lördag 17 april 2010

FORNBORGAR

FEGA VÄSTMÄN OCH ORÄDDA REKERNEBOR

Av Jouni Tervalampi april 2010

Fega västmän och orädda rekarnebor skulle man kunna sammanfatta olika tolkningar om fornborgar, min, David Damell och Olle Lorin. Arkeologerna David Damell och Olle Lorin har under trettio år undersökt fornborgar i Eskilstuna och Strängsnäs kommuner. Av de åttio registrerade fornborgarna inom Eskilstuna och Strängnäs kommuner uteslöts sju "fornborgar". Två visade sig vara från medeltida och fem stycken "fyller inte kritierierna som försvaranläggningar." Damell och Lorin menar att inga fornborgar i undersökningsområdet har varit bygdeborgar så kallade "tillflyktsborgar" dit bygdens människor flydde till för att ta skydd.

Olle Lorin skriver i Sörmlandsbygden 2010:

Borgarna kan alltså därför knappast betraktas som fria mäns försvar för den egna bygden och inte heller som "tillflyktsborgar" för människor i den kringliggande bygden.

Lorin slutsats om fornborgar i Eskilstuna och Strängnäs kommuner är:

. . .att det primära ändamålet med uppförande bör ha varit försvar och kontroll av handelsvägar, kanske med tulluppbörd, och att man spåra ett maktpolitsikt syfte bakom.

Damell och Lorin ser främst att de forna borgarna uppfördes efter fyra vattenleder, två vattenleder mellan Hjälmaren och Mälaren där den efter Eskilstunaån var den främsta. Vid flera fornborgar har de funnit höga fosfater som de kopplar till "spår efter vaktmanskapets vistelse i borgarna."
De menar att visa borgar med husgrunder var huvudborgar och andra befästa övervakningsplatser. Vid de huvudborgar skulle en fast garnision varit bofast. Fornborgen Hultberget med flera terasseringar menar Damell och Lorin och där de funnit spår efter hantverk, smide och vävning, att borgen kan ha fungerat som en handelsstation.

TILLFLYKTSBORGAR I VÄSTMANLAND

Fyrtioåtta fornborgar finns registerade i Riksantikvarieämbetets Fornsök i mellan Arbogaån och Sagån i Västmanland. Min egen besiktning av fornborgarna mellan Arbogaån och Sagån så finns det trettiotvå fornborgar som har haft en tydlig försvarsfunktion. De övriga "fornborgarna" har haft en religiös eller kultisk funktion. De kan benämnas vallanläggningar eller hägnade berg. Tjugotvå stycken anser jag är "tillflyktsborgar", fyra stycken skulle kunna benämnas "försvarborg med bevakningsfunktion" och sex stycken är rena "bevakningsborgar". Arkeologen Lotta Fernstål tar upp i sin avhandling Delar av en grav och glimtar av en tid. Om yngre romersk järnålder, Tuna i Badelunda i Västmanland och personen i grav X (2004) tio fornborgar med dubbla murar som jag anser är bygdeborgar dit bygdens folk flydde till vid krig. Man kan se ett tydligt mönster att dessa bygder är embryot till vikingatidens hundare.
Jag tolkar Eskilstunas och Strängnäs fornborgar annorlunda, där jag menar att det även finns tillflyktsborger i fornborgsmaterialet, inte bara fasta garnisioner och övervakningsborgar.

Läsa mer: Brorsson, Christine 2004.Betydande borgar med olösta gåtor (informationsbrochyr om några av Eskilstunas fornborgar)
http://www.skrivbrorsson.se/pdf/e9a1e917eb7ed7c287a7d4a622cbfcc9fornborgar_resize.pdf
Damell, David och Lorin, Olle 200?. Final för ett fornborgsprojekt i norra Södermanland. Infoartefact.
http://www.infoartefact.se/fastaknappar/artiklar/artiklar42.html
Lorin, Olle 2010. Final för 30-årigt fornborgsprojekt. Sörmlandsbygden 2010. sid 157-167

Utflyktstips om vallanläggningar, hägnade berg och fornborgar i Västmanland
Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html

Vallanläggningar av Odensalatyp

Ingelsta, Västers raä 278

Läsa mer: Tervalampi, Jouni Augusti 2006. Anmälan till länsstyrelsen i Västmanland om ändring i fornlämningsregistret. Från kvadratisk stensättning till vallanläggning av Odensalatyp.

Halvcirkelformad vallanläggning av Odensalatyp

Kusta, Irsta socken raä 191.

Vallanläggning cirkelformad typ

Lärkkärret, Kärrbo socken

Läsa mer: Olausson, Michael 1995. Det inneslutna rummet - om kultiska hägnader, fornborgar och befästa gårdar i Uppland från 1300 f. Kr. till Kristi födelse. Studier från UV Stockholm, Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter, nr 9, Stockholm.

Hästskoformade vallanläggningar

Bruksleden, Vångsta, Dingtuna (oregistrerad)
Tallbo, Svedvi socken, (oregistrerad)

Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2004. Förhistorisk vallanläggning i Västerås. Växpressen - Informationsblad för Växhuset i Västerås. Nr 1 Årg. 8 Januari 2004. sid 11, http://medlem.spray.se/jaaaaa/Vexpressen2004Nr1.html

Hägnade berg

Berghagen, V Skälby, Västerås raä 262
Stålberget, Odensvi raä 70

Läsa mer: Wall, Åsa 2003. Det hägnade landskapet: om den äldre järnåldern på Södertörn. Stockholm studies in archeology, 27. Diss. Stockholm.

Övervakningsborgar

Solviksborg, Kärrbo sn raä 1. Utsikt över Mälaren
Näs borg, Björksta sn raä 31. Utsikt över Sagån.

Tillflyktsborgar

Sura borg, väg 252 från Surahammar mot Hallstahammar. Utsikt över Öster- och Västersjön.
Nogsta skans, Odensvi sn raä . Västmanlands bäst bevarade. Hela murar.
Skovsta skans, Rastplats vid E18 väster om Köping, med en husgrund i borgen som upptäcktes av arkeologen Lotta Fernstål.
Sorby borg, Rytterne raä 23, med två husgrund utanför borgen som upptäcktes av arkeologen Lotta Fernstål.
Borgby skans, öster om Kolbäck, Säby socken raä 81.

Läsa mer: Boman, Åke 1982. Fornborgarna i Västmanlands län. Västmanlands fornminnesförenings och Västmanlands läns museum årsskrift 1982. sid 98-120.
Fernstål, Lotta 2004. Delar av en grav och glimtar av en tid. Om yngre romersk järnålder, Tuna i Badelunda i Västmanland och personen i grav X. Stockholm Studies in Archaelogy 32. Stockholms universitet

Husgrund med omgivande mur

Lindö, Kärrbo sn raä 42
Näsby berg, Dingtuna socken raä 307 & 424

Läsa mer: Olausson Michael 2008. När aristokratin flyttade upp på höjderna.Om folkvandringstidens befästa gårdar och andra borgar. Bebyggelsehistorisk tidskrift Nummer 56 - Nya perspektiv på borgar och befästningar

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar