5
1976c. Sockenlappar i Folkarebygden, Folkarebygden 1976, sidorna 41-45
1977. Samer i södra Dalarna, Tunum - Tunabygdens fornminnes- och hembygsförenings årsskrift 1977, sidorna 51-57
1983. Samer i Lima, Öfre Gäldet, Medlemsblad för hembygdsföreningarna i Malung, Lima, Rörbäcksnäs och Transtrand 3/83, sidorna 8-9
Welinder, Stig ???? Samer och sockenlappar i Stora Skedvi, Skedviplogen ????, sidorna 20-22

Västmanland

Bergenhamn, Helena .2002. "Skogssamerna - folket vi inte minns", sidan 4, (Jouni Tervalampi om hans sameforskning i Västmanland). Vestmanland Läns Tidning, Tisdagen den 30 juli 2002.
Bergold; Kersti 2002. "Samer har en egen historia i Västmanland", sidan 45, (Jouni Tervalampi om hans sameforskning i Västmanland) Vestmanland Läns Tidning, Lördagen den 14 september 2002.
2006. Lappläger i Dingtuna. sameforskaren Jouni Tervalampi..., vlt, Lördag 1 april 2006, sidorna 60-61
Tervalampi, Jouni 2002. Internet. Full fart i Västmanland på 1620-talet, http://medlem.spray.se/jaaaaa/November2002.html
2003a. "Samen Olof Andersson från Åsele lappmark som tog livet av sig i Skultuna 1701", sid 12, Växpressen - Informationsblad för Växhuset i Västerås. Nr 11 Årg. 7 December 2003.2003b. Internet.Samen Olof Andersson från Åsele lappmark som tog livet av sig i Skultuna i Västmanland 1701.
http://medlem.spray.se/jaaaaa/December2003.html
2006c. Sökande efter samiska lämningar i Västmanland från historisk tid, Okvistat december 2006, sidorna 8-9
ttp://medlem.spray.se/jaaaaa/OkvistatDecember2006.html

Södermanland & Stockholm

Dunfjeld, Maja & Zachrisson, Inger. 2001. Samiska föremål ur Stockholms jord (sidorna 160-163), Upptaget. Arkeologi i Stockholm inför 2000-talet. Sankt Eriks årsbok, utgiven av Samfundet S:t Erik, Stockholms Stadsmuseum, Stockholms Medeltidsmuseum.

Uppland

Svanberg, Ingvar 1978. Bofasta samer fanns i Uppland på 1800-talet, Samefolket nr 9 1978, sidorna 7 & 29
1980. Sockenlappar i nordvästra Uppland, Vår hembygd 4, Skriftserie utgiven av Hembygdens förlag, Östervåla, sidorna 310-312.
Westerlund, Staffan. 2003. I Lapp-Britas spår vid Ingboviken (sidorna 6-7). Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
2003b. De uppländska samernas bortglömda historia (sidorna 6-7). Uppsala Nya Tidning,.Måndagen den 1 september 2003..
Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid? (Sidorna 44-49). Björklinge förr och nu 2006. Utgiven av Björklinge hembygdsförening.

NYHETER OM FINLAND & SAMER

2010-03-09T16:31:00.022+01:00

Arkiv 2009-

FINLANDS MAGISKA STENAR

Finländaren Leif Paulin skriver om märkliga stenar som ansiktsformade stenar och uppallade stenar. Möjligen kan någon sten ha fungerat som en samisk site.

Läsa och titta mer: Paulin, Leif 2012. Vanhan kansan kivikulttuuriperinne Suomessa osa 1
http://www.sinikivi.com/15/

VÄSTFINSKT SMYCKE FUNNET OFFRAD I EN ÄLV?

I augusti 2011 fann Jouni Kalliokoski ett armband av brons i den delvis uttorkade älven Loimijoki strax norr om samhället Huittinen i sydvästra Finland. Efter älven, både norr och söder om fyndplatsen, har västfinska gravar hittats i Kokemäki och i Huittinen. Smycken är lokalt, det vill säga sydvästfinskt.
Den kan finnas minst två möjligheter; en kvinna har drunknat i älven, eller att smycket har offrats i älven.
Lauhio, Eveliina 2011-10-05. Mies löysi viikinkinaisen rannerenkaan Huittisissa. Iltalehti.fi
(En man hittade en vikingatida kvinnas armband i Huittinen)
http://www.iltalehti.fi/uutiset/2011100514516206_uu.shtml

7000 ÅR STENSÄTTNING FUNNEN I FINLAND

http://inventerare.wordpress.com/2011/07/06/finish-archaeologist-has-unearthed-a-7-000-year-old-grave-in-osterbothnia/

SKELETT FRÅN FINSKT OFFER/BEGRAVNINGSTJÄRN SKA UNDERSÖKAS

I ett finskt offertjärn – Levänluhta – i Storkyro socken i Österbotten i Finland har man under cirka 130 år funnit offrade föremål från 400-700-talet, bland annat har arkeologer funnit skelettrester efter minst 98 personer. Att så många människor begravts eller offrats i en forntida sjö ställer nya frågor. ” Varför har man valt att begrava sina döda på ett så avvikande sätt i en sjö?. . .Det verkar troligt att de som blivit begravda i Levänluhra har representerat en helt annan ideologi och syn på döden. . .Man får inte heller glömma bort att våt marker ofta ansetts ha övernaturliga egenskaper inom den fenno-ugriska mytologin, vilket säkerligen har lyft fram dessa platser ännu mer”, skriver arkeologen Anna Wessman i artikeln ”våtmarksgravarnas mysterium” i Populär Arkeologi 2/2011. Nu ska ett tvärvetenskapligt projekt försöka få ett svar på skeletten från Levänluhta.

BOSKAPSSKÖTSEL I SATUKUNTA I FINLAND FRÅN BRONSÅLDERN

14C-datering från en tand från ett nötkreatur visar att man bedrev boskapsskötsel i Satukanta 1000 f. Kr.
Läsa mer: Österbottens tidning 2011-01-28. Gravfynd avslöjar tidig boskapsskötsel
http://www.ot.fi/Story/WireStory.aspx?storyID=32252

ÅLANDS STENÅLDER

Ålands stenålder är bara 100 år gammal
http://www.alandstidningen.ax/article.con?id=25327&iPage=5

ANDRA VÄRLDSKRIGET FINLAND

Sovjetiskt flyg i hjärtat av Finland
Av Christer Bergström
http://www.krigsmyter.nu/km19stridsflygarekarelen.pdf

Finska vinterkriget
http://www.krigenshistoria.se/andra-vaerldskriget/14-finska-vinterkriget.html

Engelsk bombräd mot Finland under andra världskriget
Av Christer Bergström
http://www.krigsmyter.nu/km18luftkrig.pdf

EN FINSK SPIONSKOLA I RYSKA KARELEN

Under Fortsättningskriget (1941-1944), som var en del av 2:a Världskriget, uppförde finnarna en spionskola vid Petrozavodsk vid Onegasjöns strand i dåvarande Sovjetiska republiken Karelen som finnarna ockuperade under Fortsättningskriget. Spionskolan uppfördes av Antti Porvali. Nu har sonsonen Mikko Porvali skrivet en bok om spionskolan: Vakoojakoulu. Päämajan asiamieskoulutus jatkosodassa (2010). Finland hade tillfångataget tiotusentals sovjetiska fångar, både civila och soldater, som fänglades i förintelseliknade fångläger.Där rekryterades finska spioner ur den rysktalande befolkningen. Flera hundra fångar hoppade på erbjudandet. Sovjetiska agenter reda på den hemliga spionskolan och planerna var att göra ett attentat mot skolan. Planerna avslöjades och spionskolan flyttade 1943 längre in mot landet till Sortjärvi nära Petrozavodsk, i november samma år Ruokolahden och sommaren 1944 till Savitaipale. Agenter fick nya ryska identiteter och skulle lära sig hoppa fallskärm främst i Arkangelsktrakten för att samla information. De skickades i ryska militärkläder.
I stort sett blev spionskolan ett fiasko. Det är oklart hur många som återvände, men beräkningar är att ungefär 90% av spioner rymde, dödades eller är spårlöst försvunna. Arkiven förstördes och det är oklart exakt hur många som utbildades till spioner. I januari 1943 släpptes 22 män bakom fiendens sida i fallskärm och ingen av de återvände till Finland. En av de ryska krigsfångarna som hade utbildats till sköts ihjäl vid fronten av finska soldater efter ett uppdrag i Sovjetunionen, eftersom soldaterna trodde det var en fiende när han bar på ryska soldatkläder.
Läsa mer: http://www.tuomioja.org/index.php?mainAction=showPage&id=1662&category=3
Haukka-Konu, Sari 2010-05-12 Kun isoisä vakoilijoita koulutti
http://www.spjl.fi/?s=297Kirja paljastaa: Suomi koulutti venäläisvakoilijoita salaisessa paikassa
2010-05-12
http://www.mtv3.fi/uutiset/kotimaa.shtml/arkistot/kotimaa/2010/05/1127565
Jokipii, Markku 2010-05-23. "Suurin syy vakoilijoiden tuhoon ovat viina ja naiset"
http://ww.verkkouutiset.fi/index.php?option=com_content&view=article&id=31196:qsuurin-syy-vakoilijoiden-tuhoon-ovat-viina-ja-naisetq&catid=5:tiede&Itemid=7’

ÖSTERBOTTENS FÖRSTA HÄLLMÅLNING UPPTÄCKT

Det samiska vistet vid Lappajärvi (LapparnasSjö) hade sitt heliga berg Pyhävuri (HeligtBerg) söder om sjön Lappajärvi). På det 148 meter höga berget finns två stycken samiska seiter vid namn Piekkolaola (Trollgrottan) och Sienkärsäkivi (Gristrynestenen). Redan 2008 anmälde arkeologientusiasten Kari Väisänen att han sett rödfärg på stenen Sienkärsäkivi. Arkeologen Kari Kinnunen från GTK var ute och titta på rödfärgningen och bedömde rödfärgningen som naturlig. På många stenblock kan man se rödbrunt färgskick och brukar vara järnoxid som tränger ut ur stenen, det vill säga järn som oxiderar. Mer känt som rost.
Utan att känna till anmälan om rödfärgningen besökte arkeologen Peter Holmblad och fotografen Mikael Herrgård berget Pyhävuori juli 2009 och fann på bergväggen vid Piekkolaola en svagt, svagt synlig målad älgfigur. De hade sett något som liknande ett älghuvud med en kropp, 17 x 13 cm. När de förstärkt det röda i bilden i Photoshop framträdde en tydlig älg, utan horn. Målningen har anpassats efter en kvartslinje i berget. Både benen står ovanpå kvartsådran. Det fann ytterligare några röda figurliknande målningar på samma ställe.
Den andra hällmålningslokalen var på den samiska stensejten Sienkärsäkivi. Arkeologen Peter Holmblad och fotografen Mikael Herrgård ser stenseiten som ett ansikte med en stor huvudbonad. Själv tycker när jag ser på fotografiet på stenen i deras artikel "Alajärven Pyhävuoren värikuvioista ja uhrikivestä" i tidskriften Eteläpohjalaiset Juuret 2/2010 att det mer liknar en liten stenpelare där en björn ligger och vilar med huvudet till vänster på bilden. Den utbucktade stenpartiet bildar björnens öga. Det enda fotografiet på en av hällmålningsfigurerna på Sienkärsäkivi visar en rombisk figur med två streck under och färgklick ovanåt till vänster. Den rombiska figuren har ett litet streckförläng i rombens högra udde. Jag tolkar som att det är stjärten på en andfågel/ripa/orre, där romben är själva kroppen och strecken nedanför är benen och färgklick ovanåt till vänster är fågelns huvud. Det ser ut som att figuren föreställer en gående fågel.

Tack till Leif Paulin från Vasa som har skickat artikeln till mig.

Läsa mer: Vasabladet 2010-10-15. Österbottens första hällmålningar upptäcktahttp://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=129502

KEDJEHUSBOPLATSVALL FRÅN STENÅLDERN FUNNEN I FINLAND

Läsa mer. Tahkokorpi, Mirjam 2010-07-14. Kivikautinen talo löytyi vahingossa. Yle.se

http://yle.fi/alueet/kymenlaakso/2010/07/kivikautinen_talo_loytyi_vahingossa_1830557.html

10 700-årig BOPLATS UPPTÄCKTES I FINLAND 2009

Läsa mer: YLE Etelä-Karjala 2009-08-24. Suomeen on tultu Etelä-Karjalan Kuurmanpohjan kautta
julkaistu 24.08.2009 klo 16:45, päivitetty 24.08.2009 klo 17:54
http://yle.fi/alueet/etela-karjala/2009/08/suomeen_on_tultu_etela-karjalan_kuurmanpohjan_kautta_950317.html

GAMLA KARTOR FRÅN FINLAND

(engelsk version)

https://jyx.jyu.fi/dspace/handle/123456789/6533

GAMMAL BOK att ladda ned

The chronicle of Novgorod, 1016-1471 (1914)

http://www.archive.org/details/chronicleofnovgo00michrich

FINSK KULTURMINNESSÖK

http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/portti/

FINSKA FLYKTINGAR PÅ 1700-talet

Nu finns Johanna Aminoff-Winberg avhandling om finska flyktingar under det Stora Nordiska Kriget till Sveriges västra del, Finland var ju rikets östra del på 1700-talet, att ladda ned som pdf-fil

https://oa.doria.fi/bitstream/handle/10024/28126/AminoffJohanna.pdf?sequence=1

NYA SAMISKA SEITAR FUNNA I FINLAND

Finlands Akademi finansierar ett fyraårigt forskningsprojekt att försöka finna samiska seitar. Det leds av arkeologer från Uleåborgs universitet Sex stycken stenar har hittills studerats. Pylläkivi vid Enareträsk ska se ut som ett älghuvud i profil.

Samerna har inte varit ett enda folk som har dyrkat samma rådare, gudar och gudinnor. Utan haft olika rådare. Forna Kemi lappmark var Ukko-land. 14C-dateringar visar att de började på 1100-talet.

- Based on radiocarbon dating, the oldest findings have been dated back to the 12th century, säger arkeologen Tiina Äikäs till Helsingin Sanomat.

År 2007 fann arkeologer från Uleåborg universitet på ön Ukonsaari i Enareträsk en okänd seite.

- Det är en sten med ett ansikte som påminner som ett arg djur. Från ett närliggande hål har mer än 400 ben upptäcktes, av vilka många hade bränts. Den äldsta av dem i enlighet med datering var överarmsbenet av en svan, säger Ilmari Mattus till Helsing Sanomat.

Nya utgrävningar vid grottan Ukonsaari i Enareträsk, där man tidigare fann ett silverhänge från 1200-talet, visar på fynd ända till 1600-talet.

Läsa mer: Konttinen, Jussi 2010-06-12. Seitas, sacred places of the indigenous Sámi people, have become subjects of renewed interest. Helsingin Sanomat.
http://www.hs.fi/english/article/iSeitasi+sacred+places+of+the+indigenous+Sámi+people+have+become+subjects+of+renewed+interest/1135257596134

BOK OM SAMER

Iskos 17 - Recent perspektives on Sámi archaeology in Fennoscandia and North-West Russia (2009). I tidskriften skriver bland annat arkeologerna Noel Broadbent och Britta Wennstedt Edvinger om järnålderssamer på Hornlandsudde i Hälsingland. Nya dateringar visar att de vikingatida samiska silverskatterna är från tidig medeltid. En inventering på öarna vid Vita Havet har arkeologerna bland annat funnit två labyrinter och en ringformad anläggning med fem koncentriska stenringar.

FINSK OCH ESTNISK ARKEOLOGISK TIDSKRIFT

med många artiklar på engelska finns nu att läsa på internet
Estonian Journal of Archaeology 2006-
http://www.kirj.ee/11132
Fennoscandia archaeologica 1984-
http://www.sarks.fi/fa/fa_articles.html

SAMISKA LÅNEORD I FINSKAN OCH KARELSKAN

Ante Aikio:The Saami loanwords in Finnish and Karelian (389 sidor)http://cc.oulu.fi/~anaikio/slw.pdf
OBS! Tung pdf-fil 43 mb

STENÅLDERN FINLAND

Forntiden i Vanda (2009) är en svenskspråkig bok om forntiden i Vanda från stenåldern till järnåldern.
Läsa mer: http://www.vantaa.fi/sv/i_uutinen.asp?path=109;4662;95734

SVERIGE-FINLAND 1809

Västerbottens museums skrift Nr 1 2009 handlar om kriget mellan Sverige och Ryssland 1809, då Sverige förlorade sin östra del Finland.
Temanumret går att läsa eller ladda ned som pdf-fil här:
http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/vbotten_1_09.pdf

INSKANNADE FINSKA OCH SVENSKA TIDNINGAR

Några tips från den pensionerade journalisten Sven Hallerdal på Falu-Kuriren om att gamla tidningar från 1700-1900-talet från Finland och Sverige finns inskannade. En guldgruva!Historiska tidningsbiblioteket:http://www.digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/secure/main.html

INSKANNADE GAMLA BÖCKER

Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808-1809 av Carl Johan Ljunggren(1790-1852)
http://runeberg.org/fin18092

EN BLOGGARE OM FINSK HISTORIA

http://suomenhistoriaa.blogspot.com/

NYHETER OM STENÅLDERN

2010-03-09T16:31:00.020+01:00

Arkiv 2009-

STENÅLDERN I HEBYTRAKTEN I UPPLAND

Stenålder i Hebytrakten
Läsa mer: http://www.arkeologiuv.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/arkeologiuv/publikationer_uv/rapporter/uv_rapport/uvr2011_041.pdf

7000 ÅR STENSÄTTNING FUNNEN I FINLAND

http://inventerare.wordpress.com/2011/07/06/finish-archaeologist-has-unearthed-a-7-000-year-old-grave-in-osterbothnia/

EN SOMMARBOPLATS FÖR 8000 ÅR SEDAN

På åsen vid Umeälven vid Furuvik i Lycksele i Lappland har arkeologer och amatörarkeologer grävt fram en sommarboplats för cirka 8 000 år sedan.

Läsa mer: Albinsson, Marie 2011-08-17. Amatörer hittar stenåldern under mossan. VK.se
http://www.vk.se/Article.jsp?article=468620

HUVUD UPPSATTA PÅ PÅLAR VID EN SJÖ FÖR CIRKA 8000 ÅR SEDAN

Läsa mer:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13649494.ab

ETT SKELETT FUNNIT UNDER RESTAURANG PÅ GOTLAND

Ett skelett efter ett barn från stenåldern, 3 200 f. Kr., har arkeologer från Gotlands läns museum grävt fram under en restaurang på Stora torget i Visby.

Skyllborg, Charlotte 2011-09-22 Hittade 5 200 år gammal barngrav. HelaGotland.se
http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=7120682

13 000-ÅRIG MAMMUTRISTNING UPPTÄCKT I AMERIKA

ScienceDaily.com Earliest Art in the Americas: Ice Age Image of Mammoth or Mastodon Found in Florida.
http://www.sciencedaily.com/releases/2011/06/110621131334.htm
Fitzpatrick, Cara 2011. Prehistoric Vero Beach carving may be Americas' oldest artwork - so what's its price? The Palm Beach Post.
http://www.palmbeachpost.com/news/prehistoric-vero-beach-carving-may-be-americas-oldest-332371.html

GROTTMÄNNISKOR I NORGE FÖR 7500 ÅR SEDAN

Guhnfeldt, Cato 2010-10-03. Levde av villsvin og torsk for 7500 år siden. Aftenposten.no
http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/article4244537.ece
Okstad, Karin Anne 2011-10-03. Ansikt til ansikt med steinaldergut. Forskning.no
http://www.forskning.no/artikler/2011/september/300245
Wikipedia Vistehola
http://no.wikipedia.org/wiki/Vistehola

KONTAKTER MELLAN MÄNNISKOR I SKÅNE OCH STENÅLDERSSAMER?

Svensson, Henry 2011-09-06. Unika fynd vid vägbygge i Lorås. ÖP.se
http://op.se/lanet/stromsund/1.3877808-unika-fynd-vid-vagbygge-i-loras
Svensson, Henry 2011-09-13. Pilspetsarna i Lorås klassas som praktfynd. ÖP.se
http://op.se/lanet/stromsund/1.3897790-pilspetsarna-i-loras-klassas-som-praktfynd

STENÅLDERSHUS UPPTÄCKT I NORGE

Ett stenåldershus tillhörande bondebefolkningen har upptäckts i Jæren i Norge. Husgrunden är
18 x 5,5 meter och daterat till cirka 2000 f. Kr.

Pihlstrøm, Odd 2011-10-06. Har funnet Norges antatt eldste gårdsbruk på Jæren. Aftenbladet.no
http://www.aftenbladet.no/lokalt/jaeren/Har-funnet-Norges-antatt-eldste-grdsbruk-p-Jren-2875541.html

MYTEN OM ATT ELDA FLINTA VID BEGRAVNINGAR PÅ STENÅLDERN

Rogius, Karin 2011-04-01.Sprakande flinta – en seglivad myt? infoArtefact Nr 4 2011
http://www.infoartefact.se/fastaknappar/artiklar/artiklar65.html

GÄSTRIKLANDS ÄLDSTA BOPLATS

På 125 meter över havet på Trollberget vid Järbo i Gästrikland har arkeologer funnit spår efter en boplats. Då låg Trollberget vid stranden av det dåtida havet.– Allt tyder på att bosättningen är 9 500 år. Den redskapsteknologin som använts när knivbladen har tillverkats är typisk för den här tidsperioden och den kultur som fanns på norska västkusten, sade arkeologen Kjel Knutsson till Arbetarbladet.

Läsa mer: Haglund, Mari 2011-05-27. Boplats hittad i Järbo Kan vara en av de äldsta bosättningarna i Mellansverige. Arbetarbladet.
http://arbetarbladet.se/nyheter/sandviken/1.3275100-boplats-hittad-i-jarbo

SPÅR EFTER DEN ANDRA VÅGEN AV BÖNDER I GÄSTRIKLAND

De första stenåldersbönder kom till Mälartrakten cirka 4000 f. Kr. Efter cirka 600 år slutade man med svedjejordbruket helt och livnärde till stor del på vildsvinsjakt/grisuppfödning, säljakt och fiske. Den andra vågen av bönder inträffade med den så kallade båtyxekulturen 2800-2300 f. Kr.

Nu har arkeologer från Länsmuseet Gävleborg funnit spår efter svedjejordbruk vid Torsåker i Gästrikland från cirka 2400 f. Kr.

– Det svajade till i knäna när vi fick resultatet, säger Katarina Eriksson. Nu finns det belägg för bofast befolkning tidigt i Torsåker. Människor som har haft bete och kreatur, sade arkeologen Katarina Eriksson från Länsmuseet Gävleborg till Gefle Dagbladet.

Och fortsätter:

– Jag tror att det under bronsåldern legat en storgård på platsen under lång tid, samma plats där kyrkan står i dag. Det kan vara samma familj som bott där.

Hmmm. Det låter som en ganska vild gissning. Om det är ett tillfälligt nybygge på stenåldern eller de första bofasta bönder som 3000-3500 år senare dyrkar ”Tors åker” än så länge oklart. Inga kända registrerade bronåldersgravar finns närheten av Torsåker kyrka. Mycket lämpligt att peka ut en bebyggd plats för en bronsåldergård, men svårt att belägga utan undersökningar.

Läsa mer: Hildingsson, Lotta 2010-12-06 Torsåkersbor fanns redan för 4 000 år sedan. Gefle Dagblad.http://gd.se/nyheter/hofors/1.2544894-torsakersbor-fanns-redan-for-4-000-ar-sedan

Arkeologi Gävleborg 2010-11-29. En smått sensationell datering.
http://arkeologigavleborg.blogspot.com/2010/11/en-smatt-sensationell-datering.html

HÄLLKISTA UPPTÄCKT I VÄSTMANLAND

En hällkista har upptäckts vid inventering 100 meter från Himmeta kyrka i Västmanland av arkeologer från Arkeologikonsult.
Läsa mer: Arkeologikonsult Rapport 2009:2314 Sticklinge AU 1.
http://www.arkeologikonsult.se/rapporter/cat_view/61-rapporter/78-2009/81-utredningar-2009.htmlLundqvist, Åsa 2010-11-04. 5 000 år gammal hällkista upptäckt i Himmeta. Västmanlands Nyheter. Sidan 16.

BEGRAVD SITTANDE I KÄRRET 3000 f. Kr I SKÅNE

Ett skelett efter ett barn har upptäckts av arkeologer från Riksantikvarieämbetet forntida kärr vid Lindängelund, utanför Malmö. Om barnet har begravts eller offrats i forntida tjärnen är oklart i dagsläget.

Läsa mer: Bergström, Britt-Marie & Axelsson, Linda 2010-10-07 Femtusenårigt barn hittat i namnlös by Sydsvenskan.
http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1259388/Femtusenarigt-barn-hittat-i-namnlos-by.html
Ekstrand. Sofie 2010-10-04. Barnskelett funnet i våtmark vid Lindängelund. Riksantikvarieämbetets UV-Blogg.
http://www.uvblogg.se/wordpress/lindangelund-malmo/barnskelett-funnet-i-vatmark-vid-lindangelund/2010/10/04/
Carlie, Anne 2010-10-08 Mysteriet med barnet i ”brunnen”. Riksantikvarieämbetets UV-Blogg. http://www.uvblogg.se/wordpress/lindangelund-malmo/mysteriet-med-barnet-i-brunnen/2010/10/08/

ÄLDRE STENÅLDERN I GÄSTRIKLAND och DALARNA

Läsa mer: Bennström, Greger 2010. Kartläggning av den äldsta stenåldern i Dalarna. Dagverket Nr 3 2010. (sidan 7)http://www.dalarnasmuseum.se/dagsv32010.pdf

Nyman, Johanna 2010-09-03. Torsåker har fått en ny historia För 8 500 år sedan levde människor här med utsikt över öppna havet . Arbetarbladet.http://arbetarbladet.se/nyheter/hofors/1.2299156-torsaker-har-fatt-en-ny-historia

SANDSTORM BEGRAVDE EN 5500-årig KUSTBOPLATS I NORGE

En dåtida stenåldersboplats vid Hamresanden utanför Kristiansand blåstes igen för 5500-år sedan. Ett fryst ögonblick.

Läsa mer: Guhnfeldt, Cato 2010-10-01. Norges «mini-Pompeii». Aftenposten

http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/article3835664.ece

BEGRAVDES ISMANNEN ÖTZLI MEDVETET UPPE I BERGEN?

Den italienske etnologen Luca Bondioli vid Etnologiska museet i Rom och arkeologen Alessandro Vanzetti vid La Sapienza Universittet i Rom menar att den 5300 år gamla ismannen kallad Ötzi som blev funnen mellan Italien och Österrike blev medvetet begravd uppe på berget. Bondioli fann pollen i mannens mage visade att Ötzi dog i april, medan pollen vid isen visar liket deponerades där i augusti eller september. Dessutom menar Bondioli att mannen bronsyxa var kvar, det skulle den inte varit om han blev mördad uppe i bergen.
Den österrikiska forskningsgruppen vid Sydtyrolska museet håller inte med.

Läsa mer:
Heritage Key 2010-09-03 'No ceremonial burial for the Iceman', respond Otzi researchershttp://heritage-key.com/blogs/ann/no-ceremonial-burial-iceman-respond-otzi-researchers
Lawler, Andrew 2010-08-26. Iceman May Have Been Buried in a Ceremony
http://news.sciencemag.org/sciencenow/2010/08/iceman-may-have-been-buried-in-a-ceremony.html
Större karta över Ötzi och begravningsplatsen
http://www.sciencenews.org/view/download/id/62676/name/SCATTER_PLOT_THICKENS.jpg

STONEHENGE EN LJUDARENA?

Bättre akustik inne i Stonehenge än utanför menar engelska ljudforskare.

http://www.newscientist.com/article/dn19276-acoustic-archaeology-the-secret-sounds-of-stonehenge.html

STENÅLDERSPENIS AV HJORTHORN

En penis av hjorthorn, 11 cm lång och 2 cm i diameter, grävdes fram vid Verkstadsvägen vid Motala ström i Östergötland. En av två arkeologerna som fann penisen var Sara Gummesson från Riksantikvarieämbetet UV.
- Först trodde jag att det bara var ett bearbetat horn och skulle titta lite närmare på det. Men när jag höll upp den kunde jag inte hålla skrattet tillbaka. Och snart utbröt ett allmänt fnitter i hela sålltältet, skriver hon på Riksantikvarieämbetets UV-blogg
Läsa mer: TT. 2010-07-24. Uppståndelse efter dildofynd. Aftonbladet.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7516726.ab
Mossberg, Ulf 2010-07-24. Stenåldersdildo - sensationellt fynd. Expressen.http://www.expressen.se/sex/1.2074748/stenaldersdildo-sensationellt-fynd
Gummesson, Sara & von Hackwitz, Kim 2010-07-15. Dildo från äldre stenåldern- Riksantikvarieämbetets UV. Verkstadvägen.
http://verkstadsvagen.arkeologiuv.se/#post71

STENÅLDERSBOPLATS UPPTÄCKT UTANFÖR FAGERSTA
juni 2010
En "boplatsvall med nedsänkt golv för vinterboende" av inlandstyp har undertecknat (Jouni Tervalampi) funnit vid en skogssjö utanför Fagersta i Västmanland. Den är cirka 8 x 11 m (innermåtten 5 x 8 m) och rektangulärformad och ligger cirka tolv meter från sjön. Inga boplatsvallar av inlandstyp i Västmanland och Dalarna är utgrävda. De som är utgrävda längre upp i norr så ligger de flesta dateringar kring 4000-2000 f. Kr., men det finns någon som är daterade till cirka 200 f. Kr.
Anmälan av nyfyndet är insänt till länsstyrelsen i Västmanland.

JAKT EFTER STENÅLDER I UPPLAND

Riksantikvarieämbetets UV håller på att leta efter stenåldersboplatser efter Dalkarlsåsen i Uppland. Hittills har de bland annat funnit en kokgrop.
Läsa mer: Nitton mesolitiska lämningar förundersöks för väg 56 i Uppland.
http://www.arkeologiuv.se/projekt/mitt/2009/2009_vag_56_fu/index.htm
Lundgren, Hans 2009-11-10. Stenåldersbosättningar funna norr om Hebyhttp://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=71-AV_ID=980116,00.html

9000 ÅR GAMMALT LÅRBEN FRÅN MÄNNISKA FUNNET VID UTGRÄVNINGAR VID MOTALA

Arkeologer från Stiftelsen Kulturmiljö Mälardalen har grävt fram ett lårben från en människa i en våtmark vid Kanaljorden, cirka 500 meter från Motala centralstation, i Östergötland.
Läsa mer om utgrävningen: Stiftelsen Kulturmiljö Mälardalen. Kanaljorden, Motala
http://www.kmmd.se/?id=900

AVHANDLING OM STENÅLDERN KRING SJÖN HJÄLMAREN

Arkeologen Kim von Hackwitz är klar med sin avhandling:
Längs med Hjälmarens stränder och förbi - relation mellan den gropkeramiska kulturen och båtyxekulturen, Stockholm Studies In Archaeology 51, 2009
Läsa mer:
http://su-se.academia.edu/KimvonHackwitz/Books/121818/L%C3%A4ngs-med-Hj%C3%A4lmarens-str%C3%A4nder-och-f%C3%B6rbi---relationen-mellan-den-gropkeramiska-kulturen-och-b%C3%A5tyxekulturen

AVHANDLING OM STENÅLDERN

Arkeologen Åsa M Larssons avhandling går nu att ladda ned som pdf.Ur ett västmanländskt perspektiv omnämns Bollbacken, Skogsmossen och Fågelbacken.

Larsson, Åsa Maria 2009. Breaking and Making Bodies and Pots. Material and Ritual Practices in South Sweden in the Third Millennium BC. Aun 40. Department of Archaeology and Ancient History. Uppsala University.http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:229392

NYHETER OM UPPALLADE STENAR

2010-03-09T16:30:00.016+01:00

Arkiv 2003-2009
Arkiv 2009-

FINLANDS MAGISKA STENAR

Finländaren Leif Paulin skriver om märkliga stenar som ansiktsformade stenar och uppallade stenar. Möjligen kan någon sten ha fungerat som en samisk site.
Läsa och titta mer: Paulin, Leif 2012. Vanhan kansan kivikulttuuriperinne Suomessa osa 1
http://www.sinikivi.com/15/

DEN UPPALLADE SKÅLGROPSSTENEN VID NIBBLE I UPPLAND

Arkeologen Leif Karlenby är klar med sin avhandling Stenbärare. Kult och rituell praktik i skandinavisk bronsålder (2011) som i stora delar handlar om boplatsen och gravfältet vid Nibble i Uppland.
Läsa mer: Levande historia Nr 10 2011. Kannibalfest i Nibble.
Karlenby, Leif 2011. Stenbärarna: Kult och rituell praktik i skandinavisk bronsålder- Occasional papers in archaeology, ISSN 1100-6358; 55
(Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia)
Ladda ned avhandlingen:
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:438025

UPPALLADE STENAR I Katterjåkk i Lappland

Peter Andrén har vandrat i trakterna kring Katterjåkk i Lappland och upptäckt några uppallade stenar. Jag fastnar framför allt på en sten. Och ställer frågan:

Är det en samisk sijte som Peter Andrén har upptäckt?

Det uppallade stenen ser ut som ett möjligt björnhuvud där björnens nos finns längs ned till vänster på bilden. En fördjupning som markerar björnens öga. Stenen ligger vilande fyra mindre stenar.
Såg samerna detta och var det därför de pallade upp stenen för att göra den till en sijte? En plats där man offrade till en fiske- eller djurrådaren?

Stenen ligger söder om sjön Gátterjávri på den norska sidan av gränsen.

Andrén, Peter 2011. Stugvärd i Alesjaure 2011
http://www.peterandren.se/resor/alesjaure2011/alesjaure2011_swe.php

Den uppallade ”björnhuvudstenen”
http://www.peterandren.se/resor/alesjaure2011/PICS/2011_07_04-12_01_49.68_EDIT_swe.php

UPPALLAD STEN UPPTÄCKT I HÄRJEDALEN

En uppallad sten har upptäckts vid Brännmyrmossen i Härjedalen.Läsa mer: Hedeinfo.se
http://www.hedeinfo.se/index.php?option=com_content&task=archivecategory&id=0&year=2010&month=11&module=1&limit=9&limitstart=18

Tack till Sven Hallerdal för tipset.

SVERIGES HÄFTIGASTE UPPALLADE STEN?

När det gäller uppallade stenar så finns det många teorier. Vissa menar att de är skapade av inlandsisen. Är den uppallade gränsstenen Leksand raä 2173 skapad av inlandsisen? Bedöm själva

Se bilden på fonsök:
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/scanned_ref.pdf?label=Leksand+2173&url=20%2F2029%2F2360%2Ffoto%2F12000000580052_F.jpg

Fornsök Leksand raä 2173
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?province=Dr&monumentType=11078&tab=3&objektid=12000000117067&extent=-12584.976443848747,6551029.900154699,822968.7390238116,6903454.709845301&layers=Sverige;Fornl%C3%A4mningar%20geometrier;Fornl%C3%A4mningar%20symboler;Fornl%C3%A4mningar%20markering;&overview=0

UPPALLAD STEN VID LOFTA KYRKA, SMÅLAND

En uppgift och teckning från Johan Haquin Wallman (1792-1853) ska det ha legat en uppallad sten mellan Lofta kyrka och Stengårdsnäs:

”Deribland förekommer ett på trenne underliggare hvilande, hvliket skulle kunna anses såsom offersten (altarbord)”

Läsa mer: Nicklasson, Påvel 2010. Byggndasarkeologi på 1820-talet- Exemplet Lofta kyrka i Småland. Fornvännen 2010/3.

UPPALLAD STEN UPPTÄCKT I HÄLSINGLAND

En uppallad sten av typen ”liggande höna” - större sten liggande vilande på mindre stenar - har upptäckts vid Anneforstrakten, söder om Alfta, i Hälsingland av arkeologer från Gävleborgs läns museum.

Bloggen Arkeologi Gävleborg 2010-11-10. Vindkraftpark Annefors
http://arkeologigavleborg.blogspot.com/2010/11/vindkraftspark-annefors.html

VIDEO OM KULTPLATSER FRÅN RYSSLAND

Fick ett e-mail från Vyacheslav Mizin om videor om rösen och kultplatser från Kolahalvön och Ryska Karelen.

“I offer you to viewing a two video report. Below the link fordownloading. Film-report about a summer expedition on the Barents sea coast (Kola peninsula). Prehistoric stone construction (cairns, perched boulders etc) in the coast of the Arctic ocean. (DVD 750Mb)
http://narod.ru/disk/24680301000/DVD%20Plato%20seydoff.rar.html Experimental film about a finnish sacred cave Pirunkirkko (“Devils Church”) in Karelia, NW Russia. (DVD 760Mb)http://narod.ru/disk/25152039000/Pirunkirkko.rar.html
It no commercial projects, for viewing outside of the Internet.” Fick ett tips av en läsare hur man gör:
"För att kunna lasta ned filmerna måste man först ladda ned programmet Яндекс(Jandeks). Fyll i siffrorna och tryck på Скачать (som jag tror betyder "hoppa").Programmet går fort att ladda ner, men en film tar två och en halv timma."

UPPALLAD STEN I SAMISK MILJÖ VID SAREK

Redan Bodil Johansson nämner tre uppallade stenar vid Sarek i sin uppsats ” Liggande hönor. En bortglömd fornlämning” (1999). Där fanns det inga koordinater. Det kan vara de tre uppallade stenar som Peter Andrén såg i ”Vandring i Sarek, 2009”. På hans hemsida finns ett fotografi på den uppallade stenen vid Vuosskelvágge.
Han skriver: ” På min vandring genom Vuosskelvágge stötte jag på den "roliga" stenen som avbildas till vänster. Senare på vandringen såg jag faktiskt ytterligare några stora bumlingar som också var uppallade av mindre stenar, men ingen formation var lika fin som denna.”
En är en björnhuvudformad sten (dock ej publicerad på Andréns hemsida).
Gps-uppgiften till stenen är olika, så jag vet vilken som är rätt.
GPS Latitude - 67 29 32.06 GPS Longitude - 18 0 14.20
Google Earth lat: 67492263 long 18004131 och 938 meter över havet
Tack till Peter Andrén och Sven Hallerdal!
Läsa och titta mer: Andrén, Peter
http://www.peterandren.se/resor/sarek2009/sarek2009_swe.html

YTTERLIGARE EN BILD PÅ DEN UPPALLADE STENEN PÅ LÖGDÅKULLEN

Läsa mer: lisaamting - Oj har jag missat att det redan är mitten av april
http://lisaamting.blogg.se/2009/april/oj-har-jag-missat-att-det-redan-ar-mitten-av.html
Tack till Sven Hallerdal för tipsen!

UPPALLAD STEN UPPTÄCKT PÅ BJÖRKÖ I MÄLAREN

http://www.bowestling.se/Kommunikation.htm

NYA UPPALLADE STENAR KRING HÄVLINGEN I IDRE I DALARNA

"På Slugufjällets topp finns både ett röse och en uppallad sten. På kartan står det Slugufjället." Så inleder journalisten Sven Hallerdal den opublicerade artikeln "Bennys hönsgård. Gränsmärken eller kultplatser." Vem är Benny? Jo, Benny Jonsson från Idre sameby. Nio nya uppallade stenar, som även går under namnet "liggande hönor", har upptäckts på Långfjället, Näsfjället och Slugufjället i Idre i Dalarna. Av de har Idresamen Benny Jonsson har funnit åtta nya uppallade stenar och Inge Ljungqvist en uppallad sten. De vanligaste typer av de uppallade stenar i samisk miljö är en offersten (sejte), en Saiviosten eller ett gränsrå. Två av de uppallade stenarna är speciellt intressanta: då en visar ett ansikte i profil med ögat uthugget (?), näsan och munnen. Det andra stenen ligger uppallad på en platt större sten och tillsammans bildar det en fågel eller en hund som ligger och vilar och tittar ut över en sjö. Där den uppallade stenen bildar huvudet på fågeln/hunden och den större stenen kroppen.
Tack till Sven Halledal för informationen. Benny Jonsson och Inge Ljungqvists för titten av bilderna.
Läsa mer. Hallerdal, Sven 2010. opublicerad. Bennys hönsgård. Gränsmärken eller kultplatser
2010. opublicerad. Riksgränshöna. Gränstvist på Medeltiden.

UPPALLADE STENAR I SAMISK MILJÖ

I Christer Westerdahls bok Sydsamer (2004) finns ett ett fotografi på den uppallade stenen vid Sängsjön i Åsele. Det är det samma sten som Ernst Manker nämner i Lapparnas heliga ställen:

468.SPIRBERGET. Enligt en sagesman i Åsele finns på Spirberget, norr om Stamsjöån, en större skifferhäll, liggande på tre mindre, som i traditionen omtalas såsom en lapsk offersten.' Sitan 85 har sin flyttningsled på bergets sydsida.'

JUKKASJÄRVI 2064

På en liten halvö i sjön Báittas finns en uppallad sten. Den ligger i samisk miljö. På norra sidan av viken Alavuopio finns en kåtatomt (raä 2053). Den är en kilometer fågelvägen mellan den uppallade stenen och kåtatomten. På halvön, cirka en kilometer väster om den uppallade stenen, finns flera härdar och kokgropar.

TÄRNA 766

Vid Rajastjärn i Tärna socken i Lappland finns en uppallad sten uppförd av mänskliga händer med hjälp av hävstänger på grund av stenens storlek. En samisk seite, för endast 80 meter från den uppallade stenen ligger en bengömma vid ett stenblock.

PITEÅ 1404

En uppallad sten som ligger vid sjön Brännträsk västra del. Vid Kåtatjärn, cirka en kilometer nordväst om den uppallade stenen, finns resterna efter en kåta och tre härder (Piteå 1402).

RAÄ 204 ÄLVSBYN

På Älvbyns forskarförenings hemsida finns ett fotografi på den uppallade stenen vid Stormyberget i Älvsby socken, väster om Luleå. Oavsett om det är en naturbildning eller möjligen uppallade av mänsklig styrka med hjälp av hävstänger och ligger den endast 200 meter sydväst om ett äldre samiskt viste. Där finner vi ortnamnen Lappmyrberget och Lappmyrtjärnen. Med en stor sannolikhet har stenen fungerat som en samisk seite.

http://byn.panatet.se/P2225708

Tack till Sven Hallerdal för tipset.

RAÄ 1232 ÄLVSBYN

Är också en uppallad sten som ligger i samisk miljö. Stenen är uppallad vid Hundberget. 1,5-2 kilometer väster om den uppallade stenen ligger Kåtaberget och Kåtamyran. Cirka 1,7 kilomter norr om den uppallade sten ligger Lappskåran.

Se Tomas Granströms foto på den uppallade stenen vid Hundberget på min hemsida (2 november 2007)
http://medlem.spray.se/jaaaaa/NyheterLiggandeHonor.html

NATTBERGET, ÄLVSBYN

På Nattberget i Älvsbyn socken i Norrbotten finns en uppallad sten och även den ligger i samisk miljö. Nedanför Nattberget, cirka 2,5 kilometer, ligger Lappmyran och Lappmyrtjärnen.

Se Tomas Granströms foto på den uppallade stenen på Nattberget på min hemsida (2 november 2007)
http://medlem.spray.se/jaaaaa/NyheterLiggandeHonor.html

MORA STEN

Den 4 mars 2010 skrev historikern Dick Harrison i sin Kungabloggen på SVD:s hemsida om ”Mora stenar”:

"Här skall det även ha funnits en särskild sten, sedan länge omöjlig att lokalisera, på vilken kungarna mottog folkets hyllning. . .Förmodligen rör det sig om en propagandamyt, skapad för att stärka Magnus Erikssons monarki"

En annan åsikt har arkeologen Mats G. Larsson som i två delar har skrivit om Mora sten i Populär Arkeologi. Han menar att han han funnit Mora sten.

Läsa mer: Larsson, Mats G. 2009. nytt svar på gammal fråga? var låg mora sten. Populär Arkeologi 4/2009. sidorna 26-27
2010. lösning på gammalt bryderi? blocken är delar av försvunna mora sten.Populär Arkeologi 1/2010. sidorna 26-27
Harrison, Dick 2010-03-04. Mora stenar.
http://blogg.svd.se/kungabloggen?id=18564

TVÅ MEDELTIDA STENAR ÅTERFUNNA

En uppallad gränssten återfunnen av Allan Berg sydöst om Björnmyran i Svärdsjö socken. Den var känd av Karl-Erik Forslund på 1920-talet och gick då under namnet Jättsten. Den pensionerade journalisten Sven Hallerdal på Falu-Kuriren menar att stenen kan vara en gränssten från 1320 vid "Glottertufwa" vilket markerade gränsen mellan Svärdsjö och Alfta socknar. Stenen är med säkerhet gränsråmärket vid Björnmossen (Biörnemossa 1596) som omnämns vid laga ting i den 6 maj 1596 i Svärdsjö socken. Gränsstenen finns ej med i Fornsök.

Läsa mer: Hallerdal, Sven 2009. (opubl) Jättstenen återfunnen. Ett landmärke i gränstrakter. Gränsen - Björnmossen.

MORA STEN ÅTERFUNNEN?

Det påstår arkeologen Mats G. Larsson, men han vill inte berätta var stenen finns. Tidigare har två andra stenar pekats ut som Mora sten. Den har omnämns av Olaus Magnus från 1500-talet (Kapitel 31):
. . . finnes ute på slätten en stor stenhäll, befolkningen sedan urminnes tid kallad MORA STEN, som i en krets omkring sig har tolv jordfasta, något mindre stenar. Och själv något upphöjd över jorden genom underlagda, kilformiga stenar.
Nu menar arkeologen Mats G. Larsson att han har funnit den rätta platsen där Mora sten stod. Larsson menar att stenen stod på en 15 x 25 meter stor hög som gick under namnet Juthögen, men att själva stenen har flyttats. Han skriver i Populär Arkeologi 4/2009:
Vart Mora sten tagit vägen, åtminstone delvis, tror jag mig dock kunna säga. Till detta vill jag återkomma vid ett senare tillfälle.

Läsa mer: Larsson, Mats G. 2009. nytt svar på gammal fråga? var låg mora sten. Populär Arkeologi 4/2009. sidorna 26-27

ARKEOLOG PÅ “FÅGELJAKT”

Arkeologen Ingela Bergman på Silvermuseet passar på att fråga lokalborna vid hennes föredrag vid Jäckvid och visar ett foto på en större sten liggande vilande en mindre stenar, frågar åhörarna om de har sett något sådan i trakten. Läsa mer: Sundkvist, Bertil 2007-07-23 Finns det liggande hönor på Pieljekaise?

http://norran.se/nyheter/akommuner/article316061.ece

NYHETER OM SAMER FRÅN GÄSTRIKLAND & HÄLSINGLAND

2010-03-09T16:29:00.009+01:00

Arkiv 2006-

BOK OM SAMER

Iskos 17 - Recent perspektives on Sámi archaeology in Fennoscandia and North-West Russia (2009). I tidskriften skriver bland annat arkeologerna Noel Broadbent och Britta Wennstedt Edvinger om järnålderssamer på Hornlandsudde i Hälsingland. Nya dateringar visar att de vikingatida samiska silverskatterna är från tidig medeltid. En inventering på öarna vid Vita Havet har arkeologerna bland annat funnit två labyrinter och en ringformad anläggning med fem koncentriska stenringar.

RAPPORT OM EN KÅTATOMT FRÅN HÄLSINGLAND

Samer på Kåtudden i Järvsjön?

http://www.arkeologicentrum.se/PDF/JA15_Katudden_webb.pdf

NORRALA SOCKEN OCH SAMER VISTANDES I SOCKNEN (24 mars 2010)

Släktforskaren Urban Silkeborg har gjort ett jättearbete med att kartlägga nästan hela Norrala sockens befolkning i Hälsingland från 1600-talet och framåt. På hans databas finner jag även samer (lappar):

SAMER I GÄSTRIKLAND

Länsmuseet Gävleborg satsar på samisk forskning. Projektet "Samer i Gästrikland" har fått 50 000 kr av Gästrikefonden.

SAMER I DELSBO-KJOLEN 2006 (9 maj 2007)

I Delsbo-Kjolen 2006, som ges ut av Delsbo Hembygds- och Fornminnesförening , har Leif Andersson skrivet en artikel om "Sockenlappar" och då om Lappängarna där sockenlappens stuga skulle ha legat. Leif Andersson anser att sockenlapparna har ett ursprung från skogsslapparna. Han skriver också: Med stor sannolikhet har lapparna alltså funnits här i landskapet långt tidigare. Kanske kan de flesta stenåldersboplatserna vara lämningar efter samer.

Artiklar om skogssamer och sockenlappar i Gästrikland och Hälsingland

Gästrikland

Larsson, Lars-Gunnar 2005. Saami Speakers in Central Sweden. FOLIA URALICA DEBRECENIENSIA 12. DEBRECEN, 2005.http://mek.niif.hu/03300/03363/03363.pdf
Lundh, L.L. 1921. Lapparna i Ovansjö. Från Gästrikebygder – förr och nu 1921.
http://www.thorsaker.se/diverse/gastrikebygder/frangastbygder.htm
Nilsson, Ulf Ivar 2003. Sydliga samer (sidorna 175-179). Det hände i Gästrikland. Natur & Kultur i Gävle.
Svanberg, Ingvar 1984.Gästriklands sockenlappar (sidorna 19-23), Släkthistoriskt forum 3:1,
Ulfhielm, Bo 2005. Sockenlappens båt. Marinarkeologisk tidskrift 2005, häfte 1, sida 4

Hälsingland

Alexis, Peter 2005. På spaning efter bortglömd historia. Vi vet mycket lite om kustsamernas historia..., (sidorna 18-19). Hudiksvalls Tidning, Onsdag 6 juli 2005
Balinder, Niclas...2002. Samer i Hälsingland. Följ med till Det nedre landet ...", Hälsingekuriren. Lördagen den 21 september
Bodin, Sigvard & Norrala studiecirkel..2003. Anteckningar och dokumentation om samer i Norrala. (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Ericson, Peter.2000. "Samer i Ångermanland, Medelpad, Hälsingland. /"Tjoevkemåjhtoe. "Kulturmiljövårdens rapporter 2000:4, Länsmuseet Västernorrland. Opubl. Härnösand.

2003a. (Red.) Vuelielaanta - Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?.Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg.

2003b." Spåren efter Hälsinglands samer HÄLSINGESAMER 1 ". Ljusdals-Posten, Hudiksvalls Tidning, Hälsinge-Kuriren, den 9 september 2003....

2003c."Namnen avslöjar samiska boplatser HÄLSINGESAMER 2 "..Ljusdals-Posten, Hudiksvalls Tidning, Hälsinge-Kuriren, den 11 september 2003..................
Eriksson, Ulla.2001. Vandringslappar, Alir-anor nr 4 2001..2002. Sockenlappar, Alir-anor nr 1 2002.2003. Söderala sockenlappar och vintersamer, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Gardh, Inge.2001. Hälsingslands samer ämne för studier i Delsbo. Hudiksvalls Tidning, 2 maj 2001.
Hallström, Gustaf.. 2003. Om en samesläkts kulturmiljölämningar i Skog, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Hed, Lars Olof .2003. Om en tsieggjue i Mödänge, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?. Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg. .
Järvenpää, Anita 2006. Jakten på Lapp-Thomas! SYSSLINGEN Medlemsblad för: Södra Roslagens Släktforskarförening 2006:4 Årgång 13.
http://www.roslagen.be/sysslingar/sysslingen_nr_4_2006.pdf

2007. Jakten på Lapp-Thomas! SYSSLINGEN Medlemsblad för: Södra Roslagens Släktforskarförening 2007:1 Årgång 14
http://www.roslagen.be/sysslingar/sysslingen_nr_1_2007.pdf
Länsmuseet Gävleborg Rapport 2004:06 Samer i Hälsingland
Inventering. Studiecirklar. Utställning Hälsingland 2000–2003 Britta Wennstedt Edvinger, Bo Ulfhielm
(Jounis not: Samma som ? Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?)
Nilsson?, Helena ..2003. inom Galtströms Bruks intresseområde fr o m 1670-talet, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Nyman, David .2002. Samer i Hälsingland, stämmer det? (sidan 11). Ljusnan. Lördagen den 21 september.
Persson, Roger... 2003. Kartor med lappnamn i terrängen Voxna-Ovanåker, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Persson, Roger & Ovanåkers studiecirkel..2003. Spår av lappar i Ovanåker. Edsbyn feb 2001, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Persson, Vanja.2003. Studiecirkeln i Valsjön & Ur kyrkoböckerna (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg. .
Sandin, John-Erik..2003. "Sockenlappen" 1927, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?. Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg. .
Svanberg, Ingvar 1981. Sockenlapparna i Hälsingland 1757-1768. Hälsingerunor. En hembygdsbok 1981. sidorna 123-130
Svensson, Kjell.... 2003. Intervju med Fransar Erik i Loka i samband med studiecirkel, lappar i Dellenbygden (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- .Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?..Otryckt rapport. Länsmuseet Gävleborg. .
Tervalampi, Jouni 2005. Internet. Hästslakt. Från hednisk festmat till sockenlappar..http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerSockenlappar.html
Tervalampi, Jouni & Ljusminne 2003. Samer i arkiven i Hälsingland (Red Peter Ericson.) Vuelielaanta - Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg.
Torkelsson, Vanja..2003. Två kombinerade essäer/släktkrönikor: 1. Thomas Nilsson Krus och ett urval av hans eftersläkter. 2. Torkel Hanssons anor, (Red Peter Ericsson.) Vuelielaanta .- Samer i Hälsingland: en glömd lokalhistoria?, . Otryckt rapport, Länsmuseet Gävleborg.

NYHETER NORR OM DALÄLVEN

2010-03-09T16:28:00.010+01:00

Arkiv 2009-

KVINNA FRÅN 500- TALET FUNNEN I SOLLEFTEÅ

http://www.murberget.se/om-museet/press/artiklar/1500-aaring-fraan-sollefteaa

JÄRNÅLDERSHUS UNDERSÖKS I HÄLSINGLAND

En platåhusgrund har grävts ut vid Hög i Hälsingland. Huset tycks ha brunnit. I ett av stolphålen har arkeologer funnit vävtyngder.

Bloggen Arkeologi Gävleborg. 2011-10-06. Vi fortsätter gräva järnåldershuset i Hög.
http://arkeologigavleborg.blogspot.com/2011/10/vi-fortsatter-grava-jarnaldershuset-i.html

Bloggen Arkeologi Gävleborg 2011-10-11. Vävtyngder i brunnet stolphål i Hög! http://arkeologigavleborg.blogspot.com/2011/10/vavtyngder-i-brunnet-stolphal-i-hog.html

FYRAR I VÄSTERBOTTEN

Om fyrar efter Västerbottens kust går det att läsa om i Västerbotten 2 2011

http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/VB/11_2_vasterbotten.pdf

GÄSTRIKLANDS ÄLDSTA BOPLATS

På 125 meter över havet på Trollberget vid Järbo i Gästrikland har arkeologer funnit spår efter en boplats. Då låg Trollberget vid stranden av det dåtida havet.– Allt tyder på att bosättningen är 9 500 år. Den redskapsteknologin som använts när knivbladen har tillverkats är typisk för den här tidsperioden och den kultur som fanns på norska västkusten, sade arkeologen Kjel Knutsson till Arbetarbladet.
Läsa mer: Haglund, Mari 2011-05-27. Boplats hittad i Järbo Kan vara en av de äldsta bosättningarna i Mellansverige. Arbetarbladet.
http://arbetarbladet.se/nyheter/sandviken/1.3275100-boplats-hittad-i-jarbo

URHOLKAD STOCKBÅT FRÅN 1100-talet

En urholkad stockbåt funnen vid Långmyrsjön i Bjursåker socken i Hälsingland har daterats till 1100-talet.

Arkeologi Gävleborg. 2011-02-24. Tre stockbåtar från medeltiden!http://arkeologigavleborg.blogspot.com/2011/02/tre-stockbatar-fran-medeltiden.html

SPÅR EFTER DEN ANDRA VÅGEN AV BÖNDER I GÄSTRIKLAND

De första stenåldersbönder kom till Mälartrakten cirka 4000 f. Kr. Efter cirka 600 år slutade man med svedjejordbruket helt och livnärde till stor del på vildsvinsjakt/grisuppfödning, säljakt och fiske. Den andra vågen av bönder inträffade med den så kallade båtyxekulturen 2800-2300 f. Kr.Nu har arkeologer från Länsmuseet Gävleborg funnit spår efter svedjejordbruk vid Torsåker i Gästrikland från cirka 2400 f. Kr.– Det svajade till i knäna när vi fick resultatet, säger Katarina Eriksson. Nu finns det belägg för bofast befolkning tidigt i Torsåker. Människor som har haft bete och kreatur, sade arkeologen Katarina Eriksson från Länsmuseet Gävleborg till Gefle Dagbladet.Och fortsätter:– Jag tror att det under bronsåldern legat en storgård på platsen under lång tid, samma plats där kyrkan står i dag. Det kan vara samma familj som bott där.Hmmm. Det låter som en ganska vild gissning. Om det är ett tillfälligt nybygge på stenåldern eller de första bofasta bönder som 3000-3300 år senare dyrkar ”Tors åker” än så länge oklart. Inga kända registrerade bronåldersgravar finns närheten av Torsåker kyrka. Mycket lämpligt att peka ut en bebyggd plats för en bronsåldergård, men svårt att belägga utan undersökningar.

Läsa mer: Hildingsson, Lotta 2010-12-06 Torsåkersbor fanns redan för 4 000 år sedan. Gefle Dagblad.
http://gd.se/nyheter/hofors/1.2544894-torsakersbor-fanns-redan-for-4-000-ar-sedan
Arkeologi Gävleborg 2010-11-29. En smått sensationell datering.
http://arkeologigavleborg.blogspot.com/2010/11/en-smatt-sensationell-datering.html

MEDVETET BROTT MOT FORNMINNESLAGEN?

En kvinna i Matfors i Västernorrland grävde bort delar av en husgrundsterass trots anvisningar från länsmuseet påpekat att husägaren inte fick bygga där.

”Det har gjorts ingrepp i själva husgrundsterassen. Förutom de fysiska ingreppen har de om- och tillbyggnader som gjorts påtagligt och på ett mycket negativt sätt påverkat det pedagogiska och upplevelsemässiga värdet hos denna miljö”, skriver länsstyrelsen i Västernorrland i sin polisanmälan.

Eklund, Björn 2010-12-31. Byggde i fornlämningsområde. Dagbladet.se

http://dagbladet.se/nyheter/njurundamatfors/1.2617807-byggde-i-fornlamningsomrade-kvinna-anmals

ÄLDRE STENÅLDERN I GÄSTRIKLAND och DALARNA

Läsa mer: Bennström, Greger 2010. Kartläggning av den äldsta stenåldern i Dalarna. Dagverket Nr 3 2010. (sidan 7)http://www.dalarnasmuseum.se/dagsv32010.pdf

Nyman, Johanna 2010-09-03. Torsåker har fått en ny historia För 8 500 år sedan levde människor här med utsikt över öppna havet . Arbetarbladet.http://arbetarbladet.se/nyheter/hofors/1.2299156-torsaker-har-fatt-en-ny-historia

VAD STÅR DET PÅ RUNSTEN VID VALBO (Gs 13) I GÄSTRIKLAND?

Står det ”Och han dog i Tavastland när Bruse ledde landets ledung efter sin broder.” eller
”Och han dog i Tavastland när Bruse förde långspjut efter sin broder.”
Om det skriver Bert Åkesson i artikeln ”Att föra långspjut och bära kremasmata – ett östligt perspektiv på två runstenar från Gästrikland” i Infoartefact september 2010.

Läsa mer: http://www.infoartefact.se/fastaknappar/artiklar/artiklar62.html

ARKEOLOGISKA RAPPORTER FRÅN VÄSTERBOTTEN

http://www.sparfran10000ar.se/sparen-i-landskapet/rapporter

PÅ JAKT EFTER TINGS- OCH KULTPLATSER

Religionshistorikern Ulla Sundström letar efter tings- och kultplatser i Gävleborgs län.
– Egentligen tror jag att Solberg kan ha varit det riktiga Wijet. Här ser ni stenarna lagda i ring runt platån, och härifrån har man utsikt över hela bygden. Offerlunden, Lundåker, ska ligga häromkring, säger Ulla Sundström till Arbetarbladet.
Läsa mer: Källström, Ulrica 2010-05-14. De söker tingplats från vikingatiden. Arbetabladet.http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.2025837-de-soker-tingsplatsen-fran-vikingatiden

HISTORISKA HÄLSINGLAND

Är en nybildat ekonomisk förening som satsar kulturarvsturism.
Sundberg, Agneta 2010-04-09. Historia ska locka turister till Hälsingland. P4 Gävleborg.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=3615106

ARKEOLOGI GÄVLEBORG

Arkeologerna på Länsmuseet Gävleborg har en egen blogg:
http://arkeologigavleborg.blogspot.com/

BONADEN FRÅN ÖVERHOGDAL NYDATERAD

Nya C14-dateringar av Överhogdalsbonaden visar att alla fem delar av bonaden är samtida, till 1040-1170 e. Kr.

– Nu vet vi att de vävdes alldeles i slutet av vikingatiden, i brytningen mellan vikingatid och medeltid, mellan asatro och kristendom, säger arkeologen Anders Hansson på Jamtli till Länstidningen.

Läsa mer: Länstidningen. 2010. ”Nya” rön om de gåtfulla vävarna.
http://ltz.se/nyheter/1.1742104

AVHANDLING OM SPADFORMIGA JÄRN

Marta Lindeberg har skrivit en avhandling ”Järn i jorden” om de spadformiga ämnesjärn från Jämtland, Medelpad, Hälsingland och Gästrikland. Hon menar att de spadformiga ämnesjärnen har fått sin form från holkyxan.

Läsa mer: Svensk Historia.se 2009-11-01. Marta Lindeberg: Järn i jorden. Spadformiga ämnesjärn i Mellannorrland. Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.Läsa mer. Svensk Historia.se
http://www.svenskhistoria.se/forskning.aspx?newsid=2279
Ladda ned avhandlingen här:
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:226978/FULLTEXT01

ARKEOLOGI NORR 11 (2009)

Sven-Donald Hedman
Gammal-äldre-äldst. Något om
Norrbottens mesolitikum ............................................................................... 1
Ola George
Guldålder i Para. Ett folkvandringstida
gravfält vid Ångermanälven ......................................................................... 23
Peter Persson
Centralorter i Västernorrland under järnåldern ........................................ 53
Per H. Ramqvist
Hampnäs-toften. Tradition eller förnyelse? ............................................... 93
Lars Liedgren & Lars Östlund & Torbjörn Josefsson
Samisk byggnadskultur - timrade kåtor
och exemplet Bläckajaure ............................................................................ 115
Anders Huggert
Guldsmide i senmedeltidens Umeå ........................................................... 145
Kaisa Lehtonen
Etukämppä i Euraåminne. En bas för säljagare och
fiskare på stranden till den forntida Paneliaviken ................................... 159
Kurt A. West & Rabbe Sjöberg & Runar Nieminen
Stenkompassernas ålder i Österbottens kustlandskap ........................... 181
Läsa i pdf: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:275368/FULLTEXT01

ETT RÖSE MED STENKAMMARGRAV UTGRÄVT I BJÄRKÅ I VÄSTERNORRLAND

En hög, cirka 19 meter i diameter och som högst två meter, med en stenkammargrav har grävts ut i Bjärkå i Västernorrland. I graven låg manschettknappar i silver förgyllda med guld, en sölja, en pincett och tygrester.– Det kan tyda på att den döde hade en högre social ställning, säger arkeologen Ola George till Allehanda.se

Läsa mer: Jörgen Sundin Ovanligt fornfynd i Björkå.
http://allehanda.se/start/solleftea/1.1401815
George, Ola 2009-10-09 Kammargrav utgrävd i Björkåbruk. Murbergethttp://www.ylm.se/artiklar.aspx?id=211&aid=390

AVHANDLING OM FÄBODAR

Fäbodväsendet 1550–1920. Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem
Jesper Larsson

Läs och ladda ned avhandlingar här:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002115/01/larsson_j_091002.pdf

NYHETER OM AVHANDLINGAR

2010-03-09T16:28:00.001+01:00

NYHETER OM BÖCKER

2010-03-09T16:27:00.006+01:00

POPULÄR HISTORISK BOK OM UTGRÄVNINGAR AV E4:AN KLAR

Av sex stora arkeologiska rapporter har författaren Maja Hagerman gjort en populär historisk bok.
Hagerman, Maja 2011: Försvunnen värld
http://www.majahagerman.se/frsvunnenvrld.php
Hagerman, Maja 2011: Metaller och människor. OM UTGRÄVNINGEN I SOMMARÄNGE SKOG . Försvunnen värld
http://www.majahagerman.se/documents/Metallerochmanniskor.pdf
Hasselmo, Margareta 2011-05-26. Riksantikvarieämbetets K-blogg
http://www.k-blogg.se/2011/05/26/ny-bok-forsvunnen-varld-av-maja-hagerman/#more-6164

Läsa mer om: Arkeologi E4 Uppland. Studier

Stenåldern i Uppland. Uppdragsarkeologi och eftertanke. Red N Stenbäck. (Arkeologi E4 Uppland. Studier 1.) Uppsala 2007.
Att nå den andra sidan. Om begravning och ritual i Uppland. Red M Notelid. (Arkeologi E4 Uppland. Studier 2.) Uppsala 2007.
Hus och bebyggelse i Uppland. Delar av förhistoriska sammanhang. Red H Göthberg. (Arkeologi E4 Uppland. Studier 3.) Uppsala 2007.
Land och samhälle i förändring. Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv. Red. E Hjärthner-Holdar, H Ranheden & A Seiler. (Arkeologi E4 Uppland. Studier 4) Uppsala 2007
Mellan himmel och jord. Ryssgärdet, en guldskimrande bronsåldersmiljö i centrala Uppland. Red E Hjärtnner-Holdar, T Eriksson & A Östling. (Arkeologi E4 Uppland. Studier 5.) Uppsala 2008
Mellan hav och skog. Högmossen, en stenåldersmiljö vid en skimrande strand i norra Uppland. Red N Björck & E Hjärthner-Holdar. (Arkeologi E4 Uppland. Studier 6.) Uppsala 2008.

BOK OM BRONSÅLDERN I STOCKHOLM

”Skriften inleds med en översikt av Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam över länets hällristningar, inte minst de som påträffats under senare år.Thomas Eriksson presenterar sin forskning om keramik i Mälardalen.Roger Wikell och Mattias Pettersson redogör för grävning av skärvstenshögar på Ornö och i Turinge. Två föredrag handlade om depositioner under bronsåldern.Susanne Thedéens föredrag handlar om demonstrativa depositioner, medan Martin Rundkvist ger ett landskapsperspektiv på bronsålderns offerplatser i Mälarområdet.Kjell Anderssons föredrag rör inventering och utgrävning i Sjurån i Uppland.Avslutningsvis berättar Jonathan Lindström bl a om bronsåldersbygder som en gång fanns på norra Mälarstranden och om fyndet av Granhammarsmannen.”

Saxat ur Stockholm läns museums hemsida

http://www.lansmuseum.a.se/projekt/seminarium-bronsalder/

NY BOK OM ARKEOLOGI

Efter succén med Arkeologiska upptäckter (2010), skriven av arkeologen Anna Lihammer, har hon nu skrivet en engelskspråkig arkeologibok.

”The Forgotten ones undersöker och analyserar det arkeologiska materialet från några mer eller mindre osynliga grupper i den svenska historien och visar hur arkeologin kan förändra de historiska berättelserna. Boken berättar om slummens invånare, resandefolket, människor som internerades i läger under andra världskriget, de landlösa på landsbygden samt människor som institutionaliserades på sinnessjukhus.”

Saxat ur pressmeddelande om boken

Läsa mer: http://www.kmmd.se/Aktuellt—Ny-bok/

BOK OM FORNTIDA GLAS

Arkeologen Kent Andersson har skrivit en bok om forntida glasfynd i Sverige från romartid till vikingatid.

Läsa mer: Svanberg, Fredrik 2010-09-29 Glas från romare till vikingar. Historiska museets blogg: Musuem nu.
http://blogg.historiska.se/museumnu/2010/09/29/glas-fran-romare-till-vikingar/

URGOTLÄNDSKA I EN NY BOK

I Gotländsk arkiv 2009 - Kvinnfolki skriver Gun Westholm nästan femtio sidor om gotländska och urgotländska kvinnor. Bland annat om flera urgotländskor från Ajvide på Gotland, där hon menar att “Igelkottflickan” och “Kvinnan med flöjterna” kan vara schamaner.

BÖCKER

Arkeologiska upptäckter (2010) är en bok skriven av Anna Lihammer, bland annat FoU-ansvarig vid Kulturmiljövård Mälardalen, utgiven på förlaget Historiska Media. Den ska (Har ej läst den själv) handla om platser som har grävts ut i Sverige bland annat ska utgrävningen i Tuna i Badelunda finnas med.
Läsa mer: http://www.kmmd.se/?id=1154

Joakim Goldhahn har skrivit boken Om krigens minne och att minnas krig – Hvidegårdsgraven revisited #2. Kalmar: Kalmar Studies in Archaeology V (2009) där han bland annat tolkar ”krigsscener” på hällristningar i Bohuslän och om graven från Hvidegård i Danmark.

Boken går att beställa genom : http://booksondemand.e-butik.se/?artnr=1653
Fler artiklar om hällristningar finns att ladda ned från Joakim Goldhahns hemsida: http://goldhahn.se/Publicerat.html

I årsboken Blick för Bergslagen 2009 skriver Jenny Holm om “Något om stenåldern kring Västerås” och Helmut Bergold om “Ängelsbergs bruk”

NY GUIDEBOK

Ekomuseum Bergslagen håller på att göra en ny guidebok som ska vara klar till sommarsemestern. 2010
http://www.ekomuseum.se/

ARKEOLOGER GER UT BOK

Arkeologerna bakom ”Arkeologiseminarie i Blankaholm” har funnit en bra lösning på artiklar från seminariet som är samlade i boken ”Forntiden längs ostkusten 1”. Istället för att lägga ut en massa pengar på tryckkostnader och veta hur stor upplaga ska tryckas har arkeologerna lagt ut tryckningen och försäljningen på ”books-on-demand”, det vill säga när en köpare köper en bok trycks boken upp.
Läsa mer: Papmehl-Dufay, Ludvig 2010-02-23. Forntiden längs ostkusten bok och seminarium. Bloggen: Arkeologi i Kalmar län.http://arkeologiikalmar.blogspot.com/2010/02/forntid-langs-ostkusten-bok-och.html
Arkeologi & Historia: http://booksondemand.e-butik.se/?cat_id=730&head_id=0

BOK OM VIKINGATIDA MYNT

Den Svenska Mynthistorien, Vikingatiden ca 995-1030
Läsa mer: http://www.numismatik.se/publikationer/pub_mynthistorien.php

SITUNE DEI 2010

http://www.sigtunamuseum.se/