måndag 10 oktober 2016

Nyheter om samisk historia oktober 2016

ARKEOLOG SKREV EN BOK OM SITT YRKESLIV

Arkeologen Inger Zachrisson har skrivit boken Gränsland : Mitt arkeologiska liv (2016). Ord&visor förlag. Boken är 22 x 28, 5 cm stor i färg, 114 sidor med 92 fotografier/illustrationer. Snyggt formgivet av Inger Kåberg. 
Läsa mer: Thomasson, Lars 2010-10-01. (Recension). Sameforskare sätter punkt. NSD (sid 23)
Lyssna mer: Kejonen, Olle 2016-101-10. Nu knyter hon ihop säcken. Sameradion & SVT Sápmi.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6535836

Inger Zachrisson blev förvånad när hon fick ett stipendium från Torsten Jankes minnesfond av Kungl. Gustaf Adolfs Akademien. Hon skriver:
”Jag trodde inte att jag under min livstid skulle få uppleva ett sådant erkännande från det akademiska Sverige, Prispengarna är grundplåten till tryckningen av Mitt arkeologiska liv.”
Det gjorde hon rätt i! Boken är intressant, lättläst, spännande och avslöjande. Läsekretsen är arkeologer, de som är intresserade av samisk historia och den som är nyfiken på alla intriger inom den akademiska världen. Många avslöjande om vad som egentligen hände.
Att Zachrisson inte trodde på att hon skulle få ett erkännande från den akademiska världen var att hon ifrågasatte äldre fynd om de verkligen var skandinaviska, utan samiska. De främsta kritikerna var arkeologerna Evert Baudou och Per Ramqvist på den svenska sidan, pkus nårga norska historiker.
Zachrisson intresse för arkeologi om samisk historia vaknade då hon arbetade på Västerbottens museum då hon grävde ut en samisk björngrav, tillsammans med osteologen Elisabeth Iregren.  Mörträskfyndet från en samisk offerplats kom att bli Zachrissons avhandling, tillsammans med sin man Sune besökte de samiska offerplatser runt i Lappland. Hon for till museet i Novgorod i Sovjetunionen för titta på liknande föremål som man har funnit på de samiska offerplatserna.  Avhandlingen skulle ha getts ut  på Uppsala universitet, men kom att ge ut på Umeå universitet med hjälp av Evert Baudou.
  Aha-upplevelse och igenkännande ledde till ett samiskt gravfält där renskötare låg begravda. 1979 visade lokalhistorikern Bertil Eriksson från Storholm i Lappland ett bältesbeslag för Inger Zachrisson som ritade av beslaget.  I källaren på Statens historiska museum drog hon ut lådan med fynden från Vivallen i Härjedalen och kände igen föremålen från samiska offerplatser. ”Gravarna på Vivallen måste helt enkelt vara samiska!”. skrev hon i boken.
  Evert Baudou har den teorin att gränsen mellan samer och skandinaver gick i norra Jämtland och norra Ångermanland från 1000 f. Kr till nutid. Han och en arkeologistudent hade varit en vecka vid Vivallen för att leta efter boplatsen men misslyckades. Han avrådde Inger Zachrisson att leta efter boplatsen. Hon och hennes team lyssnade inte på Baudou utan var en av de första arkeologerna att använda georadar. De fann två härdar (eldstäder) från två kåtor och en avlång fördjupning som visades vara en grav. Det blev ett stort genomslag i media. I boken tolkar Zachrisson att kåtorna är en renägares familjs viste, som generation efter generation begravde sina döda från 800-talet till 1200-talet. Tamrenskötseln fanns redan på 800-talet i Härjedalen. Sedan kom Inger Zachrisson och Evert Baudou stå på olika sidor vid ”Härjedalsmålet”, hon på samernas sida och han på markägarnas. Per Ramqvists utlåtande om Zachrissons ansökan om projektet ”Möten om gränsland” ledde till att ansökan avslogs. Zachrsisson överklagade med motivering att Ramqvist var partisk ledde till att hon fick ett positivt besked.
Zachrisson tar även upp hur hon blev arkeolog, kvinnliga arkeologer, redaktör för Historiska Nyheter, då hennes texter om samer på utställningen på Historiska museet ändrades till ”fångsfolk i norr”, då hon som kurir med dyrbara föremål flyg till andra museer i Europa och mycket mer. 

FINLAND LÅG I HÄRJEDALEN
Eller, snarare att Härdalar var en del av Finland.

Arkeologen Inger Zachrisson och etnologen Ingvar Svenberg är orsaken till mitt eget intresse av samer. Jag är ju uppvuxen i Surahammar och där finns en sägen (Grau 1754/1904) att Suraborgen och Olberga (Olofbärga – där Olof härbärgade) har en anknytning till norske vikingakungen Olov Haraldsson, senare Olof den helige. I boken Möten i gränsland tar Zachrisson upp att Olof kom i strid med ”finländarna” (samerna) i ”Härdalen” i Härjedalen.
I Gränsland : Mitt arkeologiska liv tar Zachrisson upp att Vivallen uppstod som en renskötarfamiljs viste mellan ca 800-1200-talet. Man kan säga att renskötarfamiljen bodde i Finland (samernas land). Flera finska språkforskare menar att Olof Haraldsson tredje strid vid Härdal mot finnländarna skedde vid Hirdal, Ingå socken, i västra Nyland.
På 1000-talet pratade man finska i sydvästra Finland. Något fornnordiskt Härdal fanns inte i Finland. Dödsstöten för att Härdal inte låg Finland kommer från den finska språkforskaren, Johan Schalin, i artikeln ”Scandinavian-Finnish Language Contact in the Viking Age in the Light of Borrowed Names” från boken Fibula, Fabula, Fact. The Viking Age in Finland (2014) där han skriver:
The first mention of Ingå´s Hirdal is from 1540, Hijrendaall. . .The name is thus not phonologically consistent with ON Herdalar. 
Exakt ljudlikt är ju däremot HerdalOlaus Magnus “Carta marina” från 1539.
En vikingatida norsk skald, i det här fallet Sigvat Thordarson (ca 995 - ca 1045), skulle aldrig benämna en finsktalande person som “finnländare”, utan som “kvän” och bodde i Kvänland. Thordarson som tidvis bodde i Olof Haraldsson hem i Trondheim visste mycket väl att Härdalar låg på andra sidan fjället.

Läsa mer: Grau, Olof 1904. Beskrifning öfver Wästmanland 1754. VLT
Fredriksson, Yngve 1997. Tusenårig rastplats i Sura. Jouni Tervalampi undersöker berättelserna om Olof Haraldsson. Vestmanland Läns Tidning, Lördagen den 2 augusti 1997. (s.20)

VIKINGATIDA-TIDIG MEDELTIDA SKELETT FRÅN SAMISKA RENSKÖTARE SKA DNA-UNDERSÖKAS

Flera skelett från Vivallen i Härjedalen ska dna-undersökas i det stora Atlasprojektet.
Läsa mer: Zachrisson, Inger 2016. Gränsland : Mitt arkeologiska liv . Ord&visor förlag. (s. 101)

SAMERNAS HISTORIA PÅ TV

UR håller på att göra en TV-serie i tre delar om ”Historien om Sápmi”.
Läsa mer: Zachrisson, Inger 2016. Gränsland : Mitt arkeologiska liv . Ord&visor förlag. (s. 101)

FORSKA OM SAMER: Enskilt arkiv: Inger Zachrisson, samisk arkeologi.

2011 skänkte arkeologen Inger Zachrisson 20 A4 pärmar till ATA hos Vitterhetsakademin i Stockholm (Storgatan 41).
I boken Gränsland : Mitt arkeologiska liv (2016) har Inger Zachrisson en detaljrik förteckning över hennes publicerade verk. (106-112)

SAMISKT SKIDMODE PÅ 600-700-TALET

Ett samiskt skidmode tycks ha funnits i Västerdalarna, Hedmark och upp till Jämtland. Öjeskidan från Malungs socken i Dalarna har daterats till 600-700-talet och då var det bara samer som bodde i Malungstrakten. Det skulle dröja århundraden innan bönderna trängde sig in i samernas område.
Ytterligare två skidor av samma typ och ålder är kända: Lövbergaskidan från Ströms socken i Jämtland och Kvebergskidan från Alvdal, Hedmarks fylke, i Norge.
Läsa mer: Wehlin, Joakim 2015. En vendeltida skida från Vålberget i Malung. Skinnarebygd 2015

SAMER - MASSFÅNGST AV RENAR

Ruseformete massefangstanlegg for villrein i nordre Hedmark – samiske eller norrøne tradisjoner? Av Hilde Rigmor Amundsen og Kristin Os

SAMISK HISTORIA SMÄLTER FRAM VID RÅDARNAS HEM – JOTUNHEIM

Jotunheim betyder ”Jättarnas hem” och det var där någon av de samiska rådarna bodde. Bland annat har samiska pilar för vildrensjakt och gaffelformiga pilar för att träffa renarnas helsenorna smultit fram.

Läsa mer: Björnstad, Lasse 2016-09-20.   Her har nordmenn jaktet på rein i minst 6000 år. Vi ble med arkeologene for å finne spor etter de gamle jegerne. Forskning.no

En märklig avhandling där om de farmsmälta föremålen, där inte ett ord att det skulle vara samiska föremål.

Out of the Ice: Glacial Archaeology in central Norway
Callanan, Martin
Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Det humanistiske fakultet, Institutt for historiske studier.
2014 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt) pdf

SPÅR EFTER EN VIKINGATIDA SAMISKA JÄGARE

Läsa mer: Eklund, Nils 2016-09-19. Tusenåriga arkeologiska fynd smälter fram. Sveriges Radio.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6513008

FÖRELÄSNINGAR OM SAMISK HISTORIA

Fick ett tips av Sven Hallerdal att några föreläsningar om samisk historia från Släktforskardagarna i Umeå blev inspelade av Kunskapskanalen och går att se som video på nätet, bland berättar etnologen Ingvar Svanber om ”En samisk befolkning i Mellansverige”, Gudrun Norstedt om ”Lappskattelanden och deras innehavare” och Elisabeth Engberg om ”Släktforska med ett samiskt perspektiv”.

  
SAMER - UTGRÄVNINGAR VID SILBOJOKK

Lindgren, Åsa 2016-08-26. Fältdagbok Silbojokk 2016 – tredje veckan. Norrbottens museum. https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2016/07/08/faltdagbok-silbojokk-2016-andra-veckan/

INGA SAMISKA LÄMNINGAR VID FORNMINNESINVENTERING I VÄSTMANLAND

Sommaren 2014 utbröt en brand i Västmanland som senare utvecklades Sveriges största skogsbrand under modern tid. Hösten 2015, våren 2016 och augusti 2016 inventerades området.

När första presentationen av inventeringen ”På spaning efter svunna landskap – i brand områdets spår” av inventerarna Anette Färjare, Anna Ulfhjelm och Roger Wikell på Västmanlands Läns Museum i Västerås, 24 september 2014, sade Roger Wikell;

- Vi har sett efter hällmålningar, stensättningar och samiska lämningar men inte hittat något..

Själv (Jouni Tervalampi) är jag inte så förvånad då de kända samiska lederna gick efter de dåtida större vägarna. Endast ett känt samisk viste låg i Västervåla socken då ett samepar gifte sig i Västervåla kyrka 1709.

SAME SOM MORGONGÅVA VID DET DANSK-TYSKA BRÖLLOPET 1478

Läsa mer Ericson, Peter 2016-09-29.  När slottsherrar och -fruar ”ägde” samer. Den 6 sep 1478.. Hertig Albrecht fick en jämtlandssame i gåva.


SYDDA SAMISKA BÅTAR I BOK

Arkeologen Christer Westerdahl tar upp i boken Norrlandsleden III (2014) hur samer sydda sina båtar och att det fanns en kustsamisk kultur i Östersjön.

Läsa mer: Westerdahl, Christer 2014. Norrlandsleden III. Båtdokgruppen (s.187, 188, 192-198, 216)


söndag 2 oktober 2016

Nyheter om Arkeologi & Historia Oktober 2016




ARKEOLOGI I NORR

Arkeologi i Norr 2015 Innehåll
Beställa boken:

VIKINGENS MÅNGA FRILLOR GAV UPPHOV TILL VIKINGATÅGEN

Det menar arkeologen Neil Price i en intervju i UNT.

Läsa mar: Asker, Sigrid 2016-09-18. ”Vi kan lära av det förflutna”. Unt.se
http://www.unt.se/leva/vi-kan-lara-av-det-forflutna-4372981.aspx

BOK OM VIKINGARNAS FÄRDER

Den norske historikern Kim Hjarder har skrivit boken Vikingarnas värld (2016) och är full med kartor dit vikingarna for till. Ur ett svensk perspektiv blir man lite frågande till vissa kartor. Närke skulle var ett kungligt centrum knuten till svearna som låg söder om Bråviken i Östergötland. (kartor på sidorna 58, 59, 96, 99). Den norske vikingakungen Olaf Haraldsson skulle ha deltagit i strid som 12-åring mot finländarna i Finland?? Som norrman borde man vetat bättre att sammandrabbning skedde mot finländarna (samer) i Härdal (Härjedalen). Karta sid 134.


VIKINGABÅT ÄR FRÅN 1300-TALET

Viksbåten från Söderby-Karl i Uppland har genom träårsringsdatering daterats till 1300-talets början.
Läsa mer: Westerdahl, Christer 2014. Norrlandsleden III. Båtdokgruppen (s. 199)


STYRBJÖRN STARKE BRÄNDE NED BIRKA 980

Den norske historikern Kim Hjarder menar i boken Vikingarnas värld (2016) att Styrbjörn Starke och danskarna brände ned Birka och birkakungens gård på Hovgården på Adelsö innan sammandrabbningen vid Fyrisvallarna.


”KOPTISKA SKOPAN” FRÅN HELGÖ INTE FRÅN EGYPTEN

En ny undersökning av den ”koptiska skopan” från Helgö visar att den inte är från Egypten. Det skriver Bjarne Däcker och Jesper Blid Kullberg i artikelnVarifrån kommer den "koptiska skopan"?” i tidskriften Medusa Nr 3 2016 (s. 34). De efterlyser tips var ifrån skopan kan tänkas komma ifrån.

RUNSTENAR VISADE VÄGEN TILL NIDAROS

Arkeologen Christer Westerdahl menar att runstenarna i Hälsingland och Medelpad restes vid vägar och tingsstället och ”tycks visa på en färdled med en tydlig kristen aspekt, pilgrimsleden till Nidaros” där den norske vikingakungen Olof Haraldsson låg begravd.

Läsa mer: Westerdahl, Christer 2014. Norrlandsleden III. Båtdokgruppen (s. 44)

LILJESTEN FUNNEN I NORRLAND

Läsa mer:  Lidén, Anders 2016-05-26. Arkeologisk sensation i Kyrkdal – unik stenhäll upptäckt bland gravstenarna.  Allehanda.se

STENÅLDERSFISKARE OCH SÄLJÄGARS BOSTAD FUNNEN

Ekero Eriksson, Kristina 2016-09-12. Kan det vara… hyddor? Bloggen: Arkeologerna

BRA OCH SNYGGA INFORMATIONSSKYLTAR OM SÄLJÄGARE PÅ STENÅLDERN

Ekero Eriksson, Kristina 26 september, 2016 Skyltar om Tråsättras säljägare Bloggen: Arkeologerna

VAD HADE LABYRINTER FÖR FUNKTION?

Arkeologen Christer Westerdahl redovisar de senaste rönen om labyrinternas funktion i boken Norrlandsleden III (2014).

Läsa mer: Westerdahl, Christer 2014. Norrlandsleden III. Båtdokgruppen (s. 267-278)

DJURSKALLAR SOM BYGGNADSOFFER

GULDBLECKSGUBBE FUNNEN I NORGE

Magnussen, Per 2016-09-13. – Et unikt og sjeldent jernalderfunn. Nrk.no Hedmark og Hordaland


VAPEN OCH LIAR OFFRADE TILL GUDEN FREJ

Socknen Frösthult i Uppland stavades ”Frøstolpt” 1344 vilket betyder ”Frös toflt”, en del av Simbo härad. Det forntida Frö är lika med asaguden Frej. Nu har Frejs offerplats i Fröshult blivit utgrävd av arkeologer. Tvåhundra föremål låg på offerplatsen. 
Sveriges Radio Vetenskapsradion 2016-09-28. 700 kvarlevor hittats på unik gravplats.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6526969
Sjöberg, Kjell 2016-08-16. Arkeologer hittade medeltida gravar i Frösthult. Enköpingsposten

EN SEGELLED  FÖR SANKT OLOVS PILGRIMMER PÅ ÖSTERSJÖN

Arkeologen Christer Westerdahl menar i boken Norrlandsleden III (2014) att Sankt Olovs hamnarna på västra sidan av Östersjön var en del av en medeltida segelled för  Sankt Olovs pilgrimer.

Läsa mer: Westerdahl, Christer 2014. Norrlandsleden III. Båtdokgruppen (s.130-132)


EN FORNBORG MINDRE I GOTLAND

Uuisitalo Fernholm, Ulrika 2016-09-29. Tusen år missades när man daterade fornlämning. P4 Gotland.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=6528949


MÅNGA DRAGSTÄLLEN EFTER NORRLANDSKUSTEN

Norrlänningar rodde mer än vi tror. Arkeologen Christer Westerdahl visar väldigt på många dragställen i sin bok Norrlandsleden III (2014), bland annat över Hornslandet i Hälsingland, visar på att det var vanligt att man rodde efter kusten.

Läsa mer: Westerdahl, Christer 2014. Norrlandsleden III. Båtdokgruppen (s.66,67, 77, 84, 86)

ROMERSKA MYNT FUNNA JAPAN

Läsa mer: Salomaa, Marja 2016-09-28. Japanilaisesta muinaislinnasta löytyi roomalaisia kolikoita. Hs.fi

VÄRLDSTRÄDET I NORGE?

Hedlund Stylegar,  Frans-Arne 2016-09-03. Helligtreet
http://arkeologi.blogspot.se/2016/09/helligtreet.html

lördag 1 oktober 2016

Nyheter om arkeologi & Historia Västmanland Okt 2016



OKÄNT GRAVFÄLT FRÅN JÄRNÅLDERN HITTAT I VÄSTERÅS

Ett tidigare okänt gravfält från järnåldern har hittats vid Johannisbergs naturreservat i Västerås. Det var den lokale ortsbon Olle från Enhagen som upptäckte gravfältet.  Åtta synliga stensättningar bland annat en tresidig och en båtformig stensättning. Fyndet har ännu inte rapporterats till Länsstyrelsen i Västmanland.
Källa: Jouni Tervalampi besök vid gravfältet september 2016.

MEDELTIDA HUS FUNNET I VÄSTERÅS

Läsa mer: Westberg Sunesson, Therese 2016-09-16. Följ med in i det okända stenhuset.Vlt.se

SKELETTFYND FRÅN BELÄGRINGEN AV VÄSTERÅS SLOTT 1521-1522

Vlt.se 2016-06-09. Skelettdelar funna på slottet.

STRÖMHOLMS KANAL KAN FÅ STATLIGT BIDRAG

Den socialdemokratiska- miljöpartistiska regeringen öppnar för att fler kanaler ska få statliga bidrag.
– Kanalen är besöksvärd. Det är en hel del båttrafik, men också folk som lockas av kanalen och har det som ett utflyktsmål. Så självklart genererar den pengar. Men det handlar också om större värden än de ekonomiska. Kanalen är kulturhistoriskt värdefull och en identitet för oss, sade den socialdemokratiska kommunalrådet Tobias Nordlander till SVT Nyheter Västmanland.
 Läsa mer: Eriksson, Ellinor 2016-09-27. Fler kanaler ska kunna få bidrag från staten.  SVT Nyheter Västmanland.
Tervalampi, Jouni 2010. Striden om Strömsholms kanal

BYGGLOV KRÄVER FÖRST EN ARKEOLOGISK UTREDNING PÅ LÄNSSTYRELSEN

Hur går processen till när man söker bygglov?

Läsa mer: Larsson, Gustaf 2016-09-27. Byggboom skapar tryck på avdelning för fornminnen. Sveriges Radio P4 Västmanland
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=6521661

DROTTNING KRISTINA SKÄNKTE MARK FÖR TEGELBRUK I VÄSTERÅS

Rensmo. Mattias  2016-05-19. Ovanlig tegelbruk från 1600-talet grävs ut i Västerås. Sveriges Radio P¤ Västmanland.

FLER MILSTENAR MED KRONA I BADELUNDA SOCKEN

I min bok Eriksgatan genom Västerås (2013) påstod jag (Jouni Tervalampi) att milstenen vid Branthovdagatan var unik. Ack så fel jag hade! Fler milstenar med årtalet 1833 och en uthuggen krona har upptäckts på nytt. Gunnar Lignell skriver i artikeln ”Milstolpar i Badelunda” i BadelundaBygden September 2016 om flera milstolpar från 1833 med krona och ett äldre fotografi om milstolpens vid Branthovdagatan ursprungliga placering.

NYA PUSSELBITAR I VÄSTMANLANDS HISTORIA - 10 000 ÅR SEDAN

Sommaren 2014 utbröt en brand i Västmanland som senare utvecklades Sveriges största skogsbrand under modern tid. Hösten 2015, våren 2016 och augusti 2016 inventerades området.
När första presentationen av inventeringen ”På spaning efter svunna landskap – i brand områdets spår” av inventerarna Anette Färjare, Anna Ulfhjelm och Roger Wikell på Västmanlands Läns Museum i Västerås, 24 september 2014 fick vi en bild hur Hällabrännan såg ut för 10 000 år sedan
Den erkänt skickliga inventeraren, Roger Wikell, som har inventerat stenålderlämningar på Södertörn i Södermanland och Kolmården i Östergötland fann de flesta stenålderboplatserna kring 100-110 meter havet och vissa ännu högre upp. Hälla/Öjebrännan var då en ö och de första invånare kom söderifrån med båt, eller gick över isen på vintern, för över 10 000 år sedan. De var säljägare och fiskare. Åmänningen var ett sund mellan ön och det dåtida fastlandet.
Samtidigt, eller något tusen år yngre, levde en ren- och älgjägarbefolkning vid Limsjön och Finnhed i Dalarna. Landhöjningen innebar att kustfolket förflyttade allt längre söderut samtidigt som viltjägarna bosatte sig längre och längre ned in i dagens Västmanland och Uppland.

Läsa mer: Roger Wikell http://www.wikell.se/
Pettersson, Mattias och Wikell, Roger  2013.Tidigmesolitiska säljägare i Tyresta för 10 000 år sedan Späckbetong, gråsäl och tomtning på en kobbe i Ancylussjön 120 km från fastlandet . Fornvännen 2013.
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/6571/2013_073.pdf?sequence=1
Fredrik Hallgren, osteologisk analys Lisa Hartzell. 2014. En mesolitisk boplatsvall vid Finnhed i Älvdalen. Arkeologisk undersökning av skadad fornlämning. Älvdalen 488:2. Älvdalens Kyrkby 9:9. Älvdalens kommun. Dalarnas län. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:60.
Wehlin, Joakim 2014. Pionjärerna vid Limsjön. Arkeologisk undersökning av boplats från äldre stenålder, RAÄ 405 i Leksands socken och kommun, Dalarna Dalarna Dalarnas museum  Arkeologisk rapport 2014:14
Tervalampi, Jouni 2016. Nordfennoskandinavisk jägarkultur blev samisk. Den försvunna skogssamekulturen i Värmland, Mälardalen och Bergslagen. (s. 6-8)