fredag 29 juli 2016

Nyheter om samisk historia augusti 2016

VAD HÄNDER NÄR ALLMÄNHETEN TIPSAR OM MÖJLIGA FORNLÄMNINGAR?

Många personer tipsar om möjliga fornminnen till länsstyrelser i olika delar av landet. Sedan är det lite olika i landet om länsstyrelsen tycker att fyndet är så viktigt att det är värt att sända ut en arkeolog. De flesta anmälningar hamnar i en pärm till eventuellt framtida fornminnesinventering, eller undersöks om man ska bygga hus en väg på platsen.

Arkeologen, Olof Östlund, har gjort ett reportage när hans kollega, Frida Palmo, från Norrbottens museum granskar möjliga fornlämningar efter tips från allmänheten.  

Läsa mer: Östlund, Olof 2016-07-22. Härdar, skrämmande renar och en försmädlig förlust. Tipsgranskning i Gällivare. Bloggen: Kulturmiljö vid Norrbottens museum.




SAMISK TILLVERKAD KAM FUNNEN VID BÄCKBY GÅRD

Ett litet fragment av en vikingatida samisk tillverkad kam med flätbandsmönster grävdes fram från det vikingatida gravfältet vid Bäckby gård i Västerås i Västmanland.
Läsa mer: Runer, Johan 2012. Bäckby bytomt. Arkeologisk förundersökning av Västerås 350, Västerås kommun, Västmanland. Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2518.
http://www.arkeologikonsult.se/rapportarkiv/rapporter

SAMER I VÄSTERÅSTRAKTEN OCH MÄLARDALEN
Wistrand, Kerstin 2016. Samiska spår I: Västeråstrakten och Mälardalen

DÅ KUNGENS TJÄSTEMAN GREP SAMER I PÅ GRÄNSEN MELLAN GÄSTRIKLAND  OCH UPPLAND (DÅVARANDE  VÄSTMANLANDS  LÄN)

Heikki, Jörgen 2016-07-26. Så fördrevs samerna från Mellansverige. Sveriges Radio P1 Vetandets värld.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/757661?programid=412


Ericson, Peter 2016-07-26. 22 maj 1636, Norberg begravningsbok: ”ett lappe barn ifrå Håkanbenning”. Bloggen: South Sami History.
https://southsaamihistory.wordpress.com/2016/07/26/22-maj-1636-norberg-begravningsbok-ett-lappe-barn-ifra-hakanbenning/


DEN FINSKE SAMEFORSKAREN VÄINÖ TANNER

Kvittingen, Ida 2016-07-02. Forskeren som ville forstå samene. Forskning.no
http://forskning.no/kultur-etnisitet-historie-kulturhistorie-om-forskning/2016/06/forskeren-som-ville-forsta-samene

SAMER FÖRDREVS FRÅN HÄRJEDALEN PÅ 1700-TALET

Ericson, Peter 2016-07-02. Härjedalen pre-1796: samerna förjagade ”trots äldre hävd” – Swab beskriver fördrivningarna från Ljusnedal

240 FINSKA SAMER FINNS I DOMBÖCKERNA

I Käkisalmi/Kexholms län finns det över 240 finska samer omnämnda i domböcker mellan 1639-1700.
Kexholms läns domboksdatabas
http://www.digiarkisto.org/kakisalmi/

SAMER OCH SOCKENLAPPAR

Ericsson, Peter 13 juli 2016-07-13. ”– Uti Dalarna kläckta och borna — ”, om etnisk rensning och sockenlappssystemets början

SOCKENLAPPARNA PÅ RADIO

Lyssna: Heikki, Jörgen 2016-07-25. De bortglömda sockensamerna. Sveriges Radio P1 Vetandets värld.


ARKEOLOG FICK STIPENDIUM

Läsa mer: Sameradion & SVT Sápmi 2016-07-26. Samiskt stipendium till arkelog


VIKINGAR FRÅN ALUNDA I UPPLAND HADE KONTAKT MED FINLAND OCH ESTLAND

Ekero Eriksson, Kristina 2016-06-28. Skärvor och kärl i Kelthögen
http://www.saublogg.se/2016/06/skarvor-och-karl-i-kelthogen/

HÄSTSKOFORMADE SPÄNNEN MED VIKTLIKNANDE KNOPPAR

Arkeologen, Ingrid Gustin, har i sin avhandling Mellan gåva och marknad. Handel, tillit och materiell kultur under vikingatiden (2004)  tolkat att folk runt om i Östersjön utvecklade hästskoformade spännen med viktliknande knoppar för att visa att de var fredliga handelsmän.
Viktliknande spännen har påträffats i samiska gravar och offerplatser, bland annat från en mansgrav på den samiska gravön Långön i Ångermanland. I Västmanland finns endast ett fåtal spännen av den ovan nämnda typen.
Läsa mer när Finland fyller 100 år: Tervalampi, Jouni (planerad utgivning 2017) Finlands historia. Samer och småriken vid Östersjön.

MED EN MANTEL MED SPÄNNE SLÖTS HANDELSAVTAL

Arkeologen, Ingrid Gustin, har i sin avhandling Mellan gåva och marknad. Handel, tillit och materiell kultur under vikingatiden (2004)  studerat vad olika typer av hästskoformade spännen om det handlar om, äktenskapsallianser, gåvoutbyte eller enbart handel.  I uppsatsen ”Ringspännen/hästskoformade spännen, gåvogivning och kontakterna mellan Mälarområdet och sydvästra Finland” i årsboken Finskt Museum 2013-2015 behandlar Gustin en viss typ av spännen.
 I området nedre Satukunta-Kaland (Vakka-Suomi) utvecklades hästskoformade spännen med viktliknande knoppar med att de fick piggar på knopparna och blev en etnisk markör att handelsmannen från ovan nämnda område. I Svearnas område har den här typen av spännen hittats i gravar i Gästrikland, norra Uppland, efter Fyrisleden och på Birka. I många fall i rika gravar. Inga spännen är funna i Västmanland. Gustin menar att spännen inte kommit till genom alliansäktenskap, utan att finsktalande kalandsborna gett en mantel med tillhörande spänne till andra rika familjer på andra sidan Östersjön som en gåva i någon typ av handelsavtal. Om det var kalandsbor som for över Östersjön, eller om det var handelsfamiljerna som besökte Kaland, berättar inte artikeln.  
Läsa mer när Finland fyller 100 år: Tervalampi, Jouni (planerad utgivning 2017). Finlands historia. Samer och småriken vid Östersjön.