fredag 21 augusti 2009

STORHÖGAR 2

AVHANDLING OM STORHÖGAR

Peter Bratt som grävde vid Anundshög i slutet på 1990-talet är klar med sin avhandling om: Makt uttryckt i jord och sten. Stora högar och maktstrukturer i Mälardalen under järnåldern.
Bratt var med och gjorde en delutgrävning av Anundshögen 1998, men den som förväntar att få mer information och tolkningar om Anundshög blir besviken. Det står endast ett par rader om Anundshög. Ur ett västmanländskt perspektiv lyfts storhögarna vid Hamre och Gullhögen fram. I avhandlingen finns en bra förteckning över storhögar kring Mälardalen. En utmärkt referensbok för arkeologer och andra som är intresserade av arkeologi. Ett problem blir ju om uppgifterna är felaktiga. Peter Bratt tolkar samtliga gravar i Gullhögen (Bratt nr 75) vid Anundshög som brandgravar. Arkeologen Birgit Arrhenius skrev en artikel i Badelunda-BYGDEN Jan 2007 och anser att svärdspärlan och sköldnitarna kom från en kammargrav typ Morken, då man hittade obrända ben efter en häst intill vapenfynden. I Vestmanlands Läns Tidning, den 26 maj 1954, kunde man läsa i artikeln ”Gravkulle utgrävd vid Anundshög”: ”Man har också hittat ett kranium av en häst.”. Bratt menar att där en storhög byggts över andra gravar tyder på ett maktövertagande av gården utifrån. Då den nya ägaren dör begraver man den över äldre gravar. Birgit Arrhenius menar att det handlar om att visa på sin släktskap med sina förfäder. När det gäller Gullhögen anser hon att kammargraven var nedgrävd i åsen. Eftersom brandbålet låg tillsammans med föremål från kammargraven så innebär det att brandbålet måste skett direkt ovanpå kammargraven eller inne i kammargraven. Det som Bratt menar är grav 4-5 och grav 6 ska nog ses som ett enda brandbål ovanpå kammargraven, där föremålen kommer från kammargraven och brandgraven. Det är först när kvinnan brändes på 700-talet som både kammargraven och de små rösen blir övertäckta av den 23 x 21 meter stora gravhögen.
Den mystiska storhögen vid Ingeberga i Badelunda socken som nämns i äldre litteratur och ansågs på slutet av 1800-talet vara försvunnen, anser Bratt (sidan 366) att det är Västerås (Badelunda) raä 403. Vilket är felaktig!” Jag återfann storhögen vid Furby för nästan tio år sedan. Rätt raä-nummer är Västerås (Badelunda) raä 397/514. Högen är 27 meter i SO-NV riktning och cirka 3 meter hög. Jag (Jouni Tervalampi) har skrivit om högen i ”Den 'försvunna' storhögen som inte är försvunnen" i Badelunda-BYGDEN Nr 10 - september 2003 och i artikeln "Storhögen vid Furby, norr om Anundshög, utanför Västerås" i Arosiana - Västerås släktforskarklubb Nr 2 - 2003 http://medlem.spray.se/jaaaaa/Arosian2003Nr2.html
Sedan finns en cirka 40 meter diameter stor flack hög, 0,5-1 meter meter hög, vid Skälby i Badelunda, Västerås (Badelunda) raä 430. Jag förstår att många av uppgifterna om storhögarna har Peter Bratt hämtat från fornminnesregistret och inte haft möjligheten att besöka flera hundra storhögar. Tyvärr, så finns det ju en massa felaktigheter även i fornminnesregistret. Vid Hagbyholm (Irsta raä 44) ska det finnas en 20 meter stor hög på gravfältet. Det finns bland annat ett stort röse 20 meter i diameter, ett stort stensättningsliknande röse och en domarring med fem stenar, men ingen gravhög. Jag är också tveksam att storgravhögen på Hornåsen i Rytterne socken (raä 3) är en gravhög. Det ser mer ut som ett övertorvat röse i mina ögon.

Läsa mer: Bilkenroth, Carl-Johan 2008-12-21.Museichefen får högarna att tala. Svdhttp://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_2232545.svd
Kraft, John 2009-01-22. Recension: Störst av alla är Anunds hög. vlt Del 2. Sidorna 30-31
Läsa mer: Pressmeddelande från Stockholms universitet. 2008-11-22. Krigare, härskare och stora gravhögar - förspelet till att Sverige blev Sverige. http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/krigareharskareochstoragravhogarforspelettillattsverigeblevsverige.5.5f58b11111d968fce768000888.html

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar