Nyheter om samer samlade artiklar
SAMERNA HADE SIN STÖRSTA UTRBREDNING I SVERIGE PÅ 1600-TALET
I den sverigefinska veckotidningen Ruotsin Suomalainen som
ges ut i Sverige intervjuade Matti Pilhjerta samen Göran Fjällborg från
Eskilstuna och sameforskaren Jouni Tervalampi från Västerås.
- På 1600-talet sträckte sig den nedre gränsen från Stockholm - Enköping -
Västerås - Grytthyttan - Axberg - Kristinehamn och vidare mot Norge. sade Jouni Tervalampi sade
till Ruotsin Suomalainen-
Och han sade vidare:
- I de flesta fall låg samelägren utanför städerna och byarna, 8 km väster
från Bondtorget i Västerås låg Lappmarken vid Vångsta i Dingtuna. Samma avstånd
norrut efter stora Kopparbergsvägen låg Renvallen i Hubbo socken. Vid Hofdesta
4 kilometer norr om Bondtorget dog en skogsame 1691 som hade en kåta vid hagen
mot skogen.
Läsa mer: Pilhjerta, Matti 2014-04-03. Göran Fjällborg. Olen saamelainen.
Ruotsin Suomalainen Kultuuri (s. 2)
Pilhjerta, Matti 2014-04-03. Metsäsaamelaisten historiaa.
Ruotsin Suomalainen Kultuuri (s. 2)
Tervalampi, Jouni (ca hösten 2014-våren 2015) Sydsamer från
Värmland till Hälsingland från medeltiden till år 1700.
Veckotidningen Ruotsin Suomalainen är på finska och
lösnummer finns bland annat att köpa på kiosken vid Västerås järnvägsstation.
KÄND ARKEOLOG VAR NAZIST OCH GJORDE SKALLMÄTNINGAR PÅ SAMISKA KRANIER.
GUSTAF HALLSTRÖMS TOLKNINGAR ANVÄNDES VID RENBETESMÅL
Gustaf Hallström var arkeolog och nazist. Det menar historikern Magnus
Alkarp. Hallström grävde upp samiska skelett på många platser i Norden och
Kolahalvön. Nu är det dags att omvärdera utgrävningar syfte och tolkningar.
Magnus Alkarp kritiserar arkeologen Evert Baudous biografi omGustaf Hallström som
utgavs 1987.
I Sveriges Radio Kulturnytt (14 januari 2014) fick Evert Baudou frågan:
- Men en viktiga fråga går det då att skilja ideologi från de vetenskapliga
rönen från den tiden?
– Nej, det kan jag inte se att det gjorde. Hans böcker som han publicerade
om hällristningar och en del om utgrävningar och likaså om de samiska
offerplatsfynden. Det är vetenskapliga publikationer där han inte tar upp
sådana värderingar, sade Evert Baudou till Sveriges Radio Kulturnytt.
Det stämmer inte alls. Gustaf Hallströms utgrävningsrapports tolkning av
det samiska skelettgravfältet i Vivallen i Härjdalen användes av
Fastighetssägarna i Bergs kommun mot Tåssåsens sameby i Östersunds Tingsrätt
2005. Där var Evert Baudou fastighetsägarnas arkeologiska expert. På sidan 235
står det:
Vivallen blev på sin tid utgrävd av den kände norrlandsarkeologen Gustaf
Hallström och denne avvisar uttryckligen att det är samer som ligger begravda
där.
Ersare, Love 2013. Var var Gustaf? Västerbotten
SOCKENLAPPAR I JÄMTLAND
Arkeologen Ewa Ljungdahl skriver allmänt om sockelappar i Jämtland i
artikeln ”Sockenlappen – sockenlappsinstitutionen med exempel från Jämtland” i Jämten
2014.
I Kvällsstunden Nr 7 2014 skriver Ingvar Norlin i artikeln
”Hårda tider för Lapp-Sofia” om sockenlappshustrun Sofia som levde på
1800-talet i Jämtland.
I boken Usla, elända och arma (2013) skriver Marianne
Lilieqvist om ”Fattiglappar och renskötardrängar” i Jämtland på 1900-talet.
Läsa mer: Jordahl, Anneli 2013-12-31. De fattigas historia. Aftonbladet
Kultur.
SOCKENLAPPAR I GÄSTRIKLAND
JÄMTEN 2014
I Jämten 2014 skrivs det bland annat om etniska
minoriteter som tattare och romer, samer och sockenlappar. Tre intressanta
artiklar om samer från tre tidsåldrar.
HURIZINA ”LAPPARNA” (1902)
Finns nu utlagd på internet
Google översättning
VERA NIKOLAEVNA HARUZINA ”I NORR. RESEMINNEN” (1890)
Finns nu utlagd på internet
Google översättning
KARTA ÖVER KOLA SAMERNAS VISTEN 1890
ARKEOLOGISKA ARTIKLAR FRÅN FINSKA TIDSKRIFTER
Fennoscandia archaeologica
XXVIII (2011)
Asgeir Svestad
THE IMPACT OF MATERIALITY ON
SÁMI BURIAL CUSTOMS AND
RELIGIOUS CONCEPTS
Kerkko Nordqvist, Janne
Ikäheimo, Vesa-Pekka Herva & Antti Lahelma
LILLBERGET RELOADED:
RE-EXAMINING AN ANOMALOUS COMB WARE
SITE IN ÖVERKALIX, NORTH SWEDEN
Jari-Matti Kuusela & Siiri Tolonen
A LATE IRON AGE SITE FROM SIIKAJOKI, NORTHERN OSTROBOTHNIA,
FINLAND
Fennoscandia archaeologica XXIX (2012)
Aleksandr Zhulnikov, Aleksey Tarasov & Aivar Kriiska
DISCREPANCIES BETWEEN
CONVENTIONAL AND AMS-DATES FROM
COMPLEXES WITH ASBESTOS AND
POROUS WARE – A PROBABLE
RESULT OF ‘RESERVOIR EFFECT’?
Stine Barlindhaug
MAPPING COMPLEXITY.
ARCHAEOLOGICAL SITES AND HISTORIC LAND
USE EXTENT IN A SÁMI COMMUNITY
IN ARCTIC NORWAY
Tiina Äikäs, Ulrich Bergmann & Anna-Kaisa Salmi
AN ATTEMPT TO USE BLOOD
RESIDUE ANALYSIS TO IDENTIFY
SACRIFICIAL PRACTICES AT
SIEIDI SITES
Knut Helskog
ANCIENT DEPICTIONS OF REINDEER
ENCLOSURES AND THEIR
ENVIRONMENT
Timo Jussila, Aivar Kriiska & Tapani Rostedt
SAARENOJA 2 – AN EARLY
MESOLITHIC SITE IN SOUTH-EASTERN
FINLAND: PRELIMINARY RESULTS
AND INTERPRETATIONS OF STUDIES
CONDUCTED IN 2000 AND 2008–10
HERMAN LINDQVIST SAMER
Herman Lindqvist skriver i Aftonbladet: ”Historien om svenskarnasbehandling
av den samiska befolkningen har aldrig riktigt blivit skriven.”
EN BJÖRNGRAV FRÅN
NORGE
På ön Spildra i nordnorska kusten utanför Alta
begravde samer björnar på samma sätt sina egna döda i berghålor före
1600-talet. Samerna skulle kunna jaga björn för köttet skull på den andra sidan
i dödsriket.
SAMISKA RINGFORMADE
ANLÄGGNINGAR UTANFÖR HÄRNÖSAND
Nu har den
arkeologiska rapporten om bland annat samiska ringformiga i Säbro socken,
sydväst om Härnösand, i Ångermanland blivit klar. Mycket intressant rapport,
enligt mig. Rena godibutiken.
P.S. Tack till Sven Hallerdal för tipset till rapporten
Läsa mer: Thelberg, Ola 2012-11-07. Fornfynd på Fälleberget.Tidningen
Ångermanland (s. 6)
Hägerman, Britt-Marie och Loeffler, David 2013. Arkeologisk utredning steg
1 inför vindpark vid Spjutåsberget. Murberget Rapport 2012:12
SAMISKA
SKATTELANDEN HOLMTRÄSK OCH LÖGDTRÄSK
Läsa mer: Norstedt, Gudrun 2012. Skogssamisk
närvaro kringKäringbergets ekopark enligt historiska källor.
SOU 1922
LAPPSKATTELANDSINSTITUTET
Finns att läsa som pdf
SAMER I VÄSTERNORRLANDS LÄN
Innehållsförteckning kompendium (sammanställt av P.Ericson) för Utbildning
i
Samisk historia i Västernorrland
arrangörer: Länsmuseet
VästemorrIand - Härnösands Folkhögskola – NBV
SAMISKA FÖREMÅL
Läsa mer: Sjöberg, Göran 2013-09-13.Ájtte, svenskt fjäll- och
samemuseum i K-samsök.
Riksantikvarieämbetets K-blogg.
VIKINGATIDA SAMISK PILSPETS MED FJÄDRAR FUNNEN I NORGE
En pilspets med fjädrar från 800-talet är funnet på Trollstienhöe i Norge.
En rik ornerad stav från 800-talet ska ha funnit också i området av danska
arkeologer. Om det sydsamisk ornamentik på staven är ännu okänt.
GRAVAR EFTER TVÅ SAMER
SOM DRUNKNADE 1766
Thomas Torkelsson och
Anders Nilsson Flinck drunknade i Långsåälven på våren 1766. Deras
båda gravar anses ha hittats.
EN SYDSAMISK HÄLLGRAV
FUNNEN I NORGE
Vid en bergkant i Liere i Namdalen i Norge fann en renägare en samisk
hällgrav under torven. Två svenska arkeologer, Erik Norberg och
Therese Hellqvist, från sørsamiske museet og kultursenteret Saemien Sijte besökte platsen och
beskriver graven som är byggd av stora flat stenhällar, på cirka 3 x 2 meter.
En typ av samiska gravar som även finns på den svenska sidan (se Ewa Ljungdahl:
Om vi inte syns så finns vi inte, Gaaltje sid 48).
EN ÄLG ÄR NORGES
STÖRSTA FIGURRISTNING
Are Janson fann Norges
största ristning som föreställer en fyra meter lång älgtjurfigur med horn i
Lier kommun sydväst om Oslo i Norge.
- Jeg ble litt paff. Vi
har jo vært her oppe i 34 år og jobbet, men jeg skjønte jo at det var en stor
helleristning da jeg begynte å koste bort mosen på berget, sade Are Janson till Buskeruds
fylkeskommuns hemsida
De stora ristade
älgfigurerna tillhör en av de äldsta perioderna av hällristningar och fyndet är
oerhört viktigt av tolkningar kring dessa älg- och rendjur och folket kring de
människor som har gjort dessa stora djurristningar.
Øhrn, Carsten Fant
2013-06-28. 8.000 år gammel elg. Unikt arkeologisk funn i Lier.
Fant Norges største helleristning av elg på hele 4 x 4 meter. Buskeruds
fylkeskommun
SOCKENLAPPAR I DALARNA
Hillevi Mårtensson skrev en artikel om ”Dalabonden uppskattade sin
sockenlapp” i Dalarnas
Tidningar den 20 jul 2011.
LAPPKÄLLAN I
VÄSTMANLAND
Lars Östlund från Västerfärnebo
Hembygdsförening har skrivet artikeln ” Den mytomspunna Lappkällan på
Långheden”
LAPPGRAVARNA VID IGELTJÄRN I GÄSTRIKLAND
”I nordöstra sluttningen av Storåsen, på den utlöpare som kallas ”Halt
Olle”, finns tre stenrösen, så kallade ”lappgravar”, upplagda intill en
igenvuxen tjärn, på Vall Nr 7.”
SOCKENLAPPAR
I GÄSTRIKLAND
Snow Feather, Marie Martinsson har skrivit en uppsats på Högskolan i Gävle
med titeln: Sockensamer - Religionshistoriska spår och konfrontationer
i Gästrikland under 1600-1900 talet (2011)
ÄTTLING TILL VALBOS
SOCKENLAPP LARS FRIMODIG
”…hans morfars farfar, Lars ”Lapp-Lars” Frimodig, var sockenlapp i Valbo
och bodde med familjen i kåta i Stackbo. Hans morfars far kallades
”Lapp-Nisse”.”
Vem det var går att läsa i Bror Lindbergs artikel ”Svan i Bodåker” i
Sörängs Byablad Nr 2 2006.
LAPPSPELMANNEN
RENSTRÖM
SUSANNE ODELL: LAPPSPELMANNEN RENSTRÖM: KONSTRUKTIONEN
AV ”LAPPOJKEN” I BERÄTTELSER
1000 ÅR MED SAMER I
TROMSÖ I NORGE
Tusen år med samer i
Tromsø. Nordlys.no
Torgrim Rath Olsen Oddvar Nygård 30.04.2013
SAMISK ORD-DATABAS
BOK OM SAMER KRING
RÖROSTRAKTEN
Sameforskaren Sverre Fjellheim har skrivit en bok om
samerna kring Rörostrakten i Norge och Härjedalen i Sverige.
Läsa mer: Thomasson, Lars 2013 maj 2003. Samisk historia i Sverige och Norge. Nsd.se
SAMEN JACOB NILSSON
BLEV AVRÄTTAD 1822
Samen Jacob Nilsson
blev avrättad för ett mord han begick 1821.
AVRÄTTNING PÅ
BUREHEDEN 1830 I VÄSTERBOTTEN
Jan Gustafsson skriver
om Sara-Greta som avrättades 1830 vid avrättningsplatsen Bureheden i
Västerbotten. Tre år tidigare hade samen Nils Persson blivit avrättad på samma
plats.
Läsa mer: Gustafsson,
Jan 2013. Berättelsen om Sara-Gretas avrättning. Kvällsstunden Nr 22
2013, sid 16
SKOGSSAMER OCH SOCKENLAPPAR KRING FALUN
I Fahlu
Släktforskarblad 2013-1 skriver Elisabet Hemström 3 sidor om ”Samer i
Falutrakten”
HISTORISKA SAMER FRÅN
GRANSJÖN I JÄMTLAND
I årsboken Jämten
2013 skriver arkeologen Anders Hansson skelettet efter en samisk
kvinna som var mellan 45-60 år som begravdes i en klippgrav cirka år 1500 vid
Gransjön i Frostviksfjällen i Jämtland. Isotopanalyser visar att hon växte upp,
levde och dog i området. Att hon troligen arbetat med sentråd med tänderna.
Inga mtDNA undersökningar har gjorts på skelettet.
Ingwar Åhrén har släktforskat om ”Samerna i Gransjön” och kunnat belägga från
1610 och framåt.
LEVA LÄNGE! ÄT GAMMAL
TRADITIONELL SAMISK KOST
Glöm stenålderskost,
nu är det gammal samisk kost som gäller.
Wikholm, Per 2012-11-12. The Sami paradox – or how to dismiss a traditional low carb,
high protein diet.
http://www.lchf.com/?p=200
Nilsson, Lena Maria 2012. Sami
lifestyle and health epidemiological studies from northern Sweden. Umeå universitet.
SAMISKA KAUTOKEINO-UPPRORET 1852
I Multiethnica 33 December 2011 skriver Gunnar Hauk
Gjenset om ”De rettferdiges strid
Författeren Matti Aikio om Kautokeino-opprøret i 1852”
SYDSAMISKA SPRÅKET VID GÄSTRIKLAND
En blomma är lösningen
på sydsamiska skogssamekulturen i Gästrikland. Språkforskaren Lars-Gunnar
Larsson har studerat uppteckningar av skogssamiska ord från 1770-talet utanför
Gävle och upptäckt att blomman endast växer söder om Gävle och att ordet på
blomman inte har använts av andra samegrupper.
-Ju längre norrut och ju längre västerut man kommer, desto ovanligare blir
den här växten och när man kommer till Gävletrakten når vi den absoluta
nordgränsen för den här växten. Alltså måste det vara i det här området som han
träffat på den här växten. Det finns ingen benämning för den här växten i någon
annan samisk språkform, sade Lars-Gunnar Larsson, professor i finsk-ugriska
till Samerradion.
SYDSAMISK SAMESKOLA
Ett av den samiske
fotografen Nils Thomasson bästa fotografier är den när samiska barn dansar en ringlek
framför skolkåtan vid Glen 1910.
En ny bok om Tossåsens
sameby. Del 1.Skolgång och traditionell kunskapsöverföring. (Redaktör:
Ewa Ljungdahl), utgiven av Samiska kulturcentrumet Gaaltje, Östersund 2012
Läsa mer: Johansson,
Seved 2013. Från nomadskola till sameskola.Kvällsstunden Nr 11 2013, sid
17
Samiska kulturcentrumet Gaaltje: http://www.gaaltije.se/
SAMISKA BÅTEN
FÖREBILDEN TILL DEN SAMISKA SLÄDEN ACKJAN
Arkelogen Christer
Westerdahl – och specialist på samiska båtar – säger till Oððasat.se
– Med tanke på att den äldsta ackjan som vi ser är från 1200-talet,
och har ett så kallat våghål, så är det båten som är prototypen. Det är en
känsla man har också eftersom båten också bör vara mer elementär. Samernas
långa renrajder, tillhör ju ett senare skede i samernas liv. Jag tror att båten
är primär i förhållande till ackjan, sade arkeologen Christer Westerdahl till
Sameradion.
JACOB FJELLMAN
ANTECKNINGAR FRÅN 1820-talet
Jacob Fjellmans Anteckningar
under min vistelse i Lappmarken finns nu ute på internet. Det är Jacob
Fjellmans anteckningar från 1820-1831.
EN SAMISK KAM FRÅN VIKINGATIDEN FUNNEN I NORGE
LIGGANDE HÖNAN ”ALTARET” I NORGE UPPBYGGD AV MÄNSKLIGA
HÄNDER
En 2300 kg tung uppallad sten anses vara uppbyggd av mänskliga händer. (Små
potatis om man jämför att de största resta stenarna vid Stonehenge väger upp
mot 40 000 kg)
Läget med den uppallade sten med ett altarlikande bord nedre delen av berget
Horjat är märklig. Ovanlig plats för ett hedniskt altare för bondebefolkning.
Frågan måste ställas. . .Är det en samisk sejte med ett altarbord tillägnad
fågelrådaren? Eller, en plats för både bondebefolkning och samer?
Läsa mer: Stenli, Iver Gjel 2013-01-04 Det mystiske alteret
ved Horja. Er det ein religiøs kultstad, eller steinblokker frå istida? RbNett.no
DEN UPPALLADE STENEN VID LUNDKVASSBERGET FRÅN JÄRNÅLDERN?
Den uppallade stenen
vid Lundkvassberget i Trysil kommun, Hedmark i Norge kan ha pallats upp av
järnålderssamer på vendel-vikingatid. På Hege Skalleberg Gjerde
blogg ”Samer i sør” finns flera fotografier på den uppallade stenen med en rund
stensättning med kantkedja, som är så vanlig bland samiska fångstmarksgravar
från järnåldern.
FYND I HISTORISKA
MUSEETS KÄLLARE 1982 FÖRÄNDRADE SYDSAMERNAS HISTORIA
SAMER MED ARKEOLOG
GRÄVER EFTER SYDSAMERNAS HISTORIA
Heikki, Jörgen
2013-01-09. Nytt projekt ska dokumentera sydsamisk historia. Sameradion
SAMER VILL UPPLYSA OM
19O0-TALETS RASBIOLOGI
20 ÅR SEDAN NORRBOTTENS FÖRSTA JÄRNFRAMSTÄLLNINGPLATS BLEV FUNNEN
DEN STENÖGDE GUDEN FRÅN LADOGA
I Finland har man
dyrkad utsnidade ansikten som var tillägnad fiskeguden
GAMLA UPPSALA OCH VART
TOG SAMERNA VÄGEN
Vetenskapsradion
Historia berättades det om ”I högarnas skugga” och vart tog samerna
vägen
HISTORIKERN MAJA
HAGERMAN TYCKER ATT DET ÄR TYST OM SAMERNAS NUTIDS HISTORIA
Hagerman, Maja 2012-11-13. Dags att höra samernas historia. DN.se
DOKUMENT VISAR ATT
SAMERNA TVINGADES BETALA OCKERPRISER FÖR BETESMARK
Ny bok «Gåebrien sijte – en sameby i Rørostraktene» av i Sverre Fjellheim
avslöjar att bönderna kring Rörostrakten – som en gång tiden var samernas eget
land – krävde så stor ersättning för samernas renbetning av den norska staten
att hela rennäringen höll på att gå under.
-Det viser jo
enda tydeligere overgrep når man tvinger samene å betale erstatninger for
påståtte skader, ofte er det jo deres egne gamle boplasser, säger arkeologen
Inger Zachrisson till NRK.no
EN SAMISK
FÅNGTMARKSGRAV FUNNEN I HÄRJEDALEN
Vid sjön Lill-Börtnans
strand i Ljungans vattensystem har fann Ulla H. Gustafsson ett spjut av järn.
Arkeologer från Jamtli var och grävde ut stensättningen och de fann 15 föremål
av järn, bland annat en holkyxa och pilar.
- Det fanns redan då
otroligt duktiga smeder. Det skulle inte ens i dag vara lätt för en smed att
tillverka dessa föremål, säger arkeologen Amanda Jönsson från Jamtli till
Östersunds-Posten.
Arkeologerna på Jamtli anser att den döde mannen i cirka 60 år var en same.
Råberg, Urban
2012-11-06. Skulle gräva dass – fann gammal gravplats. Östersunds-Posten.sid
10-11
KUSTSAMISKA
RINGFORMADE ANLÄGGNINGAR FUNNA UTANFÖR HÄRNÖSAND
Tidigare var det cirka
sju stycken ringformade kultplatser tillhörande kustsamerna efter västra sidan
av Bottenviken och två stycken på den finska sidan. Nu har minst två stycken
till hittats på Fälleberget söder om Hörnösand av arkeologen David Loeffler vid
länsmuseet Murberget i Västernorrland. Före inventering var 11 fornlämningar
kända och efter inventeringen 97 fornlämningar. Det är arkeologen David
Loeffler själv som har bedömt de ringformade anläggningarna som samiska.
– Det pågår intressant
forskning när det gäller samernas historia. Deras koppling till renarna kanske
bara är en kliché. I själva verket kan de ha varit bosatta längs kusten för
tusen år sedan och bedrivet jakt och fiske här, sade David Loeffler, arkeolog
vid länsmuseet i Västernorrland, till Tidningen Ångermanland.
Läsa mer: Thelberg,
Ola 2012-11-07. Fornfynd på Fälleberget.Tidningen Ångermanland, sid 6
KRONANS KAMP MOT SKOGSSAMERNA
Journalisten Anna
Skielta skriver om skogssamernas kamp i Dalarna, Hälsingland, Gästrikland och
Västmanland mot den svenska kronan på 1600-1700-talet i artikeln ”Skogsamerna i
de mellansvenska skogarna” på Samiskt Informationscentrums sajt.
Läsa mer: Skielta,
Anna 2012-10-29. Skogsamerna i de mellansvenska skogarna.
http://www.samer.se/GetDoc?meta_id=4049
GÅTAN ÄR LÖST OM
VILKEN ETNISK GRUPP SOM BEGRAVDES VID RAUNOLA GRAVFÄLT FRÅN 1300-talet.
För några år sedan
gjordes C-14-dateringar på skeletten från Raunals kyrkogård i som man antog
vara ett samiskt kristet gravfält. De äldsta dateringar gav dateringar till
1300-talet. En ny debatt uppstod om att det kanske inte handlade om samer utan
om kväner eller norrmän från norska kusten som begravdes i gravfältet. Nu är
arkeologen Markus Fjellström på Stockholms universitet klar med sin
isotopundersökning av skeletten från Raunala och skriver:
”De 17 personer
från Rounala i Karesuando socken har haft en proteinintag som blandades i form
av mark och marina livsmedel. Det finns inga stora kosten skillnader mellan
individer i denna population, förutom ett fåtal individer. Med andra ord finns
det inga skillnader som görs mellan större land eller till sjöss mat intag.”
Två personer har
flyttat in till Rounalatrakten, en kvinna och en man. Slutsatsen är att samerna
kring Rounalatrakten blev kristna redan på 1300-talet då missionen från norska
präster norrut i samband när en kristen kyrka uppfördes vid Tromsö 1313.
Läsa mer:
Fjellström, Markus 2011. (Stable isotope analysis and ethical issues
surorunding a human skeleton material from Rounala in Karesuando parish.
Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för arkeologi
och antikens kultur, Arkeologiska forskningslaboratoriet.
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:472224
BOK OM SAMERNAS
HISTORIA
En ny bok om
samernas historia ”Tusen år i Lappmarken” av Lillian Ryd och Tomas Cramér. (Har
inte läst den själv)
Läsa mer: Blind,
Henrik 2012. Ryd och Cramér gjort det omöjliga. Samefolket 8-9/2012
Läsa mer: http://shop.textalk.se/se/article.php?id=6351&art=12531867
FJÄLLFOTOGRAFEN TORE ABRAHAMSSON
Tidskriften
Västerbotten 2 2012 (76 sidor) ägnas helt åt fjällfotografen Tore Abrahamsson.
Bland annat finns det fotografier på samiska sejter som den ”liggande hönan”
Stalosten vid Giengeljaure och Tjåltåkerke i Svaipa.
Tidskriften går att
ladda ned som pdf-fil
http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/VB/12_2_vasterbotten.pdf
DANSANDE SCHAMANER FUNNA PÅ HÄLLRISTNINGAR
Dansaren och
koreografen Ola Stinnerbom och filmaren Birgitta Stålnert har upptäckt shamaner
som dansar på hällristningarna vid Alta i Norge.
- Med koreografens
ögon kunde Ola hitta dansande människor och shamaner med masker och dansstavar,
säger Birgitta Stålnert till Samefolket-
Upptäckten har
blivit en bok med titeln Jakten på den försvunna dansen (2012)
Läsa mer: Rittvall,
Yvonne 2012. Boken som bevisar att samisk dans funnits. Samefolket 3/12, sid 12
SAMER I SYD UNDER JÄRNÅLDERN
Ben från ren i en
grotta på Venabygdsfjellet i Oppland i Norge tyder på en samisk offerplats.
Samerna har offrat ren och åtminstone en häst. Ett av renbenen är C-14 daterat
till 1400-talet.
Nedskrivna källor
från 1700-1800-talet var det inget ovanligt att samerna bytte till sig en ko
eller häst för att offra det.
Almehagen, Einar
2012-02-20. Mystisk beinfunn. GD:no
http://www.gd.no/nyheter/article5940819.ece