onsdag 26 november 2014

Nyheter om samisk historia december 2014


SÄLEN I DALARNA VAR DET RIKASTE SAMISKA OMRÅDET PÅ 500-700-TALET
Det var samernas förfäder som uppfann skidan. När du åker ned på backarna i Sälenfjällen eller när du står vid startfältet vid Vasaloppet står du på historisk samiskt område.
  Vid Tisjön och Horrmundsjön, söder och norr om Sälenfjällen, ligger de rikaste samiska gravarna från 500-700-talet i hela norra Fennoskandia. Arkeologen Inger Zachrisson menar att ”Horrmunden-området i Dalarna kan ha varit ett centralt uppsamlingsområde för pälsverk i Mellanskandinaviens inland.” Här finns de rikaste gravarna kopplade till jakt- och pälshantering och fina smycken och järnföremål som samerna bytt till sig från svear, hedmarksbor och andra samer som var specialiserade på järnhantering. En kvinna som låg begravd vid Horrmundsjöns strand var en nåjd. En annan kvinna var en jägare, då en pilspets låg i graven. Egentligen inte så konstigt, om mannen i familjen dog var det viktigt att hustrun kunde skaffa mat till familjen.
Läsa mer: Zachrisson, Inger 2007. Några sörsamiska kvinnor från forntid - de arkeologiska fynden berättar. Åarjel-saemieh – Samer i sør. (s. 7-20)
KIRUNAS GRUVSDISPONENT HJALMAR LUNDBOHM VAR RASBIOLOG
Kirunas gruvdisponent Hjalmar Lundbohm (1855-1926) var rasbiolog och lät samer och tornedalningar få gratis läkarundersökning mot att hans läkare fick mäta deras skallar. Han var motsvarigheten till brukspatronerna då Lundbohm kontrollerade allt i Kiruna mellan 1900-1920. 
– Redan 1907 skrev Hjalmar Lundbohm två promemorior direkt till civilministern i frågan om segregeringspolitiken mot samerna, sade författaren Curt Persson till boken På disponentens tid (2014) till Luleå tekniska högskolas hemsida.
En av Lundbohms hantlangare var arkeologen Gustaf Hallström (1880-1962). Det var Lundbohm som bekostade många av Hallströms forskningsresor. Att arkeologen Gustaf Hallström arbetade i rasbiologins tjänst råder det ingen tvekan om. Han fotograferade och mätte samer, grävde upp samiska skelett som fördes till Uppsala anatomiska institut. Från Kolahalvön grävde Hallström upp 27 kranier från samiska begravningsplatser som skickades till Uppsala anatomiska institut vilket bekostades av Hjalmar Lundbohm. 

Luleå tekniska högskola. 2014-10-23. Forskningsresultat i ny tv-dokumentär. Ltu.se
http://www.ltu.se/research/subjects/Teknikhistoria/Nyheter-och-aktuellt/Forskningsresultat-i-ny-tv-dokumentar-1.122610
Henriksson, Sven-Åke 2014. ”Kungen av Kiruna” skapade LKAB. Kvällstunden Nr 46 2014.
Tervalampi, Jouni (Planerad utgivning 2015) Arkeologen Gustaf Hallström i rasbiologins tjänst. Då kolonialmakten Sverige förtryckte samer.

SAMISKA TRUMMOR HADE REGLER

Hos sydsamer fanns det minst två typer av trummor, familje- och nåjdtrummor. Att tillverka en trumma var inte bara att placera figurer hur som helst. Utan det fanns regler inom Åselesamerna var figurerna fick placeras. Figuren för nåjd placerades kring klockan 6-8. Det var bara nåjdtrummor som hade symbol för nåjden. Kyrkbyn placerades i övre högra delen.
Läsa mer: Tervalampi, Jouni (Planerad utgivning 2015) Sydsamiska trummor hade regler. Då kolonialmakten Sverige förtryckte samer.

KAMPEN OM FINNMARK PÅ 1300-TALET LEDDE TILL ATT SAMER VAR TVUNGNA ATT BETALA SKATT TILL TRE LÄNDER

Läsa mer: Hedlund Stylegar, Frans Arne 2014-11-23. Krig, fred og fellesskap i nord. Bloggen: Arkeologi i Nord.

TSARENS KURIR OCH SAMERNAS FINNMARK  1496
Läsa mer: Frans-Arne Hedlund Stylegar 2014-10-20. Tsarens kurér. Bloggen: Arkeologi i Nord
http://arkeologi.blogspot.se/2014/10/tsarens-kurer.html

SAMER UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET I NORGE

Svarstad, Asbjörn 2014-10-28. Samiske grenseloser reddet tusenvis. Så ble de beskyldt for landssvik. Dagbladet.no. http://www.dagbladet.no/2014/10/28/nyheter/grensen/samefolket/35927633/

SKOGSSAMERNA I HÄLSINGLAND SKA STUDERAS PÅ UNIVERSITET

Skogssamerna kulturhistoria i Hälsingland ska studeras vid Uppsala universitet.
Läsa mer: Hela Hälsingland. 2014. Skogssamernas okända kulturhistoria kartläggs.
http://www.helahalsingland.se/halsingland/hudiksvall/skogssamernas-okanda-kulturhistoria-kartlaggs

HISTORIKER DÖMMER UT SVENSK DOMSTOL

Historikern Lars Rumar dömer ut svensk rättsväsende i Härjedalsmålet.

Läsa mer: Ekerlid, Birger 2014-11-11. Stenhård kritik om Härjedalsmålet Op.se
http://www.op.se/kultur/bocker/stenhard-kritik-om-harjedalsmalet

TVÅ BRONSFAT LADES PÅ DEN DÖDES ANSIKTE FRÅN 1100-TALET
Arkeologen Frans-Arne Hedlund-Stylegar skriver om ett skelett Ankenes i Narvik i Norge där det låg två Hansa-skålar över kraniet. Några hårstrån var bevarad och visade att den döde hade haft rödgult hår. Vem var då den döde? Hade han begått ett brott? Var han en handelsman som hade dött? Eller, kan arkeologen finna orsaken i begravningstraditioner?

Läsa mer: Hedlund-Stylegar, Frans Arne 2014-11-17. Gravskikker mellom verdenene. Bloggen: Arkeolgi i Nord.
http://arkeologi.blogspot.se/2014/11/gravskikker-mellom-verdenene.html

SAMISK HISTORIA I BOKFORM 2014


Läsa mer:  Samiskt Informationscentrum Lästips 2014. Här kommer tips på nyutgiven litteratur om samer och i samiskrelaterade ämnen. Samer.se http://www.samer.se/4717

 KLASSISK BOK OM SAMERNAS RELIGION NU PÅ INTERNET
Källskrifter till Lapparnas mytologi af Edgar Reuterskiöld

Bidrag till vår oldlings häfder utgifna af Nordiska Museet Uppsala, 1910





måndag 17 november 2014

Nyheter om samer samlade artiklar

Nyheter om samer samlade artiklar
Från och med augusti 2014 se etiketten ”Nyheter om samer”
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.se/search/label/Nyheter%20om%20samer

SAMERNA HADE SIN STÖRSTA UTRBREDNING I SVERIGE PÅ 1600-TALET

I den sverigefinska veckotidningen Ruotsin Suomalainen som ges ut i Sverige intervjuade Matti Pilhjerta samen Göran Fjällborg från Eskilstuna och sameforskaren Jouni Tervalampi från Västerås.
- På 1600-talet sträckte sig den nedre gränsen från Stockholm - Enköping - Västerås - Grytthyttan - Axberg - Kristinehamn och vidare mot Norge. sade Jouni Tervalampi sade till Ruotsin Suomalainen-  

Och han sade vidare:

- I de flesta fall låg samelägren utanför städerna och byarna, 8 km väster från Bondtorget i Västerås låg Lappmarken vid Vångsta i Dingtuna. Samma avstånd norrut efter stora Kopparbergsvägen låg Renvallen i Hubbo socken. Vid Hofdesta 4 kilometer norr om Bondtorget dog en skogsame 1691 som hade en kåta vid hagen mot skogen.

Läsa mer: Pilhjerta, Matti 2014-04-03. Göran Fjällborg. Olen saamelainen.
Ruotsin Suomalainen Kultuuri (s. 2)
Pilhjerta, Matti 2014-04-03. Metsäsaamelaisten historiaa.
Ruotsin Suomalainen Kultuuri (s. 2)

Tervalampi, Jouni (ca hösten 2014-våren 2015) Sydsamer från Värmland till Hälsingland från medeltiden till år 1700.

Veckotidningen Ruotsin Suomalainen är på finska och lösnummer finns bland annat att köpa på kiosken vid Västerås järnvägsstation.

KÄND ARKEOLOG VAR NAZIST OCH GJORDE SKALLMÄTNINGAR PÅ SAMISKA KRANIER. GUSTAF HALLSTRÖMS TOLKNINGAR ANVÄNDES VID RENBETESMÅL

Gustaf Hallström var arkeolog och nazist. Det menar historikern Magnus Alkarp. Hallström grävde upp samiska skelett på många platser i Norden och Kolahalvön. Nu är det dags att omvärdera utgrävningar syfte och tolkningar.

Magnus Alkarp kritiserar arkeologen Evert Baudous biografi omGustaf Hallström som utgavs 1987.
I Sveriges Radio Kulturnytt (14 januari 2014) fick 
Evert Baudou frågan:

- Men en viktiga fråga går det då att skilja ideologi från de vetenskapliga rönen från den tiden?
– Nej, det kan jag inte se att det gjorde. Hans böcker som han publicerade om hällristningar och en del om utgrävningar och likaså om de samiska offerplatsfynden. Det är vetenskapliga publikationer där han inte tar upp sådana värderingar, sade Evert Baudou till Sveriges Radio Kulturnytt.
Det stämmer inte alls. Gustaf Hallströms utgrävningsrapports tolkning av det samiska skelettgravfältet i Vivallen i Härjdalen användes av Fastighetssägarna i Bergs kommun mot Tåssåsens sameby i Östersunds Tingsrätt 2005. Där var Evert Baudou fastighetsägarnas arkeologiska expert. På sidan 235 står det:


Vivallen blev på sin tid utgrävd av den kände norrlandsarkeologen Gustaf Hallström och denne avvisar uttryckligen att det är samer som ligger begravda där.


Alkarp, Magnus 2014-02-07. Så vill Umeå hylla en inbiten nazist. DN Kulturdebatt.
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/magnus-alkarp-sa-vill-umea-hylla-en-inbiten-nazist/
Ersare, Love 2013. Var var Gustaf? Västerbotten
Västerbottens Museum Fler länkar till media om nyheten
http://www.vbm.se/sv/se-and-gora/kalendarium/gustaf-was-here.html
Lantto Heldebro, Freja 2014-01-14. Var Gustaf Hallström nazist? "Beläggen saknas". Sveriges Radio Kulturnytt.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5784255

SOCKENLAPPAR I JÄMTLAND

Arkeologen Ewa Ljungdahl skriver allmänt om sockelappar i Jämtland i artikeln ”Sockenlappen – sockenlappsinstitutionen med exempel från Jämtland” i Jämten 2014.
Kvällsstunden Nr 7 2014 skriver Ingvar Norlin i artikeln ”Hårda tider för Lapp-Sofia” om sockenlappshustrun Sofia som levde på 1800-talet i Jämtland.
I boken Usla, elända och arma (2013) skriver Marianne Lilieqvist om ”Fattiglappar och renskötardrängar” i Jämtland på 1900-talet.   

Läsa mer: Jordahl, Anneli 2013-12-31. De fattigas historia. Aftonbladet Kultur.

SOCKENLAPPAR I GÄSTRIKLAND

Läsa mer: Nilsson, Ulf Ivar 2014-01-12. När vi hade raslagar i Gästrikland. Arbetarbladet.se
http://arbetarbladet.se/merlasning/ulfivarshistoria/1.6700956-nar-vi-hade-raslagar-i-gastrikland

JÄMTEN 2014

Jämten 2014 skrivs det bland annat om etniska minoriteter som tattare och romer, samer och sockenlappar. Tre intressanta artiklar om samer från tre tidsåldrar.

HURIZINA ”LAPPARNA”  (1902)

Finns nu utlagd på internet

Google översättning


VERA NIKOLAEVNA HARUZINA ”I NORR. RESEMINNEN” (1890)

Finns nu utlagd på internet

Google översättning


KARTA ÖVER KOLA SAMERNAS VISTEN 1890


ARKEOLOGISKA ARTIKLAR FRÅN FINSKA TIDSKRIFTER

Fennoscandia archaeologica XXVIII (2011)

Asgeir Svestad
THE IMPACT OF MATERIALITY ON SÁMI BURIAL CUSTOMS AND
RELIGIOUS CONCEPTS

Kerkko Nordqvist, Janne Ikäheimo, Vesa-Pekka Herva & Antti Lahelma
LILLBERGET RELOADED: RE-EXAMINING AN ANOMALOUS COMB WARE
SITE IN ÖVERKALIX, NORTH SWEDEN


Jari-Matti Kuusela & Siiri Tolonen
A LATE IRON AGE SITE FROM SIIKAJOKI, NORTHERN OSTROBOTHNIA,
FINLAND


Fennoscandia archaeologica XXIX (2012)

Aleksandr Zhulnikov, Aleksey Tarasov & Aivar Kriiska
DISCREPANCIES BETWEEN CONVENTIONAL AND AMS-DATES FROM
COMPLEXES WITH ASBESTOS AND POROUS WARE – A PROBABLE
RESULT OF ‘RESERVOIR EFFECT’?


Stine Barlindhaug
MAPPING COMPLEXITY. ARCHAEOLOGICAL SITES AND HISTORIC LAND
USE EXTENT IN A SÁMI COMMUNITY IN ARCTIC NORWAY


Tiina Äikäs, Ulrich Bergmann & Anna-Kaisa Salmi
AN ATTEMPT TO USE BLOOD RESIDUE ANALYSIS TO IDENTIFY
SACRIFICIAL PRACTICES AT SIEIDI SITES


Knut Helskog
ANCIENT DEPICTIONS OF REINDEER ENCLOSURES AND THEIR
ENVIRONMENT

Timo Jussila, Aivar Kriiska & Tapani Rostedt
SAARENOJA 2 – AN EARLY MESOLITHIC SITE IN SOUTH-EASTERN
FINLAND: PRELIMINARY RESULTS AND INTERPRETATIONS OF STUDIES
CONDUCTED IN 2000 AND 2008–10

HERMAN LINDQVIST SAMER

Herman Lindqvist skriver i Aftonbladet: ”Historien om svenskarnasbehandling av den samiska befolkningen har aldrig riktigt blivit skriven.”

Lindqvist, Herman 2013-10-26 . Om samerna vore indianer skulle vi höra. Aftonbladet.se
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article17728172.ab

FOTOBOK: SAMER SETT GENOM EN AMERIKANS ÖGON 

Den amerikanska fotografen Erika Larsen har gjort boken Sami – Walking With Reideer.
Några av hennes bilder finns publicerade i Dagens Arbete Nr 9 2013
http://www.da.se/home/da/content.nsf/aget?openagent&key=dar_renarna_regerar_1383149801050

SKANDINAVIENS ÄLDSTA KÄNDA SEGEL TILLVERKADES AV SAMER

En undersökning av det hoppsydda näver tältduken från en av båtgravarna vid Valsgärde tolkas som även ett segel.
Kejonen, Olle 2013-11-13. Mystiskt samiskt fynd i Uppsala kan förändra vår bild av historien. Sveriges Radio Sameradion
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=5702332

TUSENÅRIGA SAMISKA PILAR FUNNA

 TT. 2013-10-24. Tusenåriga pilar för renjakt funna. Sveriges Radio Sameradion.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2327&grupp=12877&artikel=5683719

SAMISKA RINGAR FRÅN EN HÄRD VID AITIKGRUVAN

Läsa mer: Backman, Lars 2013-11-15. Ringar. Bloggen: NorrbottensMuseumArkeologi.
http://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2013/11/15/ringar/

EN BJÖRNGRAV FRÅN NORGE
På ön Spildra i nordnorska kusten utanför Alta begravde samer björnar på samma sätt sina egna döda i berghålor före 1600-talet. Samerna skulle kunna jaga björn för köttet skull på den andra sidan i dödsriket.

Läsa mer: 2013- Enoksen, Ragnhild På denne øde øya ble bjørnene gravlagt som om de var mennesker.
http://www.nordlys.no/nyheter/article6895374.ece

SAMISKA RINGFORMADE ANLÄGGNINGAR UTANFÖR HÄRNÖSAND
Nu har den arkeologiska rapporten om bland annat samiska ringformiga i Säbro socken, sydväst om Härnösand, i Ångermanland blivit klar. Mycket intressant rapport, enligt mig. Rena godibutiken.

P.S. Tack till Sven Hallerdal för tipset till rapporten

 Läsa mer: Thelberg, Ola 2012-11-07. Fornfynd på Fälleberget.Tidningen Ångermanland (s. 6)
Hägerman, Britt-Marie och Loeffler, David 2013. Arkeologisk utredning steg 1 inför vindpark vid Spjutåsberget. Murberget Rapport 2012:12

 SAMISKA SKATTELANDEN HOLMTRÄSK OCH LÖGDTRÄSK
Läsa mer: Norstedt, Gudrun 2012. Skogssamisk närvaro kringKäringbergets ekopark enligt historiska källor.  


SOU 1922 LAPPSKATTELANDSINSTITUTET

Finns att läsa som pdf

SAMER I VÄSTERNORRLANDS LÄN

Innehållsförteckning kompendium (sammanställt av P.Ericson) för Utbildning i

Samisk historia i Västernorrland

arrangörer: Länsmuseet VästemorrIand - Härnösands Folkhögskola – NBV



SAMISKA FÖREMÅL

 Läsa mer: Sjöberg, Göran 2013-09-13.Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum i K-samsök.

Riksantikvarieämbetets K-blogg.


VIKINGATIDA SAMISK PILSPETS MED FJÄDRAR FUNNEN I NORGE

En pilspets med fjädrar från 800-talet är funnet på Trollstienhöe i Norge. En rik ornerad stav från 800-talet ska ha funnit också i området av danska arkeologer. Om det sydsamisk ornamentik på staven är ännu okänt.

Läsa mer: Kjosbakken, Hans Erik 2013-08-23. Nye fantastiske funn frå isen. Fjuken lokalavisa for Ottadalen.
http://www.fjuken.no/index.cfm?event=doLink&famID=369534&frontFamID=84050

GRAVAR EFTER TVÅ SAMER SOM DRUNKNADE 1766

Thomas Torkelsson och Anders Nilsson Flinck drunknade i Långsåälven på våren 1766. Deras båda gravar anses ha hittats.

Läsa mer: Hansson, Anders 2013-08-20. Tragisk olycka år 1766. Jamtli.com
http://www.jamtli.com/7715.tidstypiskt.html?visainlagg=5710&action=read
Rydell-Janson, Elisabet 2013. Jan Persson hittade unik samisk grav. LTz.se
http://ltz.se/nyheter/are/1.6194522-jan-persson-hittade-unik-samisk-grav?m=print

EN SYDSAMISK HÄLLGRAV FUNNEN I NORGE

Vid en bergkant i Liere i Namdalen i Norge fann en renägare en samisk hällgrav under torven. Två svenska arkeologer, Erik Norberg och Therese Hellqvist, från sørsamiske museet og kultursenteret Saemien Sijte besökte platsen och beskriver graven som är byggd av stora flat stenhällar, på cirka 3 x 2 meter. En typ av samiska gravar som även finns på den svenska sidan (se Ewa Ljungdahl: Om vi inte syns så finns vi inte, Gaaltje sid 48).



Läsa mer: Buljo,  Máret Eli & Appfjell , Kjell Roger 2013-07-02. Samisk gravfunn i Sørli. Nrk Sapmi
http://www.nrk.no/kanal/nrk_sapmi/1.11111951
Hovik Aune, Karl Erik 2013-07-01. 
Gravfunn i Sørli. Namdalsavisa.no
http://www.namdalsavisa.no/Nyhet/article6738956.ece

EN ÄLG ÄR NORGES STÖRSTA FIGURRISTNING

Are Janson fann Norges största ristning som föreställer en fyra meter lång älgtjurfigur med horn  i Lier kommun sydväst om Oslo i Norge.

- Jeg ble litt paff. Vi har jo vært her oppe i 34 år og jobbet, men jeg skjønte jo at det var en stor helleristning da jeg begynte å koste bort mosen på berget, sade Are Janson till Buskeruds fylkeskommuns hemsida

De stora ristade älgfigurerna tillhör en av de äldsta perioderna av hällristningar och fyndet är oerhört viktigt av tolkningar kring dessa älg- och rendjur och folket kring de människor som har gjort dessa stora djurristningar.

Øhrn,  Carsten Fant 2013-06-28.  8.000 år gammel elg. Unikt arkeologisk funn i Lier. Fant Norges største helleristning av elg på hele 4 x 4 meter.  Buskeruds fylkeskommun


SOCKENLAPPAR I DALARNA

Hillevi Mårtensson skrev en artikel om ”Dalabonden uppskattade sin sockenlapp” i Dalarnas
Tidningar den 
20 jul 2011.


LAPPKÄLLAN I VÄSTMANLAND

Lars Östlund från Västerfärnebo Hembygdsförening har skrivet artikeln ” Den mytomspunna Lappkällan på Långheden”


LAPPGRAVARNA VID IGELTJÄRN I GÄSTRIKLAND

”I nordöstra sluttningen av Storåsen, på den utlöpare som kallas ”Halt Olle”, finns tre stenrösen, så kallade ”lappgravar”, upplagda intill en igenvuxen tjärn, på Vall Nr 7.”


 SOCKENLAPPAR I GÄSTRIKLAND

Snow Feather, Marie Martinsson har skrivit en uppsats på Högskolan i Gävle med titeln: Sockensamer - Religionshistoriska spår och konfrontationer i Gästrikland under 1600-1900 talet (2011)


ÄTTLING TILL VALBOS SOCKENLAPP LARS FRIMODIG

”…hans morfars farfar, Lars ”Lapp-Lars” Frimodig, var sockenlapp i Valbo och bodde med familjen i kåta i Stackbo. Hans morfars far kallades ”Lapp-Nisse”.”

Vem det var går att läsa i Bror Lindbergs artikel ”Svan i Bodåker” i Sörängs Byablad Nr 2 2006.


 LAPPSPELMANNEN RENSTRÖM
SUSANNE ODELL: LAPPSPELMANNEN RENSTRÖM: KONSTRUKTIONEN AV ”LAPPOJKEN” I BERÄTTELSER


1000 ÅR MED SAMER I TROMSÖ I NORGE

Tusen år med samer i Tromsø. Nordlys.no
Torgrim Rath Olsen Oddvar Nygård 30.04.2013


SAMISK ORD-DATABAS


BOK OM SAMER KRING RÖROSTRAKTEN

Sameforskaren Sverre Fjellheim har skrivit en bok om samerna kring Rörostrakten i Norge och Härjedalen i Sverige.

Läsa mer: Thomasson, Lars 2013 maj 2003. Samisk historia i Sverige och Norge. Nsd.se


SAMEN JACOB NILSSON BLEV AVRÄTTAD 1822

Samen Jacob Nilsson blev avrättad för ett mord han begick 1821.

Läsa mer:  Johnsson, Ivan 2010 Lapp-Janke hans mord och avrättning 1821/1822.
http://kulturarvvasternorrland.se/media/17962/lapp-janke.pdf

AVRÄTTNING PÅ BUREHEDEN 1830 I VÄSTERBOTTEN

Jan Gustafsson skriver om Sara-Greta som avrättades 1830 vid avrättningsplatsen Bureheden i Västerbotten. Tre år tidigare hade samen Nils Persson blivit avrättad på samma plats.

Läsa mer: Gustafsson, Jan 2013. Berättelsen om Sara-Gretas avrättning. Kvällsstunden Nr 22 2013, sid 16
 SKOGSSAMER OCH SOCKENLAPPAR KRING FALUN

Fahlu Släktforskarblad 2013-1 skriver Elisabet Hemström 3 sidor om ”Samer i Falutrakten”

HISTORISKA SAMER FRÅN GRANSJÖN I JÄMTLAND

I årsboken Jämten 2013 skriver arkeologen Anders Hansson skelettet efter en samisk kvinna som var mellan 45-60 år som begravdes i en klippgrav cirka år 1500 vid Gransjön i Frostviksfjällen i Jämtland. Isotopanalyser visar att hon växte upp, levde och dog i området. Att hon troligen arbetat med sentråd med tänderna. Inga mtDNA undersökningar har gjorts på skelettet.
Ingwar Åhrén har släktforskat om ”Samerna i Gransjön” och kunnat belägga från 1610 och framåt.

LEVA LÄNGE! ÄT GAMMAL TRADITIONELL SAMISK KOST

Glöm stenålderskost, nu är det gammal samisk kost som gäller.

Läsa mer: Ohlsson,  Ann-Margaretha  2012-02-16 Samernas goda hälsa inte en kostfråga? Västerbottens läns landsting
http://www.vll.se/default.aspx?id=58151

Wikholm, Per 2012-11-12. The Sami paradox – or how to dismiss a traditional low carb, high protein diet.
http://www.lchf.com/?p=200

Nilsson, Lena Maria 2012. Sami lifestyle and health epidemiological studies from northern SwedenUmeå universitet.


SAMISKA KAUTOKEINO-UPPRORET 1852

Multiethnica 33 December 2011 skriver Gunnar Hauk Gjenset om ”De rettferdiges strid

Författeren Matti Aikio om Kautokeino-opprøret i 1852”


SYDSAMISKA SPRÅKET VID GÄSTRIKLAND

En blomma är lösningen på sydsamiska skogssamekulturen i Gästrikland. Språkforskaren Lars-Gunnar Larsson har studerat uppteckningar av skogssamiska ord från 1770-talet utanför Gävle och upptäckt att blomman endast växer söder om Gävle och att ordet på blomman inte har använts av andra samegrupper.

-Ju längre norrut och ju längre västerut man kommer, desto ovanligare blir den här växten och när man kommer till Gävletrakten når vi den absoluta nordgränsen för den här växten. Alltså måste det vara i det här området som han träffat på den här växten. Det finns ingen benämning för den här växten i någon annan samisk språkform, sade Lars-Gunnar Larsson, professor i finsk-ugriska till Samerradion.

Läsa mer: Allas, Anne-Ravna & Idivuoma. 2013-02-20.  Blomman som bevisar att det funnits Gävlesamer. Rádio Sápmi
 
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3965&artikel=5450030

Allas, Anne-Ravna & Ahlén, Anna-Maria
2013-02-20 Samerna har sedan gammalt haft stor utbredning över Sverige. Sameradion
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3965&artikel=5450030
SYDSAMISK SAMESKOLA

Ett av den samiske fotografen Nils Thomasson bästa fotografier är den när samiska barn dansar en ringlek framför skolkåtan vid Glen 1910.

En ny bok om Tossåsens sameby. Del 1.Skolgång och traditionell kunskapsöverföring. (Redaktör: Ewa Ljungdahl), utgiven av Samiska kulturcentrumet Gaaltje, Östersund 2012

Läsa mer: Johansson, Seved 2013. Från nomadskola till sameskola.Kvällsstunden Nr 11 2013, sid 17
Samiska kulturcentrumet Gaaltje: http://www.gaaltije.se/

 SAMISKA BÅTEN FÖREBILDEN TILL DEN SAMISKA SLÄDEN ACKJAN

Arkelogen Christer Westerdahl – och specialist på samiska båtar – säger till Oððasat.se

 – Med tanke på att den äldsta ackjan som vi ser är från 1200-talet, och har ett så kallat våghål, så är det båten som är prototypen. Det är en känsla man har också eftersom båten också bör vara mer elementär. Samernas långa renrajder, tillhör ju ett senare skede i samernas liv. Jag tror att båten är primär i förhållande till ackjan, sade arkeologen Christer Westerdahl till Sameradion.

Läsa mer: Rehnfjell, Sophia 2013-08-08.  Båtbyggande - ett samiskt hantverk
Westerdal. 
Oððasat.sehttp://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2327&grupp=12878&artikel=5466924
Westerdahl, Christer 1987. 
"Et sätt som liknar them uti theras öfriga lefnadsart" : om äldre samiskt båtbygge och samisk båthantering. utgiven av Johan Nordlander-sällskapet. Umeå

JACOB FJELLMAN ANTECKNINGAR FRÅN 1820-talet

Jacob Fjellmans Anteckningar under min vistelse i Lappmarken finns nu ute på internet. Det är Jacob Fjellmans anteckningar från 1820-1831.

EN SAMISK KAM FRÅN VIKINGATIDEN FUNNEN I NORGE



LIGGANDE HÖNAN ”ALTARET” I NORGE UPPBYGGD AV MÄNSKLIGA HÄNDER

 En 2300 kg tung uppallad sten anses vara uppbyggd av mänskliga händer. (Små potatis om man jämför att de största resta stenarna vid Stonehenge väger upp mot 40 000 kg)
Läget med den uppallade sten med ett altarlikande bord nedre delen av berget Horjat är märklig. Ovanlig plats för ett hedniskt altare för bondebefolkning. Frågan måste ställas. . .Är det en samisk sejte med ett altarbord tillägnad fågelrådaren?  Eller, en plats för både bondebefolkning och samer?

Läsa mer: Stenli, Iver Gjel 2013-01-04  Det mystiske alteret ved Horja. Er det ein religiøs kultstad, eller steinblokker frå istida? RbNett.no


DEN UPPALLADE STENEN VID LUNDKVASSBERGET FRÅN JÄRNÅLDERN?

Den uppallade stenen vid Lundkvassberget i Trysil kommun, Hedmark i Norge kan ha pallats upp av järnålderssamer på vendel-vikingatid. På Hege Skalleberg Gjerde blogg ”Samer i sør” finns flera fotografier på den uppallade stenen med en rund stensättning med kantkedja, som är så vanlig bland samiska fångstmarksgravar från järnåldern.  


FYND I HISTORISKA MUSEETS KÄLLARE 1982 FÖRÄNDRADE SYDSAMERNAS HISTORIA

Läsa mer: Heikki, Jörgen 2013-01-08. Vivallen och Vilhelmina - platsnamn som förändrat samernas historia. Sameradion.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2327&grupp=12877&artikel=5397804

SAMER MED ARKEOLOG GRÄVER EFTER SYDSAMERNAS HISTORIA

Heikki, Jörgen 2013-01-09. Nytt projekt ska dokumentera sydsamisk historia. Sameradion


SAMER VILL UPPLYSA OM 19O0-TALETS RASBIOLOGI

Björne, Sara 2013-01-11. Fly förbannad på kulturnämnden. Sameradion.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=5405499

Burström, Evelina  2013-01-10. Mörk historia i ljuset. Vk.se
http://www.vk.se/776589/mork-historia-ater-i-ljuset

20 ÅR SEDAN NORRBOTTENS FÖRSTA JÄRNFRAMSTÄLLNINGPLATS BLEV FUNNEN

DEN STENÖGDE GUDEN FRÅN LADOGA

I Finland har man dyrkad utsnidade ansikten som var tillägnad fiskeguden



GAMLA UPPSALA OCH VART TOG SAMERNA VÄGEN

Vetenskapsradion Historia berättades det om ”I högarnas skugga” och vart tog samerna vägen

Läsa och lyssna mer: SR Vetenskapsradion Historia 2012-11-15.http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/116926?programid=407

HISTORIKERN MAJA HAGERMAN TYCKER ATT DET ÄR TYST OM SAMERNAS NUTIDS HISTORIA

Hagerman, Maja 2012-11-13. Dags att höra samernas historia. DN.se


DOKUMENT VISAR ATT SAMERNA TVINGADES BETALA OCKERPRISER FÖR BETESMARK

Ny bok «Gåebrien sijte – en sameby i Rørostraktene» av i Sverre Fjellheim avslöjar att bönderna kring Rörostrakten – som en gång tiden var samernas eget land – krävde så stor ersättning för samernas renbetning av den norska staten att hela rennäringen höll på att gå under.

 -Det viser jo enda tydeligere overgrep når man tvinger samene å betale erstatninger for påståtte skader, ofte er det jo deres egne gamle boplasser, säger arkeologen Inger Zachrisson till NRK.no

Läsa mer: Idivuoma,  Ann Mariela & Norvang,  Elvi Rosita 2012-11-09.  – Viktig med historiske bevis. NRK.nohttp://www.nrk.no/kanal/nrk_sapmi/1.8390327Idivuoma, Ann Mariela & Hætta, Kenneth 2012-11-05. – Reindrifta brøt nesten sammen. NRK.nohttp://www.nrk.no/kanal/nrk_sapmi/1.8384555

 EN SAMISK FÅNGTMARKSGRAV FUNNEN I HÄRJEDALEN

Vid sjön Lill-Börtnans strand i Ljungans vattensystem har fann Ulla H. Gustafsson ett spjut av järn. Arkeologer från Jamtli var och grävde ut stensättningen och de fann 15 föremål av järn, bland annat en holkyxa och pilar.

- Det fanns redan då otroligt duktiga smeder. Det skulle inte ens i dag vara lätt för en smed att tillverka dessa föremål, säger arkeologen Amanda Jönsson från Jamtli till Östersunds-Posten.
Arkeologerna på Jamtli anser att den döde mannen i cirka 60 år var en same.

Råberg, Urban 2012-11-06. Skulle gräva dass – fann gammal gravplats. Östersunds-Posten.sid 10-11

KUSTSAMISKA RINGFORMADE ANLÄGGNINGAR FUNNA UTANFÖR HÄRNÖSAND

Tidigare var det cirka sju stycken ringformade kultplatser tillhörande kustsamerna efter västra sidan av Bottenviken och två stycken på den finska sidan. Nu har minst två stycken till hittats på Fälleberget söder om Hörnösand av arkeologen David Loeffler vid länsmuseet Murberget i Västernorrland. Före inventering var 11 fornlämningar kända och efter inventeringen 97 fornlämningar. Det är arkeologen David Loeffler själv som har bedömt de ringformade anläggningarna som samiska.

– Det pågår intressant forskning när det gäller samernas historia. Deras koppling till renarna kanske bara är en kliché. I själva verket kan de ha varit bosatta längs kusten för tusen år sedan och bedrivet jakt och fiske här, sade David Loeffler, arkeolog vid länsmuseet i Västernorrland, till Tidningen Ångermanland.

Läsa mer: Thelberg, Ola 2012-11-07. Fornfynd på Fälleberget.Tidningen Ångermanland, sid 6 

KRONANS KAMP MOT SKOGSSAMERNA

Journalisten Anna Skielta skriver om skogssamernas kamp i Dalarna, Hälsingland, Gästrikland och Västmanland mot den svenska kronan på 1600-1700-talet i artikeln ”Skogsamerna i de mellansvenska skogarna” på Samiskt Informationscentrums sajt.

Läsa mer: Skielta, Anna 2012-10-29. Skogsamerna i de mellansvenska skogarna.

http://www.samer.se/GetDoc?meta_id=4049


GÅTAN ÄR LÖST OM VILKEN ETNISK GRUPP SOM BEGRAVDES VID RAUNOLA GRAVFÄLT FRÅN 1300-talet.

För några år sedan gjordes C-14-dateringar på skeletten från Raunals kyrkogård i som man antog vara ett samiskt kristet gravfält. De äldsta dateringar gav dateringar till 1300-talet. En ny debatt uppstod om att det kanske inte handlade om samer utan om kväner eller norrmän från norska kusten som begravdes i gravfältet. Nu är arkeologen Markus Fjellström på Stockholms universitet klar med sin isotopundersökning av skeletten från Raunala och skriver:

”De 17 personer från Rounala i Karesuando socken har haft en proteinintag som blandades i form av mark och marina livsmedel. Det finns inga stora kosten skillnader mellan individer i denna population, förutom ett fåtal individer. Med andra ord finns det inga skillnader som görs mellan större land eller till sjöss mat intag.”

Två personer har flyttat in till Rounalatrakten, en kvinna och en man. Slutsatsen är att samerna kring Rounalatrakten blev kristna redan på 1300-talet då missionen från norska präster norrut i samband när en kristen kyrka uppfördes vid Tromsö 1313. 

Läsa mer: Fjellström, Markus 2011. (Stable isotope analysis and ethical issues surorunding a human skeleton material from Rounala in Karesuando parish. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Arkeologiska forskningslaboratoriet.

http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:472224

BOK OM SAMERNAS HISTORIA

En ny bok om samernas historia ”Tusen år i Lappmarken” av Lillian Ryd och Tomas Cramér. (Har inte läst den själv)

Läsa mer: Blind, Henrik 2012. Ryd och Cramér gjort det omöjliga. Samefolket 8-9/2012 

Läsa mer: 
http://shop.textalk.se/se/article.php?id=6351&art=12531867

FJÄLLFOTOGRAFEN TORE ABRAHAMSSON

Tidskriften Västerbotten 2 2012 (76 sidor) ägnas helt åt fjällfotografen Tore Abrahamsson. Bland annat finns det fotografier på samiska sejter som den ”liggande hönan” Stalosten vid Giengeljaure och Tjåltåkerke i Svaipa.

Tidskriften går att ladda ned som pdf-fil

http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/VB/12_2_vasterbotten.pdf

DANSANDE SCHAMANER FUNNA PÅ HÄLLRISTNINGAR


Dansaren och koreografen Ola Stinnerbom och filmaren Birgitta Stålnert har upptäckt shamaner som dansar på hällristningarna vid Alta i Norge.

- Med koreografens ögon kunde Ola hitta dansande människor och shamaner med masker och dansstavar, säger Birgitta Stålnert till Samefolket-

Upptäckten har blivit en bok med titeln Jakten på den försvunna dansen (2012)

Läsa mer: Rittvall, Yvonne 2012. Boken som bevisar att samisk dans funnits. Samefolket 3/12, sid 12

SAMER I SYD UNDER JÄRNÅLDERN

I boken ”Uppsala mitt i Sápmi” skriver arkeologen Inger Zachrisson om ”Samer i syd i gången tid – till Uppland och Oslotrakten i söder ” där hon nämner den samisk tillverkade båten från Tuna i Badelunda från Gunilla Larssons avhandling Ship and Society. Maritime Ideology in Late Iron Age Sweden (2007). Hon tar upp samiska fynd från båtgravfältena från Vendel, Valsgärde och Tuna i Alsike. Och om Älgmannen från Birka etniska tillhörighet. En nyhet för mig var att höga selenvärden i skelett kan bero att personen har ätit mycket renkött. Tuna i Alsike blir allt mer intressant.
Boken finns att ladda ned som pdf.

Läsa mer. N 55 Uppsam-Rapport.Uppsala mitt i Sápmi 2012. (Red. Håkan Tunón, Märit Frändén, Carl-Gösta Ojala & May-Britt Öhman).
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald-cbm/publikationer/bocker-och-tidskrifter/

http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald/Dokument/publikationer-cbm/cbm-skriftserie/skrift55.pdf

SAMISK OFFERPLATS FRÅN 1400-talet FUNNEN I NORGE

Ben från ren i en grotta på Venabygdsfjellet i Oppland i Norge tyder på en samisk offerplats. Samerna har offrat ren och åtminstone en häst. Ett av renbenen är C-14 daterat till 1400-talet.
Nedskrivna källor från 1700-1800-talet var det inget ovanligt att samerna bytte till sig en ko eller häst för att offra det.
Almehagen, Einar 2012-02-20. Mystisk beinfunn. GD:no
http://www.gd.no/nyheter/article5940819.ece