tisdag 30 mars 2010

NYHETER OM VÄSTERÅS


JOUNI TERVALAMPI OCH GAMLA VÄSTERÅSBILDER

Journalisten Anders Lif var och besökte mig i början december 2011 och var nyfiken vad jag håll på med. Det kan du läsa i mitten på hans blogginlägg den 8 december 2011.

Lif, Anders 2011-12-09. Minnet av en ryggsäck.

http://anderslif.wordpress.com/2011/12/08/minnet-av-en-ryggsack/

Tervalampi, Jouni 2011-11-29. Fotografiet över Lillån i VLT 28 november 2011.
http://tervalampi.wordpress.com/2011/11/29/fotografiet-over-lillan-i-vlt-28-november-2011/


BOK OM VÄSTERÅS

Karl-Axel Jakobsson har gjort en bok på över 300 sidor; en sammanfattning om Västerås historia, enligt honom själv.

En titt i backspegeln : Västerås historia sett genom kartor, VLT-notiser och foton : en historisk vandring sammanställd av Karl Axel Jacobsson (2011)

- Jonas Carlstens karta över kyrkan från 1688 är den allra äldsta. Där kan man bland annat se att en kyrkogård omgärdade kyrkan. På något senare tiders kartor kan man till och med se vilken typ av tak byggnaderna i centrala staden hade, sade Karl Axel Jacobsson till VLT.

Boken är ett frosseri i gamla kartor och fotografier från Västerås. En bra källförteckning när det gäller kartor och ganska bra källhänvisning när det gäller de äldre fotografierna från 1800-talets sista kvartal och i början av 1900-talet. Jacobsson skriver: ”Ernst Blom är Västerås ende fotograf”. Fast många bilder är tagna av Olof Wiklund har blivit Ernst Blom bilder i boken.
Riktigt dåligt är källförteckningen när det gäller text. Det finns ingen. Det gör det svårt att kontrollera källorna för de som inte är hemma i Västerås historia, dåtida och nutida.

Boken går att köpa på KRLGS 2 (Karlsgatan 2, Västerås) i museibutiken och kostar cirka 350 kronor.
För er som bor utanför så finns mejladress och telefonnummer till Karl Axel Jacobsson här:
http://www.angkraftverket.se/documents/InfoomKarlAxelsbok.htm

Läsa mer: Bergold. Kerstin 2011-07-21 Västerås genom seklerna. VLT del 2 sidorna 8-9Cavallini, Birgitta 2011-01-16. På spaning efter det Västerås som flytt. Vlt. Del 2. Sidorna 1-3

BOK OM RYTTERNE SOCKEN I VÄSTMANLAND

Rytterne socken 1886-2005 : en resa i bygden (2011)/ delvis författande redaktör Katarina Curman ; fotograf Melker Blomberg

-Det är historien av vad som har skett i en landsbygdssocken under de här 100 åren. Det finns till exempel en bra bit om kommunalhistorien, om när man gick från det gamla systemet in i det nya. Där finns skolorna, hur de har utvecklats. Vad har hänt med kyrkan,vad har hänt med hembygdsföreningen, sade Katarina Curman till SVT.

Läsa mer: SVT. 2011-06-17. Ny bok om Rytterne
http://www.playrapport.svt.se/2.96110/1.2458401/ny_bok_om_rytterne

BOK OM ENGSÖ SLOTT I VÄSTMANLAND

Läsa mer: Nättidningen svensk Historia. 2011.Engsö slott
http://www.svenskhistoria.se/bocker.aspx?newsid=3281

UNIKT ROMARTIDA FYND UTANFÖR VÄSTERÅS


Sundqvist, Anneli 2011-06-13. Så fick jag se en blekgul hästtand. SAUblogg.
http://www.saublogg.se/2011/06/sa-fick-jag-se-en-blekgul-hasttand/

DEN FORNA BORGEN ÖSTENBORG UTANFÖR VÄSTERÅS ÄR MEDELTIDA

Den forna borgen Östenborg utanför Västerås är medeltida. Det påstår Västerås Stad i broschyren ”Jätteträd & Småvatten. Sammanfattning av Handlingsplan för natur- och kulturmiljön i Västerås ” (2011):

”Söder om Johannisbergs flygfält, på en kulle, liogger den medeltida borgen Önstensborg. Här höll kungamakten uppsikt över Västeråsfjärden under 1100-1200-talet.”

Själv delar jag inte den åsikten.

Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2010. Fornborgar
http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/search/label/Fornborgar%20och%20vallanl%C3%A4ggningar


EN SKÅLGROPSTEN UPPTÄCKT VID KANTEN AV EN STORHÖG I VÄSTMANLAND



En skålgropssten funnen vid en storhög kallad ”Jämmerlunga” tillhörande Vadby gård på järnåldern, numera inne i Vallby friluftsmuseum i Västerås. Det är kulturarbetaren och fotografen Kjell-Åke Jansson som redan år 2010 fann en sten, ca 60 x 30 cm, av glimmerskiffer och en kvartsådra med tre skålgropar. Det är det första fyndet i Västmanland där man funnit en skålgropssten i kanten av en storhög större 17 meter i diameter. Gravfältet är vanvårdat då det växer buskar och högt gräs på gravfältet och ovanpå högen. På gravfältet (Västerås RAÄ 55) syns det en spetsig tresidig stensättning, en skeppsformig stensättning, en rest sten och fyra runda stensättningar. (1961 sågs det 16 runda stensättningar och 1988 sågs 12 runda stensättningar).



FISKARFAMILJ DREV DEN FÖRSTA RESTAURANGEN PÅ ÖN ELBA I MÄLAREN

I Badelunda-Bygden september 2011 skriver Bengt Wallén om den tiden då nöjesön Elba utanför Västerås tillhörde till Badelunda socken och fiskarfamiljen på ön som bedrev den första krogen på ön.

OKÄNDA SOLDATTORP FUNNA I VÄSTERÅS

Arkeologer från Stiftelsen Kulturmiljö Mälardalen har lokaliserat flera torp i Dingtuna och Lundby socknar.

http://www.kmmd.se/PageFiles/332/KM%20Rapport%202011_13.pdf


RAPPORT OM 1600-tals TORP I VÄSTERÅS KLAR

Nu är rapporten om 1600-tals torpet Tågen klar.

http://www.arkeologikonsult.se/rapporter/doc_details/302-20112351-tagens-torp-suscreen.html

PORTRÄTT AV ÄLDRE VÄSTERÅSARE

Var det bättre förr? (2011) heter en bok från Vallbyprojektet i Västerås.

Läsa mer: Lindqvist, Christina 2011-10-11. Var det bättre förr?Bloggen: Ekomuseum Bergslagen
http://ekomuseumbergslagen.wordpress.com/2011/10/11/var-det-battre-forr/

VLT GJORDE EN SNYGG GRAFIK PÅ VÄSTERÅS PÅ 1800-talet



VLT, lokaltidningen för Surahammar, Hallstahammar och Västerås, publicerade artikeln ”En 180-årig stadsvandring” med en snygg grafikkarta över Västerås på 1800-talet den 5 oktober 2011.
Där frågade de vem Johan Vilhelms torg var döpt efter. Torget låg mellan Fiskartorget och Stora gatan. Tidigare hette gatan Klostergatan och fortsatte efter hela Köpmangatan till Stora torget. Så ändrades en del av gatan bytte namn. Vem var då Johan Vilhelm?
Torget döptes om någon gång mellan 1816-1831. Det bör finnas ett beslut i dåtida stadsfullmäktige för staden. De bör finnas i Västerås Stadsarkiv. Johan Wilhelm Liljenkrantz (1768-1816) var landshövding i Västmanlands län 1811-1816.
Läsa mer: Fredriksson, Yngve 2011-10-05. En 180-årig stadsvandring. VLT
2011-10-12 Landshövding gav namnet till torget. VLT
Länsstyrelsen i Västmanland: 2011. Tidigare landshövdingar.
http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/Sv/om-lansstyrelsen/landshovding-och-lansledning/landshovding-ingemar-skogo/Pages/Tidigare_Landshovdingar.aspx



POPULÄRHISTORISK BOK OM UTGRÄVNINGAR I SKÄLBY I VÄSTERÅS



På västra Skälby i Västerås har det grävts ut i omgångar sedan 1990-talet och nu har en populär historisk bok släpps på 165 sidor och med hård pärm. Den är skriven av Jonas Wikborg, Susanna Eklund och Ola Korpås med illustrationer av Göte Göransson.
Läsa mer: Larsson, Åsa M 2011-12-07. Boken om Skälby under järnåldern.
http://www.saublogg.se/2011/12/boken-om-skalby-under-jarnaldern/


MEDICINHISTORISKT MUSEUM I VÄSTERÅS 2012

Västerås får ett nytt museum hösten 2012.

Läsa mer: Forsman, Åza 2011-11-16. Klart för ett nytt museum- VLT
http://vlt.se/kulturnoje/1.1438135-klart-for-nytt-museum

UNIK BILD PÅ HJALMAR BRANTING

En unik bild på Hjalmar Branting när han talar på 1 maj 1918 i Västerås folkets park som är tagen av Erik Sigroth.
Läsa mer: Lif, Anders 2011-11-30. Oväntade bilder.http://anderslif.wordpress.com/2011/11/30/ovantade-bilder/





ARKEOLOG SKRIVER OM AROS HISTORIA - VÄSTERÅS HÖGST 800 ÅR





I slutet på 1980-talet bestämde politikerna att Västerås bildades år 990. De ville lyfta fram Västerås i Sverige. När arkeologiska rapporten från utgrävningarna vid VLT-huset skrev lokaltidningen VLT ( 5/8 1997) att: ”Västerås är ”bara” 900 år”.Vid en föreläsning på KRLGS2 i april 2011 om ”Från Anund till Aros” berättade arkeologen Eva Bergqvist att arkeologer har funnit vikingatida dateringar även på västra sidan av Svartån med påföljande lager fram till 1200-talet. Inga arkeologiska spår visar på att Aros var en vikingatida stad, eller en tidig medeltida stad. Utan att Aros/Västerås stadsbildningen uppstod på 1200-talet.



HISTORISKT BILDSPEL OM VÄSTERÅS PÅ WEBBEN”



1956 - kvarteret Kol – den nya filmstaden i Västerås” av Anders Lif 2011



http://nyafilmstaden.se/wp-content/themes/nyafilmstaden/moleskine/index.html


VLT SAMARBETADE MED EN KÄND RASBIOLOG



Den stora tidningen Vestmanlands Läns Tidning (VLT) samarbetade med rasbiologen Bertil Lundman (1889-1993), avslöjar tidskriften Spaning. År 1930 kontaktade rasbiologen Bertil Lundman tidningsägaren och huvudredaktören Anders Pers (1860-1951) på VLT. Pers och Lundmans samarbete om folktypsundersökningar i Västmanland, vars resultat slogs upp stort i VLT:s Julnummer 1931 i artikeln: ”Folktyper i mellersta och östra Västmanland”.Därefter föreslog Pers Lundman folktypsundersökningar i Dalarna där 11 000 män och kvinnor undersöktes åren 1932-1938 av Bertil Lundman.

Läsa mer: Spaning 16-17/2011
http://www.vastmanlandslansmuseum.se/pages.asp?PageID=222&MenuID=211

NYTT AVSLÖJANDE: SVENSKAR SPIONERADE PÅ NAZI-TYSKLAND



Under Andra världskriget fotograferades ett tyskt flygplan i detalj där man senare kunde känna igen detaljerna på det svensktillverkade flygplanet SAAB B 18A.Det är den förre flygteknikern Folke Axelsson på F1 på Hässlö i Västerås som avslöjar hemligheten i sin bok En flygteknikers levnadshistoria (2011).Under Andra världskriget tjänstgjorde Folke Axelsson på F1 och hösten 1941 nödlandade ett tyskt Junker 88 utanför Kalmar i Småland. Flygtekniker från F1 i Västerås flögs ned till Kalmar för att montera ned planet i en lagerlokal i Kalmar. Allt under den tyska flygbesättningens överseende. Då när tyskarna tog matrast, strömmade de svenska spionerna in i lokalen och flygteknikerna blev beordrade att sluta att arbeta. Det tyska flygplanet fotograferades i detalj. ”Nog tyckte jag mig känna igen en del av konstruktionen i vår egen SAAB tillverkade B 18A när den några är senare kom till F1”, skriver Folke Axelsson i boken En flygteknikers levnadshistoria (2011).

GILLTUNA – FINN STOLPHÅL EFTER HUS




”Men hur är Gilltuna speciellt? Vad var det för gård egentligen? Ja, det vet vi inte säkert ännu och en del av den uppgift vi nu har framför oss går ut på att försöka ta reda på det. Men vi har en idé, en hypotes som vi arbetar efter. Nyckeln finns i platsens namn…”, skrev Anneli Sundqvist på SAU:s blogg.
Nu är det arkeologiskt bevisat att Tunagårdsortnamn syftar på ordet tun betyder ”inhägnad plats” åtminstone när det gäller Gilltuna i Västmanland. Vid en presentation vid KRLSG 2 i Västerås berättade boplatsarkeologen Anneli Sundkvist och arkeologen Tony Engström från SAU att de har funnit en kvadratisk inhägnad, cirka 46 x 46 meter, som inneslöt ett stort antal husgrunder vid Gilltuna sydöst om Västerås i Västmanland. Kring centralgården fanns det ytterligare gårdslägen norr, öster och söder om den inhägnade centralgården.
På SAU:s blogg har arkeologen Tony Engström lagt ut en bild över alla stolphål vid den inhägnade centralgården vid Gilltuna. Nu kan du själv se om du finner fler hus än Tony Engströms 15 hus.




Engström, Tony 2011-02-28. Bilden av (Gill)tunet. SAU-blogg.
http://www.saublogg.se/2011/03/bilden-av-gilltunet/
Sundqvist, Anneli 2011. Tillbaka till Gilltuna. SAU-blogg.
http://www.saublogg.se/2011/02/tillbaka-till-gilltuna-2

FLER FORNLÄMNINGAR VID ERIKLUND I VÄSTERÅS?




- Vi ska komplettera en undersökning från 1999 för att få underlag till en stor arkeologisk undersökning. Vi ska undersöka en del av området mellan det tidigare handelsområdet och IKEA för att se om det finns gravar och i vilken omfattning, sade arkeolog Jan Ählström vid Stiftelsen Kulturmiljövård till VLT.
Läsa mer: Widell, Carina 2011-03-30. Arkeologer ska leta efter gravar på Erikslund. VLT




ARKEOLOGISK RAPPORT KLAR EFTER 15 ÅR




Nu är den arkeologiska rapporten klar om järnåldersgårdarna Fågelbacken i Hubbo socken, Uppsala i Tillberga socken och Kärsta i Björksta socken i Västmanland, plus Lundbacken i Tillinge socken i Uppland.




Läsa mer: Arkeologikonsult
http://www.arkeologikonsult.se/rapporter/cat_view/61-rapporter/54-1999-och-tidigare/55-slutundersoekningar-1999-och-tidigare.html?orderby=dmdate_published





RIKSETTAN - Pilgatan i Västerås




http://www.riksettan.net/blogg/pilgatan-i-vasteras-120

SENSATIONELL UPPTÄCKT – TUNAGÅRD VAR INHÄGNAD

Nu är det arkeologiskt bevisat att Tunagårdsortnamn syftar på ordet tun betyder ”inhägnad plats” åtminstone när det gäller Gilltuna i Västmanland.
Vid en presentation vid KRLSG 2 i Västerås berättade boplatsarkeologen Anneli Sundkvist från SAU att de har funnit en kvadratisk inhägnad, cirka 46 x 46 meter, som inneslöt tre husgrunder vid Gilltuna sydöst om Västerås i Västmanland. Vilket av huset som blev inhägnad av en palissad av pålar (eller, möjligen en lägre inhägnad) är oklart. Inga dateringar av huset var klara vid föreläsningen. Palissader som har inhägnat gårdar (dock ej kvadratiska) har arkeologer tidigare funnit på högstatusgårdar som Tissö och Jelling i Danmark som är från vikingatiden.
Källa: Anneli Sundkvists föreläsning i Västerås 2011-02-26.
Läsa mer: Sundkvist, Anneli 2011. Tillbaka till Gilltuna. SUA-blogg.http://www.saublogg.se/category/gilltuna

BOK OM ABRAHAM HÜLPHERS

Gotland University Press 7: Abraham Abrahamsson Hülphers och 1700-talets ortsbeskrivningar
Mattias Legnér
Abraham Abrahamsson Hülphers var köpman och borgare, men han var också verksam som samlare och skriftställare i Västerås under hela 1700-talets andra hälft. I sin ungdom genomförde han flera bildningsresor i Norden och antecknade flitigt sina observationer i dagboksform. Till skillnad från de allra flesta andra resenärer lät han inte anteckningarna stanna där, utan omarbetade och kompletterade dem efter resorna genom att brevväxla med präster, borgare och andra som bodde på orterna. Ett antal av manuskripten gavs ut i form av beskrivningar av landskap och städer, andra ligger kvar i hans samlingar i Västerås stads- och länsbibliotek. I böckerna kan vi läsa om platsernas historia, deras invånare och seder. Detta arbete handlar om Hülphers och andra samtida författare som tillsammans skrev och gav ut 1700-talets ortsbeskrivande litteratur. Litteraturen speglade dåtida föreställningar om hembygd, gemenskap och kulturens ursprung, men var också ett uttryck för de maktägande samhällsskiktens syn på landskapet.Mattias Legnér är verksam som historiker och lektor i kulturvård vid Högskolan på Gotland.

http://booksondemand.e-butik.se/?artnr=2090

DEN FÖRSVUNNA LILLÅN I VÄSTERÅS


Det försvunna Västerås är alltid lika intressant. Västeråsare har alltid en längtan till den vackra småstaden Västerås, som det såg ut i början av 1900-talet.
Journalisten Anders Lif har återigen skrivet en artikel om ”Varför försvann Lillån” i Vlt (Måndag 17 januari 2011. Del 2, sid 4),

Äldre artikel av Anders Lif. Lillån lever under jorden. Vlt
http://www.anderslif.se/index.html-lillan.html
Lif, Anders 2010. Minnen av en stad. (Se kommentar 29 dec 2010)http://anderslif.wordpress.com/minnen-av-en-stad/

STADSDELEN RÅBYS HISTORIA

Lokalhistorikern Irma Sohlman håller på att skriva ett häfte/bok om stadsdelen Råby i Västerås från stenåldern till nutid. Den riktar till skolbarn på Råby och boende i Västerås.
Samtidigt saknas det pengar till Råbys historia som ska presenteras bakom en sex meter inglasad vägg.
”Den historiska väggens tidslinje är tänkt att starta 1000 år före Kristus och arbeta sig framåt. Det ska berätta om bondbyar och torp som fanns innan miljonprogrammen byggdes. Den sista delen skulle handla om framtiden och skapas av skolbarn”, skriver lokaltidningen Vlt.




Läsa mer: Östin, Magnus 2010-12-29. Det fattas pengar till Råbysatsning. Vlt. Sid 11



Sohlman, Irma och Bengtsson, Arvid 2011. Alla tiders Råby
http://www.aktivitetochkonferens.nu/system/visa.asp?HID=47&FID=42&HSID=442&ActMenu=4323

TAVLAN: GUSTAV VASA SLÅR SÖNDER VINKÄRL I VÄSTERÅS 1521

Journalisten Sylvia Kardi skriver om Geskel Salomans tolkning om vad som hände en aprildag 1521 vid Rådhuskällaren i Västerås. Tavlan hänger vid Stadshusets trapphall, tre halvtrappor upp. Vilket alla har möjlighet att titta på. På en annan halvtrappa finns en modell över Västerås. Ett litet annorlunda turisttips för västeråsaren och alla andra turister.
Läsa mer: Kardi, Sylvia 2011-01-08. LATTE (Vlt-bilaga). Sidorna 6-7.

PLANERAD BOK OM VÄSTERÅS

Lokalhistorikern Karl Axel Jakobsson håller på med en bok om Västerås från 1100-talet till tills idag. Tvåhundra kartor över Västerås har han studerat.
- Jonas Carlstens karta över kyrkan från 1688 är den allra äldsta. Där kan man bland annat se att en kyrkogård omgärdade kyrkan. På något senare tiders kartor kan man till och med se vilken typ av tak byggnaderna i centrala staden hade.
Läsa mer: Cavallini, Birgitta 2011-01-16. På spaning efter det Västerås som flytt. Vlt. Del 2. Sidorna 1-3.

HAMNGATAN VÄSTERÅS PINGST 1924

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/11906/314269.html?1293742250#POST1051436

VÄSTERÅS PÅ 1970-talet

På Västerås Stadsbibliotek kan du läsa, och lägga till själv, om berättelser och favoritplatser från Västerås. Det finns även en klickbar karta över Västerås.
Västerås Stadsbibliotek
http://www.bibliotek.vasteras.se/70-tal.htm
Karta över 1970-talet
http://maps.google.se/maps/ms?ie=UTF8&hl=sv&msa=0&msid=113570584258585028557.000474517167e1280562b&ll=59.623132,16.520214&spn=0.047839,0.104133&source=embed


NYTT KULTURRADIOPROGRAM I VÄSTERÅS

”Kultur 93,7” heter det nya kulturprogrammet som sänds direkt varannan fredag. Det går även att lyssna efteråt på intenet.
http://www.fmiv.nu/



VÄSTERÅS (AROS) ÄLDSTA TRÄKYRKA UPPTÄCKT?

I Sigtuna har arkeologer hittills inte funnit några kyrkor före 1050. Utan endast kristna gravgårdar. De kristna gudstjänsterna skedde i Kungens hall och möjligen i andra storhallar.
Liknande förhållande har det varit i Västmanland. Nu har Västerås äldsta träkyrka hittats i äldre utgrävningsrapporter. Var det stormannen Holmbjörn och hustrun Gudfrids barn, eller barnbarn som anlade den första träkyrkan i Aros?

Läsa mer: Hartzell, Lisa 2010. LIV OCH DÖD i det tidigmedeltida Västerås
En osteologisk analys av skelett från kvarteret Johannes. Statens historiska museer. Fou rapport 8.

http://www.shmm.se/Documents/forskning/Rapport%20-%20small.pdf

BOK OM DET GAMLA VÄSTERÅS

Minnen av en stad - Om gamla Västerås heter journalisten Anders Lifs nya bok.

- Ju äldre jag blir, desto mer intresserad blir jag av det som hände förr. Jag älskar att titta på gamla kartor, gärna över mina barndomskvarter, sade Anders Lif till Vlt.

Anders Lif växte upp på Repslagargatan i Västerås. Vid Repslagargatan fanns det tidigare ett repslageri, där av namnet på gatan. Boken Minnen av en stad - Om gamla Västerås handlar om det gamla Västerås från slutet av 1800 och stora delar av 1900-talet. Det är hans, hans pappas och farfars Västerås som han skriver, men inte just om hans släkt. Boken innehåller massor av äldre svartvita fotografier. Boken blir ett ytterligare en pusselbit av stadens Västerås historia.

Läsa mer: Andersson, Staffan 2010-10-26. Historier om Västerås – nu samlade i bokform. Vlt Del2. sid 9
Läsa mer och beställa boken:http://anderslif.wordpress.com/2010/10/06/boken-ar-klar/




ETT HUS FRÅN 300-400-talet UPPTÄCKT I VÄSTERÅS

Stolhål och härdar från ett hus från ca 300-400-talet har upptäckts på östra sidan av Industrileden/Riksväg 66, mitt emot köptcentrat Erikslund, i Västerås av arkeologer från KMMD.

Läsa mer: Ählström, Jan 2009. Norra Erikslund. Ett romartida stolphus. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:72http://www.kmmd.se/PageFiles/332/KM%20rapport%202009_72.pdf


NYTT PROMENADSTRÅK FRÅN DOMKYRKAN TILL SVARTÅN ?

På en målning från 1700-talet ser vi hur en väg gick från Västerås Domkyrkans ingång rakt ned mot Svartån. Nu vill den opolitiska intressegruppen Arosbesjälarna öppna en gångväg åter ned till Svartån och som i förslaget avslutas med en brygga.

Läsa mer: Fredriksson, Yngve 2010-09-01. Så kan Domkyrkans torg få ett lyft. Vlt, sidorna 10-11

MUNKAR, GUSTAF VASA och INDUSTRIHISTORIA

Det är Västerås kommuns (Stad) nya satsning på Internet. Tre promenader går det att läsa om; I Svartbrödernas tid, I Gustav Vasas fotspår och Industristaden

Läsa mer: Sveriges Radio Västmanland. 2010-09-24. Historiska promenader i Västerås på nätet.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=4041519
Västerås Stad 2010. Västerås historia. Från kloster till industri.
http://vasterashistoria.kund.leanback.se/sv/Tour/2348/Promenader

ELVIS FRÅN VÄSTERÅS

Den förre Expressen journalisten Sten Berglind växte upp i Västerås. Nu har han skrivit boken Uppväxt med Elvis (2010).

Lif, Anders 2010-09-07. Arkitekten i Sura och rockaren från Ängsgärdet.
http://anderslif.wordpress.com/2010/09/07/arkitekten-i-sura-och-rockaren-fran-angsgardet/


DEN GAMLA MILJÖN EFTER SVARTÅN I VÄSTERÅS

Under sommaren 2010 har Västerås kommun underhållit muren vid Svartån som var på väg att rasa ned i ån. I samband med att förstärka muren så var kommunen tvungen att sänka vattennivån i Svartån. Det man tänker sig att det här skulle vara den onormala vattennivån, men det här var den normala vattennivån på 1800-talet och tidigare.
Bankdirektören och konstnären Rudolf Gagge (1834-1912) gjorde ett flertal målningar med motiv från Svartån i Västerås. Han målade bland annat en tavla från Skerikebron mot Domkyrkan. På tavlan syns det låga vattennivån i Svartån.
Även det gamla vikingatida vadet vid Smäcken var synligt. På östra sidan fanns en runsten som idag är försvunnet.
Ned mot slottet, vid dagens Turbinbro, fanns tidigare en kvarn. Kvarndammen syntes tydligt under ett par dagar i slutet på augusti 2010. Om den har journalisten Anders Lif skrivit om och lagt ut ett foto från slutet av 1800-talet på sin blogg. Jämför gärna med Rudolf Gagges bild i häftet ”Svartån vid Västerås” på sidan 15.

Läsa mer: Västerås kommun. 2007. Svartån i Västerås.
http://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Teknisk%20nämnd/Gestaltningsprogram%20Svartån.pdf
Lif, Anders 2010-08-31. Fossiler och hål i muren.http://anderslif.wordpress.com/2010/08/31/fossiler-och-hal-i-muren/

ASEA-MIMER I VÄSTERÅS

De nya museerna Västmanlands läns museum och Västerås konstmuseum ligger vid Karlsgatan 2 i Västerås. Kvarteret heter Mimer. Om ASEA-Mimer har Kersti Bergold skrivit en artikel i Vlt med många gamla fotografier i samband med invigningen av de nya museerna.

Läsa mer: Bergold, Kersti 2010-09-01. I hjärtat av historien. Vlt Del 2, sidorna 12-13.

DVD OM ASEAS HISTORIA

Jan-Åke Alkeblad har gjort en dvd om ASEA:s historia med titeln: ASEA i Västerås.

Läsa mer: Lif, Anders 2010-09-03. Ett ideellt arbete för lokalhistorien.http://anderslif.wordpress.com/2010/09/02/ett-ideellt-arbete-for-lokalhistorien

KRLSG2.LÄNSMUSEET och VÄSTERÅS KONSTMUSEUM

Av Jouni Tervalampi, september 2010

http://tervalampi-arkfoto.blogspot.com/2010/09/krlsg2.html



NY BLOGG OM HISTORISKA VÄSTERÅS




Journalisten Anders Lif har bloggen ”En blogg om förr och nu” som handlar mest om det gamla Västerås, även nutid..
http://anderslif.wordpress.com/




USEL SKÖTSEL AV FORNLÄMNINGAR I VÄSTERÅS



Det tycker jounalisten Lasse Olsson på Västerås Tidningen efter ett besök ruinen efter Sankt Gerdruds kapell i Västerås. Han skriver:“Man kan ju undra om inte Västerås Stad värdesätter sina fornlämningar. Runt kapellet växer gräs, brännässlor och tistlar halvmeterhögt, vilket gör det omöjligt att ta sig runt byggnaden. På den minimala informationsskylten är texten försvunnen sedan länge. Hur ska folk som stannar här veta vad det är för fornlämning? En skärpning efterlyses!”



Själv är jag inte dugg förvånad. Så här ser det på så gott som samtliga skyltade fornlämningar i Västerås till exempel hällristngsskeppen vid Emausbäcken i Västerås. Ingen imålning och informationsskylten borta. Kanske lika bra, för det stod att det ska vara fem hällristningsskepp vid hällen. De är bara två.



Läsa mer: Olsson, Lasse 2010-08-21 Vägfararkapell som skyddade Västeråsresenärer. Västerås Tidning 21-27 augusti 2010. sidan 19



VÄGFARARNAS KAPELL I VÄSTERÅS



I Västerås har det funnits minst tre vägkappell vid de stora infartsvägarna, Sankt Olofs kapell efter den stora Bergslagsleden, Sankt Ursulas kapell på åsvägen från Skultuna och i väster efter den gamla Erikgatan Sankt Gertruds kapell och som var även vägfararnas helgon. Det bäst bevarande ruinen efter ett vägkapell i Västerås.



- Att stå här vid kapellet ger en känsla av att det här kan ha varit en betydelsefull plats. Man kan tänka sig de resande som äntligen nått fram då de såg ljuset skymta från kapellet. Inne i kapellet tackade de kanske S:ta Gerdrud för att de nått fram och bad om hjälp på den fortsatta resan, säger Rebecca Svensson, fil dr i ekonomisk historia, till Västerås Tidning.



Läsa mer: Olsson, Lasse 2010-08-21 Vägfararkapell som skyddade Västeråsresenärer. Västerås Tidning 21-27 augusti 2010. sidan 19




SILVER FUNNET VID TUNAGÅRD




Två halva arabiska silvermynt har arkeologer från SAU funnit vid utgrävningar Gilltuna utanför Västerås
Det är ovanligt med så fina fynd när det gäller en boplats från järnåldern. Mynten hade längre tillbaka inget värde i sig. I stället kunde man ta bort en bit silver och använda sig i byteshandel för att få andra varor, säger arkeolog Tony Engström från SAU till Vlt.
Gilltuna är en så kallad tuna-gård, vilket brukas kopplas till högstatusgårdar. Tunagårdarna placering i Västmanland är det bästa exemplen på hur små bygder växte fram. Det ska bli intressant att se om gårdarna Skälby, Hacksta och Gilltuna skiljer sig åt. Och när det i så fall sker?
Läsa mer: Widell, Carina 2010-08-11. Arabiska mynt funna i Gilltuna
http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.917612-arabiska-mynt-funna-i-gilltuna
Wallin, Per 2010-07-20. Gräver efter ledtrådar om forntida grannsämja.Vlt, sidan7
SAU. Utgrävningar vid Gilltuna. http://www.sau.se/gilltuna__vastmanland_s176.html



ARKEOLOG FICK UTMÄRKELSE



Arkeologen Christina Svensson på stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen har fått 20 000 kronor ur Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond.
Läsa mer: Widell, Carina 2010-08-11. Stipendium för undervisning på Anundshög, Vlt. sidan 4




ARKEOLOG INTERVJUAD



I Vlt:s bilaga ”Latte” intervjuas arkeologen Stefan Elgh på Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen i Västerås.
- Drömmen vore att hitta en runsten, här i länet finns bara ett 30-tal, och då helst en sten med ett långt meddelande, säger arkeologen Stefan Elgh till Latte.
Läsa mer: Backlund, Ingegerd 2010-05-15. Stefan drömmer om den stora runstenen. Vlt Latte. lördag 15 maj 2010, sid 4-5



HAR VÄSTERÅS SVERIGES FULASTE NYBYGGEN?

I kommentarer till “Tillbyggnaden är svartbygge” i lokaltidningen Vlt kommenterades om alla de nybyggda fula byggnader som har byggts senaste tjugo åren.
Signaturen “Lilla My” skriver:
“Jag tror att de flesta arkitekter tystnade i samma stund de fick se takets påbyggnad på Punkt huset.”
Signaturen Mozartkulan skriver:
“Spelar väl ingen roll vem som har majoriteten i byggnadsnämnden, den har ju varit en skandal genom åren likafullt. . . Jag tänker på akvariet man byggt framför vackra Korsängsskolan, Fryx omtalade jympasal och inte minst bygget på gården vid Biskopsgatan.”
Läsa mer: Ernhiemer, Jan 2010-05-03. Tillbyggnaden är svartbygge. Vlt
http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.820208-tillbyggnaden-ar-svartbygge


MUSEER FLYTTAR IHOP

Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum flyttar ihop i höst 2010 till nya lokaler vid gamla Mimerverkstaden vid Karlsgatan i Västerås.

Läsa mer: Konstmuseet flyttar till Karlsgatan
http://www.vasteraskonstmuseum.se/start.asp?kat=8&notisid=902&meny_val=Ommuseet_&merinfo=ja

NYTT VASAMUSEUM VID SLOTTET?

Nej, det handlar inte om Vasa-museet i Stockholm, utan om ett Vasa-museum knuten till kungen Gustav Vasa och hans ätt i Västerås. Det är en tjugo år gammal idé som har dammats av när Västmanlands läns museum flyttar ur Västerås slott hösten 2010.

– Det här slottet har verkligen varit i händelsernas centrum. Det finns väldigt mycket att berätta som är centralt för Sveriges framväxt, säger museichef Carl-Magnus Gagge på Västmanlands läns museum till VLT.

Läsa mer: Bjerstedt, Staffan 2010-03-29. Vasa-museum i Slottet lanseras.VLT
http://vlt.se/kulturnoje/1.777250-vasa-museum-i-slottet-lanseras
Vasatidens samhälle. En vägledning till arkiven 1520-1620 i Riksarkivet
http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=21625

FÅGELPERSPEKTIVFOTGRAFIER FRÅN VÄSTERÅS

Fotografen Kenneth Hudd på VLT har en intressant fotoserie som heter "Västerås från ovan". Han har tagit fotografier från flygplan eller höga byggnader i Västerås, till exempel från Domkyrkotornet. Till varje bild har Hudd skrivit historiska texter om området. Det fungerar väldigt bra med text och bild.
Läsa och titta mer: Hudd, Kenneth "Bilder från ovan"2010-03-13 (Stora torget) På Stora torget har kommersen blivit lite mindre. VLT2010-03-16. (Vallby) Här har bott folk i flera tusen år. VLT2010-03-17 (Järnvägsstationen) Ett stationshus med gamla anor. VLT 2010-03-23 (Rudbeckianska skolan) En klassiker i utbildningsbranschen. VLT2010-03-27 (Branthovda & Bjurhovda) Modernt boende i bävervatten. VLT

EN FOTOGRAF I 1920-TALETS VÄSTERÅS

En annan VLT-fotograf har journalisten Anders Lif skrivit om i VLT i artikeln "Fotografen som älskade staden" (15 mars 2010). Det handlar om fotografen E.W. Krassing som var verksam på 1920-1930-talet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar