torsdag 3 september 2009

KRITIK MOT TOLKNINGAR AV HÄLLBILDER

DEN SIBIRISKA ÄLGKON SOM BOR I BERGET

I slutet av september månad 2009 är det ett hällmålning- och hällristningsseminarium ”Rödockrarummet II - Arkeologihelg i Näsåker" i Ångermanland.
Läsa mer: http://web.telia.com/~u21604992/pa_gang.htm

Arkeologen Inger Zachrisson skriver i artikeln "Arkeologi inför rätta - sydsamernas äldre historia" i boken Historisk rätt? Kultur, politik och juridik i norr (2007):

Många svenska arkeologer hävdar att det är omöjligt, ointressant eller olämpligt att göra etniska bestämningar.

En av de arkeologerna är den sydliga bosatta arkeologen Martin Rundkvist, sett från ett nordligt perspektiv. Han menar att det spelar ingen roll vem som har gjort hällristningar vid Nämforsen i Ångermanland. I sin blogg ställer han frågan:

Who made the rock carvings, hällristningar? Was it the Saami people? Is this a sensitive matter?

Den uppgivne arkeologen, Martin Rundqvist, tror att vi aldrig får någon förklaring till hällristningarna vid Nämforsen i Ångermanland:

So, who made the rock carvings? Impossible to tell. Centuries passed between the last boat rock-carving (about 300 BC?) and the first written mention of languages and tribes in Sweden (about AD 100), millennia between the last elk rock-carving (about 2000 BC?) and that date. There is no data, there can never be any data, on languages or ethnicities in Scandinavia around 2000 BC. Archaeologists can't answer that question, and neither can anyone else.

Zachrisson skriver vidare och kritiserar kollegors tolkningar av bildhällar:

De som studerar älgar och schamaner på hällbilder på i Skandinavien från sten- och bronsålder går oftast till Sibirien för "etnografiska" paralleller. Få tycks känna till älgens stora betydelse i samisk kultur i äldre tid; den framgår av arkeologiskt material, myter och traditioner.

En sådan sibirisk berättelse är "den mytologiska älgkon som bor i berget." Arkeologen Anders Fandén skriver i Samefolket Nr 9 2000:

Enligt Okladnikov och Taavitsainen finns det uppgifter om tunguserna i Sibirien, där det berättas att jägarna årligen samlades vid heliga platser. Under hemliga ceremonier kommunicerade schamaner med djurens härskarinna, en mytologisk älghona och de bad henne att sända det eftertraktade viltet till jägarna. Den mytologiska älghonan hade vanligen tagit sin boning i en klippa, sten eller ett träd som i sina drag påminde om en älg. Det berättas också att schamaner målade med rödfärg på dessa klippor. Motivet var älgko och älgkalv.

Hos de olika samiska folkgrupperna är "den mytologiska älgkon som bor i berget" okänd. Det finns ingen samisk mytologisk berättelse som berättar om en mytologisk älgko som bor i ett berg.
Hällmålningsforskaren Anti Lehelma talar om ett rendjursbälte i norr; i Finnmarken och på Kolahalvön där en rentjur på stjärnhimlen var central inom den nordliga samiska stjärnbildsmytologin och att renen föddes ur en kvinna (urmodern). Meandashash-berättelserna var levande hos Imandra- och Lovozerosamerna på 18-1900-talet på Kolahalvön och på förhistorisk tid i hela rendjursbältet i norra Finnmark och på Kolahalvön.
Nedan för Kolahalvön låg älgbältet i Karelen och i Finland och knutna till den mytologiska Hiisi-älgen, som arkeologen Inger Zachrisson tolkat som en älgrådare. Runosångsforskaren Elias Lönnrot skriver i "Om ursprunget till Finnarnas Hiisi" (Föredrag den 8 februari 1858):

Ännu lättare, än med dess betydelse, går det med sjelfva ordet hiisi, att leda från det lappska ordet seida.

I Johannes Messenius skrivelse från 1620 om Kemilapparna beskrivs Hiisi så här:

Hiisi, som boor in whti stoor bergh. . .Then dyrkia the mz åffer aff allahandha diur the fåå aff skoghen.

Det är kanske i olika strofer om Hiisi-älgen i Kaleva som man kanske kan finna någon likhet mellan någon bildberättelse (förutom schamanbilderna och jaktmagiska tolkningar) på hällmålningar i Finland? De äldsta Kalevastroferna kan ha ett sydöstsamisk ursprung.
Hur är det på den svenska sida? Har älgen på hällbilder i Sverige och Norge någon koppling till mytologin hos de sydvästra samerna på den Fennoskandinaviska halvön?


Läsa mer: Zachrisson, Inger 1993. Älgen som världssymbol, Fjärde Världen 2/93, sid 1-3
Martin Rundkvists blogg 2007-05-31 Your Folks, My Folks in Prehistory, http://scienceblogs.com/aardvarchaeology/2007/05/your_folks_my_folks_in_prehist.php

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar