onsdag 19 mars 2014

Arkeologi & Historia 18 mars 2014






SOLSAGOR PÅ HÄLLAR

Maria Heijbel skriver i Populär Arkeologi 1/2014 om solsagor på hällar.

VAGN AVBILDAD PÅ HÄLL I NORRKÖPING

En vagn har upptäcks på en häll i Norrköping.

Läsa mer Broström, Sven-Gunnar, Furuskog, Theres & Ihrestam, Kenneth 2014. Nyupptäckta bronsåldersristningar. Populär Arkeologi 1/2014

STORVILDSJAKT PÅ UROXEN I SÖDRA SKANDINAVIEN

Christina Brandt har skrivet en masteruppsats om den svenska uroxen som levde för en massa tusentals år sedan och även artikeln ”Stenålderjakt på uroxe” i Populär Arkeologi 1/2014.  

Brandt, Christina 2012. Djuret, jakten, myten. Svenska fynd av uroxe i arkeologisk kontext.
 Mastersuppsats i Historisk Osteologi VT 2012 . Institutionen för arkeologi och antikens historia
Lunds Universitet.


ROMERSK HJÄLM FÖREBILD VENDELTIDA HJÄLMAR

Det skriver Arkeologen Kent Andersson om i artikeln ”Kejsarens vardagskrona – blev prakthjälm i Uppland” i Kvällsstunden Nr 11 2014. (s. 2)



ÅRETS BOK OM HISTORIA 2013

Nättidningen Svensk Historias läsare har utsett Usla, elända och arma. Samhällets utsatta under 700 år med Sofia Holmlund och Annika Sandén som redaktörer till Årets bok om svensk historia 2013.

Läsa mer: Nättidningen Svensk Historias läsare
http://www.svenskhistoria.se/default.aspx?newsid=4190

UTBYGGNADEN AV VATTENKRAFTEN PÅ 1900-TALET PÅVERKADE SAMERNA

Åsa Össbo 2014
Nya vatten, dunkla speglingar. Industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910-1968
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet



HUR LEVDE SAMEKVINNOR PÅ 1900-TALET?

Det som vill sätta in sig hur samekvinnor levde på 1900-talet ska läsa boken Renskötarkvinnorna och livet i de sista rajderna (2013)  av Lilian Ryd. Ord & visor förlag. Skellefteå.

UPPÅKRA I SKÅNE BRÄNDES FLERA GÅNGER

Hallarna i Uppåkra brändes flera gånger berättar Lars Larsson och Bengt Söderberg i artikeln ”Brända hallar” i Fornvännen 3/2013 (s. 238-247)

RUNORNA PÅ PIREUSLEJONET

Runstensforskaren Thorgunn Snædal har i över två veckors tid med att försöka tyda runorna på Pireuslejonet i Venedig. Hon lyckades bra. Pireuslejonet stod ursprungligen vid Pireushamn vid Aten i Grekland.

- Vi vet att de var där, en svensk truppdel, att det är gjort efter en man som hette Horse, att de använder ordet "lejon" - det är första belägget i runinskrifterna på det ordet. Det är också det första och äldsta belägget på folknamnet "svear", sade runstensforskaren Thorgunn Snaedal till Sveriges Radio Kulturnytt.


Nygren, Berit 2014-02-24.  "Svear" nämnt första gången på lejon. Sveriges Radio Kulturnytt
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5791138
Snædal, Thorgunn 2014. Runinskrifterna på Pireuslejonet i Venedig. Riksantikvarieämbetet. (pdf 46 sidor)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar