torsdag 28 mars 2013

Arkeologi & Historia 28 mars 2013


ETNISK RENSNING AV SAMER PÅ STATENS HISTORISKA MUSEUM

På 1700-talet bedrev tysktalande svenske kungen Fredrik 1 etnisk rensning av samer nedanför Lappmarken. Alla skogssamer, som levt i småskalig renskötsel i flera hundra år, söder om Jämtland skulle fängslats och föras upp till Lappmarken. Tretton samer från norra Västmanland blev gripna och via fängelse i slottet i Gävle tvångsdeporterade till Jämtland.
I Ungern pågår en nationalistisk våg där museer enbart ska visa ungersk traditionell konst med mera. Det har debatterats även i svensk press. Vad som är mindre känt är att i Sverige har det redan skett i smyg. I det statligt ägda museet Historiska museet finns inga föremål som anses vara samiska. Arkeologen Inger Zachrisson, med samer som specialitet, skriver i artikeln ”Ordens makt över tanken” i Populär Arkeologi nr 1, 2013:

 Statens historiska museum i Stockholm öppnade år 2001 utställningen Vikingar, med två montrar med samiska teman. Men sedan dess har ordet ”samer” i montertexterna så gott som genomgående bytts ut mot ”folken i norr” eller ”fångstfolken”, och ”samisk” ersatts med ”nordlig”.  
Frågor som bör ställas:

1. Varför ändrade den utställningsansvarige ut orden från ”samer” till ”folken i norr” eller ”fångstfolken”. Vem var utställningsansvarig?
2. Anser chefen för Historiska museet att texterna ska kvarstå?

3. Hur ser den högst ansvarige, den moderata kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth, på frågan: Att ett statligt museum anser att vikingatiden enbart ska visa det norröna, utan samer.
Läsa mer: Populär Arkeologi Nr 1 2013 http://www.popark.nu/131/index1.html

Hallerdal Sven 1998. Etnisk rensning av samer i Dalarna, Falu Kuriren, 31 juli 1998




HEMLIGA TURISTER BESÖKTE VÄSTMANLAND

Två engelskaturister besökte Oljeön i Ängelsberg i Västmanland. De första besöktes skedde oannonserad och som ”vanlig turist”.  Det andra besöket anmäldes i förväg. De var utsända av Hållbar Besöksnäring från Swedish Welcome.

Läsa mer: Olsson, Lasse 2013-03-27. Oljeön godkänd som ”Mycket bra” besöksmål. Västerås Tidning, sid 20
Swedish Welcome:  http://www.swedishwelcome.se/article/vastmanland-och-sormland

ÅNGBÅTRESA STOCKHOLM – KÖPING – STOCKHOLM

Lördag 18 maj 2013  Ångbåtsresa Stockholm till Köping med s/s Mariefred

Söndag 19 maj 2013 Ångbåtsresa Köping till Stockholm med s/s Mariefred



BIRKAFLICKAN VÄXTE UPP I HEDEBY?

Textilanalyser på den sexåriga Birkaflickans kläder, från grav 463 på Birka på ön Björkö i Mälaren, visar att hennes föräldrar var förmögna och troligen kristna. Flickan begravdes obränd i öst-västlig riktning cirka 950 e. Kr. Isotopanalyser visar att hon inte kom från Birka.

– Min gissning är att hon kommer från norra Tyskland eller södra Danmark, sade arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonson till TT.
Det lutar mot den då angleska/jylländska vikingatida staden Hedeby.

Läsa mer: Pressmeddelande från Historiska Museet.2013-03-28. Birkaflickan - inte alls från Birka?
TT. 2013-03-28. Birkaflickan var inte från Birka. Aftonbladet.se
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article16508223.ab

Fjellström, Markus 2012. Isotopanalyser av Birkaflickan, Adelsö, Uppland. Uppdragsrapport; 208. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Arkeologiska forskningslaboratoriet
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:556085

Wåhlander, Linda, Sundström, Amica & Wärmländer, Sebastian K. T. S. Birkaflickans nya kläder. Birka nu. Sid 173-198
http://www.forntida.se/artiklaruppsatser/Wahlander%20Sundstrom%20Warmlander.pdf

INGA FINLÄNDARE ELLER TAVESTER BEGRAVDA VID DEN VIKINGATIDA STADEN BIRKA

Arkeologen Ingrid Gustin har studerat föremål som tillverkats från finska fastlandet och hittad av arkeologer vid utgrävningar på Birka på Björkö i Mälaren. Hon skriver:

”Sammanställningen visade att av ca 1100 gravar på Björkö innehöll 13 dräktdetaljer och 34 keramik som kan anses härröra eller ha starka influenser från det finska fastlandet. Andelen gravar med föremål från detta område uppgick därmed till ca 4% av alla gravar i Birka.”

 Ingrid Gustins slutsats är att man inte kan bevisa att någon finländare eller tavast med de finska föremålen som ligger begravd på Birka är från finska fastlandet, utan att föremålen och keramiken kom till Birka troligtvis via handel.

 Läsa mer: Gustin, Ingrid 2012. BIRKABORNA MED FÖREMÅL FRÅN FINSKA FASTLANDET. Vilka var de? Birka nu. Sid 96-110
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3461261&fileOId=3461316

VÄSTMANLANDS LÄNS MUSEUM - EUROPAS BÄSTA?
Västmanlands läns museum är nominerad till ”European Museom of the Year Award 2013”.
– Nomineringen av Västmanlands läns museum till EMYA är roligt på många sätt, inte minst för att det är ett kvitto på att de svenska museerna uppvisar kreativitet och en god kvalitet som står sig i konkurrensen på den europeiska museimarknaden, säger Mats Persson, generalsekreterare på Riksförbundet Sveriges museer i ett pressmeddelande.

Läsa mer: Pressmeddelande Västmanlands läns museum 2013.  Västmanlands läns museum nominerat till prestigefullt pris.

http://www.vastmanlandslansmuseum.se/news.asp?MenuID=2&NewsID=205

ARKIV VÄSTMANLAND NOMINERAD TILL ÅRETS ARKIV
Akademikerfacket DIK utser utmärkelsen Årets arkiv. De tre kandidaterna är: Arkiv Västmanland, Riksantikvarieämbetet, och Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

Läsa mer: Nättidningen Svensk Historia
http://svenskhistoria.se/default.aspx?newsid=3861
SAMISKA KAUTOKEINO-UPPRORET 1852

I Multiethnica 33 December 2011 skriver Gunnar Hauk Gjenset om ” De rettferdiges strid

Författeren Matti Aikio om Kautokeino-opprøret i 1852”


 
BÄLINGE UTFLYKTSMÅL

Nr 32 på utflyktsmål på Bälinge hembygdsförenings hemsida är en uppallad sten på mindre stenar med namnet ”Sjungarbacken”. Är det ett nytt namn eller är det gammalt enligt folktraditionen?


FLÄCKEBOS OCH VÄSTERFERNEBOS ORTNAMN ANALYSERADE
rtnamnsforskaren Per Vikstrand har i boken om Järnålderns bebyggelsenamn.Om bebyggelsenamnens uppkomst och ålder i Mälarlandskapen (2013) skrivet ett kapitel om ”Vikingatida namnmiljöer i norra Västmanland” (sid 85-86).

Boken riktar sig främst till den som är intresserad av hur ortnamn uppstår. Mycket godis för mig. Nya idéer som måste testas. Boken finns att läsa och ladda ned som pdf


SILVERVALKYRIA MED SVÄRD OCH SKÖLD FUNNEN I DANMARK

Läsa mer: Kennedy,  Maev 2013-03-04. Flight of the valkyrie: the Viking figurine that's heading for Britain. The Guardian


 

torsdag 14 mars 2013

Arkeologi & Historia 14 mars 2013



HUR SÅG VÄSTERÅS UT FRÅN 1870 TILL NUTID, SEDD GENOM KONSTNÄRER OCH FOTOGRAFERS ÖGON?

@vasteras - stadsbilder ur samlingen
27.4 - höst 2013

”Hur skildras staden genom konstnärens och arkitektens ögon?
I utställningen @vasteras är staden, och speciellt Västerås i fokus. Här skildras stadsbilden i ritningar, foto, måleri och video. Bland konstnärerna finns Rudolf Gagge, Anders Hultman, Åke V. Larsson, Gunnar Pers och David Söderholm. Vi får möta staden genom olika tidsperioder, från arkitektens perspektiv till konstnärens personliga iakttagelser. Utställningen görs i samarbete med Västmanlands läns museum och Västerås stadsarkiv”

- Saxat ur Västerås Konstmuseums hemsida”


 EN NY FÖRHISTORISKT UTSTÄLLNING INVIGS 27 APRIL 2013

Länsmuseet Gävleborg inviger sin nya förhistoria utställning ”Spår av liv” 27 april 2013

Läsa mer: Arkeologi Gävleborg 2013. Vår nya förhistoriska utställning: invigning lördagen den 27 april!!
http://arkeologigavleborg.blogspot.se/2013/01/var-nya-forhistoriska-utstallning.html

 ETT VIKINGATIDA FOLKLANDSTING HAR EXISTERATS I GÄSTRIKLAND

 Det är arkeologerna på Länsmuseet Gävleborg mycket säkra på. Arkeologen Katarina Eriksson skriver på Länsmuseet Gävleborgs blogg ”Arkeologi Gävleborg:

 ”Platsen där Valbo kyrka ligger kallas "Torsvallen" i äldre historiska kartor och anses ha varit en vikingatida tingsplats/kultplats. Vi går så långt att vi hävdar att den även kan ha fungerat som övergripande tingsplats för hela det nuvarande Gästrikland”

 

Läsa mer: Eriksson, Katarina 2013-01-23. Schaktövervakning vid Valbo kyrka. Arkeologi Gävleborg
http://arkeologigavleborg.blogspot.se/2013/01/schaktovervakning-vid-valbo-kyrka.html

 
SYDSAMISKA SPRÅKET VID GÄSTRIKLAND

En blomma är lösningen på sydsamiska skogssamekulturen i Gästrikland. Språkforskaren Lars-Gunnar Larsson har studerat uppteckningar av skogssamiska ord från 1770-talet utanför Gävle och upptäckt att blomman endast växer söder om Gävle och att ordet på blomman inte har använts av andra samegrupper.

-Ju längre norrut och ju längre västerut man kommer, desto ovanligare blir den här växten och när man kommer till Gävletrakten når vi den absoluta nordgränsen för den här växten. Alltså måste det vara i det här området som han träffat på den här växten. Det finns ingen benämning för den här växten i någon annan samisk språkform, sade Lars-Gunnar Larsson, professor i finsk-ugriska till Samerradion.

Läsa mer: Allas, Anne-Ravna & Idivuoma. 2013-02-20.  Blomman som bevisar att det funnits Gävlesamer. Rádio Sápmi
 
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3965&artikel=5450030

Allas, Anne-Ravna & Ahlén, Anna-Maria
2013-02-20
Samerna har sedan gammalt haft stor utbredning över Sverige. Sameradion
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3965&artikel=5450030

  SYDSAMISKE FOTOGRAFEN NILS THOMASSON

Sydsamen Nils Thomasson är unik i det att han var själv same och fotograferade samer, jämtlänningar och en svensk kung. Birger Ekerlid porträtterar fotografen Nils Thomasson på Samiskt Informationscentrum sajt http://www.samer.se

Ekerlid, Birger 2013-03-12. Samefotografen Nils Thomasson.
http://www.samer.se/GetDoc?meta_id=4185

SYDSAMISK SAMESKOLA

Ett av den samiske fotografen Nils Thomasson bästa fotografier är den när samiska barn dansar en ringlek framför skolkåtan vid Glen 1910.

En ny bok om Tossåsens sameby. Del 1.Skolgång och traditionell kunskapsöverföring. (Redaktör: Ewa Ljungdahl), utgiven av Samiska kulturcentrumet Gaaltje, Östersund 2012

Läsa mer: Johansson, Seved 2013. Från nomadskola till sameskola. Kvällsstunden Nr 11 2013, sid 17
Samiska kulturcentrumet Gaaltje: http://www.gaaltije.se/

 SAMISKA BÅTEN FÖREBILDEN TILL DEN SAMISKA SLÄDEN ACKJAN

Arkelogen Christer Westerdahl – och specialist på samiska båtar – säger till Oððasat.se

 – Med tanke på att den äldsta ackjan som vi ser är från 1200-talet, och har ett så kallat våghål, så är det båten som är prototypen. Det är en känsla man har också eftersom båten också bör vara mer elementär. Samernas långa renrajder, tillhör ju ett senare skede i samernas liv. Jag tror att båten är primär i förhållande till ackjan, sade arkeologen Christer Westerdahl till Sameradion.

Läsa mer: Rehnfjell, Sophia 2013-08-08.  Båtbyggande - ett samiskt hantverk
Westerdal.
Oððasat.se http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2327&grupp=12878&artikel=5466924
Westerdahl, Christer 1987.
"Et sätt som liknar them uti theras öfriga lefnadsart" : om äldre samiskt båtbygge och samisk båthantering. utgiven av Johan Nordlander-sällskapet. Umeå

JACOB FJELLMAN ANTECKNINGAR FRÅN 1820-talet

Jacob Fjellmans Anteckningar under min vistelse i Lappmarken finns nu ute på internet. Det är Jacob Fjellmans anteckningar från 1820-1831.


HÄLLRISTNINGAR OCH HÄLLMÅLNINGAR KNUTNA TILL JÄGARSAMHÄLLET

Läsa mer: Gjerde, Jan Magne 2010. Rock art and Landscapes. Studies of Stone Age rock art from Northern Fennoscandia


GALGBACKAR I JÖNKÖPINGS LÄN

Någon arkeolog på bloggen ”Arkeologi i Jönköping” har skrivit en bra artikel om några galgbackar som syns på historiska kartor ifrån Jönköpings län.

Läsa mer: ”Arkeologi i Jönköping” 2013. Dödens landskap


TORD RIDDARE AVRÄTTAD AV SVENSKE KUNGEN GUSTAF VASA

Läsa mer: Feldt,  Ann-Charlott 2013-03-06. Det hände på TV. Bloggen ”Arkeologi Östergötland”
http://arkeologiostergotland.blogspot.se/2013/03/det-hande-pa-tv.html

5 MÄNNISKOR I NEDBRÄNT JÄRNÅLDERHUS BERÄTTAR OM HUSETS ÄGARE

Läsa mer: Lousdal Jensen, Tania 22. februar 2013 Finner jernalderens klasseskiller. Forsking.no


SPOR - Nytt fra fortiden

Nu finns äldre nummer av den utmärkta norska lättlästa arkeologitidskriften  ”SPOR - Nytt fra fortiden” att ladda ned som pdf



NTNU VITENSKAPSMUSEET ARKEOLOGISKA RAPPORTER

Blandad kompott med bland annat årsböcker med blandade artiklar, arkeologiska utgrävningar och inventeringar av samiska lämningar i olika områden.