måndag 6 februari 2017

Nyheter om historiska kvinnor Februari 2017



Nyheter om historiska kvinnor Februari 2017




FORNTIDSUSTÄLLNING I VÄSTMANLAND



Västmanlands läns museum Forntidsutställningen - Utformningen

Karlsgatan 2, Västerås




Stora brister i Forntidsutställning



Av Jouni Tervalampi, februari 2017



Forntidsutställningen på Västmanlands läns museum fick kritik av en besökare för att vara dålig i en insändare i lokaltidningen VLT i januari 2017. Vad berättar då forntidsutställningen? Jouni Tervalampi besöker och granskar utställningen.
Det kan jag förstå. En person som inte har så stora kunskaper blir det obegripligt att man ser en massa föremål i montrar. Stor del av den vikingatida delen av utställningen kretsar kring kvinnor som begravdes obrända i båtar. Jag skulle vilja ha en karta över båtgravarna i Västmanland. Dessutom teckningar över varje kvinna och döttrar från Tuna i Badelunda där föremål är utställda (Tuna bok 1, 41, 59, 61, 86, 91 Tuna bok 2, 145 ).  Under teckningen över kvinnan från 75 en text. ”Se  nr 4 i monter ”Järnålder”, båtgrav 35 . Ryggknappsspänne, se nr 3 i montern ”Utseende” o.s.v.
Texterna kring föremålen är inbundna i ett skinn. Själv hade hellre sett att föremålstexterna och gärna hänvisning till vilket båtgrav inne i själva montern till exempel i monter ”Barnen” med en text, ”Femårig flicka begravd i kammargrav 43. Dotter till kvinnan i båtgrav 48”.
Maktens kvinnor genom tiderna


Av Jouni Tervalampi, februari 2017



Det är de rika kvinnorna som lyfts fram i Forntidsuställningen på Västmanlands läns museum – KRLG2 i Västerås. Kvinnor och samer är del av utställningen, vikingar lyser med sin frånvaro.


KÅSERI OM TUNAGRAVARNA



Kåseri om Tunagravarna



Irma Sohlman


11 mars på Anunds café. Anundshög

E-post från Irma Sohlman

Cafe Anund vid Anundshög Program
http://www.anundshog.se/artikel.asp?strukturId=231



UPPSATS OM KVINNOR I BÅTGRAVAR I VÄSTMANLAND



Fröjd, Maja 2015   Vikingakvinnan. Båtgravar, kammargravar, brandgravar – Vilken roll hade den
vikingatida kvinnan i Västmanland. Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet
Höstterminen 2015





KVINNAN BAKOM KONSTEN



Just nu är "Kvinnan bakom konsten" högaktuellt med Beyoncé gravidbild med tvillingar på Instagram, bilden känner vi igen från konsthistorien.

SVT Nyheter: Konstprofessorn: Det betyder Beyoncés gravidbilder
http://www.svt.se/kultur/musik/konstprofessorn-har-hittade-beyonce-inspiration-till-gravidbilden



Under sex fredagar kommer konstkännaren Sture Gunell att berätta om Kvinnan i konsten på Västerås konstmuseum.

Läsa mer: Föreläsningar Västerås Konstmuseum



SKELETT EFTER HUNNER-KVINNOR



Läsa mer: Hedlund Stylegar, Frans-Arne 2017-01-22. "Hunniske" kvinner på langobardiske gravplasser.
http://arkeologi.blogspot.se/2017/01/hunniske-kvinner-pa-langobardiske.html




Husfru i båt och kammare


av: Elias Ghattas-Lama
Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2014 




 Vikingatida kvinnodräkt berättar




 
Kvinnors roller i det vikingatida samhället. Spår av kvinnor i text och ting.


 Märta-Lena Bergstedt. Södertörns högskola



Västmanlands läns museum Forntidsutställningen



Västmanlands läns museum Forntidsutställningen
Karlsgatan 2, Västerås




Forntidsutställningen på Västmanlands läns museum fick kritik av en besökare för att vara dålig i en insändare i lokaltidningen VLT i januari 2017. Vad berättar då forntidsutställningen? Jouni Tervalampi besöker och granskar utställningen.

Maktens kvinnor genom tiderna

Av Jouni Tervalampi, februari 2017

Det är de rika kvinnorna som lyfts fram i Forntidsuställningen på Västmanlands läns museum – KRLG2 i Västerås. Kvinnor och samer är del av utställningen, vikingar lyser med sin frånvaro.



Smycken från kultprästinnor funna i Badelundaåsen i Hökåsen



Nr 1 i montern ”Bronsålder” är fynd från ett depåfynd på Badelundaåsen.

Vid den södra delen av den forna sjön Hoen (Kraft, 106, Tervalampi) låg det två gårdar: Alvsta och Jädra. Tre stycken olika nedgrävningar av kvinnliga bronsföremål låg inom ett litet område på Badelundasåsen vid Hökåsen (Bohlin, 125-132). De bars av kvinnor under olika tidsperioder, möjligen döttrar från samma släkt från Alvsta (Wellinder) eller Jädra gård. Vid högtider bar kvinnan sina smycken och kärl vid ceremoniplatsen vid Hökåsen skola, 200-300 meter söder om Badelundaåsen, där det finns en jätteskålgrop och hällristningar. I skålgropen kan det ha skett rituell malning. Fynden kallas depåfynd, men frågan är om de inte är jordoffer till Moder Jord eller Solguden/Solgudinnan (Tervalampi 2012).



Offer till Moder Jord vid ”Helgasjön” ca 600-500 f. Kr.



Nr 3 i montern ”Bronsålder” är fynd från en forntida helig sjö, möjligen Helgasjön (Torun Zachrisson, 78), idag benämnd Svartmyran där tre halsringar av brons tillverkade i samma verkstad hittades i myren ( Claeson, 66-71). Sjön var en helig på cirka 600-500 f. Kr. och ligger några hundratals meter från bronsåldergården Vångsta. De som har ägt gården har bytt till sig de tre halsringar och offrat halsringar vid tre olika platser vid sjön: Helgabogda och Stora Jacksbo. Det kan vara flera orsak: Att en kvinna från Vångsta hade svårt att bli gravid och offrade en halsring i sjön till Moder Jords ära och fortsatt med de två andra ringarna. (Tervalampi 2004, 11) Eller, så var de missväxt i ett eller flera år möjligen på grund av en klimatkatastrof. På en hällristningsplats på Badelundaåsen hade någon lämnat en malsten i en stor skålgrop där den låg tills jag fann den i mitten av 00-talet (Tervalampi 2012, 28-31).



Grav X (Okänd) - Sveriges guldrikaste grav från 200-talet



Nr 3 i montern ”Järnålder” är från Sveriges guldrikaste grav.
När arkeologer grävde ut Sveriges rikaste guldgrav döpte man graven till grav X (X för okänd). Idag vet vi bättre. Arkeologen Kent Andersson var den som lyfte fram att kvinnan i grav X hade fingerring och halsring av guld, glas och romerska kärl som stämde med en kvinnas grav på Själland. Att hon gifte sig med en hövdings son från Tuna i ett alliansäkteskap för att släkten skulle få tillgång till järn och dyrbara pälsverk (Andersson, Fernstål).



Sveriges största agraffknappar ägdes av en bygdehövding från Nicktunabygden på 400-talet



Föremålen i nr 2 i montern ”Utseende” tillhörde en man mellan 50-80 år.

Den rikaste kände mannen i Västmanland på 400-talet ägde Tuna-gården Nicktuna i dagens Tortuna socken. Familjen kontrollerade den södra av två bygder i Tjurbo härad som omnämns på 1300-talet, likt andra härader som hade två ihopslagna hundaren Siende (Gor hundare och Se hundare) och Tuhundra (de två hundaren). I mannens grav, som låg på norra sidan av Lillån (raä 106, Ström, 39-41), låg det fyra förgyllda agraffknappar och ett förgyllt reliefspänne och var tillverkade på Helgö i Mälaren (Ström, 41, Lamm, 22). Agraffknappar vid skjortärmen och mantlar bars både av män och kvinnor (Waller, 98, 106, 107). På två av agraffknapparna är motivet en triangel, möjligen en tresidig stensättning som förebild, och Oden samtalar med en av korparna Hugin eller Munin (Arrhenius, 198, Ström, 41, Lamm, 19).



Modet hos båtgravskvinnor på 800-talet



Utställningen lyfter fram kvinnor som begravdes på 800-talet som bar på samma smyckesmode; likarmat spänne med två ovala spännen, som två kvinnor som begravdes i urholkade stockbåtar vid Sagån i Sala (Almgren) som visas i nr 1 och 2 i montern ”Järnålder”, slädgraven från Sagån (Almgren, Tervalampi 2014, 11) som visas i nr 1 i montern ”Järnålder” och från båtgrav 75 ifrån Tuna i Badelunda (Schönbäck, 59) som visas i nr 4 i montern ”Järnålder”.



Samisk tillverkad båt och ett svärd ägt av en same



I utställningens centrum ligger en samisk tillverkad utspänd stockbåt med ett sydd sidobord på sidorna av båten (Larsson, 369, Schönbäck, 66 ). Det var en kvinna med en völvastav (Elgh) som låg i båtgraven 75 vid Tuna gården även benämd som Junkertuna, i dagens Tuna i Badelunda (tidigare Furby) socken, 1,5 km norr om stadsdelen Bjurhovda i Västerås. Båten var hennes och hon hade beställt båten av en samisk båtbyggare som levde i Västmanland. Gården tycks ha haft återkommande kontakter med samerna. Fem sprickor i stockbåten har alla lagats på samma sett, plana träribbor har sytts fast ovan sprickan (Schönbäck, 64-66). Ägarinnan till gården och båten har sänt efter en samisk båtbyggare för att laga sprickor, möjligen flera gånger.

Ett föremål i utställningen har ägts av en same. I montern ”Järnföremål” hänger ett tidig medeltida svärd (1100-talet ?) som kom från en plundrad stensättning från en samisk gravö, nu längst ut på Djupnäs udde i sjön Åmänningen (Tervalampi). Svärd var vanligt hos samerna (Inger Zachrisson, 80,83), men väldigt ovanligt hos de västmanländska vikingarna.

Föremålen från utgrävningarna från de samiska gravarna från 600-talet vid Virsbosjön (Torun Zachrisson, 69) finns inte med på utställningen.



Läs mer om samer på utställningen Vikingar på Historiska museet i Stockholm


av Jouni Tervalampi 2017











ÖSTJÄDRASKATTEN ÅTER PÅ VÄSTMANLANDS LÄNS MUSEUM



Västmanlands största silverskatt på Västmanlands läns museum




Av Jouni Tervalampi, 24 juli 2017

 


Förra gången jag såg delar av Östjädraskatten, som är Västmanlands största vikingatida skatt, var 2014, då hade utställningsansvarige lagt mynten på rad. Nu när Östjädraskatten åter finns på Västmanlands läns museum har den utställningsansvarige lyckats mycket bättre och lagt de dansk-skånska delen tillsammans. Personen har lyckats pussla ihop 13 delar av silverspännet av Hiddensetyp till ett helt runt spänne. Det visar att spännet var helt och bröts i delar vid Järna i Dingel hundra, och inte var delar av olika Hiddenseehängen. Bra gjort! 


Till vänster om Hiddenseespännet ligger 8 stycken Hedebymynt av silver där flera av mynten är stämpelindetitska med två fynd från Skåne och tillsammans med andra silverfynd tolkar vissa forskare att fynden kommer från ett uppdelat samlat fynd. Till höger om spännet 6 tyska och 2 vendiska mynt i korsformstyp.  Var Jädramannen i tjänst hos den danske kungen Harald Blåtand?


Ovanför danska-skånska mynten syns de arabiska mynt och längst in de övriga delarna av klippta silverdeler från den dansk-skånska delen av skatten.   


 


Placeringen av silverskatten från Östjädra i Dingtuna socken är placerad i rätt geografisk del av Västmanland i rätt monter där vi finner svärdet från Skärvsta och en smedstång från Östra Skogsta  från Lillhärad socken norr om Dingtuna socken.


 


På tre arabiska mynt från Östjädraskatten har man funnit graffiti i form av ett vikingaskepp, ett spjut och på det tredje myntet vet jag inte vad det är för klotter. De tre graffitimynten ligger längst till vänster närmast fönstret i montern om Östjädraskatten på Västmanlands läns museum.


Läs och titta mer: Hammarberg, Inger och Rispling, Gert 1985. Graffiter på vikingatida mynt. Hiukiun 11. S. 63-78.

Läs mer:






Almgren, Oscar. 1907. Vikingatidsgrafvar i Sagån vid Sala. Fornvännen 2. Stockholm. pdf
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/545/1907_001.pdf?sequence=1
Andersson, Kent 2011. Äktenskapsallianser över vida områden – Tunagraven. Guldålder svenska arkeologiska skatter. Balderson förlag. S. 38-47.
Arrhenius, Birget 1994. Järnåldern. Stenåldern - Bronsåldern - Järnåldern. Signums svenska konsthistoria. Lund. S. 163-225.
Bohlin, Anne, Västmanlands bronsålder. VFÅ XLVII 1967-68. S. 98-162
Claeson, Claes, Tre västmanländska halsringar från omkr. 600 f. Kr. VFÅ XXIV 1936. S. 66-71
Elgh, Stefan 2014. Völvan i Badelunda. Tema Forntid: Spaning 22-23. S. 28-31
http://www.vastmanlandslansmuseum.se/files/2/35/spaning_forntid.pdf
Fernstål. Lotta 2004. Delar av en grav och glimtar av en tid. Om yngre romersk järnålder, Tuna i Badelunda i Västmanland och personen i grav X. Stockholm Studies in Archaeology 32
Kraft, John, Gorunda.
VFÅ 71 1994. S. 103-112
Lamm, Jan-Peder, Nicktunafyndet.
VFÅ 61 1983. S.15-23
Larsson, Gunilla 2007. Ship and Society. Maritime Ideology in Late Iron Age Sweden. Aun 37. Uppsala University, Department of Archaeology and Ancient History.
Schönbäck, Bengt 1994. Båtgrav 75.
Tuna i Badelunda. Guld, kvinnor, båtar 1. Västerås kulturnämnds skriftserie 27. S. 44-73.
Stiftelsen kulturmiljövårds vetenskapliga program 2009 pdf
http://www.kmmd.se/PageFiles/383/Vetenskapligt%20program.pdf
Ström, Krister 1974.
Fornlämningar och fornfynd i Tortuna socken. Tortuna hembygdsförening. Bergstrands Tryckeri.
Tervalampi, Jouni 2004. Slädarna från Saladamm vid Sagån. Silverräven. Medlemsblad för Sala Släktforskarförening, 6 februari 2004 Nr 14. S.11
Tervalampi, Jouni
2012. Solmyter. Eget förlag
Tervalampi, Jouni (manus under arbete) Utan titel.
VFÅ = Västmanlands Fornminnesförening och Västmanlands läns museum
årsskrift 1874-2001
Waller, J. 1996. Dräktnålar och dräktskick i Östra Mälardalen. AUN 23. Uppsala.
Welinder, Stig, Gravfältet vid Alvesta.
VFÅ 62 1984. S. 163-176
Zachrisson, Inger 2006. För tusen år sedan – En resa bland sydsamer. Sápmi YIK – Livet i samernas bosättningsområde för ett tusen år. Sami Studies 3. Red. A. Amft & M. Svonni. Umeå universitet. S. 75-84.
Zachrisson, Torun 2009. Del 2. Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen. Vetenskapligt program 2009. Kulturmiljövård Mälardalen Skrifter 1. Västerås. S. 23-116

onsdag 1 februari 2017

Nyheter om arkeologi och historia februari 2017

Nyheter om arkeologi och historia februari 2017
Tervalampi granskar boken Arkeologi i Dalarna 2016
KÄND REPORTAGEFOTOGRAF DÖD
Fotografen Lennart Nilsson är död. Han är mest känd som vetenskapsfotograf med bilder på barnets utveckling i kvinnans mage. Själv gillar hans bilder när han arbetade som reportagefotograf, klassiska reportage som säljakten, barnmorskan med flera. Aftonbladets kulturchef, Åsa Linderborg, skrev några fina ord i Aftonbladet Kultur (Söndag 29 januari 2017):
Lennart Nilssons gärning finns samlad i två praktverk som, det vågar jag påstå, varje läsare vårdar närmasr hjärtat: Lennert Nilsson - Hans livs bilder (Albert Bonniers förlag) och Lennart Nilssons Stockholm (Bokförlaget Max Ström). De förtjänar ett raskt nytryck,
Jag tycker att den förstnämnda boken inte alls lyfter hans fotoreportage utan boken ser mer ut som en pressfotobok då förlaget lyfte fram enstaka bilder ur olika fotorepotage. Jag vill hellre se en fotobok där Lennart Nilssons fotoreportage är utformade som fotorepotage med 5-20 bilder från varje reportage i boken.


VIKINGAUTSTÄLLNING I ESTLAND 2017
Ruotsin ja Viron viikinkiaikaisia löytöjä esillä Tallinnassa


BIRKAKUNGENS JARLS GÅRD FUNNEN PÅ BJÖRKÖ ?

Läsa mer: Forskning.se 2017-01-19. Tidigare okänd stormannagård upptäckt på Birka
http://www.forskning.se/2017/01/19/tidigare-okand-stormannagard-upptackt-pa-birka/

pdf http://www.mynewsdesk.com/material/pressrelease/1754165/download?resource_type=resource_attached_pdf_document
BRONSÅLDERSKOMPLEX RÄDDAS I UPPLAND
Tistelkullen – en stencirkel till guden Tyrs ära räddas från utplåning.
Läsa mer: Hjuberger, Grethel 2017-01-04.3 500 år gammal Rimbohistoria räddas när väg 77 byggs om. Norrtelje Tidning


ÄTTLINGAR TILL SKOGSSFINNAR DNA-UNDERSÖKS

Nilsson, Hedvig 2016 skogsfinnarnas DNA kartläggs i norra Värmland.
Nyheterna P4 Värmland


NEDBRÄND HALLBYGGNAD FRÅN 500-TALET FUNNEN VID UTGRÄVNING
Läsa mer: Thelin, Malin 2016-11-23. Våldsam brand drabbade järnåldersfolket. Sveriges Radio P4 Malmöhus
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6570758
VEM KOM FÖRST TILL SVALBARD
Rapp, Ola Magnus 2017-01-06. Fortsatt uenig om hvem som kom først. Svalbardsposten

UTSTÄLLNING OM VIKINGAR I SIGTUNA
Nättidningen Svensk Historia


Kommande i Mars månads nyheter
BESÖKARE KRITISERAR FORNTIDSUTSTÄLLNINGEN I VÄSTERÅS
Forntidsutställningen på Västmanlands läns museum får kritik av en besökare för att vara dålig i en insändare i lokaltidningen VLT i januari 2017. Vad berättar då forntidsutställningen? Jouni Tervalampi besöker och granskar utställningen.
Kommande i Mars månads nyheter




Historiska nyheter om samer februari 2017

Historiska nyheter om samer februari 2017


SAMER PÅ KÖPINGS MUSEUM
Samernas national firas den 6 februari. Men redan den 4 februari i Köping
Sapmi - vår del av världen


4 februari - 23 april 2017
Utställning producerad av Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Föremål från Ájttes samlingar tillsammans med foton av naturfotograf Kate Kärrberg. Lördag 4 februari invigningstalar landshövding Minoo Akhtarzand
.


GAMMAL FÖRLEGAT SYN PÅ SAMER I BOK OM DALARNA
Tervalampi granskar boken Arkeologi i Dalarna 2016
UNIKT FOTOGRAFI PÅ TVÅ SAMERBARN FRÅN ELLIS ISLAND I AMERIKA
Augustus Sherman (1865-1925) arbetade som chefregistrator på immigrantön Ellis Island utanför New York i Amerika och han var en hängiven amatörfotograf som tog kameran till sitt arbete och porträtterade nya immigranter och ett fotografi är på två samebarn, en pojke och en flicka. Okänt vilka det var. Han fotograferade även en samekvinna från Norge.

Läsa och titta mer: Portraits of Ellis Island Immigrants – Augustus Sherman.


100 ÅRS KAMP MED MAGERT RESULTAT
Rydenfalk, David 2017-01-18. Hundra års kamp för samiska rättigheter - få nämnvärda resultat Sameradion & SVT Sápmi.
NORRBOTTEN EN MÖTESPLATS UNDER TUSENTALS ÅR

Läsa mer: Harnesk, Nils 2017-01-04. Norrbotten – en mötesplats under 10 000 år. Norrbottens museum arkeologi
https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2017/01/04/norrbotten-en-motesplats-under-10-000-ar/

SAMISKA BARN AUKTIONERADES UT TILL LÄGST BJUDANDE
Elisabeth Renström, Pekka Kenttälä och Gunilla Nordlund 2017-01-16. Svält och missväxt drev familjer att
lämna bort barnen. Sveriges Radio P1 Släktband


Ericson, Peter 2017. Fjällrenskötsel i söder del 1.
Fjällrenskötsel i söder del 2.
KARIN BOJS ANSER ATT SAMER KOM TILL LAPPLAND PÅ 500-TALET
Vetenskapsjournalisten, Karin Bojs och släktforskaren Peter Sjölund anser att en grupp samer kom till Lappland på 500-talet i samband med tamrenskötseln kom till Lappland i boken Svanskarna och deras fäder. De senaste 11000 åren (2017). Det är inte veteskapligt belagt utan en gissning från hennes sida. Själv (Jouni Tervalampi) anser jag att de språkliga samerna massutvandrade från östra delen av Fennoskandinavien till den västra sidan cirka 2000 f. Kr. (Tervalampi, 15-17). Också en gissning. Det är problemet när vi försöker tolka dna från nutida människor.
Hela boken är gissningar när olika mutationer uppstod, vilket enligt Bojs och Sjölund, ska det ha bland annat skett 300, 600 och 1000 e. Kr. (sid 58-59, 75) till exempel levde en man på 200 f. Kr. som bar på mutationen I-L1301, benämd Inge: ” DNA från privatpersoner pekar mot att Inge bodde i jordbruksbygdern runt Vänern” (sid 73). Hur kan man genom dna på levande personer placera denna pesron till en viss plats för 2200 år sedan? Det måste finnas ett jämförelse dna från ett manligt skelett som bodde vid Vänern 200 f. Kr.
Kanske får vi veta lite mer om några år. Just nu pågår dna-forskning på skelett på Uppsala universitet, Atlas-projektet (Zachrisson, 101), som ska vara klart 2020. Samtidigt kommer det i fortsättningen vara stora luckor då skelett från forntiden är begränsat. Tyvärr, ligger Finland långt efter i kunskapen att ta fram förhistoriskt dna, inte ett enda förhistoriskt dna har publiserats i vetenskapliga artiklar fram till januari 2017. Sedan har jag ingen aning om de också ingår i Atlas-projektet.


Tervalampi, Jouni 2016. Den försvunna skogssamekulturen i Värmland, Mälardalen och Bergslagen. Eget förlag. Tryckt på Vulkan media.
Zachrisson, Inger 2016. Gränsland : Mitt arkeologiska liv. Ordvisor förlag


Kommande i Mars månads nyheter
BESÖKARE KRITISERAR FORNTIDSUTSTÄLLNINGEN I VÄSTERÅS
Forntidsutställningen på Västmanlands läns museum får kritik av en besökare för att vara dålig i en insändare i lokaltidningen VLT i januari 2017. Vad berättar då forntidsutställningen? Jouni Tervalampi besöker och granskar utställningen.