tisdag 24 mars 2015

Nyheter om Samisk Historia April 2015



SAMISKA OFFERRINGAR, ELLER?
Arkeologen Marte Spangen  har skrivit om samiska offerringer, eller är de det, i artikeln ”‘It Could Be One Thing or Another’: On The Construction of an Archaeological Category” i Fennoscandia archaeologica 2013.
Läsa mer: Tervalampi, Jouni (planerad utgivning 2015) Kåbdespakte, Trumvallen och Lappkyrkan. Skridfinnar och skogssamer i Västmanland och i Bärkebygd.
ARKEOLOGEN PETER PERSSON ANSER ATT DET INTE FANNS NÅGRA SAMER I VÄSTERNORRLAND FÖRE 1700
En skrämmande brist på kunskap om samisk historia och samiska fornminnen visar arkeologen Peter Persson i rapporten ”Forntid i Västernorrlands län. En historik över arkeologiska undersökningar under drygt 330 år.” (2014) på 383 sidor.
Den okunnige arkeologen Peter Persson menar att man inte kan finna några spår efter samer före 1700. Han skriver:
”Vi vet med andra ord inte mycket om den samiska närvaron i länet före 1700 om man utgår från de arkeologiska bevisen.” (s. 358)
”Det går inte att börja leta efter samerna i förhistorien då vi inte kan se etnicitet i det arkeologiska materialet, bara kulturyttringar.” (s. 363)
Och dömer ut att stensättningar långt inne i skogsbygd vid sjöar och de tomtningar från järnåldern-medeltid ute vid kustbandet skulle vara samiska:
”Bland annat s.k. insjögravar, liggande hönor, tomtningar och ibland järnåldersrösen. Det finns dock inget i nuläget som talar för att dessa lämningar skulle höra samman med den samiska kulturen. Tvärt om” (s. 363)
Läsa mer: Persson, Peter 2014 Forntid i Västernorrlands län. En historik över arkeologiska undersökningar under drygt 330 år. Rapportnummer 2014:17 Kulturmiljö- och samlingsavdelningen, Murberget, länsmuseet Västernorrland. Rapportnummer 2014:24 Samhällsbyggnadsenheten, Länsstyrelsen Västernorrland Peter Persson .
ARKEOLOG PRISAD
Arkeologen Bernt Ove Viklund får stipendium från N P Halléns donationsfond vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien för hans "föredömliga prestationer för en miljövänlig skogsvård".
Läsa mer: Eurenius, Per 2015-02-19. Arkeolog prisad för sina insatser. Allehanda.se

SAMERNAS FÖRFÄDER VID ALFTA I DAGENS NORGE BYGGDE BÅTAR AV TRÄ PÅ STENÅLDERN
Läsa mer: Rapp, Ole Magnus 2015-03-11. Mener steinaldermenneskene hadde trebåter. Aftenposten.no
http://www.aftenposten.no/fakta/innsikt/Mener-steinaldermenneskene-hadde-trebater-7931894.html

GRAVAR EFTER SAMERNAS FÖRFÄDER FUNNA
Samerna växte fram ur den Nordfennoskandinaviska kulturen som bestod av bland annat hällmålningar, viltristningar och boplatser med nedgrävda golv med omgivande vall, allmänt går husen under ”boplatsvallar”. Nu har Lars Liedgren skrivit två intressanta artikler; en i Arkeologi i Norr 14 och den andra ”Norrbottens upptäckta rödockragravar” i Populär Arkeologi 1/2015 (s. 4-5) om att rödockragravar från stenåldern ur funna i närheten av boplatsvallar.
SAMER OCH NORDMÄN UNDER VIKINGATID OCH MEDELTID
Vegard Skogheim har skrivit en masteravhandling i arkeologi på Oslo Universitet om ”Samer og nordmenn - Etnisk interaksjon i vikingtid og tidlig middelalder.”
Läsa mer: Skogheim, Vegard 2014. Samer og nordmenn - Etnisk interaksjon i vikingtid og tidlig middelalder. Masteravhandling i arkeologi Institutt for arkeologi, konservering og historie UNIVERSITETET I OSLO

FÅNGSTGROPAR I FJÄLLTRAKT I HEDMARK I NORGE
Monica Bye Spånberg har skrivit en avhandling om fångstgropar i Hedmark i Norge
I avhandlingen tar jeg utgangspunkt i utgravningene av to fangstgroper. Målet er å tilføre ny kunnskap om gropfangst gjennom utgravningsresultatene, særlig med tanke på datering. Rekonstruksjoner og beregninger av tidsforbruk er benyttet som utgangspunkt i en funksjonell analyse av fangstens omfang og ressursbehov. Økonomi som motivasjon for handling er diskutert opp mot fangstens samfunnsmessige betydning og sosiale kontekst, på regionalt og overregionalt nivå. Gjennom identitetsperspektivet er den kulturelle tilhørigheten til fangstfolkene diskutert opp mot kulturdualismen.
Läsa mer: Spånberg, Monica Bye 2014. Fangstens omfang og betydning i fjelltraktene. En studie av fangstanlegg og fangstgroper for rein i Rendalen og Engerdal, Hedmark.


Nyheter om Arkeologi & Historia April 2015



SKERIKE SOCKEN I VÄSTMANLAND EN BLIND FLÄCK I FORNSÖK
Fornlämningarna Skerike socken Västmanland i Riksantikvarieämbetets Fornsök är en blind fläck och är inte sökbara.
 Skulle söka efter (järnålder)gravar i Skerike socken och upptäckte att socknen inte fanns. Provade att i Västerås Stad men där kom de heller inte med.
Riksantikvarieämbetets Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
BADELUNDABYGDEN Nr 33- januari 2015 – STOLPHÅLSRADER OCH FINSKA KRIGSBARN
I Badelundabygden Januari 2015 skriver bland annat åtta föreläsare i artikeln ”Makt och monument under järnålder” om de mystiska stolphålsraderna som man bland funnit vid Degeberga, Anundshög och Gamla Uppsala i artikeln ”Makt och monument under järnåldern”. (s. 4-5)
Bengt Wallén skriver om ett finskt krigsbarn från Fortsättningskriget som kom till Sverige 1942 i artikeln ”Elvaåriga Berttas resa från krigshärjade Finska Karelen till Tibble i Badelunda” (s. 9-12)
FOTOHISTORIA - VÄSTERÅS FÖRSTA LANDSKAPS- OCH GATUFOTOGRAF
Västerås äldsta landskapsfotograf och gatufotograf var Axel Rydin och fotograferade Västerås och dess människor mellan 1866-1869.
Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2014. Axel Rydin tog de äldsta bilderna av Västerås. Arosiana Nr 2 2014. (s. 9-10)
FOTOHISTORIA – FOTOTIDSKRIFT GÅR I GRAVEN
Tidskriften FOTO har lagts ned. Nr 3/2015 var det sista numret.
Läsa mer: Helmertz, Fredrik 2015. Tack för alla, tack för alla bilder. FOTO Nr 3/2015 (s. 4)
FOTOHISTORIA – KVINNLIGA FOTOGRAFER PÅ 1800-TALET
Ulla M. Andersson har skrivit artikeln ”Kvinnor mot framtiden med stora steg” i Släkthistoriskt Forum Nr 1 2015 (s. 33-37)
FORSKARE SÖKER SLÄKTSKAP MELLAN BÅTGRVAERNA PÅ ÖSEL OCH FRÅN UPPLAND
Rättsgenetiken Marie Allen ska undersöka om det finns något släkskap mellan de döda vikingarna från de två skeppbergravningar på Ösel i Estland och skelett från båtgravarna från Valsgärde från Uppland i Sverige.
– Vid ett par inledande undersökningar av människoben från båtgravarna har vi hittat fragment av bevarat dna från cellernas energiverk, de så kallade mitokondrierna. Det ger oss gott hopp inför utvidgade analyser av benprover från Valsgärde och även från ett par nyligen upptäckta stora båtgravar i Salme i Estland, sade rättsgenetiken Marie Allen till UNT:se
Läsa mer: Spross, Åke  2015-03-15. Vikingapussel läggs i Uppsala. Unt.se
http://www.unt.se/uppland/uppsala/vikingapussel-laggs-i-uppsala-3639219.aspx
HUNDENS HISTORIA I NORDEN
Skildras i Populär Arkeologi 1/2015 (s. 16-17)
KOPPAR FRÅN CYPERN TILL SKANDINAVIEN AVBILDADE PÅ HÄLLAR
Representations of oxhide ingots in Scandinavian rock art: the sketchbook of a Bronze Age traveller? Johan Ling1 & Zofia Stos-Gale2.
MOSSLIKENS KLÄDER I DANMARK FRÅN TIDIG JÄRNÅLDERN
Sandra Strandberg Sørgård har studerat 14 mossliks kläder från Danmark från förromersk järnålder.
Läsa mer: Sørgård, Sandra Strandberg  2014. Klær og status- en komparativ analyse avtekstiler og skinn funnet med myrlik
MÄNNEN I BÅTGRAVAR VAR KLÄDDA I SIDEN
Männen i båtgravarna från Valsgärde var klädda i siden när de begravdes. Arkeologen och textilforskaren Annika Larsson säger till UNT.se:
– Sammanlagt finns över 2 000 tygfragment från de 10 vikingatida båtgravarna. Det är lika många som från de väldigt uppmärksammade textila fynden på Birka. Men till skillnad från fynden på Birka är nästan allt bevarat tyg från Valsgärde siden. Bara tre tygfragment är av ull.

Läsa mer: Spross, Åke  2015-03-15. Vikingapussel läggs i Uppsala. Unt.se
http://www.unt.se/uppland/uppsala/vikingapussel-laggs-i-uppsala-3639219.aspx